Den andliga filosofen och bitterfittan i DN

Den som i DN läser kulturskribenten Malena Rydells sågning av fräcke unge judiske filosofen Alain de Botton ("stjäl från religionerna för ditt eget tänkande, där finns guldkorn"), kan fråga sig på vilken sida Rydell vaknat. 

Hon avfärdar Botton som ett typ rikt överklasslyngel och ömsom ironiserar och förfasar sig som den bottenlösa sekularist hon är över hans idé att gamla tiders dygdemönster har något gott att tillföra människan. 

Hon beter sig med andra ord som en Djävulens dotter i religionshatiska Stockholmstidningen DN - numera utan rikstäckande anspråk och enbart ett organ för hjärnttvätt av de konsumtionsinriktade moderaterna som flockas i huvudstaden.

En snabb kontroll av de bådas himlar visar mycket riktigt där den unga manliga filosofen sjuder av inspiration och intelligent kreativitet, där har DN knutit till sig ännu en dov och harmset svullen röst från de dödas rike. 

Genom att rita bådas kartor som en naturlig zodiak - som enbart betonar zodiaktecknen som rena platoniska idéer (de Buttons "dygdemönster"!) blir detta extra tydligt.

Den sekulärt fostrade filosofen som ändå ser värden i religionen:

De lätta och livsbejakande Eld- och Luftelementen dominerar

En typisk röst från underklassen som nu klättrat några pinnhål uppåt och enbart företer den vidrigaste sortens klassresa: materalistisk normlös och korkad:

De tunga och mot det Sanna Livet fientliga
Vatten- och Jordelementen dominerar
- se inlägget Kvinnor är inte värda livet

Det är signifikant att Rydells Draksvans, huvudlöst blind och inställd på att kapa huvudet av andra såsom den själv just blivit halshuggen (för sina synder och sin hybris) söker klämma åt saker som händer i Väduren. Ser man på filosofens karta hittar man just ett psyke av den stoiska och mer formalistiska (Saturnus) typen just i Väduren. T.o.m. en andligt blind kulturskribent kan tydligen uppfatta något litet via demonens draksvans.

Annars är det naturligtvis Pytons axel - den sataniska axeln - som dominerar underklasskvinnans ogina rapport om de Bottons senaste bok. Att ha sitt psyke/Månen klämd i en libidinös axel (Mars/Venus) i detta havererade klimat visar vilket bottenlöst hat monstret Pyton hyser mot religionen. 

Se ett antal andra hatiska kvinnor i Drevets psykologi och antikens tolv tempel samt en lindrigare version: Zweigbergk och attacken från Pyton.

Vad har i detta läge Rydells Sol i Skytten (samma som filosofens) för chans att söka sig framåt mot mer ljus och insikt? Hela horoskopet är så baktungt (Månen) att hon aldrig kommer att höra något uppbyggligt från sitt eget låga psyke. 

Det här är samma mån- resp. soltecken som hos den andligt helt förblindade Anders Borg - mannen som vill återskapa fattigdom i Sverige genom att riva välfärdssystemen - och med regeringen Reinfeldt hann riktigt långt på den vägen.

Jag säger inte att alla med Månen i Oxen och Solen i Skytten är Satans avkomma, men i ett horoskop där man sätter Månen som "psykascendent" hamnar tyvärr Solen (intelligensen) i korruptionens och dödens åttonde hus. 

Men även i den naturliga zodiaken tecknas underligheter kring Skytten, normalt dygdens och samvetets och religionernas tecken. För då den sekulära Rydell befinner sig nämligen Solens disponent Jupiter själv i rollen som den onda daimonen - ägare av tolfte huset för världslig förlust. Eftersom Jupiter är en naturlig välgörare lyckas indisk astrologi salomoniskt pressa fram en kompromiss här: tolfte huset är bra för dem som söker själens rening och befrielse (moksha)! I övrigt är det ett hus som är ondskefullt.

För riktigt låga kräk blir således religionen något ont, ett problem som hotar dem med materiella förluster. Religionen får klä skott som den onda daimonen! Så synd att dessa fördömda själar inte förstår vad de Botton fattat trots sin skämlska attityd ("sno från religionerna") - att religionen är början på sann rikedom!

Jag kommenterade visserligen de Bottons karta i kritiska ordalag 2012, men i jämförelse med DN:s kulturskribent liknar han likväl världens frälsare från dess egen låga prylfixering och hat mot de eviga och immateriella värdena ("dygderna")!

Egoismens sätt att göra filosofi

Jag noterade schweiziske ateisten Alain de Botton som härjar runt i det krassa materialistiska och ateistiska England och sprider en typisk attityd av idag: stjäl från alla mycket och gärna, men ta bara det som passar ditt ego, så att du inte förpliktar dig till något "jobbigt". Botton anser att även en ateist kan lära något av religionerna men horoskopet visar att han är född i fel generation för att säga något av värde. Det är precis det här som hyperegoisterna födda runt 1968-70, då kontrollplaneten Saturnus tyckte på egots princip Väduren.

Det är dessa som i hög grad beklätt maktpositioner idag och det är inte konstigt att allt, för oss som nått femtio, upplevs som betydligt stupidare idag än förr. Astrologin bekräftar att kosmos har sin egen andning åt att saga år krympte perspektivet till ett egocentriskt tunnelseende. Dessa människor går sedan överlag genom livet med en remarkabelt inskränkt syn på saker. De stiftar lagar som passar DEM. Det är inte undra på att Saturnus anses förklenad här och upphöjd till sann rättrådighet i motsatta Vågen.

Dock är han inte född Skytt för inte, det glimtar till här och var. Över samtiden frågar han sig, "varför inte starta Institutionen för konsten att dö?" Ars moriendi, och så typiskt hans prominenta Saturnus, Liemannen.

Det syns problematiskt att Bottons psyke (Månen) lämnar Väduren för Oxen cirka 15.00 på eftermiddagen. Turligen ser han ut som Jonas Gardells bror, och här kommer verkligen astrologin till hjälp vid avgörandet. Gardell har nämligen utan tvivel Månen i Väduren, och med hjälp av stjärnornas formande krafter kan vi alltså löst våga satsa på samma sinne hos Botton! Det är värt att notera att även Gardell lever fan med kristendomen och ändrar om allt totalt efter sitt egocentriska godtycke!

Schweizarens horoskop företer alla tecken på en orealistisk fanatiker (eller ett geni?). Det finns inte en enda polaritet i Jordelementet som hjälper honom till feedback med verkligheten. Eftersom Saturnus är en garant för objektivitet är det därför dubbelt olyckligt att också den underpresterar vid denna tid.

Den påfallande utseendelikheten med Jonas Gardell kan också förklaras som att båda har "jag-och-du"-axeln, Väduren till Vågen, aktiverad. Gardell helt och hållet mångalen pga. en fullmåne, och Botton faktiskt något liknande. För Saturnus och Jupiter är likt Sol och Måne också komplementära motpoler. 

Då Jupiter också är religionens planet förstår vi att det här är en ren kriminell fast på tankens område. Jupiter i Vågen är överrepresenterad bland brottsdömda och när vi nu har egocentriska Månen med Saturnus mittemot får vi just det jag nyss kallade en tidstypisk brist på genuin karaktär. Ego ego ego, anpassa eller "personalisera" allt för att tjäna ens egna ringa syften med sitt liv.

Dessa barn av en simpel tid har INGEN NYTTA AV RELIGIÖSA KOMPONENTER i sina liv - förutom möjligen som livsstilsdekorationer. Religionens uppgift är tvärtom att döda egot så att den andliga själen ska kunna ta kontroll över värdkroppen. Men se då skakar egot av dödskräck.

Att SvD ödslar utrymme på urvattnade ting.

Ett andra utlåtande?

Solen i Skytten i nionde huset för filosofi och religion! Något säger mig att Månen verkligen är i Väduren för denna klockrena indikation via Chandra lagna-perspektivet (månascendenten). Enligt den indiska läran om planeters verksamma natur innebär detta att både Solen och Jupiter är verksamma för det goda. Har han kanske rätt ändå, denne Botton? Gör t.o.m. den allra ytligaste religiösa gest nytta i en annars förlorad ateists liv? 

Eller försöker han bara, trots sin bekända ateism, sitta på båda stolarna? Så typiskt Jupiter i balanskonstnären Vågen i så fall! 

Ur månascendentens perspektiv är det emellertid Saturnus som är den viktigaste planeten och här råder det ingen tvekan: den är en verksam illgärningsman och har således "kapat" de fina indikationerna i nionde filosofihuset, instrumentaliserat dem och dragit ner dem i smutsen för att tjäna det löjeväckande egot. Synd på så rara ärtor, för det finns vinnande inslag i det han säger. Men han lär återfödas igen och igen tills han får sina tankar rätt.

Om Månen. Sinnet närmar sig här den tillspetsade fullmånen och växer i ljusstyrka. Den klassificeras i indiskt tänkande som verksam välgörare. I Chandra lagna-horoskopet äger Månen fjärde huset (här: Kräftan) vilket är ett angulärt hus. Enligt spelreglerna vänds därmed Månen eller sinnelaget och blir en agent för det onda eller en källa till problem. Botton nämner sitt extremt ateistiska barndomshem, vilket än mer styrker Månens placering i Väduren: den delar tecken med den fallna Saturnus, bl.a. materiens princip!

Sinnet drar därför mot det onda, med vilket vi här menar nihilism och det är förslavat under den dystra och mörka Saturnus som inte släpper fram den verkliga insikten, tecknad av jiva-atman eller andesjälen Solen i nionde huset för sublimt metalogiskt medvetande (vetskapen om att tillvaron är andlig). Sakrala rum, för Botton, påminner om livets mörker. Det är allt. För honom.


Ett tredje omdöme!

(De här läggs till efterhand - horoskopet blir märkligare ju mer jag tänker på det!)

Kanske man kan se det så här: både Måne och Saturnus verkar för ondskan, men Månen är det ateistiska barndomshemmet och Solen det mål en andesjäl har att nå i sitt liv (sig själv i Gud). Solen är således attraktorn och den har så här långt dragit Botton en bit ur dyngan och egoismen! Solen är sattvisk och så är också Skytten. Frågan är om Saturnus, den kroniska, kommer att släppa sitt grepp om hans lägre sinne i detta liv och låta det sanna ljuset - inte hans tjuvade kopior - skina igenom och illuminera psyket/Månen? Enligt Saturnus position, nej. Han kommer att dö ateist, som sina föräldrar. Det roliga kommer honom till del först när han går över den sjunde kretsens gräns (Saturnus).