Åsard kan därför få rätta till balansen på bloggen alltsedan den jordbrukande och skörde- (vinst) motiverade Jungfrun via dess förekomst i viktiga nymoderata horoskop tjänat bloggen så väl som påminnelse om mänsklighetens skamfläck! Ja, det är också i Jungfrun oskulden tas (tecknet för "Venus fall") och skammen föds - och med den egna skammen viljan att klandra andra - därav överrepresentationen av Mån-Jungfrun i horoskop för främlingshatare.
Alla dessa upptäckter har bloggen gjort genom trägna studier i flera år, och har således ytterligare bidragit att solka ner just det tecken som i västtraditionen intressant nog verkar vara mer hälsoneurotiskt och renhetsivrande än andra tecken.
Även om västzodiaken ligger 3/4-delstecken snett och de flesta Jungfrun i själva verket tillhör Lejonets starka och direkta symbol, visar detta hur starkt arketyperna lever i sin psykiska verklighetsdimension. Det är den fallna Venus som resulterar i att Jungfrun beskrivs i termer av "ordningsamma" och "hygieniska" - och inte så lite exakta och snäva när det gäller struntsaker som enstaka ord. För en korrekturläsare eller ytterst ansvarig redaktör är förstås varje ord viktigt - det följer den förkrympta världsbild som medföljer.
Vanliga människor därutanför brukar kunna parera enstaka dåliga eller helt felaktiga ordval och förstå avsikten utifrån kontexten. Det kallas den akademiska välvillighetsprincipen - att inte förstöra disputationer med pätimetertjafs när frågan rör uppsatsens eller doktorstesens centrala tankelinjer.
Det är således i den här senare traditionen, Jungfrun som zodiakens mest exakta pätimeter, som Erik Åsard placerar sig med en hel lång debattartikel i SvD om ett enda ord och dess missbruk.
Och det är väl det bästa uttrycket man kan hitta för ett psyke eller sinne - en Måne i Jungfruns tecken. Man kan notera att han med nästan 100%-ig säkerhet haft Månen i Vågen om horoskopet riktas efter den bisarra västerländska metoden som helt struntar i stjärnhimmelen och istället binder fast zodiaktecknen vid vårdagjämningarna som vore zodiakens djupa mysterier en simpel manual för åkerbruk.
Det hjärnsläppet måste de gamla grekerna ta fullt ansvar för, och, tyvärr, nyplatonismen som utöver sina astrologiska böjelser (som de delade med stoikerna) också rymde senantikens mest intressanta tänkande kring själen och tillvaron. Så skarp var den romerska 200-talstänkaren Plotinus att indiska filosofer hämtat näring från hans texter - trots att han i själva verket själv var djupt influerad av hinduisk filosofi!
Men ett psyke i Vågens tecken för Erik Åsard ger inte den distinkta känslan av att stå inför en Sann Grundprincip som att säga "sinnesorienteringen i Jungfrun" i samma andetag som ämnet "kritik". Vågen skulle tvärtom släta över inexakt språkbruk i sin jakt på det större goda som för den är socialt samförstånd, att "alla är med på grejen".
En annan intressant detalj i horoskopet är den oändliga loop som Mars hackande på Saturnus och Saturnus försök att strypa Mars angrepp resulterar i. Enligt indisk astrologi kan bara dessa två "essentiellt onda" planeter bilda den här typen av ömsesidig aspekt.
Jag har hittat exempel där den givit ganska förfärliga resultat, psykologiskt eller hälsomässigt, men det är svårt att knyta den till något i språkartikeln annat än den galla som pyr ur statsvetaren: "Två valrörelser på raken fyllda av tomt trianguleringsprat är mer än vad ens den mest politikintresserade nörden står ut med."
Saturnus melankoli ligger bakom den svarta gallan och svagt placerad som Gränsdragaren här är i Kräftan (Vattenelementet), får man anta att professorns förtrytelse har att göra med ungdomens ovett, dvs. den framfusiga och korttänkta Väduren som den här beskrivs av en överlibidinös kombination av Mars och Venus - i sig en träffande bild av den allt mer korkade svenska genomsnittsjournalisten i besparings- och vinstjägarlandet Sverige.
I samma tidning produceras dagen för språkkritiken följande exempel på den nya svenska imbeciliteten - rubriksättaren behärskar antingen inte tempus eller kanske till och med tror att ABBA alltjämt existerar!
