Rakt spår från Luthers judehat till Hitlers förintelse och borgarnas arbetsdyrkan

Teologen (m.m.) Eskil Franck citerar direkt anskrämligt våldsanstiftande partier i Martin Luthers hatskrift mot judarna. Jag har aldrig sett någon annan teolog mer än försiktigt nämna hur Luther med åren blev alltmer negativ till Europas judar eftersom han hade trott hans reformation skulle vinna över dem på hans sida (reformatorns horoskop här). 

Eftersom Franck har ett annat ärende med sin debattartikel påpekar han inte ens hur klockrent Luther gav den senare tyska nazismen deras handlingsprogram! Och det står lika tydligt att detta också var Anders Borgs med flera grundval för den så kallade "arbetslinjen" under åtta år i svensk politik. Det är bara att ersätta "juden" i Luthers hatskrift med "sjuka och långarbetslösa" (betraktade som samhällsparasiter), så klarnar den onda överklassens ogrundade dyrkan av sin egen duglighet och inbillade rätt att sparka nedåt. Om detta skrev jag i förbigående 2013 i "Vad är rikedom? Reaktionära borgare är i helvetet."

Teologen Francks horoskop översvämmar av konflikter mellan Eld och Jord (läs: "brännugn" eller "brända jordens taktik") och han har säkert anhöriga som omkom i Förintelsen och därmed ett speciellt intresse av att studera hur mycket Ondska en teologi kan innehålla och alltjämt sägas uttrycka en lära om en kärleksfull Gud. 

Den här diskussionen var annars mest brännande på 1700-talet, mitt under pågående "Upplysning", då många platonskt inspirerade filosofer i Europa intog en positiv hållning till skapelsens "mångfald". Ja, det är den gamla (ny-)platoniska tanken att Den Ene ville se så mycket som möjligt aktualiseras i skapelsen och därmed inte missunnade ens de lägsta och anskrämligaste kryp en liten nisch i VARATS OBRUTNA KEDJA. 

Dagens ateistiska biologer borda tystna i skam och rodnad om de fattade att de (och religionshatiska DN som publicerar denna allmänt religionskritiska artikel av Franck) bara är tomma och medvetslösa ekon av exakt den store Platon vars tanke att tillvarons essens är ren intelligens som de själva förnekar! Djävulen har kapat den sublima insikt i tillvaron som andliga människor förr hade och fortsätter nu att prångla ut tomma floskler som marknadens "mångfald är bättre" eller biologins darwinistiska trams om en BLIND evolution som trevande och utan framförhållningar grenar ut sig då och då via "slumpvisa mutationer". 

Båda dessa tankefigurer är degenererade former av den filosofiska idealismens doktrin om "the Great Chain of Being". Boken med samma namn, av idéhistoriens fader Arthur Lovejoy, borde vara påbjuden läsning för alla journalister innan de ges rätten att ens skriva blänkare om biologernas alla övermaga påståenden. Vet vem de stal plymerna från som de förföriskt viftar med för att vinna sponsorer!

Francks karta anmäler sig som en intressant motbild till gårdagens inlägg om gammelmoderaten Ulf Adelsohn och den gamla frågan om främlingsfientlighetens eventuella signaturer enligt astrologin. Också teologen delar Månen i offertecknet Fiskarna med Martin Luther, men här angrips det fredliga fiskstimmet av aggressorn Mars i det "snåla" tecknet Jungfrun, det tecken som tycks alstra fixeringar vid fiender och olyckor och i allmänhet bara se det halvtomma glaset i livets alla skeden. Jämför med hur Martin Luther istället har sin Mars involverad i en rungande intern obalans i Vågens tecken i 3e huset för intellektet. 

Ja, man skulle kunna avfärda den store teologen som ett fall av svåra mentala problem eller åtminstone en människa med avsevärda besvär med att hitta balans och proportion i sitt tänkande. Det beror inte så lite på att såväl reformatorns Sol som Måne gått ner i den sublunära sfären (Vatten-elementet) så att hans själva livslinje (Månen--->Solen) utspelar sig på den låga instinktens nivå. Hans intellekt (Luft) tar så att säga färg av den irrationella själen. 

Men eftersom Franck i DN troligen har en antireligiös agenda (DN tycks ha sin beskärda del av så kallade sekulära judar, folk som valt bort fädernas tro till förmån för Djävulens och hedonismens väg) så ligger det inte i debattartikelns intresse att diskutera huruvida Luther ens var mentalt tillräknelig då han skrev boken om judarna och deras lögner. Jag tror han var så försupen (Solen i Skorpionen/Månen i Fiskarna) att han helt enkelt tappat allt omdöme vid den här sena tidpunkten i livet. 

Samtidigt existerar boken Francks resonemang utgår ifrån och har haft förödande konsekvenser, både under Hitlers välde och skönjbar som en patetisk efterdyning i Borg, Reinfeldt och Littorins "Arbeit macht Frei"-linje.

Månascendenten är inte att lita på i det enskilda fallet, men för hypotesen om att Franck, så teolog han är, ändå är antireligiös, se kartans 9e hus för "min Gud" eller den universella dharma man kan tänkas uppgå i. Här är det dödens Skorpion som så att säga tecknar en hånfull nidbild av religionen, en dödens religion (vilket händelsevis kristendomen med dess dyrkan av ett människooffer är). 

Uppsöker man sedan Skorpionens härskare, våldets Mars, ligger den som sagt i opposition till martyrernas blod (Månen står för blod och Fiskarna är martyrerna). Hur ska man tolka detta SINNELAGETS känsla för religion? 

Min gissning är att Franck aldrig i sitt liv lyckats formulera någon positiv bild eftersom hans psyke tillhör Förintelsens barn och därmed har som kosmisk uppgift att begråta Ondskan som utförs i religionens namn - precis som han gör i debattartikeln.

För mer om martyrernas blod som kommer att klaga och vädja till Gud intill Domedagen, se den judiska Henoksboken som i den aktuella passagen dateras till 300-talet före vår tid. Det judiska folket har således en mycket gammal tradition om att uppleva sig som offer som via män som Luther och Hitler fått hjälp på traven. Och nu fortsätter Franck att hålla motivet vid liv, utan att vilja röra vid den viktigaste av diskussionen: om Israels notoriska tendens att vilja avfalla och sjunka ner till DN:s materialistiska betraktelsenivåer. 

Den som hävdar sig vara den utvalda, värd en särställning, bör också leva som man lär. De okända författarna till Henoksboken (troligen avhoppade präster) vänder sig med avsky mot den tidens judar och korruptionen i Jerusalems tempel, den ogenerade USA-importen, ursäkta mig, importen av hellenistisk lösaktighet, sex, pengar och alkohol.

När Franck söker sak med kristendomens lutherska gren inför 500-årsjubiléet 2017, lämnar han därhän de historiska orsakerna till att ens den palestinska (judiska) kristendomen såg dagens ljus! Den var en frisk om än rejält nationalistisk reaktion på den judiska kulturens djupa förfall. Han skulle med större fördel - särskilt i skenet av en uppblossad debatt om mediernas trovärdighet - rikta sig mot huset Bonnier och deras skamlösa kapitalistiska vinstjakt! Just ett snyggt sätt att förvalta förfädernas arv.

Tillägg.

Under bussfärd slumrade bloggaren till ett ögonblick och fann sig förflyttad till ett tidigare liv som fruktodlare i Palestina. Medan han eftertänksamt klämde på en mogen citron hördes i sinnet en djupt sittande fråga, hans kanske centrala angelägenhet i detta liv: "När kommer Han? (kungen, nationens befriare)"

Det skulle dröja tills internets födelse och många år därefter innan  bloggaren genom "felklick" hamnade på en nätsida om matlagning där som kuriosa nämndes att judarna tog citronen (eller citronträdet) som symbol för sin hemlängtan under den babyloniska fångenskapen. Vissa av bloggens inlägg är gissningsvis skrivna under inflytande av den människan och hans liv under, gissningsvis, det andra eller första århundradet före vår tid.

För det livets kraftfulla inverkan på detta talar mängden judisk litteratur i bloggarens bokhylla. Senaste tillskottet är Maimonides diskussion om uppståndelsebegreppet. I Sverige år 2016 finns också hellenismens avfallna landsmän rikt representerade och synbarligen lika mycket i Den Värdelöses våld nu som då.

Frågan hur karma arbetar - varför vissa liv ligger i träda under århundraden och plötsligt "informerar" ett senare livsöde, har jag sett ett försök till förklaring på: Syndaren kan inte återbetala sin skuld förrän åtminstone någon godhet samlats på hög. Därför sjunker vissa överträdelser ner i själens "minnesgravar" så att det ens blir möjligt att ackumulera lite gott.

Ett annat och intressant förhållningssätt är det som tibetanska astrologen Barbara Pijan antyder i sitt ordval. Konsekvent använder hon uttrycket "parallella liv" istället för "tidigare liv". Jag förmodar att hon med detta söker påminna om att verkligheten INTE är linjär och att Tiden inte, som många i antiken trodde, är Alltets Herre. Verkligheten är betydligt mer komplex än så (Einsteins rum-tid!), men människobarnen är alltjämt för primitiva för annat än klockor på handleden och en Slavdrivare som rutar in deras liv åt dem. Måndag hela veckan.

 

En guds tjänarinna & anskrämlige Luther

Med Guds tjänare måste man stämma ner tonläget en smula. Så låt oss se hur köttet som klädde det logos som är prästen Annika Borg ser ut ur det astrologiska perspektivet. Jag blev nyfiken eftersom hon i skriverier i DN om att inte låta religionen få inkräkta på det politiska visar sig vara en trist reaktionär som identifierar sig med Martin Luther. 

Han i sin tur, fredlös som han var, identifierade sig med starka herrar för beskydd och som en konsekvens av detta blev ett reaktionärt äckel som hatade folk för att de understod sig att revoltera mot odrägliga förhållanden. Till hans sämre sidor hör också en extrem antisemitism sedan han insett att den judiska minoriteten var alldeles för intelligent för att lyssna på hans förenklade typ av kristendom. Från mina religionshistoriska kurser tycker jag mig minnas att då Europas bönder i allmänhet var analfabeter, var de judiska minoriteterna inte sällan trespråkiga.

Det finns två personer med samma namn i Stockholmstrakten, en i förorten. Men när jag ser den andre privilegierat bosatt i kulturmärkta Gamla stan och på en adress som rymmer ordet "själavård" kan man bara skratta över hur Livet vägleder den som är Livet trogen. Jag beräknar horoskopet för den senare.

 

Efter att ha sett det kompakta mörkret av Tamas guna - dårskapens och den materiella förblindelsens kvalitet i horoskop för Mammons tjänare i usla borgerliga politiker som prästens namne Anders Borg, Fredrik Reinfeldt, och flera andra toppnamn i sittande högerregering, inser man snabbt att Tamas guna verkligen kan representera den Mörkrets furste som från och med Upplysningen på 1600-talet iklädde sig det falska ljusets flagg. 

Det är ingen slump att Annika Borg i sin artikel just griper fast vid naturvetenskapens genombrott vid Upplysningen. Rationalismen, människans tro på sitt förnuft, ersatte en äldre tids respekt för visheten som lagrats i själva kosmos struktur. Upplysningsmännen hånade astrologin och utövarnas tanke om att livet genomsyras av Intelligens. Sedan dess har den aldrig riktigt återhämtat sig i samhället.

Det prästerliga psyket tillhör tveklöst Vattumannens tecken, idealens och organisationernas tecken. Kombinationen med konservativa åldermannen Saturnus talar sitt tydliga språk. Sinnet eftersträvar total uniformitet med den ideologi den tagit sin prägel av. I Jordelementet skulle man kunnat ha tala om att öppna sig för världen och förlora sin själ då Saturnus är naturvetenskapens signifikator men knappast andelivets. 

(Jag återkommer i inlägget om Harry Potter-författaren Joanne Rowling till traditionen om Saturnus som själens signifikator - astrologin är ett gytter av traditioner som kommit samman - se bara Hermes/Merkurius som såväl tjuv som gudarnas budbärare!)

Eftersom Saturnus essentiellt är Luft och i hemmaläge är det ingen tvekan om att sinnelaget är metodiskt, seriöst och ytterst strukturerat. Hade det enbart varit för den här kombinationen kunde man ha talat om en gammal själ. Men nu kontamineras den berättelsen av övermåttet av Tamas...

Den sadomasochistiska troheten mot denna världens herre går igen i den självutslätande Solen i Fiskarna, ytterligare mildrad genom kombinationen med den självutplånande men älskvärda Venus. 

Inför denna mildhet är det ingen tvekan om att den grovt tillyxade världen vinner prästens fulla och underdåniga gillande. Borg är inte långt borta från Luther i astrologiskt anseende, utan har också sökt sig till någon som kan ge henne tjocka väggar och världsligt skydd. Månen med Saturnus är också en företrädesvis rationalistisk kombination och därav Borgs förbehållslösa respekt för vetenskap. Andra tunga tänkare under Vattumannen, rymdflygingenjören och skarpe vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith (katolik), har tvärtom anat att scientismen är Djävulens senaste sätt att locka människan upp på hybrisens altituder!

Horoskopet indikerar tveklöst en så bra effekt man kan hoppas uppnå med en så kraftfull dragning åt Djävulen och hans värld. Men det är knappast den kristendom mästaren predikade, den var subversiv och respektlös gentemot överheten. 

När bibelstudenten möter alla Nya testamentets motsägelser, där Jesus ömsom rövslickar överheten och ömsom faller ut mot den, gäller det att tillämpa välkända metoder inom exegetiken. De berättelser som ger en obehaglig bild av Jesus, en bild av en revolutionär, kan göra större anspråk på att tillhöra den sanna historien om honom, än de tillrättalagda och sockrade historier där Jesus bara är alltför snabb med att bedyra sitt totala ointresse för det politiska. 

Kristna har sedan Luthers lära om det världsliga och det andliga regementet lullat sig själva till sömns i denna ofattbara självlögn.

Borgs horoskop kan således sorteras till bloggens växande samling (höger- eller vänstervridna) av Satans budbärare på jorden. Det krävs stor kraft av dem som fötts under Mörkrets kvalitet att förmå se hur de växer allt hårdare in i det som inte längre är det levande nuet som Jesus pekade på. Detta levande nu möter i Mörkrets motsats, Sattva guna - medvetenhetens lätta stoff. Däremellan råder kriget om själarnas orientering i passionens, Rajas, kvalitet. Uppenbarelseboken lärde för sin tid ut att alla förhållningssätt var att föredra framför det ljumma accepterandet av sakernas tillstånd. Historien har nu gått sina varv och vi är där igen.

*****

Bonusspaning

Låt oss kasta en blick på alkoholisten Martin Luther som väglett prästen Borg att förespråka en skarp åtskillnad mellan privatreligiösa tankar (Fiskens resignation innanför det tamasiska Mörkrets murar) och det hårdföra Svärdets väg på utsidan.

Luther var som bekant fredlös och det är remarkabelt hur väl en livsgärning (Solen) i kvinnohärbärgets fjärde hus motsvarar hans liv på flykt. Indikationen dubbleras faktisk av att även Månen ger ett rent, negativt Vattenbudskap, men nu från det onda fjärde huset för korrupta själar som får tjäna av sitt straff.

Märkligt nog matchar båda Ljusen i Vatten bloggens många horoskop för alkoholiserade eller sexmissbrukande celebriteter, och uppenbarligen måste Luther ha degenererat svårt. Utan att längre i detalj minnas hans livsfaser, kan man gissa att hans alltmer oförblommerade judehat var parallellt med den tilltagande dryckenskapen. Livets ingång och utgång tecknas ju av Månen och det är passande att se denna i åttonde huset, med läsarten själens (om än inte andens) korruption mot livets slut.

Hans krig mot Moderkyrkan syns bara alltför väl i det stirriga och oroliga tredje huset. Man kan se ett direkt samband mellan alkohol och vinande vindar i tredje Lufthuset. Vågens tecken är inte i balans i det här horoskopet, och det blir naturligtvis inte bättre av fäktandet mot nionde huset för högre medvetandet och sann religion. 

Hungriga Rahu i Väduren i nionde, angripen av en skadad Mars i opposition till sitt eget tecken, antyder alla möjliga religiösa synder, andligt högmod inte minst, men även en omogen vilja att prestera. Hur mycket än Luther kom på att det blott var genom "nåd" - dvs. genom att tagga ner - han kunde nå mental klarhet, omvittnar hela hans uppror mot moderkyrkan om att han i själva verket inte förstått mycket alls. Varför annars revoltera mot en auktoritet bara för att i nästa andetag återigen predika underdånighet inför överheten? 

Jag upprepar: det vi ser i tredje huset är så skadat att det knappast tycks finnas någon möjlighet att uppleva andliga realiteter, Luther pratade bara om att finna relativt psykiskt lugn i en helt överhettad hjärna.

Låt ingen tro att det var teologiska spetsfundigheter som drev Luther, horoskopets 3e/9e-husaxel visar att han var spritt språngande galen. Vågskålar i vild obalans. När han deklarerade att fursten är given all världslig makt var också det bara ett uttryck för hans svårartade kognitiva dissonans.

Ett andra utlåtande om Luther.

Det är inte små ord att kalla en berömd religiös reformator sinnesrubbad. Tack vare Luthers kända födelsetid kan Ho Lo Li Shu-metoden från Mingdynastin konsulteras. Den kinesiska deterministiska kalendern indikerar genast att det händer något i hästväg under det fyratimmarssegment där Luther har en fot i vardera av två stycken tvåtimmarssymboler.

Å enda sidan beskrivs han som ett så överspänt psyke att bara ett totalt åskväder kan lösa upp anspänningarna (HSIEH, Förlossningen), ett tema som mycket väl kan läsas på ett religiöst plan, men som jag i många sekulära fall har sett resultera i ofattbart otrevliga och övertaggade människor! Riktigt vidriga svin, om uttrycket tillåts!

Den andra foten har Luther i en tidrymd som betecknad som FÊNG, Överflödet. Också detta beskriver ett extremt instabilt och ohållbart tillstånd. Låt oss kalla det en peak-upplevlse. Hur kortlivad de här optimala femton minuterna i rampljuset är framgår av den allusiva texten om risken att "overstay one's welcome":

Bottom nine:
Encountering one's matching Lord [or: host].
Ten days [but not more] is without disaster.
Departing [for this meeting] will have its reward. 

Texten hämtar sin metaforik från det gamla Kina då lärda män vandrade runt från en feodalherre till nästa och sökte sälja sin "visdom" mot mat och en tids uppehälle. Det här är är som sagt en bildlig indikation men den är redan bokstavligt uppfattad remarkabelt lik Luthers faktiska öde! 

(Ibland undrar man hur djupt den kinesiska anden nått i vishet genom att kontemplera tingens lagbundenheter. Min far förutspåddes t.ex. sluta sina dagar som HSIEN, "Den Skälvande". Han fick Parkinson vid 58.)

Redan här, i den typiska FÊNG-situationens initialskede varnas den vandrande predikanten för att han drar katastrof över sig om han pressar situationen för långt.

I kombination med det föregående födelseominat, som distinkt försämrar det senare, ligger vi verkligen inte långt från den derangerande småskolelärare (tredje huset) som inbilskt söker framställa sig själv som Den Högstes representant (nionde huset). 

Någonstans kan man läsa in Luthers inbilska föreställning att han skulle kunna reformera moderkyrkan men allt han lyckades med var att splittra den. "Åskurladdningen" i kombination med gatupredikanten som varnades för att besvära sin värd mer än en vecka (den kinesiska veckan var tio dagar lång).

Notera hur religionens och mästarens Jupiter "bara" befinner sig i tredje och där är avsevärt störd av överdriven libido (Mars + Venus) och en förvisso upphöjd Saturnus för en genuin vilja till rättvisa. 

Men Saturnus är också repressiv och libido och repression på samma ställe ger kanske just det kineserna direkt ringar in: ett högtryck som kommer att göra sig själv helt omöjligt!

Det är tur att kristendomens originaltexter finns kvar, de studeras bäst utan Luthers ängsliga rövslickande världsliga benefaktorer och förmaningar till andra att följa hans exempel.