Människan kan inte längre se kosmisk tid

 

Sönderfallets element Vatten:
Krabban=oro, Skorpionen=fruktan, Fiskarna=befrielse

DN upplåter plats åt Richard Swarz att trasha Ryssland med ett rätt sorgligt svammel där han förstör sina egna argument genom att t.ex. medge att han inte vet hur Ryssland fördelar sina kostnader i krigstid. Dessutom "vet ingen" hur länge ryska sönderfallet pågått trots att kollapsen är en av artikelns huvudpoänger. Rätt tunn soppa men jag har sett bättre texter av Swarz.

Det är som skribenten tar sig fruktans element Vatten - så överrepresenterat i sitt eget horoskop - och målar hela Rysslandstrashingen med sin egen grundpsykologi. "Kremls svaghet, rädsla och desperation..." Men denna måttlösa projektion av sina egna mörker ser bara den som har astrologin att tillgå.

https://www.dn.se/ledare/richard-swartz-putin-tror-att-han-har-tiden-pa-sin-sida-men-klockan-tickar-for-det-ryska-imperiet/ 

Mest spännande är att publicering följer just som ännu en hyllning till matematikprofessorn och vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith ligger i kö några minuter efter detta. (också det inlägget pekar mot Smiths text på https://philos-sophia.org/cosmic-measurable-time/)

Med hjälp av Smiths snille ser man att Richard Swarz inte ens är medveten om materialistens "klocktid" som han har påfallande problem med och den korrekta "kosmiska tid" människan förr kände till och som kunnat hjälpa till där Swarz får problem med sitt trashtalk, ursäkta tes.

Wolfgang Smith är inte bara fullfjädrad matematiker utan också spränglärd idéhistoriker och hade förmodligen refuserat Swarz virrigheter, vilket naturligtvis inte DN hade hjärta eller insikt att göra. Skitsnack om Ryssland var tvärtom syftet, troligen ett beställningsjobb Swarz utförde där han proppar in så många argument mot Ryssland han kan komma på, varvat med ursäkterna att han inget vet och tidens dynamik och utgår från att ingen annan heller gör det.

Allt pga. ett förutsägbart problem: han sitter fast i "mätbarhetens välde" vilket är extremt hämmande på den SUBLUNÄRA nivån.. På Vatten-elementets nivå verkar en av flera typer av "kosmisk tid" vilket kan förklara diffusheten. "Falsk som vatten" brukar det heta och när Tidherren Saturnus befinner sig i denna värld-i-världen blir tiden ringlig och krälande och svår att hantera. Minns månnoderna - en drake, demon eller orm. Noderna har med stora händelser att göra och ska studeras tillsammans med tidherren Saturnus.

För Swarz verkar tid för övrigt nästan ett sidoordnat problem med frågan när Ryssland ska braka ihop. vilket gör DN-textens publicering så intressant just som både näraliggande vulkanerna Etna och Stromboli vaknat till liv lagom till den aktuella nymånen i Tvillingarnas tecken.

Se här hur Wolfgang Smith löser nutidsmänniskans förvirring till följd att de valde bort "kosmisk tid" och fastade för vetenskapens fixering vid mätbar tid. Skillnaden är intressant det kosmos erbjuder och som alla förr visste, var inte ögonblick på rak linje utan händelser ("event") där tecknen på himmelen angav spann, start och slut på identifierade "event". Dagens sämre människa är så kontrollgalen att hon hatar tanken på ett det kunde finnas något som en kosmisk tid. Livet måste börja med människan för att denna tvivelaktiga art ska kunna leva vidare. Barn..

Här är Swarz i underläge som lika nästan alla använder teknokratens moderna "mätbara tid" för att hantera problemet med när ett imperium föds och kollapsar. Fullständigt fel metodval. Smith förordar ett återvändande till antik kosmologi, till forntidens vishet. 

Människan har studerat rymden i säkert i tolvtusen år (om man tolkar stenristningarna i turkiska fornfyndet Göbekli Tepe eller om slitaget på Sfinxen verkligen pekar mot hällregn lika långt tillbaka -  mänsklig skicklighet vid en tid ingen trodde människan besatt). Det finns lämningar som är mycket äldre än arkeologins nuvarande dateringar och som visar hur länge människan mätt upp himlafenomen och studerat planeternas omloppsbanor..

Bäst låta Smiths ta det en gång till (min ö.s.):

Vad är då denna omätbara tid [redan diskuterad]? Egendomligt nog är det något som själv "mäter" i en mycket ålderdomlig och ontologiskt avgörande bemärkelse. Vad den mäter ut är "händelseförlopp", [Platons omätbara tid] mäter en händelse, naturligtvis inte genom att tilldela ett nummer till händelsens duration utan genom att definiera dess början och slut. I detta ger den omätbara tiden upphov till ett "event", förorsakar det i viss bemärkelse att existera. Denna begynnelse och ände är långt från ifrån blotta attribut utan snarast konstitutiva för händelsen, just som det sfäriska omfånget på en biljardboll är utgör den entiteten. I korthet: KOSMISK TID GER UPPHOV TILL EVENT GENOM EN AKT AV "KOSMISK MÄTNING" - vilket är skälet till att vi refererar till den [kosmiska tiden] som en gräns ("bound").

Jag är glad att hittat Smiths artikel i år eftersom detta här hur jag hanterat astrologins tidsherre eller gränsdragare Saturnus alltsedan Sideriska startade 2009. Och det är inte ett år sedan omläsning av nyplatonismens fader Plotinos (200-talet) stödde vad han kallade "filosofisk astrologi" (till skillnad från spågubbarna på Roms gator och deras trams). 

Jag vet inte vilket kosmiskt fel som tvinade mig till ett svenskt liv den här gången (se det stendöda 9e filosofihuset i nationalkartan), men några har säkert uppmuntrats av bloggen att se astrologins kosmologiska och filosofiska hemligheter.. Se hur Smith skickligt undviker att tala om astrologi eftersom han vet hur moderna västerländska hjärnor skär ihop och slutar fungera till följd av laddade ord!

Eftersom astrologin så uppenbart är "ojämlik" har år av inlägg försökt inte dumförklara Jord bara för att det är det mest rudimentära elementet och Plotinos kallar Eld det närmaste det gudomliga man kan simma inne i Världssjälen där vi människor lever förkastade och strandsatta på den kroppsliga ytan uppfattar som en yttre världsrymden vi blinda med enbart jordiska sinnen förmår uppfatta eller förstärka med mikroskop) (symboliskt Jord eller kropp, men likafullt det lägste verklighetsskiktet i antikens ontologi).

Swartz enbart sammansatt av Vatten och Jord är så nära totalt oförstånd, dvs. en naturalist eller ateist, man kan komma. Tiden finns och upplevs men bjuder inte uppenbarelser, inte interventioner från några gudomliga livsformer. Människan måste själv bota sin andliga blindhet innan några visioner av sällsamma världar kan förekomma. 

Astrologin lyder under Luft-elementet (Saturnus, fader Tid) och är därmed lämpad att undersöka "kosmisk tid" om t.ex  "imperiers uppgång och fall" eftersom det är Saturnus båda ändar (början/slut) som Wolfgang Smith beskriver utan att namnge Tidsherren med något av de många namn olika kulturer givet denna allsmäktiga gud som driver världens gång.

Varför Swartz tycks så attraherad av tid och tidmätning och ändå så luddig och vag beror på att hans tid på Jorden var att gå genom en Saturnus i ett beklämmmande instabilt läge. Tidsherren (tillhörig 7e himmelen) tvingas här ner till den sublunära månens diffusa värld (Platons grotta - Månen). Havens och Naturens element eller värld och enligt platonismen den irrationella själen som fluktuerar medan den högre rationella principerna ligger fast (jfr. Saturnus.- mig veterligen var Saturnus/Stenbocken opposit placera till Månen/Krabban från äldsta tid).

Ett stilla vatten (Skorpionen!) kan nå mycket djupt men det är uppenbart att DN publicerat agiterat snömos. (Swarz Saturnus i passionens eller agitationens typ av Vatten: Krabban och där står Skorpion-Solens härskare Mars svagt invid Saturnus.). Några fakta inifrån den lägsta och materialistiska medvetandenivå produceras men så dessa vattensimmiga flummigheter om tiden. 

Hoppas det här tillägget något justerar Swarz konstigheter om människans fåkunnighet och förtigande om att det ens finns livaktiga metoder för att studera kosmisk tid.

Men det är sant, flera kommentarer till det ryska horoskopet har figurerat på bloggen och bloggaren är inte något värst uttolkare av "kosmisk tid" när det kommer till politisk astrologi. Jag hade aldrig ens börjat tittat på ämnet vid femtio och den här bloggen innehåller nybörjarfunderingar (kanske något mer än så om man adderar tidigare liv som också inkluderat stjärntydning, ur nattdrömmarna upplevelser som pekar på Assyrien, Kina (ev. enbart kalendermakare), Egypten och England).

Den skicklige Richard Swartz, britterna, kapitalismen och själens indikator

 

  

Det är inte ofta bloggaren läser något av Richard Swartz, f.d. SvD och numera skribent för DN, men varje gång har det blivit ett blogginlägg (3 st på 12 år). Och nu händer det igen. En lysande sammanfattning och analys av lilleputtlandet Sveriges pinsamma oförmåga att avkräva USA en lösning på NATO-inträdet och som nu är som en sprattlande fisk i Turkiets nät. 

Swartz binder ihop fakta som förekommit överallt, kryddar med kulturellt bevandrade finesser som "musen och den turkiska ormen". Otvivelaktigt är han NATO-förespråkare men klarsynen kring svenska statsministrars schabbel - Andersson och Kristersson - är uppenbar. Svenskarna väljer sig sina politiker och får lågpresterande ledare - landet är en formidabel korruptionsmaskin eftersom dessa politiker sedan sänker folkets nivå ytterligare, till den bananrepublik vi kommit att bli. Onda mot varandra inrikes och fullständigt vilse i utrikespolitiken. Som arabisk handelsman i ett tidigare liv, greps min själ av stor entusiasm när Swartz frågar sig om svenskarna aldrig förstås hur saker går till i en basar, och hagglandet om priset.

Först nyligen noterades i ett blogginlägg att Sverige faktiskt har Vågskålarna som rollspel/ascendent och att detta är en klassisk symbol för marknadsplatsen intill modern tid när girigheten och vetenskap används för satt skapa varor som går sönder efter x timmar och kräver att kunden köper nytt.) Lika sann är Swartz sarkasm om att turkens löften bara är giltiga en dag, när svensken kommer åter nästa dag, är priset höjt. 

Bara att detta inte är sarkasm utan en allusion till orientaliska kulturers tudelning av dygnet i en ljus och mörk halva. Judarna var t.ex. noga med att begrava den döde innan solen gått ned - den aktiva delen av dagen var när saker skulle slutföras. Dödsfall och begravning tillhörde samma dag, samma sol. Organisation.

Det nya dygnet började vid solnedgången och innebar en ny sol/dag, ett nytt liv och nya regler. Libanons druser tänkte sig att själen, befriad när en människa dör, OMGÅENDE reinkarnerar eller går in i ett nytt befruktat moderliv och efter några mörka timmar återföds som vid en soluppgång. Föreställningens rötter i solens dagliga rörelse är uppenbar. Svensken har i sina fyrkantiga schematik förlorat den dynamik forntidens kulturer ägde. Detta är ett dött land och mycket måste skyllas på den industriella revolutionen vars maskiner nu västbefolkningen själv börjat efterlikna! 

Varför Sverige blivit "dödare" och mer mekaniskt än t.ex. Storbritannien, trots att de ledde den industriella revolutionen, kan i brist på bättre förklaring tillskrivas ÖDET. Ett land har en kärna, en essens, en folksjäl, vilken britterna vårdat bättre än Sverige som inget annat än vilja bli en storfräsare i världen.

Storbritannien har också ett nationalhoroskop vars sinnelag (Månen i intellektuella Tvillingarna) är fränt och stickigt och akut i sin skärpa) - fattas bara när Merkurius står i stingande Skorpionen och egentligen inte alls fungerar som disponent eller underlag för sinnelaget i luftiga Tvillingarna. Det kan förklara nationens frejdiga profitering på slavhandeln, åtföljande rasism och många andra onda ting.

Britterna använder midnatt som födelsetidpunkt:
"Westminster, Acts of Union in effect from midnight"

 

Men uppenbarligen tecknar mixen något slags ondskefullt genius som skickligt sprätter ur sig uppfinningar som löser praktiska problem eller effektiviserar produktionen. Denna dissociation mellan intellekt i Vatten och känslo-Månen i Luft förklarar också britternas idiosynkratiska tendenser, deras "whimsicality" och excentricitet - tänk klassiska Monty Python-gänget som mellan sig demonstrerar en mängd av den här ovanligt vassa dissociationens uttryckssätt. John Cleese och hans nazinspirerade figurer illustrerar perfekt störningen med inslag av den grymhet som emotionella problem kan innebära... 

Visst är det en dr Jekyll & mr Hyde-reva inom det brittiska psyket och från senare år kommer jag att tänka på den groteska svikaren och dypölen till Labour-ledare Tony Blair (5 bloggkommentarer) och hans klassresa och fula kollaboration med USA i stölden av Iransk olja och det haveri i Mellanöstern han bidrog till. Detta var en djupt störd politiker.

Detta brittiska sinne är långt kvickare än den svenska kartans Mån-Vädur som baserad på Mars-i-Jord inlåst i det avskurna 8e huset mer ser ut som en arbetare som står och hugger i sten om och om igen. "Arbetslinjen" kallar landets politiker detta straffarbete i gruvorna som massan utför för att rika klaner ska kunna uppstå och leva gott på deras svett.

Tidigare inlägg om analytikern Swartz har diskuterat födelsedygnets sublunära grundton, Vatten och Jord, men horoskopet bjuder på en intressant dramatik i frågan om vilken planet som ska ta rollen som Atma Karaka, själens indikator eller mer korrekt indikatorn på vad själen vill i detta liv. 

Det har slagit mig att de tusen och åter tusen barn som föds till Jorden under en given AK, kanske innebär att hinduerna här åsyftar Atman med stort A, Världssjälen, snarare än atman med gement a, den solstråle som utgör Livet i en enskild människa. 

Denna levande själ har det i sig att antingen vända sitt ljus nedåt och leva och dö som en materialist eller lysa uppåt och där finna de högre, skapande principerna i Platons Nous (gudomligt Intellekt) eller "Högsta Himmelen" (bortom denna bubbla som är vårt universum). Den senare orienteringen leder då till att människan aktiverar sin slumrande, inneboende gud - vilket var Plotinus hela ambition när han vitaliserade Platons tankar.

Atma Karaka blir den planet som hunnit längst i sitt zodiaktecken och här står synbarligen striden mellan Solen och Jupiter, båda framme vid 30e och sista graden. Men Månen rör sig så snabbt att även den kommer att nå 30e graden under en kvällstimma innan den lämnar Fiskarna för Väduren några timmar innan midnatt. I realiteten är Månen ingen kandidat ens i den osannolika händelse Swartz föds cirka 19.30-20.30 och det beror på hinduernas utslagsprincip. Om två eller fler ockuperar samma hela gradtal blir den planet Atma Karaka som höjt sig högst över solbanan.

Här syns solen som vanligt på ±0 grader. Detta är normen, solbanan/ekliptikan.  Men Månen har 5 grader sydlig latitud rel. ekliptikan och är ingen match för solen. Men solen besegras i sin tur av astrologins Stora Välgörare, Jupiter! Gudens symbol och på Jorden de tursamma människor vars goda karma givit dem en plats i den högsta samhällskasten. I Sverigehoroskopet är dock Jupiter en verksam illgörare så inget gott kommer av att födas rik i sekulära teknokratin Sverige där religion och filosofi har satts på undantag. (I normala, i kultiverade länder är religion och filosofi uttryck för den intellektuellt uppvaknade människans högsta möjliga strävanden, som romaren Plotinos påpekade för snart tvåtusen år sedan.)

Givet de få timmar mot dygnets slut när Månen gått in i Väduren, kan man ganska säkert anta att Swartz föddes med sinnelags- eller månascendenten i Fiskarna, dvs med den Stora Välgöraren Jupiter som Månens fundament. Att under ett eller två dygn under denna omständighet blir Jupiter inte bara trogen sin essentiellt välgörande natur (som i Fiskarna mycket uttrycker sig som en martyr eller gråterska - han beklagar sig i de texter jag läst). 

Jupiter blir också VERKSAMT GOD, med vilken indikeras att Swartz sinne är rent och obefläckat av Vattnets låga och näriga sidor. Den "verksamt goda" planeten sår goda frön för framtiden. Som Atma Karaka tecknar Jupiter en själ med det rena Vattnets förnimmelse av det högre, av det gudomliga. Det kan vara därför han lamenterar tillståndet i Sverige, hans psyke är ljusår mer avancerat än den svenska mentaliteten! Se föregående inlägg om Karl XII som karmiskt utsäde till dagens Sverige. 

Men missa inte det inläggets avslutande diskussion om oppositioner mellan Fiskarna och Jungfrun. Swartz Måne och AK bildar just den oppositioner och jag har mött exempel av snarlika Måne/Sol (dock inte i rollen som AK) där individerna gått ner sig bekymmersamt i materialistisk problematik. Fiskarnas Vatten har inte lyckats rena sig från Jord utan materialistiska betraktelser dränker själens högre intellektuella förmågor!

Hur det förhåller sig med Swartz vet man inte eftersom högsta prioritet vid tolkningen är planetens världsliga styrka (placering i husen) baserad på födelsetimma. En AK i ett obskyrt hus kan i värsta fall symbolisera en själ som helt glömmer sitt uppdrag här i livet eftersom andra planeter/faktorer kapar fordonet, sätter sig i förarsätet och drar livsresan i sin riktning... Men Swartz har sin AK som psykets/sinnelagets fundament och det garanterar att godheten alltid finns med i bakhuvudet - Månen är så viktig.

Vattenelementet och fantasin om Europa

Richard Swartz reflektioner i DN kring vår myt om "vårt" Europa är inledningsvis uppfriskande läsning. Men en bit in i texten blir jag lätt konfys. Vad pratar den forna utrikeskorrespondenten om, egentligen?

"För Europa ser det kritiskt ut [efter Sovjetunionens sammanbrott]. Ville de i öst ha något annat av oss än pengar? För att utan inblandning från Bryssel kunna snickra vidare på sina nationalstater från mellankrigstiden, betalda av oss?"

Tankarna tycks gå baklänges eftersom den retoriska frågan kring "annat än pengar" redan besvarats i det föregående: "frihet" (för korrupta oligarker och nationalister att fortsätta samma gamla linje) och USA-militärismens beskydd.

Jag anar att Swartz bläddrat i gamla historieböcker men här inte riktigt når inspirationens höjder eftersom han själv säger sig finna frågan om Europas multipla historiska linjer "förvirrande" - och de är dessutom spridda över tidslinjen (som skilda epoker tenderar att vara):

"[Ö]st fick ”mer Europa” av Habsburg än av Preussen, ytterst litet av Ryssland och inget alls av det ottomanska imperiet."

https://www.dn.se/ledare/richard-swartz-i-kolvattnet-av-kriget-fragar-vi-oss-vad-ar-egentligen-europa/

Detta är tredje gången på 10 år Swartz nämns på bloggen och denna gång måste jag understryka hur dåligt Vatten-elementet är när det kommer till Överblick som något mer än sinnesnärvaro i nuet (eller i fånge i sin egen fantasi). Vatten tränger in och besjälar (levandegör) en historiebok, elementets gåva är fantasin!

Men detta är den sublunära världens verklighet och Vatten utmärker sig för att bryta ljuset och skapa optiska villkor eller skeva perspektiv (hör med vittnespsykologin). 

Den gudomliga eller supralunära världen är i den empatiska och fantiserande jordmänniskan "omänsklig" därför att den är så klar i omdömet och dessutom inte sällan i kontakt med intuitionen. Denna är gudarnas sätt att "tänka", högt över Merkurius eller intellektets krycka, "logiken", som jag använde ovan för att påvisa att logiken i Swartz presentation saknas. Han krånglar till sin historia genom att likt Vatten (som inom New Age felaktigt associeras med minnet) svaja i sin historiska eller temporala medvetenhet: Svarar först "B" och först därefter ställer en svävande fråga "A" men glömmer att sammanbinda, "C".

Astrologin klargör skillnaden mellan "simpelt" intellekt och intuition genom axeln mellan 3e och 9e huset. Treans omen om intellekt är ett riskabelt område, kallas "dåligt men reformerbart". Intellektet har i sig att bli en falskskyltare och desinformatör men möjligheten till förbättring ligger mycket i den komplementära motpolen, det 9e huset för filosofi, religion och själens högre intuitiva fakultet. Hinduernas "bästa hus". 

(Anknytning. Eftersom Sverige kapat all konstruktiv kontakt med både filosofi och religion säger det sig själv varthän det här landet lutar. En lögnaktig Merkurius, marknadsplatsens tjuv - ständigt nya mutskandaler i samband med de stora svenska företagen... Så går det när ett land tror det är modernt och lämnar "det bästa huset" bakom sig. Dvs. sektorn är aktiv i nationalkartan men fungerar inte.)

Journalistens karta är ovanlig eftersom den så väl illustrerar Begärets element Vatten. Det är kanske därför han anar att östeuropéerna bara var ute efter något för sin egen egoistiska del i sitt närmande till Väst och här ger astrologin honom rätt. Ukrainas egoistiska horoskop är t.ex. inte att leka med!

Saturnus är historisk medvetenhet och intresse för det som "huggits i sten". Tidsherren illustreras av att den härskar över Jord-tecknet Stenbocken, den världsliga makthavaren. Och "vinnaren skriver historien" heter det ju.

Problemet med Magdalena Anderssons odemokratiska kappvändande om NATO-medlemskap illustrerar perfekt den diktatoriska låga typen av Stenbock, det "nyckfullt stångande hornet" (Capri-cornus). Solen i Stenbocken har klen uppbackning från sin härskare Saturnus här, eftersom den senare står i kappvändande anpasslingen Fiskarna. Swartz är än mer flytande som synes och här står visserligen det historiska fokus aningen stadigare än det konstant strömmande Fisk-vattnet, men bara marginellt. Saturnus i Krabban underkastas istället oceanens dyningar som knappast går att motstå. 

Det är stämningslägen (för att tala Vatten som Psyke) som drar hela befolkningar med sig och resulterar i vilka styggelser som helst. Detta är den Irrationella Själen som alla makthavare fruktar och som i sin tur förklarar varför Stenbocken också representerar Statens våldsmonopol. En galen mix av Jord och Vatten, som Ebba Busch representeras, kan ge uppfattningen att man absolut kan skjuta av några dussin våldsamma demonstranter för att ge polisen (statens våldsmonopol) lite välbehövlig träning.

Den sjuka mentaliteten har nu inte Swartz, vars Måne i Fiskarna är konstellerad med Jupiter och ger en i grunden empatisk och inlevelsefull natur, inte Busch överspända passion mellan härsklysten Stenbock och folklig/populistisk Krabba. Likväl är det begripligt att han finner det svårt att få en klar bild av Europa, dess historia och identitet givet Saturnus på detta gungfly till Vatten och dessutom infekterat av turbulenta och krigiska Mars.

Eftersom saknad födelsetid reducerar möjligheten att analyserar detaljerna, vill jag istället peka på DET PLANETÄRA KRIGET som hinduerna använder för att skilja konkurrenter om att agera markör för "själens åtrå" (atma karaka, själens signifikator). Ett sådant krig förekommer på Swartz himmel och är så uppenbart att jag kanske nämnt det tidigare. Oslagbar är den planet som uppnått den 30e och sista graden av ett tecken, denna representerar vad själen vill i detta liv. Swartz har båda välviljans Jupiter och Solen i 30e graden. Detta är krig och segrare blir den planet som höjer sig högst över solekliptikan (normerande 0° och alla andra har antingen sydlig eller nordlig latitud i relation till solen). I detta fall segrar Jupiter med liten marginal, den står +1° nordlig latitud.

Åtminstone utifrån månascendenten i Fiskarnas tecken blir därför Jupiter en alltigenom god planet och undslipper den vederstyggliga nyrika skit-Jupiter som regerar Sverigehoroskopet! Det är inte alltid Jupiter representerar monetär rikedom. Hos bra människor behöver inte alls fäderneshemmet ha varit stormrikt men det har definitivt varit fyllt av läslust och bildningsiver. Jupiter är naturligt knuten till 12e huset som inte bara är exil och materiella förluster utan även klostret och dess studiero. Och framför allt är Jupiter kopplad till 9e huset som distinkt rör högre studier.

Chansen är visserligen liten, men det är möjligt att Swartz planetära krig omfattar hela tre planeter. En kvällsfödelse runt halvsju till åtta skulle placera även den flyktiga Månen i 30e graden av sitt tecken. Men Månen skulle förlora, fyra grader under solbanan. Likväl kan man sinnets inflytande i texten. Det "förvirrande" Swartz ser i alla dessa historiska linjer och epoker är naturligtvis det strömmande Vatten som suger upp den kaskad av utvecklingslinjer Jupiter i JORD kastar ur sig. Med två sattviska eller ljusa tecken är för mycket i rörelse och ingen avklarnad bild av fysisk-psykiska förhållanden ges i denna "studiefas". 

Jupiter är ju pluralismens princip. Saturnus är omvänt "den enda vägen". Den sjunde himmelen/Saturnus är därför den ultimata ödesplaneten och Jupiters frilliga myriad av sidospår och "konsumistens valfrihet" kontrolleras ytterst av ödet.

Det är "Gud Fader", åldringen med vitt skägg som närmast anknyter till Saturnus och således en extremt primitiv bild för dem som är maximalt fallna själar och inte är intresserad av hur det gudomliga likt en teleskopkikare drar ut sig själv och världar av fallande dignitet resulterar. 

Efter Nous (Intellektet/Luft) resulterar Liv/Eld och i den antika modellen är vi redan nere vid syndafallet: Vattnets fall ner mot Jord för en blomstrande men ack så materialistisk och geocentrisk syn på vad Vetande är. Där är världen för närvarande, på gränsen till Luftens återerövring i Vattenbärarens era - av speciellt det sekulära Europas verklighetsförnekelse. 

Att människans DNA kartlagts (= Vattnets eller den biologiska sfärens substrat) avslöjar att vi redan är inne i den nya tidsåldern. Men innan eon-skiftet är fullbordat måste kapitalismen dö och ersättas av Vattenbärarens överlägsna modell av och för en ny mänsklighet. Alla frågor om vad Europa är och vilka som tillhör den fantasin kommer snart att te sig oviktiga. Det är Vatten-elementets eviga öde att som blott "natur" ständigt sörja chimärernas obeständighet i den biologiska verkligheten.

PS. Brittiske astrologen Charles Carter varnade för ett överskott av Vatten eftersom begärsnaturen kan "förvirra" för den rationella högre själen och individen involerar sig i för mycket och för många människor ("människor" var Carters exempel men tanken kan generaliseras). Särskilt Månen i Vatten kan bli så slirig att livet bara dansar förbi utan att den högre verkligheten lyckas etablera kontakt. 

För att se Översjälens förmåga att kontrollera det fysiska värdfordonet krävs exakt födelsetid. Det finns flera metoder för att finna ut den personliga daimonen och väst och öst skiljer sig där åt. Se serien av inlägg om "Dold Daimon" från tidigare i år.

DN-pessimisten och infiltratören Richard Swartz

Enda gången jag stannat till inför en krönika av Richard Swartz i DN, rörde saken kvalitetstidningens död. Fast han lät som en gammal grinig gubbe, ehuru välformulerade, sympatiserade jag med synpunkterna. Och hans prosa var bra!

Se: Kapitalismens lamentation över sin egenart

Som den borgare men måste utgå från att Swartz är, och förmodligen också KD:are eftersom eftersom han i senaste krönikan tar upp Göran Hägglunds infama försök att etablera en ny ekonomisk underklass i Sverige, skriver han återigen en slugt konstruerad krönika i vilken han låter en fiktiv gestalt "från Europa" säga rakt ut vad Richard Swartz inte riktigt vågar.

Men det är svårt att skapa en sömlös lögn och mot slutet av krönikan rör gränslinjerna ihop sig en smula:

"Den europeiska erfarenheten är att ett missnöjespartis väljare oftast röstar mot än för något, att det i SD:s fall därför många gånger kanske rör sig om personer som inte har något emot invandring i sig, som bekymrar sig om proportioner snarare än om principer."

Hans fiktiva samtalspartner har nu blivit en summering av sakernas tillstånd utanför Ankdammen. Jag har fortfarande Swartz äldre text om kvalitetstidningens död i åminnelse när jag läser om att missnöjesmänniskor oftast röstar mot än för något", och när horoskopet ritats upp (som naturlig zodiak) råder inte längre någon tvekan om var Swartz "som idé" hör hemma. 

Här glaset inte halvfullt utan halvtomt, när han skriver att Sverige har en "exemplariskt generös ekonomi i samband med flyktingpolitiken" förråder han språket. Distinktionen "exemplarisk" används i allmänhet i positiv bemärkelse, men för Swartz är glaset halvtomt så han menar, med rasisterna i SD och nu också satanisten Göran Hägglund att det är en horribel generositet svenskarna ägnar sig åt.

Hur kan man se att han tillhör missnöjesmänniskorna, de som oftast höjer rösten MOT än för något? Tja, räkna till att börja med de klassiska sju planeterna och se hur många som fallit ner i den sublunära sfärens betraktelsesätt - den negativa polariteten - och hur många som lyckas vidmakthålla sin faktiska positiva polaritet som medlemmar i den högre, supralunära sfären:

I rest my case.

*****

Det här är nu en betraktelse det gått slentrian i på bloggen. I föregående inlägg om Filippa Reinfeldts fullständigt sanslöst korrumperade mentalitet prövade jag emellertid ett lite annat grepp på den "naturliga zodiaken" - individen reducerad till en idé (eller ett idékomplex) på stjärnhimmelen.

Den fjärde sektorn bör alltid vara botten eller fundamentet, men hur stämde inte journalisten Lena Mellins fördömande utrop att Filippas beteende är "bottenlöst" dåligt. För i hennes naturliga zodiak befinner sig dörröppnaren Jupiter i fjärde - golvet rämnar och själen störtar sig ner ännu djupare - helt förblindad av Vattensjälens närighet och hunger. (Tänk ett fullständigt utsvultet gatubarn inför dignande matbord - räkna inte med någon självbehärskning där!)

Titta nu på Richard Swartz bottenplan och se Filippas exakta motsvarighet: istället för en fullständigt förblindad hunger efter Venus lyx och Jupiters megalyx drivs Swartz av det exakt motsatta budskapet! Venus motpol är Mars, och Jupiters motpol Saturnus. Swartz "bottenvåning" är verkligen svart (som hans namn antyder): BÅDA de naturliga illgärningsmännen har grupperat sig här och indikerar via Mars aggression över intrång på det han upplever som sitt revir (4e = Hemmet, det Privata), ett revir han därtill identifierar som landets gränser (Saturnus, makt och yttre gränsdragningar). Richard Swartz vill till inget pris ha in en invandrare - "den Andre" som han skriver - i sitt hem, hur han än framställer sig som en öppen människa som studerar Sverige ur ett större, europeiska perspektiv.

Vi ser i Mars/Saturnus i Kräftan i fjärde den kanske tydligaste indikationen på en modern rasbiolog, numera översatt som "hatiskhet mot vissa främmande kulturer". 

Så tyvärr, jag uppskattade den gnälliga texten om de allt sämre tidningarna. Men det var bara borgerlig, fisförnäm kverulans. Det här aktstycket kompletterar bilden av vilken sort DN väljer att behålla i nedskärningarnas tid. Storfinansen och Bonniers värnar på ytan mot antisemitiska strömningar men underblåser i själva verket "vi och dom"-tänkandet.

Att sedan mitten-vänstern inte är mer begåvade än att de polariserar frågan och säger sig värna om total öppenhet, är ännu mer tragiskt än de här förutsägbara smygfascisterna på högerkanten. För i den idealistiska öppenheten göder de egentligen bara finansprojektet EU:s med dess frihet för de rika att DRIVA hungrande och rädda folkskockar hit och dit över Europa i jakt på en inkomst. 

Systemet kommer från helvetet, och om Östeuropeiska romer som blir tiggare på svenska gator är just den "bottennivå" Swartz vill täppa till, är svenska ungdomar och vuxna som gärna flyttar mellan länder i jakten på de mest välbetalda jobben romer, de också. De har bara inte fattat vilket System som redan har fångat dem och lamslagit deras intelligens. 

De ser inte längre utanför lådan och faller in med varje borgerlig propagandamanöver. Nu senast några veckor av patetiska utfall mot Miljöpartiets sanna vision om ett kommande samhällssystem UTAN "ekonomisk tillväxt" - som brevet på posten kom sen en borgerligt finansierad opinionsundersökning som visade att Miljöpartiets språkrör saknar trovärdighet. 

Fan tror't - dessa opinionsundersökningar borde granskas i grunden! De är fabrikationer av företag knutna till politiska intressen, och om inte rena lögner så mäter de bara dumsvenskans högst tillfälliga åsikt just efter ett propagandadrev. 

Så styrs för övrigt också borgarens eget hjärninnehåll - de är totala torskar på sin egen propaganda och inbilskhet! Det intressanta är inte dessa dumsvenskar utan sataniskt skickliga skribenter som Richard Swartz, vilka lurigt bäddar in och sprider sitt gift i på ytan sobert formulerade texter.

Vänstern borde, om den vill något mer än att värna jobben för sina sympatisörer, driva utträdet ur EU som ett första steg mot återupprättandet av ett Sverige som är - med Swartz ord fast med omvänd andemening jämfört med denna negativa härdsmälta - "bättre än de andra europeiska länderna". 

Sverigehoroskopet från 1974 illustrerar en beklämmande reva mellan urban elit och lågutbildade, lantisar och knegare. 

Men det går också att läsa Solen med lyckobringande Jupiter i femte huset för distinkt individualitet som socialdemokratins innersta väsen. Och en godare vision än allt gott spritt genom hela samhället, är svår att föreställa sig. Vattumannen är ju ett av de mest "kosmiska" tecknen i hela zodiaken och tecknar hela mänskligheten inte mindre än Guds kosmiska kropp. 

Jupiter expanderar intill universums yttergräns och som den stora välgöraren vill Gud "allt gott åt alla" - vare sig kosmos stannar vid den egna familjen (se Filippas imploderade horoskop) eller som i Sverigehoroskopet, Jupiter är positivt polariserad och verkar genom den distinkta särartens femte hus och kombineras med Solen, viljeakter och kognitiva kapacitet.

Så jolmig dagens socialdemokrati blivit i takt med anpassningen till marknadsliberalismen om man jämför med  Sverige av år 1974 där nationalhoroskopet röjer en äldre och mer vital typ av socialdemokrati. Det är detta fenomenala femte hus Richard Swartz i förtäckta ord hatar i sin krönika.

Och varför? För att hans extrema Vatten-horoskop visar att han är ett av Hydrans huvuden - på samma monstruösa kropp sitter hans chefredaktör Wolodarski. Men Swartz är en fallen Mars-i-Kräftan och därtill hämmad av snåla gränsens Saturnus, så han är feg och vågar inte säga sin mening. Därav den senaste inlindade texten som i princip bara säger "minska invandringen som Hägglund föreslår". 

Det skulle inte förvåna mig om Swartz uppfattar sig själv som god kristen eller åtminstone som "bärare av goda västerländska (f.d. kristna) värderingar". Satan kapade den trosriktningen redan för 1700 år sedan, så det är inte att förvåna sig att "denna världens herre" - innehav av materiella resurser - verkar viktigare för de kristna än att se till själens rening vilket mer eller mindre är identiskt med att väcka liv i det slocknade intellektet, i den informerade tankeförmågan. Luft = pneuma/ande. Platon var inte ens den förste att hävda att tillvaron är en produkt av tänkande på hög höjd. 

I samma utsträckning tankens vitalitet avtar, tilltar upplevelsen av materiella storheter som måste värnas. Och där har dem: borgarna och deras stadsmurar (Kräftans protektionistiskt princip). Swartz är en borgare av lägsta sort (Mars-Saturnus i tecknet). Det är osäkert om den här typen går att skola, den Vegetativa Själen är stark i vissa. 

Den som vill fördjupa sig i frågor om den Vegetativa själen måste faktorera in Vattens tre modaliteter, Rajas, Tamas och Sattva guna, samt bedöma vilka planeter som ockuperar elementet utifrån olika hänsyn samt den planet som disponerar planeten under bedömning och även disponentens elementplacering (jämföra jämförbara storheter så att man inte blandar äpplen med päron). Som synes var antikens astrologi minst sagt intellektuellt krävande. Det är stor risk att bara drunkna i överflödet av spelregler och aldrig se något alls i symbolgyttret... Tur då att det föds personer som Swartz, vars underliggande Idé är så entydig att kartan fungerar som aptitretare på en äldre mänsklighet som var magnituder bättre än dagens västerlänning.

Kapitalismens lamentation över sin egenart

Av SvD avhängda utrikeskorrespondenten Richard Swartz skriver en föredömlig klagosång över kvalitetsjournalistikens död i DN och återkommer inte mindre än två gånger till själva den marknadskapitalistiska idén, att de högavlönade hyvlas av först när företaget vill tjäna mer pengar och lågavlönade analfabeter utan några som helst referensramar "adlas" till skribenter. 

Korrekt frågar sig Swartz vem i hela friden som kommer att vilja betala för skräpjournalistik som inte nämnvärd höjer sig över folkets egen (per definition låga) kunskapsnivå? Ska blinda leda blinda? Det "gratis" internet har trots allt ett pris: det håller på att skapa en värld fylld av idioter, fullproppade av obevisbara konspirationsteorier och annan skräpmat!

Jag utgår från att Swartz är en borgare och högermänniska av den gamla stammen, en som till skillnad från de råljugande och populistiska Nya Moderaterna alltjämt har några humana värderingar kvar i kroppen. Men att förstå att han beskriver det kapitalistiska samhällets nödvändiga självdestruktion, det gör han inte. Det blir således bara en klagovisa över hur mycket sämre allt blivit.

Faktum är att horoskopet perfekt illustrerar den gamla tudelningen mellan den sublunära sfären (själen i dess tillstånd av syndafall) och den supralunära eller rationella själens hemvist. Elementen Jord och Vatten är särskilt nära knuten till den sublunära sfären med dess biologiska livsformer. Eftersom Vatten därtill kontrasterar med glädjens element Eld genom att representera sorgen, gråterskan, eller den feminint fattade Naturen, behöver följande extrema himmel knappast förklaras ytterligare:

Hyperindividualistiska Jungfrun bär på Jupiter, planeten som bringar framgång och variationer på tema. Kopplad till det egna sinnet är detta naturligtvis ett tecken på en personligen högst kultiverad natur som är den första att begråta kvalitetsskriveriets utarmning och död. 

Månen och Jupiter ger ett vänligt sinnelag av den sattviska typen, den kunskapssökande sorten som vill informera sig. Den här Månen i Fiskarna är nu inte mycket för att bryta paradigm eftersom den i och för sig frälsningsorienterade (moksha) Månen i Fiskarna gräver sig än djupare i syndafallets individualism och materialism. 

Jag tror Swartz i hemlighet begråter även Nya Moderaternas påklistrat framgångsrika fast i djupet slabbiga och grumliga stil (uppklädda nollor) men hade hyllat gammelmoderater på den tid några ännu lämnade den svenska skolan med kunskaper i språket latin.

Det är intressant att på Wikipedia läsa att han är släkt med marknadsliberalen Oscar Swartz, vars patetiska plädering för mer sex på nätet (eftersom det gynnade hans it-verksamhet) jag gjorde mig lustig över i början av 2010. Här kan man verkligen se hur släkten Swartz tycks förmedla förfallenhetens element Vatten genom sina kroppsliga instantieringar. Också Oscar var ett blötdjur av Guds nåde! Här är hans horoskop och en äldre utläggning om Vattenelementets lägre sidor ("renat" Vatten kan vara en fantastisk tillgång för själen).