 |
| Sönderfallets element Vatten: Krabban=oro, Skorpionen=fruktan, Fiskarna=befrielse |
DN upplåter plats åt Richard Swarz att trasha Ryssland med ett rätt sorgligt svammel där han förstör sina egna argument genom att t.ex. medge att han inte vet hur Ryssland fördelar sina kostnader i krigstid. Dessutom "vet ingen" hur länge ryska sönderfallet pågått trots att kollapsen är en av artikelns huvudpoänger. Rätt tunn soppa men jag har sett bättre texter av Swarz.
Det är som skribenten tar sig fruktans element Vatten - så överrepresenterat i sitt eget horoskop - och målar hela Rysslandstrashingen med sin egen grundpsykologi. "Kremls svaghet, rädsla och desperation..." Men denna måttlösa projektion av sina egna mörker ser bara den som har astrologin att tillgå.
Mest spännande är att publicering följer just som ännu en hyllning till matematikprofessorn och vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith ligger i kö några minuter efter detta. (också det inlägget pekar mot Smiths text på https://philos-sophia.org/cosmic-measurable-time/)
Med hjälp av Smiths snille ser man att Richard Swarz inte ens är medveten om materialistens "klocktid" som han har påfallande problem med och den korrekta "kosmiska tid" människan förr kände till och som kunnat hjälpa till där Swarz får problem med sitt trashtalk, ursäkta tes.
Wolfgang Smith är inte bara fullfjädrad matematiker utan också spränglärd idéhistoriker och hade förmodligen refuserat Swarz virrigheter, vilket naturligtvis inte DN hade hjärta eller insikt att göra. Skitsnack om Ryssland var tvärtom syftet, troligen ett beställningsjobb Swarz utförde där han proppar in så många argument mot Ryssland han kan komma på, varvat med ursäkterna att han inget vet och tidens dynamik och utgår från att ingen annan heller gör det.
Allt pga. ett förutsägbart problem: han sitter fast i "mätbarhetens välde" vilket är extremt hämmande på den SUBLUNÄRA nivån.. På Vatten-elementets nivå verkar en av flera typer av "kosmisk tid" vilket kan förklara diffusheten. "Falsk som vatten" brukar det heta och när Tidherren Saturnus befinner sig i denna värld-i-världen blir tiden ringlig och krälande och svår att hantera. Minns månnoderna - en drake, demon eller orm. Noderna har med stora händelser att göra och ska studeras tillsammans med tidherren Saturnus.
För Swarz verkar tid för övrigt nästan ett sidoordnat problem med frågan när Ryssland ska braka ihop. vilket gör DN-textens publicering så intressant just som både näraliggande vulkanerna Etna och Stromboli vaknat till liv lagom till den aktuella nymånen i Tvillingarnas tecken.
Se här hur Wolfgang Smith löser nutidsmänniskans förvirring till följd att de valde bort "kosmisk tid" och fastade för vetenskapens fixering vid mätbar tid. Skillnaden är intressant det kosmos erbjuder och som alla förr visste, var inte ögonblick på rak linje utan händelser ("event") där tecknen på himmelen angav spann, start och slut på identifierade "event". Dagens sämre människa är så kontrollgalen att hon hatar tanken på ett det kunde finnas något som en kosmisk tid. Livet måste börja med människan för att denna tvivelaktiga art ska kunna leva vidare. Barn..
Här är Swarz i underläge som lika nästan alla använder teknokratens moderna "mätbara tid" för att hantera problemet med när ett imperium föds och kollapsar. Fullständigt fel metodval. Smith förordar ett återvändande till antik kosmologi, till forntidens vishet.
Människan har studerat rymden i säkert i tolvtusen år (om man tolkar stenristningarna i turkiska fornfyndet Göbekli Tepe eller om slitaget på Sfinxen verkligen pekar mot hällregn lika långt tillbaka - mänsklig skicklighet vid en tid ingen trodde människan besatt). Det finns lämningar som är mycket äldre än arkeologins nuvarande dateringar och som visar hur länge människan mätt upp himlafenomen och studerat planeternas omloppsbanor..
Bäst låta Smiths ta det en gång till (min ö.s.):
Vad är då denna omätbara tid [redan diskuterad]? Egendomligt nog är det något som själv "mäter" i en mycket ålderdomlig och ontologiskt avgörande bemärkelse. Vad den mäter ut är "händelseförlopp", [Platons omätbara tid] mäter en händelse, naturligtvis inte genom att tilldela ett nummer till händelsens duration utan genom att definiera dess början och slut. I detta ger den omätbara tiden upphov till ett "event", förorsakar det i viss bemärkelse att existera. Denna begynnelse och ände är långt från ifrån blotta attribut utan snarast konstitutiva för händelsen, just som det sfäriska omfånget på en biljardboll är utgör den entiteten. I korthet: KOSMISK TID GER UPPHOV TILL EVENT GENOM EN AKT AV "KOSMISK MÄTNING" - vilket är skälet till att vi refererar till den [kosmiska tiden] som en gräns ("bound").Jag är glad att hittat Smiths artikel i år eftersom detta här hur jag hanterat astrologins tidsherre eller gränsdragare Saturnus alltsedan Sideriska startade 2009. Och det är inte ett år sedan omläsning av nyplatonismens fader Plotinos (200-talet) stödde vad han kallade "filosofisk astrologi" (till skillnad från spågubbarna på Roms gator och deras trams).
Jag vet inte vilket kosmiskt fel som tvinade mig till ett svenskt liv den här gången (se det stendöda 9e filosofihuset i nationalkartan), men några har säkert uppmuntrats av bloggen att se astrologins kosmologiska och filosofiska hemligheter.. Se hur Smith skickligt undviker att tala om astrologi eftersom han vet hur moderna västerländska hjärnor skär ihop och slutar fungera till följd av laddade ord!
Eftersom astrologin så uppenbart är "ojämlik" har år av inlägg försökt inte dumförklara Jord bara för att det är det mest rudimentära elementet och Plotinos kallar Eld det närmaste det gudomliga man kan simma inne i Världssjälen där vi människor lever förkastade och strandsatta på den kroppsliga ytan uppfattar som en yttre världsrymden vi blinda med enbart jordiska sinnen förmår uppfatta eller förstärka med mikroskop) (symboliskt Jord eller kropp, men likafullt det lägste verklighetsskiktet i antikens ontologi).
Swartz enbart sammansatt av Vatten och Jord är så nära totalt oförstånd, dvs. en naturalist eller ateist, man kan komma. Tiden finns och upplevs men bjuder inte uppenbarelser, inte interventioner från några gudomliga livsformer. Människan måste själv bota sin andliga blindhet innan några visioner av sällsamma världar kan förekomma.
Astrologin lyder under Luft-elementet (Saturnus, fader Tid) och är därmed lämpad att undersöka "kosmisk tid" om t.ex "imperiers uppgång och fall" eftersom det är Saturnus båda ändar (början/slut) som Wolfgang Smith beskriver utan att namnge Tidsherren med något av de många namn olika kulturer givet denna allsmäktiga gud som driver världens gång.
Varför Swartz tycks så attraherad av tid och tidmätning och ändå så luddig och vag beror på att hans tid på Jorden var att gå genom en Saturnus i ett beklämmmande instabilt läge. Tidsherren (tillhörig 7e himmelen) tvingas här ner till den sublunära månens diffusa värld (Platons grotta - Månen). Havens och Naturens element eller värld och enligt platonismen den irrationella själen som fluktuerar medan den högre rationella principerna ligger fast (jfr. Saturnus.- mig veterligen var Saturnus/Stenbocken opposit placera till Månen/Krabban från äldsta tid).
Ett stilla vatten (Skorpionen!) kan nå mycket djupt men det är uppenbart att DN publicerat agiterat snömos. (Swarz Saturnus i passionens eller agitationens typ av Vatten: Krabban och där står Skorpion-Solens härskare Mars svagt invid Saturnus.). Några fakta inifrån den lägsta och materialistiska medvetandenivå produceras men så dessa vattensimmiga flummigheter om tiden.
Hoppas det här tillägget något justerar Swarz konstigheter om människans fåkunnighet och förtigande om att det ens finns livaktiga metoder för att studera kosmisk tid.
Men det är sant, flera kommentarer till det ryska horoskopet har figurerat på bloggen och bloggaren är inte något värst uttolkare av "kosmisk tid" när det kommer till politisk astrologi. Jag hade aldrig ens börjat tittat på ämnet vid femtio och den här bloggen innehåller nybörjarfunderingar (kanske något mer än så om man adderar tidigare liv som också inkluderat stjärntydning, ur nattdrömmarna upplevelser som pekar på Assyrien, Kina (ev. enbart kalendermakare), Egypten och England).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar