Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


Visar inlägg med etikett vision och dröm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vision och dröm. Visa alla inlägg

lördag 15 augusti 2026

Astrologi, drömmar och läkekonstens fäder

Ännu ett fynd från notapparaten (s. 193) till Thomas Taylors lärda engelska översättning från grekiskan av filosofen Iamblikos 300-talstext om mysterierna hos egyptier, kaldéer och assyrier. 

https://archive.org/details/b24884170/page/n5/mode/2up

(Läkekonstens anfader) Hippokrates ansåg att läkare borde ha astronomisk skolning. Och Galenos direkt hånade de läkare som förnekade astronomins nödvändighet för deras utövande. Se hans avhandling "Si quis sit Medicus eundem esse philosophum". Och i bok VIII kap.20 av hans av "De Ingenio Sanitatis," kallar han  läkare som är okunniga om astronomin " mördare".

Men med "astronomi" betecknade såväl Hippokrates som Galenos det vi numera (Taylors 1800-tal) kallar astroLogi. Också Roger Bacon (1200-talet), i sitt brev till påven Clemens IV säger, "Opera qua3 fiunt hic inferius, variantur secundum diversitatem caelestium constellationum, ut opera medicine et alkimie." Det vill säga, "De gärningar som utförs i dessa underlägsna domäner (jorden) skiljer sig åt beroende på de himmelska konstellationerna, t.ex. inom  medicinen och alkemin."

Emellertid, om man med Galenos och tveklöst med stor sanning  kallar astrologi-okunniga läkare för mördare, hur många mord i medicinens namn måste inte begås i vår egen tid!

/Thomas Taylor

Man kan tillägga att 1800-talets gryende materialism kan ha varit bottenkänning för medicinen, men samtiden är lika renons på en hållbar världsbild.

 ***


Medan medier som Aftonbladet söker göra pengar på skrämselpropaganda om hur blodförtunnande mediciner kan skapa hjärnblödningar, frågar jag mig om det kanske ändå ligger något i alarmismen. Big Pharma kan vara en lika stor urspårning som västerlandets obildning vilket drabbat astrologin (där speciellt den hinduiska traditionen har mycket intressant - denna blogg gick dock aldrig in på den grenen).

Och beträffande praktiken höll en släkting på att förlora livet i okontrollerade blödningar i samband med en operation. Undertecknad hade just börjat studera astrologin och kunde inte undgå notera att operationen utfördes en dag när Månen passerade och några timmar stod konjunkt med olycksbringaren Mars! Det är Månen som representerar vätska av alla slag, inklusive blodet även om Sverige har det olyckliga talesättet "röd som blod" vilket kan felkopplas med Mars. 

För egen del tillbringades en vecka på akuten för vätskefyllda lungor (6 eller 7 liter utsugna ur kroppen. Bara en vecka hann passera med medicinering (bl.a blodförtunnande) innan en stroke tystade denna blogg för ett år. Partiell svaghet i ett ben består men 7 månader in i mitt experimentalla avböjande att köpa ut mer medicin (8 typer) och en störtflod av parasitiska kallelser till läkarbesök, har flera biverkningar försvunnit och kroppen har själv reparerat de första månadernas språksvårigheter (har dock tappat en del engelska vilket gör Thomas Taylors avancerade 1800-talstexter till en gudagåva att återvända till. Häromdan 3 timmar med filosofen Iamblikos  innan "hjärntröttheten" satte in. I början klarade jag bara att läsa tio minuter

Podden Telepathy Tapes var en inspirationskälla första halvåret även om ämnet inte var exakt detsamma (oförmögen att prata i vissa fall av autism). Många läkare och forskare kom till tals och fick mig att ta kroppens förmåga till självläkning på allvar. Frågan om att tro eller vara en rädd förnekare (ateist) fördes på tal i många avsnitt av den begåvade journalisten och poddaren Ky Dickens.

Och.. vem behöver mer styrka i benet än 30 minuters promenad varannan dag? Olycksbarnen i detta liv är de med bara kropp men svagt intellekt (inte Intellekt i den platonska bemärkelsen). Men en stroke kan sätta fart på själens utveckling, så att nästa jordiska kropp blir mer allsidig. Allt som händer tjänar ett högre syfte (tänk Aristoteles ändamålsorsak).

***

 Taggen "vision och dröm har genom åren brukats vid ett femtiotal tillfällen och gångna veckan har två drömmar antytt att jag har "högre ort" med mig i "medicinexperiment".  Not, Ateister utan tro på något högre än egot ska inte räkna med läkedomskraft från kroppen själv men negativismen från flera i den sekulära omgivningen i min test av trons hållbarhet i konkreta livet  är uppenbart bakgrunden till dessa två drömmar.

Redan platonismen i dess olika stadier betraktade drömmar som PHANTASMATA sprungna ur  lägre själs- eller medvetandenivåer (jämför den fallna moderna människans tal om "bara fantasier", men i äldre tid var människobilden mer avancerad och de renaste själarna kallades av Iamblikos t.om. gudomliga. Sådana människors drömmar kan vara rena visioner. Delningen i olika nivåer är viktiga att ha i minnet (även om de flesta är vilda blandningar av högt och lågt) för det som följer.

Dröm 1. Otaliga gånger de senare säg tio åren har jag varit vilse "på väg hem" i drömmar. Drömmarna har startat vid olika ställen, bl.a. minns jag en skola och "hemmet" var i någon dröm staden för min födelse. Att "gå hem" är naturligtvis en eufemism för att dö. Notera att hemdrömmarna ofta kombinerats med missöden på tågstationer (missat avgången) - tåget ännu en symbol för himlafärden för den som kan se metaforiken i jordnära tågräls. Drömmaren hade således förberett  sig på hädanfärden under alla de år den här bloggen skrevs. 

Inte långt före hjärnblödningen plaskade jag i en annan dröm  runt på en tidigare översvämmad mark när Göteborg, en plats där jag bodde i barndomen. Men sommaren 2026, med ett tidningsfoto på torkan i Europa, kom en ny tolkningsmöjlighet. "Hemgången" kanske var preliminärt tajmad till den pågående klimatkatastrofen?   

Men i veckan kom en ny dröm som var mer hoppingivande. Nu började drömmen (så vitt jag minns) med att jag var långt bort och måste komma hem till Stockholm (mitt nuvarande hem). Jag följer noga repriserna av "Det okända" (sjuan) och säkert har alla dessa spökdrabbade "lantisar" påverkat mig. Den första kvinna i drömmen jag ber om ungefärlig riktning är mycket hjälpsam och pekar mot Stockholm typ fem över tolv på en urtavla (är tolvslaget ännu en symbol? Drömmen pågår länge och jag fotvandrar genom skilda miljöer. 

Noterar särskilt ett köpcentrum med ett kinesiskt matställe där alla är så stressade av arbetsbördan att ingen kan hjälpa mig att bekräfta min kurs. Jag vaknar ur drömmen där Stockholm ännu är utanför synranden och där en annan kvinna jag frågar om riktningen är sur och direkt avvisande och inte vill hjälpa till. (En klar symbol för den sekulära omgivningen - många socialiserade till oreflekterat medicin-anhängande /social betingming.) 

Men i samma ögonblick sprider sig en hög, hög, närvaro över mitt huvud och himmelen själv säger att jag har gott om tid att nå Stockholm innan "dagen är till ända". Till skillnad från andra drömmar är denna lätt att tolka! Repriserna av "Det okända" som jag har följt hela sommaren  har påverkat men också en drömkvalitet som anknyter till den andlighet serien representerar, den kvaliteten har jag aldrig haft så direkt.Ett annat och högre medvetande medagerar plötsligt i "fantasmen"!

Jag har drömt om (olika) tidigare liv många gånger men detta högre medvetande ("himmelen") upplevdes annorlunda och nu levande och kommunicerade till den sovande att det finns tid kvar. Mitt experiment att leva utan en rad dagliga mediciner döms alls inte ut av mitt "högre medvetande", vare sig man uppfattar det som själen eller något högre väsen, ängel eller daimon.. Det hör naturligtvis till saken att jag ägnat senaste tiden åt nyplatonisten Iamblikos redogörelse för änglar och daimoner och hur deras manifestationer skiljer sig t.ex. från möten i drömmen med andra människosjälar (om den typen av dröm har jag bloggat tidigare - se t.ex. https://ockult.blogspot.com/2009/09/mote-i-drommen-med-en-gammal-vis.html).

Dröm 2. Bara två nätter därefter visar sig "himmelen" på nytt - två gånger om. Så påfallande annorlunda är drömkvaliteten att jag vaknar båda gångerna. Båda tillfällen är korta och när jag vaknar av samma närvaro för andra gången har morgonen kommit (klockan 6) och nu är upplevelsen bara en sekund lång och det åtföljande överjordiska ljudet (bärvåg?) ebbar ut direkt  - det varade åtminstone "några sekunder" vid första "aviseringen" (jämför Tarot-kortet "Domen" med änglarnas trumpetstötar!). Det är en kvinnlig närvaro som utstrålar ett milt och ändå intensivt ljus och en definitivt utomjordisk närvaro. Inga ord hörs och kommunikationen består bara av att varelsen visar sin närvaro och den märkliga tonen. 

En dag senare rapporterar "Det okändas" medium Terry Evans att familjen han hjälper har sett, inte ett spöke utan ett ljust andeväsen (en skyddsängel). Den jungianska synkronismen mellan Evans oväntade rön och de två korta glimtarna i min dygnsgamla dröm är otvetydiga. Dröm 1 och 2 hade båda "himmelen" som avsändare och vid andra tillfället visar det sig vara ett kvinnligt väsen. Ängel?  

Jag har för många år sedan drömt om besök av en man och en kvinna "från Venus (dimensionen)". Änglar? Den indiska astrologin visar sig senare ge Venus en särskild plats i min "ödeskarta", den är dels VågSolens disponent och därtill intimt kopplad till ascendenthärskaren Merkurius vilken senare också disponerar en Måne i merkurial Luft.

Iamblikos, i texten om egyptiernas, assyriernas  och kaldéernas mysterier,påpekar att luft är hemvist för daimoner men att det förstås finns både goda och onda andar/daimoner. Man ska inte glömma att daimonerna är en högre skapelse än människans själ. Jämför indisk astrologi som bevarat kunskapen från Kaldéen att t.ex en svår faktor Som Saturnus kan vara en verksam välgörare i vissa horoskop... (Den här bloggarens intresse för astrologi och metafysik ses delvis i att essentiella Luft-planteten Saturnus äger hus 9 -Högsta Himmelen- i hans karta.,Därtill står den i Eld-elementet och är placerad i ett hörnhus, opposit ascendenten. Sånt kan ge studier i mänsklighetens ultimata kunskapsfält... 

Astrologin tecknar inte människans "fria vilja" men säger skrämmande mycket om vårt mänskliga öde om man förstår det nyplatonisterna samlat om den gamla världens vishet...

 

Extraspaning:

Repriserna av "Det okända" (säsong 2013 repriseras för tillfället) fick mig att ta fram en bok jag inte öppnat sedan jag var tjugo, ett minne av ett medium med ut-ur-kroppen-förmågor och helande på distans på sitt program, händelsevis "kaffeväninna" till min vänliga faster. "Samtal med en ledare i andevärlden" från 1940-talet visar sig vara en introduktion i spiritualism som helt överensstämmer med de lärosatser som bara glimtar förbi i den långlivade tv-serien och som i sin tur visar hur nära spiritualismen låg Platon och de senare nyplatonikerna. Den eviga filosofin (Perennial Philosophy) har gamla rötter.

 Nu räknade jag ut ett horoskop för mitt enda möte med den remarkabla kvinnan Saimi och jag höftar till klockan sex. Min fasters make hämtade sedan upp mig vid kanske klockan nio och det får gälla som blir tiden för bokhoroskopet.. Men mötet som helhet var det viktiga och ingen insatt kan förvånas över att Vågen stiger i öster så att Venus i merkuriala Tvillingarna äger 9e huset för människans högsta strävanden (se horoskopet för "Bloggaren" Siwert Aldenryd). 

Detta tillägg och horoskop bekräftar helt tanken på en ödesplan för ett enskilt liv... Här är starten på det som mycket nära i tiden  blev upptäckten av transmediet Edgar Cayce och ett liv av intresse för det högre...

Det livsförändrande mötet med helaren påbörjas troligen gradexakt när min natala Sol i Vågens 6e grad "synkar" med tillfällets Måne (sinnet) i Vågens sjätte grad... (Både den kontaktförmedlande fastern och salig far föddes med Mån-Våg). Och härnedan Venus i 9e huset, så klart (Venus i Eld-Lejonet är ägare till/disponent över Solen i Vågen). 

Saimi (inga födelsedata) hade ett extremt starkt "lejonansikte" - jämför betoningen på Lejonet i kartan nedan, Edgar Cayces horoskop på bloggen och senast  också Ross "UFO-vännen" Coulthart från YouTube-kanalen Reality Check (karta på bloggen). Lika barn leka bäst. Boken om spiritualismen talar om att själar ingår i familjer och det noterade också hypnotisten och best seller-författaren Michael Newton. Bloggen har tidigare talat om att nyplatonisten Plotinos bejakade tanken på att en själ kan födas i flera människokroppar samtidigt, vilket antyder hur avancerad människosyn platonisterna hade.


tisdag 18 mars 2025

Rättelse: klassicisten Peter Kingsley alltjämt i tryck

Alex Schulman ser sin dotter hålla i en riktig pappersbok och blir knäsvag inte minst över att it-fascismen resulterat i en förlorad generation skolbarn..

https://www.dn.se/sverige/alex-schulman-jag-kommer-aldrig-forlata-att-mina-barn-inte-fick-riktiga-skolbocker/

Det påminner om att jag nyligen uttryckte besvikelse att Oxford University Press inte längre sålde Peter Kingsleys fenomenala studie från 2006 om försokratiske mystikern Empedokles (känd som de fyra elementens fader). Men det gör de, bara inte som akademisk online-litteratur utan via den sajt som tillhandahåller papperstryck. Däremot tillhandahåller inte längre Amazon förlagets böcker - förvirrat och fallfärdigt västerland:

Highly polemical new book ... The thesis is argued with immense learning. - Times Higher Education Supplement

An original, lucid and intriguing narrative on Empedocles. - Phronesis

This is a most remarkable book, learned, discursive, but yet sharply focussed, on a subject which might seem to lend itself readily to various sorts of intemperate speculation ... this is splendid book, and one that should generate much discussion. - John Dillon, Trinity College, Dublin, Hermathena, no 164, summer 98 (Dillon är en av de tyngsta platonism-forskarna)

https://global.oup.com/academic/product/ancient-philosophy-mystery-and-magic-9780198150817?q=kingsley&lang=en&cc=se#

Efter att ha skrivit om Eld-elementet som Inferno - 4 elementen (Empedokles original - 2 inlägg) - läste jag vidare (tredje omläsningen på 19 år). Hur Eld flyttades upp till himmelen i ett senare skede avhandlas längre fram i Kingsley. För den astrologiskt kunnige nyplatonisten Plotinos 600 år senare var Eld det mest gudalika elementet. 

Men redan Platon hade placerat astrologins fyra element som levande former eller väsen i det övernaturliga - avfällingen Aristoteles kunde inte slita sig från det förfallna biologiska perspektiv som alltjämt dominerar väst och på grund av honom blev de fyra elementen förringade som just bara materiella element och kunde lätt avfärdas som strunt när naturvetenskapen kärade ner sig i nya förklaringsmodeller.

Tyvärr har den idéhistoriska/klassicistiska studien blivit våldsamt dyr med åren (kapitalismen söker aktivt dummifiera allmänheten - varifrån kommer all denna högervridning hos massorna?) Man ska nog vara extremt historiskt intresserad för att lägga en tusenlapp på en 400-sidors pocket. (Dessutom börjar sidorna lossna vid tredje läsningen och jag limmar friskt för att den ska klara en ev. framtida fjärde omläsning.) 

Räknar man alla fotnoter i pytteliten stil längst ner på sidorna är den säkert 600 sidor lång och blir med ens extremt akademisk (lusläser man alla referenser i noterna finns faktiskt ett och annat guldkorn där också). Men den går att läsa som en spännande deckare som löser många gåtor kring magikern Empedokles (som hävdade att han var en "invigd" som i detta jordeliv uppstigit till gudanivå).

Kingsley är omistlig vid pågående parallelläsning av nyplatonisten Proklos 400-talskommentar till Platons kosmologiska "Timaios". Den senare är egentligen påbyggnadslitteratur och knappast introduktionssmaterial. Och så har vi ju Sverige-horoskopets avvikande omen om högre bildning och filosofi, så det kanske inte är ett helt lyckat boktips. 

Kingsley överensstämmer i vilket fall helt med hinduisk astrologi när han förklarar vad Platon kallade den rationella själen (hellre än den personliga daimonen) egentligen inte är förnuft i den moderna västerlänningens fattiga mening utan mer av ren intuition eller tydlig klärvoajans. Kingsley påpekar att grekerna inte alls förföll till skrock och magi under Romarrikets dagar som forskare i Väst påstått i hundra år. Empedokles, undersökt via nya och nygamla källor, visar tydligt att Väst en gång ägde en djupare insikt om medvetandet. Vill du bara förbi ett denna tidens barn, läs för all del Dagens Nyheters vetenskapsbevakning. Framtidsmänniskorna bygger på sina själar via andra medel.

Fick just syn på spränglärd filosofie doktor som ägnar sig åt antikens/senantikens astrologi som var i högsta grad andlig och som också den här bloggen vagt orienterat sig mot även om den började som försök att kvantifiera den indiska/sideriska zodiaken.. Den brittiskfödde akademikern P. James Clark har gått en djupare väg och hävdar att hinduisk/persisk astrologi är nyckeln som väst. Jag är besviken på hans blogg som saknar datum på artiklarna och i ett fall inte ens uppger vilken text han skrivit av, även om det uppenbarligen är en 1800-talstext (nämner både översättaren Thomas Taylor och ett teosofiskt verk). 

https://classicalastrologer.com/the-chaldean-oracles/

Men texten är bra och gav nya insikter om en sida av den persiska zoroastrianismen via fragmenten som återstår av de Kaldéiska Oraklen (inga orakel utan ursprungligen en hel kosmologi). Clark ger några "orakel" (inte alla) som exempel, men det är den föregående texten som intresserar.

I den gamla artikeln ser man mycket bättre än i Ruth Majerckis moderna akademiska översättning (1989) vad fragmenten avhandlar. Majerciks konstruktion är "fegare". Är det en 1800-tals romantisk introduktion till en förlorad världsbild Clark föredrar återge ringer det väldigt många klockor som förbinder den här versionen med både indisk astrologi och den västerländska nyplatonismen (där särskilt Proklos på 400-talet var stor anhängare av de Kaldéiska oraklen).

Indisk astrologi propsar på att klassa de fyra elementen lågt, likt Aristoteles materiella fyra element. Det intressanta i den här texten är att den exakt likt den hinduiska traditionen fokuserar de "inre" fyra elementen som här kallas essenser och som ockuperar en högre verklighet än vår materiella värld. 

Clark har valt en gammal, enligt dagens vetenskap daterad eller obsolet text om kaldéisk astrologi/kosmologi (minns att det var kaldéiska mager som sägs ha listat ut jesusbarnets födelse enligt berättelsen i Nya testamentet).. Men den avdammade artikeln klingar sant även om den är en 1800-talsfabrikation.. 

Minns t.ex. hinduernas klassificering av planeternas tillhörighet, Saturnus är till sin essens LUFT - detta är dess hemvist i en högre verklighet som också kan benämnas Luft. Men Saturnus härskar också över Jord-tecknet Stenbocken och JORD motsvarar en lägre verklighet, benämnd den materiella Jord-verkligheten. Hit flockas dagens materialistiskt lagda själar och där vägrar de acceptera den gamla läran om de fyra täthetsgrader eller essenser som grekiske Platon uppsnappat från öst (Babylon eller Persien) och som var fyra väsenden i hans likaledes "LEVANDE TING" med vilket han menade både Kosmos och den övernaturliga förlagan eller Paradigmet till vårt universum (LEVANDE-TINGET-I-SIG - noga utrett av senantike nyplatonisten Proklos). 

Astrologin har bevarat dessa gamla föreställningar men i väst (där astrologin i stort är död nu) dog kunskapen ut efter renässansen.

I vilket fall, en oväntad och angenäm upptäckt av professor Clarks hopplöst svårnavigerade block som bara har bakåt/framåt som verktyg att upptäcka hans texter. Eftersom Vattenbärarens tidsålder varit på tapeten även på Sideriska siktet är det tursamt att han vald ut just en artikel (daterad till 2018) om denna som fast inslag:

https://classicalastrologer.com/2018/09/14/the-state-of-the-art-1/

I själva verket diskuterar professorn astrologis ömkliga tillstånd i väst och stycket om Vattenbäraren hämtar han från den klassiska astrologen Robert Zoller - en av de två enda astrologer i världen som förutsade 9/11-terrorn och gjorde så med hjälp av "klassisk" metodik. 

Som framgår av Zoller-citatet ser han Vattenbäraren som en mörk era - inte olik den diktatur jag antytt. Det har förstås med Saturnus väsen eller essens att göra. Outvecklade själar finner en sådan tid svår att fördra eftersom de befinner sig på en lägre utvecklingsnivå och inte förstår att tiden kommit för VÄRLDEN ATT BLI EN snarare än ett kaos av individer eller personfixeerade (egodrivna) själar. 

Mer om den saken i texten om de Kaldéiska Oraklen som låter misstänkt likt det jag sökt prångla ut på den här budgetbloggen. Förklaringen till det är att min första favoritastrolog, Charles E.O. Carter. gavs ut vissa titlar på Teosofernas förlag. (Carters skärpta karta är helt delad på Luft och Jord, precis som den mäktiga nyplatonisten Proklos. Båda var tänkare om det jordiska men på metafysisk nivå.)

Efter några skräpböcker föds bloggarens
astrointresse 25/2 1983 med "Principles".
(5e revisionen 1963)
Carter använde västzodiak men fattade mer.

Hans doktrin om de personliga (Väduren, Oxen, Tvillingarna, Krabban), de individuella (Lejonet, Jungfrun, Vågen, Skorpionen) och de universella (Skytten, Stenbocken, Vattenbäraren, Fiskarna) kan ha varit påverkade av teosofernas "lån" av varjehanda österländsk vishetstext. 

Clarks återger den anonyma texten som ser likheter mellan den judiska kabbalan och kaldéisk vishet. Så typisk en västerländsk text från 1800-talet som tycks ha sett med klarare blick innan västerlänningen gick in i sitt förmörkade och krigshärjade 1900-tal som just nu håller på att kollapsa (Trump som startskottet). Clark är märkt av sin brittisk-amerikanska nationalitet och återger en alltför pessimistisk syn på Vattenbäraren. Trumps födelsehoroskop är oerhört förvirrat men rymmer både den gamla och den nya människan.)

Utgiven 1928 av Theosophical Publishing House Ltd,
Adyar India & Wheaton Ill. USA

 

 Extraspaning - döm aldrig boken efter dess omslag

Vissa böcker har gjort ett outplånligt intryck. Som "The Principles" som jag minns hur jag motvilligt köpte en eftermiddag. Omslaget var talanglöst och boken hade förpassats till en låda med reaböcker. 

Men efter två värdelösa astrologiböcker skickade den här signaler till mig att det kunde vara något bättre och redan efter några sidor hörde jag ett knivskarpt intellekt tala till mig (Carter hade tänkt bli jurist men blev så överraskad av vad han fann i astrologin att han bytte studieväg). 

Idag kan man med siderisk zodiak läsa in flera budskap från köptillfället. Tiden är rekonstruerad men tycks stämma.

Boken var en säljflopp för bokhandeln och var nött efter många år i hyllan. Sol och Måne har en bruten livslinje (210°) men jag plockar upp enda exemplaret utan att fästa mig vid Solens "förmörkade" 8e-husplacering (såg verkligen inget ut för världen). Den visar sig innehålla renaste vatten som tänkas kan. Här gäller inte varningen om att för mycket Vatten skadar. 

Månen i Krabban är bra för nybörjare och har starkt stöd av Jupiter-Skorpionen i den goda karmans 5e hus och Jupiter i sin tur stöttar den "upphöjda" Venus i Fiskarna i 9e "bästa huset" för högre insikter. 


Inte ens skadegöraren Mars (nära Venus) kan hindra detta välsignade bokköp (man kan ev. se Mars som ytligt slitage på reaboken, precis som Solens styrka döljs av 8e husplaceringen).

Carter var född helt under JORD och LUFT och vad ser man i kartan om inte en förträfflig mix av Merkurius (intellekt, verbalitet, logik) i Stenbocken med en stark bas i Saturnus i sitt "upphöjda" läge i balansens och proportionalitetens Vågskålar. Både är hörnplacerade (prominenta) och det är inte konstigt att jag läste den här koncisa och välformulerade boken gång på gång tills jag i princip hjärntvättat mig till en junior-Carter.

Fler kopplingar mellan boken och dess köpare kan uppsnappas: Den världsliga framgångens månnod Rahu står maximalt svag i 12e förlust eller offerhusets 8e grad Tvillingarna. Men köparen  föddes med 10e graden Tvillingarna som ascendent (nära Månen i 12e graden) och uppenbarligen nådde även bokens vid köptillfället svaga norra månnod fram till honom, inte minst som bokens Merkurius är så stark och samma planet är bloggarens ascendenthärskare OCH atma karaka (själsindikator).

Därtill är bokens Merkurius-fundament Saturnus i Vågen vilket är bloggarens soltecken (och därtill ägare till hans 9e filosofihus). Lämnar man indisk astrologi och lyfter in hellenismens "personliga daimon" har bloggaren sin högsta själsnivå i Vattenbärarens 16e grad (åter i 9e filosofihuset) - mycket nära bokens reducerade solglans i 8e husets 13e grad. Det är väldigt snarlikt Rahu-ominat - svaga signaler som ändå registrerar i bloggarens karta och resulterar i bokköpet.

Således flera tecken från den sideriska astrologi jag ännu inte komma att hitta på många år att rätt person köpte reaboken för facila 27 kronor (typiskt nypris 50-6o runt 1983). 

Det går att spekulera kring Solens och Månens dissociation: är detta en signal att den tropiska västzodiaken dock var fel väg att gå? Samtidigt var författaren en så exceptionellt god pedagog (Merkurius/Saturnus) att boken blev "tredje gången gillt" för att ämne som länge lurat i bakhuvudet (jag har sysslat med astrologi i två eller tre tidigare liv av nattliga drömmar att döma. Drömmar kunde öppna till själens högsta nivå enligt senantikens teoretiker - även avtrubbade människor kunde den vägen få påfyllning från det gudomliga! 

Jämför psykologen Jung som menade att vi kan drömma arketypiskt - både den antika och moderna bilden förutsätter förstås att arketyperna reduceras till bilder som det lägre sinnet kan uppsnappa. Men även en avtrubbad människa har en gudomlig högsta nivå och kan kan tänka sig mycken kontakt mellan denna och det gudomliga som den låga kött-människan inte ens förmår registrera i drömmen - men här talar man ovanligt lågt utvecklade själar.


torsdag 1 augusti 2024

Jungs synkronicitet, ett efterhängset exempel

 


Stirrade förhäxat på tv-tablån och programtiteln "Manifika Mahgreb". Av programförklaringen verkade det handla om Tunisien, men jag vet när en "uppenbarelse är under uppsegling" och googlade.

During the era of al-Andalus on the Iberian Peninsula (711–1492), the Maghreb's inhabitants — the Muslim Maghrebis — were known by Europeans as the "Moors"
 
https://en.wikipedia.org/wiki/Maghreb
Okej, Magreb var samlingsnamn för flera länder i nordvästafrika. Fullträff som återknöt till en synes evig nattdröm som gränsade till mardröm och där scener från ett helt liv flyktade förbi. Tv-tablån var del av en synkronicitet. Drömmen kan ha varit en jobbig repris av scener från ett tidigare liv som marockansk handelsman i standen Fez. Just som jag vaknade hörde jag en rösthallucination, en självpåtagen guide: "...Och du handlade med morerna". Drömmen är från 2003 och då kunde jag så lite att jag trodde morerna var slavar och att handelsmannen varit slavhandlare (vilket kunde förklara den bitvis mardrömslika stämningen). 

Den tanken är sedan länge avförd men med dagens förklaring blir kommentaren klumpigt formulerad: "du handlade med folk i dina trakter". Kanske rösten som trängde sig in mot slutet var en "europeisk ande" som såg saker ur ett annat kulturellt perspektiv (och talade svenska eller telepatiskt). Vilka nivåer kan drömmen kontaktade egentligen?

Jag hade drömt om handelsfursten tidigare och hans inre ångest för sin extrema materialism samtidigt som hans "landsmän" (araberna) börjat bli kända som filosofer. Den första drömmen var en direkt effekt av universitetsstudierna där en kortare kurs i Islam direkt dramatiserades på detta kreativa sätt där studenten, jag, skrev in mig i historien som en ovärdig muslim, med med viss ångest för detta! Det var ett liv med viss makt eftersom en annan dröm visade hans själstillstånd när man med stadens nycklar öppnar Fes marknadsplats (kashbah) i gryningen och njuter av ljuset och stillheten innan tumultet startar. Flera äldre blogginlägg har nämnt den här araben (troligen under taggen "vision och dröm" f.n. 54 taggar).

2003 var ännu den sideriska/indiska astrologin okänd och jag visste inte att det egna horoskopet hade handelsmannen Merkurius starkt framhävd: ascendenthärskare över Tvillingascendenten och själv i den "goda karmans" eller "elitens 5e hus och därtill i rollen som horoskopets Atma Karaka - vad själen som "ingångsvärde" är. 

Nu går tankarna i nya linjer. Kanske valde bloggaren att födas till en krämarfamilj vars far avancerade från ungdomens butiksjobb till försäljningsdirektör som hyrde artisten Lill Lindfors för reklam vid lanseringen i Sverige av Zanussi, ett italienskt tvätt- och diskmaskinsmärke. Men inte ens landets då mest omskrivna artist hjälpte honom (eller STIGA som det började under). "Vitvarumärket" var borta från marknaden efter några år. Det här har jag en sexårings minnesbilder av, men jag nämner det eftersom själar som inte är helt förslavade av andevärldens motsvarigheten till Sveriges "arbetslinje" tycks kunna välja kommande återfödslar med viss autonomi. 

Yngre själar som som inte blivit självgående ännu kommer hit i "hela busslass" och präglas som staten vill ha dem, efter de önskemål staten vill uppnå. Om själen haft framgång som arabisk handelsman i arabiens västra slutstation för kamelkaravaner förefaller det rimligt att själen väljer en familj ett antal steg under en wallenbergare eller annan storfinans, men ändå en familj vars far kommer att utvecklas i en riktning som själen själv redan gjort i ett tidigare liv. (Själen kan ur det högre medvetandet se sitt kommande liv och därmed de blivande föräldrarnas livslinje.) Föräldrar sätter ofta barn till världen i den horribla missuppfattningen (i vår kulturkrets) att de ska prägla avkomman till vad de själva blivit. Sanningen är att själen valt sina föräldrar som avstampspunkt för sin egen fortsatta resa.

Handelsmannen måste ha påverkat mig stort efter att nattdrömmar lyft fram honom. Sista anteckningen jag hittar är från 2009 där jag vaknar fylld i huvudet med honom och ett ord jag skriver ner som "saboon". Träff på Google (vid den tiden) efter justering av transliterationen till "saboun" en ren gisning. Då visar sig "arabiska för tvål". Då lossnar ännu en glömd "kunskap". Handelsfursten i Fes hade naturligvis ett viloläger för karavanen och tvålen var en symbol för lyxen att kunna tvätta sig efter en så lång resa genom öknen. 


Det tog flera år innan jag upptäckte att "kamel-stallarna" fanns på ett musikalbum i skivhyllan. Jag hade inte en aning om att Santanas album CARAVANSERAI syftade på detta ("palats för karavanen"). Jag hade bara hört gruppens hitlåt "Black Magic Women" i tonåren. Gissar att det här albumet som köptes ohört fick respons från det omedvetna... (En annan form av "synkronicitet".)

Nu till den egentliga synkroniciteten som kom tillbaka efter upptäckten varför Mahgrab ropade så starkt från tv-tablån. Sorterade bland sparade filer om arablivet en märkligt svajig historia som började som en nära väninnas (1) förslag om att vi och ytterligare en kvinna (2)  från samma arbetsplats skulle ha en utekväll. Mötet drog ut på tiden eftersom 1 också föreslog 2:s partner (3) som dock hade gjort slut och inte alls hade någon lust till dubbeldejt med sin ex!

Nu började bloggaren få konstiga känslor inför mötet och gillade inte alls rollen om att ses ute med en kvinna på vardera sidan. Helt INTE min stil i detta liv. (Notera att olusten rörde det officiella jaget, astrologins 10e hus, som jag - en nolla eller "vanlis" i detta liv - inte borde bekymra mig om.) Med mötet bestämt kom ännu en nattdröm och jag insåg att har fanns kopplingar tillbaka till den arabiska handelsmannen. Jag t.o.m. vaknade med namnet på 2. "Gasana" (eller Gassana) och här bekräftade Google strax: ett arabiskt kvinnonamn! 

Nummer 1 hade föreslagit tid och plats och jag dubbelkollade med nätet runt lunch. Vad som är en synkronitet finns knappat några objektiva bevis för men notera dagen: Jag vaknar med ett arabiskt kvinnonamn och förstår att det är "gammal okänd karma" som spelas upp. Jag var lite förtjust i 1 men det var 2 som sökt lägga an på mig redan när hon gjorde slut med 3. Trassliga kärlekshistorier kan gå många liv tillbaka - tills partnerna får det rätt! (Något var med med 1 för bekantskapen varade i 30 år.)

Och vad visar sig i för den dagen på stället? Jo, invid den föreslagna baren samtidigt att ett arrangemang av "Marockansks kvinnoföreningen" med någon sliskig sångare och andra (spritfria) attraktioner. Detta är ominat, synkronciteten, och budskapet till mig är att jag troligen går på udda dejt med två kvinnor som jag kanske båda känt i det marockanska livet! 

(Efter att ha googlat mer ser jag att min gissning på sent 1000-talet kan vara perfekt, den arabiska Almoravid-dynastin var en turbulent tid vilket påminner om den långa nattdrömmen kändes delvis väldigt hektisk.)

Sinnesnärvaron 2006 var tillräcklig för att spara annonsen och tiden för "synkronicitetsupplevelsen". Jag har inte tittat på horoskopet sedan sideriska zodiaken kom i fokus (något år senare). Detta ser verkligen ut som ett inträffande med "Lejonkungen" i öster och en nymåne i 10e makt-huset eller sektorn där man visar upp sig offentligt. 

På ett plan står Lejonet inte för mer än kreativitet eller nöjen (en kväll på stan). Men är är kanske också olusten att "se ut" som man dejtar två kvinnor samtidigt - inte alls den signal jag skulle vilja skicka ut i detta liv - ja så här resonerar en psykopat eller kanske någon som varit kunglig i ett tidigare liv. Varje upplevelse breddar registret).


"Synkroniciteten" djupnar med horoskopen till hands. Här är de hellenistiska Lyckans och Daimonens lotter påknäppta (i så måtto man kan tänka sig att en daimon är knuten till ett ögonblick i tiden). Att båda faller runt ascendenten kan tas som ett omen i sig men beror på att de beräknas utifrån ascendentens, solens och månens gradtal. 

Missa inte att Ox-Jord och topp och Lejon-Eld i öster ger den friktion mellan dessa element och kanske en signal som sätter ifråga "spela allan" eller Lejonets dominans med honor vid sin sida! Bloggaren föddes med Solen i Vågen och Venus i  20½ Lejonet  - ömsesidig reception. Inte mindre än tre modersgestalter sökte hans gunst i riktig unga år (biologisk, farmor och hennes ogifta syster). Ja, detta skämmer bort ett barn. Det udda scenariot illustreras ev- av "receptionen". 

Inte minst är medfödda Venus märkligt synkronicerad med ögonblicket då jag ser "marockanska kvinnoklubben" roa sig med inhyrd smörsångare. (Horoskopets 12:40 kan vara någon minut fel.) Tankarna gick skuldmedvetet till det harem mitt forna ego tycks ha haft (har mött en av bihustrurna i formen av en engagerad kvinna i detta liv vars kärlek jag i slutändan inte kunde besvara mer nu än för tusen års sedan... 

Marocko måste ha varit ett starkt liv då första dejten med henne gav visuella flashbacks och märkliga lukthallucinationer av exotisk rökelse. En både intelligent och vacker kvinna (Månen i Lejonet gradexakt med kungliga stjärnan Regulus) men vad göra när två "psykologiska män" möts som båda vill ha världen som bestämt? Kunde aldrig fördra att ha blivit den "uppjagade". 

Ytterligare en kvinna från det marockanska livet dök upp via hennes synskhet. (Jag hade förmodligen dragit detaljer från detta sidojag.) Hon påstod sig ha förnummit mig som sin farfar, en skrämmande vresig typ hon var ålagd att sköta! Den vänskapen höll säkert tjugo år, och släktförhållandet kanske inverkade här eftersom hon "klibbade" som ung och jag upplevde henne mer som familj än kärleksintresse. Ett otal flyttar under barn- och ungdom verkar tyda på att själ har en massa gammal karma att reda ut och kanske arbetar på ett halvdussin tidigare liv samtidigt. Det är åtminstone min upplevelse av det halvdussin som dykt upp i drömmar eller på märkliga sätt och förefaller viktiga.


fredag 7 juni 2024

Norges jakt på evig tillväxt - gruvor överallt

En norrman har under fredagen framträtt med den svenske Ulven i enat självskryt om Nato. Men här gäller det enbart norrmannen och hans fosterland...


Nyss frågade rubrikerna vad rikedomshungrande Norge ska ställa till med i sin djuphavsborrning efter jordens rikedomar - onsdag 24 april 2024:

Norge: Sanslös kapitalist och miljöbov

Knappt hinner tid förflyta innan detta maniskt flitiga folk verkligen hittat en gigantisk fyndighet "sällsynta jordartsmetaller" men nu ovan havsnivå. Utmärkt, snart kan alla människor skaffa sig en smartphone för varje ficka på sina kläder.

En snabb kontroll av vad detta egentligen är för "hinduisk ödesperiod" för det hyperamerikaniserade " landet och dess begär efter tillväxt:

Vimsottari Dasa:

 Sat MD:  2010-10-30  -  2029-10-30

  Antardasas in this MD:

  Sat:  2010-10-30  -  2013-11-02
  Mer:  2013-11-02  -  2016-07-11
  Ket:  2016-07-11  -  2017-08-21
  Ven:  2017-08-21  -  2020-10-21
  Sun:  2020-10-21  -  2021-10-03
  Moo:  2021-10-03  -  2023-04-30
  Mar:  2023-04-30  -  2024-06-09
  Rah:  2024-06-09  -  2027-04-15
  Jup:  2027-04-15  -  2029-10-30

 

Cyklerna kräver att man kan sitt födelsehoroskop (frigörelsen från unionen med Sverige):

Här ligger det nära att se Lejonets ascendent som Norges fysiska territorium, landets "kropp". Se hur Stora Rikedomens Jupiter direkt välsignar denna norska kropp via sin 120-gradersaspekt. 

Men Lejonhärskarens Sol ligger i Jord och då föds direkt Eld/Jord-krig som tycks passa perfekt för ett land som gärna angriper och bekrigar sina egna naturtillgångar, allt för att vidmakthålla sin (relativt) nyvunna roll av ett Lejon, någon som är Någon.

Faktum är att Norge är en turlig plats (undantaget några år av tysk ockupation) ett andra Eld/Jord-krig uppstår genom Oxens härskare Venus i eldiga Väduren. Den här markplätten är tydligen något för människobarnen att strida över och för USA var det en viktig utpost för att hålla koll på sin ärkefiende Kommunisten (en fientlighet som USA överfört på Ryssland fast det inte finns ett spår kvar av kommunism i det landet).

Norges nationalpsykologi är översvallande på ett närmast psykiskt obalanserat sätt och det har bloggen tidigare kommenterat: ego-Väduren och balans-Vågen låter Mars och Venus överlasta varandra och troligen spelar denna axel in starkt i landets NATO-fanatism, Stollenberg och hans direkta avancemang från statsminister för ett land märkt av högerextremism, satanism-rock, och massmordet Breivik, till bindgalen krigsförespråkare som nyligen röjt att Nato är något helt annat än "fredsbevarande" - det är en täckmantel för USA:s maktpolitiska intriger - exakt som Putin hävdat i många år.

Likt Ryssland har Norge den Mäktige (Saturnus) i sitt starkaste läge i väster (den övernaturliga sfären tar över där den jordiska/naturliga dagen tar slut i solnedgången). Men där Rysslands Saturnus håller vad den lovar (mognad och dominans) lider Norge av samma problem som Sverige: en lättviktig eller skadad Saturnus till följd av södra månnoden Ketu som om motbud saknas halshugger allt det kommer i beröring med, här således Saturnus förmåga till gravitas. 

Norges gränsdragning i frigörelsen från Sverige var en skenbar framgång eftersom USA så lekande lätt snappade åt sig landet för sina geopolitiska intressen. Jag vet inte vilka företag som sysslar med alla denna norska gruvdrift, men att USA inte skulle ha med plundringen av Jorden att göra, förefaller osannolikt.

Som styrande Storcykel (Maha Dasha) är lustigt nog Saturnus tid nu. Ett komplett set storcykler varar i 120 år, så händer något spektaktulärt med landet bör det vara just denna tid  2010-29. Detta är om möjligt det bästa tillfället att förstå läran, där Saturnus onekligen är stark i sitt eget tecken och i Dig-Bala-läge i väster (högsta världsliga styrka). 

Men i vad mån förmår Saturnus hävda sig när södra månnoden klänger fast och hotar med Ketus "halshuggning" eller förintelse av Saturnus alla styrkor? 

Se bara hur Sverige skänkte bort sig till slaktaren USA just den tid så Saturnus passerade vårt sol- och identitetstecken Vattenbäraren och visade exakt hur svag nationens medfödda Saturnus/Ketu var, särskild som denna vekhet var basen för såväl Sol och Storfinans (Jupiter). Vi är mitt inne i landets sönderfall och ser inte klart och tydligt annat än i ett urval psykiska hang-ups - gängvåldet - som bara är en spegling av landets ofärdiga ledare och ytterst den oansvariga skitpolitik både höger och vänster (båda lika sekulära) driver. Det går inte att styra ett land helt utan verklig filosofi och det är det Sideriska allt tydligare visar sig ha hävdat i flera år nu....

Hinduisk astrologi är inte psykotiskt platt och endimensionell som svensk verklighetsbeskrivning (tänk, ett land där ledarna drevar ett helt folk genom  an enda fråga åt gången! Medierna är medskyldig, styrda av den verksamt onda Storfinansen eller Jupiter-Sol-konjunktionen).

Norges mer precisa sub-cykel visar att födelsetiden KAN vara lite oprecis. Det stora fyndet av sällsynt metall ut att sortera under den just förestående perioden, den galet giriga norra månnoden Rahu som sägs starta den 9 juni men där bara en liten skillnad i födelsetiden (11.00) skulle placera Norge redan inne i girighetscykeln. Jag minns inte källan till och trovärdigheten av födelseklockslaget. Det kan mycket väl vara Nick Campion (västerländsk auktoritet i frågan om nationella horoskop). Rahu är utmärkande för Norges uppvisade personlighet. Ett Rahu-Lejon är lika överdrivet och överambitiöst som det USA som kommit att styra den här marionetten.

Å andra sidan mötte norska nyheten om planerna på djuphavsgruvor på omedelbara ramaskrin och blogginlägget den 24 april följde omedelbart svit. För gällande födelsetid halkar nu Norge snett åt andra hållet eftersom landet nådde Mars skandal-alstrande sub-period först några dagar därefter, den 30 april.

Kanske svarar ödet inte på sådana här "futtigheter", Mars period kanske ska reserveras för krig och inte bara ett tillkännagivande om borrplaner nere i havet... Och det är faktiskt under Mars sub-cykel som Stollen i Nato låter mer som en krigshetsare än något jag hört. Som norrman i denna befattning kanske detta är en skandal tillräcklig för att vara central för fosterlandets svårt obalanserade Mars-perioden (se kartan)?

Ett annat av Stollens förmörkade uttalanden detta år, visserligen från mars och under Månens sub-cykel. Men Månen i Norges 12e förlusthus är ingen världslig vinnare den heller. Förutsatt att man ser Stollenbergs nationalitet som något som återverkar och skadar  hans hemland.

Stollenbergs förmörkade horoskop har diskuterats i flera inlägg än de fyra som taggats, och frågan har ställts om något gick sönder inom honom vid Utöya-massakern. Men även detta var planterat i ödet och ingen vet vilket förflutet som format karma för ett visst liv. För att inte tala om de mer komplexa figurera som själen kan skapa sig över flera liv... 

Själv såg jag några dagar tillbaka en halvdan film om hur Audi och Lancia kämpade om rallysegrar 1983. Följande natt hade jag den mest utmattande dröm jag haft i hela mitt liv. Varje gång sömnen inföll sig började ett antal teman visa sig och jag vaknade om och om igen hela natten. Det var som att drömmen använt filmen som en "dagrest" men bearbetade betydligt äldre historier.

I yngre dagar hade jag noga nedtecknat allt jag kunde minnas i "drömboken" men senare i livet behövs inte detta. Jag förstod drömmen utan att behöva reda ut alla enskildheter. Det var den första dröm jag någonsin haft där TVÅ OLIKA TIDIGARE liv blandades till någon slags "kompositdröm" som inte bara fixerade synliggjorde historiska minnesfragment utan att högre budskap om att det finns sammanhang mellan liven..

På låg nivå hade filmen perfekt triggat barndomens bilintresse (som jag var färdig med vid 14, som del av den "irrationella själens" alla små passioner) men också två näraliggande tidigare nationaliteter jag tidigare drömt om. Ett bayerskt medeltida liv som arkitekturintresserade person i maktställning och två italienare själen därefter drömt misstänkt realistiska tidigare liv-scener från, en bonde (1600-talet) och närmast föregående "den svenska upplevelsen" en byggnadsingenjör (1900-tal). 

Maratondrömmen var ett avgjort steg fram i "själens helande" (Platons "anamnesis"). Själen berättade sin historia på ett nytt sätt, inte som skilda episoder utan redan kända "figurer" man i sammanhängande sjok. Men det var så komplext att jag nöjde mig fånga den övergripande känslan. 

Filmen berättade om racingsportens filosofi (vilken Lancia-stallets ledare i det längsta förnekade sig) och var det bärande temat. Denna nivå i berättelsen påverkade helt klart den nattliga dröm där själen instämde i filmens budskap. Det verkar som en dödlig köttkropp under vissa omständigheter kan "tjyvlyssna" och höra problemlösning som pågår på en högre nivå i själen.


onsdag 3 januari 2024

Ojämlikheten i andevärlden del 2

 


https://www.quora.com/Is-there-any-website-that-fully-explains-the-D20-chart-spiritual-pursuits

*****

När jag undersöker frågan om andlig utvecklingsnivå enligt indisk astrologi, visar sig ämnet så stort och snårigt att ett några kompletterande tankar krävs. Forumet Quora innehåller både strunt och pärlor av vishet bland dem som känt sig kallade att kommentera i ett visst ämne och så även här. Ovanstående (del av ett längre svar) som jag kopierar här, är hinduismens exakta motsvarighet till den nyplatonism jag torgfört på denna avsides svenska blogg. 

Det är de platonska grekernas tudelning av människans fundament, hennes Irrationella Själ och den i allmänhet slumrande Rationella Själen som syns även i hinduismen. Ju djupare i sömn och sinnlighet (irrationalitet), desto tydligare kan astrologin synas verka - ödet eller karman tar över och fungerar som ett självspelande piano. Människan bara tror hon tänker sina egna tankar och fattar egna beslut. I själva verket styrs hon helt av omgivningen som i sin tur pre-formerats av de processer astrologer söker förstå. 

Men även Plotinos (nyplatonismens fader) antyder att den som valt sida och odlar sin rationella själ förblir under karma. Kanske är det bara så att den framväxande, högre människan nu kan utvärdera saker annorlunda och se deras mening. Därmed har människan börjat uppfatta den kosmiska ordning (dharma) som kontinuerligt arrangerar allt till det bästa, för det kristendomen skulle väl det vara själens utgång i Omega. "Fram A till O", själens vistelse i tillvaron utan egentlig (hållbar) existens når sitt slut. Denna tanke kopplas ibland till den att individualitetsjakten är ett så ruskigt gift att den t.o.m. sipprar in i föreställningar om andlighet och leder till den enskildes jakt på frälsning. I själva verket sitter alla fast i denna Världssjäl - ingen slipper ut före någon annan! 

Däremot är andlig praktik som meditation nyttig eftersom den höjer själens "muskeltonus". Ateister upplevs som ganska obegåvade av den som börjar etablera sig på Intellektets (den rationella själens) planhalva. Men med större synfält följer också insikten att den egna befrielsen hänger på att alla befrias och därmed den österländska tanken på avatarer, själar som återvänder och sänker sig ner i världen med ambitioner större än den egna individualiteten. Den finns förvisso, men det är själen som är individen. 

"Personen" har en intressant historia som omskrivning för själen. Sveriges förmodligen bäst lämpade sakkunnige har skrivit i ämnet på sin filosofiska blogg och bland annat diskuterat skillnader mellan den hinduiska och västerländska personalismen. (Prova inte minst den här diskussionen av "person" hos kyrkofadern Augustinus, själv student av Plotinos platonism.) 

På Sideriska används förstås ordet "person" i den begränsade meningen "kropp" (som avskiljare från allt annat - jämför hinduismens "Brahman med form" till skillnad från den opersonliga Brahman. Gud-i-världen kallas även Purusha i hinduismen och är känd som Logos i vissa skolor och introducerad under detta namn av Plotinos själv, sent i livet. Den judiska platonikern Filon från Alexandria hade redan på 100-talet tryckt hårt på Logos, för att inte tala om stoikerna. 

Det stoiska Logos skulle mycket väl kunna liknas vid universums lagar eller hinduismens dharma - samma som kinesernas "dao" (allt och alla har "självgående mönster" som ger tinget dess väg eller egenart. Att koppla till karma här är frestande.).

Efter en initial förvirring över människans uppfinningsrikedom när det gäller termer börjar man se att det är samma storheter som fått olika namn. Men med skilda accenter, för den sene Plotinos var Logos dock en relativt "låg" manifestation i hans vision om emanationerna, gränsande till Naturen. Klassicisten Armstrong, om jag minns rätt, verkar mest tycka att det alltjämt handlar om Själens högre och renare del. Astrologiskt går tankarna till det solära logos just ovan den sublunära världen eller naturen. Sol och Måne sidoordnade i den astrologiska framställningen av en Världssjäl grovdelad i högre och lägre). 

Det är många år sedan Sideriska nämnde ordet "ahamkara" vilket motsvarar ascendenten i ett horoskop. Den förbindelse till högre ting som astrologin tillmäter så stor betydelse och som för de ytterligare sedan kläs i en grovfysisk kropp - "personen" för de mindre filosofiskt lagda eller "individen" för de ännu mindre filosofiska. (Ords förmåga att förvirra ses av att "individ" på Sideriska reserveras själen snarare än dess säsongsblomster till värdkropp.)


Jag noterade i min ungdoms läsning (eller troligare vid senare omläsning) att stiftelsen bakom en nyöversättning av Bhagavad-gita, konsekvent använde "falskt-ego" för förbindelsepunkten. (Stavat "ahankara" i 13:6-7 i Vedantastiftelsens första översättning från 1977 - andra tryckningen i mindre format har mycket olyckligt det värdefulla och tvåspråkliga sakregistret utgått. Har vägrat röra andra versionen trots att språket säkert putsats marginellt.) 

För "ahamkara" tror jag den här bloggen försökt med "icke-jag-skaparen" i anslutning till någon introduktionsbok om hinduisk astrologi. Men en frossare av denna världens goda känner inte till något annat och tror sitt ego är allt som finns att säga om den egna personen. Detta är själens "syndafall" (användbar kristen terminologi) avgrundsdjupt slag. Inte minst har ofta kommenterats 2a huset (nutrition, krävs för att bygga det här livets engångskropp som därmed är illusorisk, maya, i termer av reell existens). Det 2a är också den nära familjens sektor eller realitet. 

Oxens tecken kan ge motsvarande "jordnära" omen och Sverigehoroskopets Oxe antyder en nation ALLTJÄMT traumatiserad av svält och ofärd. Se bara denna långkörare om matpriserna. Månen, gynnsam i Oxen är en tredje position som kan berätta snarlika ting om en själ som "fallit" och just inte är mer än mottagare till sinnenas retningar. 

I värsta fall reagerar Månen utan intellektuell kontroll och då har vi att göra med den psykiska sjukdomen "högkänslighet" som kan vara allvarligare än den brukar beskrivas i svenska medier. Den och adhd kallas t.o.m. "superkrafter" - kanske eftersom svensk mytologi söker slå i medborgarna att "alla är lika", kanske för att den drabbade saknar förmåga att intellektuellt hantera sitt tillstånd. Här är antikens insikter om den rationella och irrationella själen tydligt närvarande och giltig även i den moderna världen.

Den till sinnena bundna har liknats vid fångarna i Platons grotta, den blott biologiska människan som en fånge i dödsriket, ehuru fylld av falska förställningar att hon lever och har hälsan.

*****

En aha-upplevlse måste redovisas före inläggets egentliga ärende, ytterligare astro-tekniska omen om en medfödd andlig natur (ingångsvärden, aldrig så goda, kan förbli slumrande ett helt liv om själen har andra "avsikter" med denna inkarnation - här är frågan om hur mycket fri vilja själen har. Det brukar ju heta att gruppsjälar samordnar sina återfödelser, kanske för att arbeta på en viss karmisk knut. Men vad säger det om dem groteska borgerliga dyrkan av "fria val" (en dekadent form av frågan om fri vilja")? 

I okänd utsträckning väljer själarna inte alls sina kommande liv som det beskrivits (i nyandlig västtradition). Själarna är delar av och följer bara en större Plan som kausalt härleds ur gamla handlingar alla inblandade deltagit i. (Tänk en böljande jätteflock fåglar i flykt.) Dharma är Vägen ("hur det är" och därmed normerande i kraft av dess sanna existens). Dharma gör att alla bara följer det som gäller från tid till tid...Den som bryter mot dharma skadar sig själv på den fysiska nivån, men det är knappt ens en randanmärkning i de större rörelser som pågår... De gamla grekiska stoikerna representerade denna dragning mot ren determinism - Newtons biljardbollsvärld i en tidigare version.

Det var av kontrollen av Bhagadvad-gitas bruk av "falskt ego" som min blick föll på bokens inköpsdatum. Har alltid haft för vana att skriva det - om än inte klockslag (vid denna tid hade jag för övrigt ännu inte börjat intressera mig för astrologi). Men jag minns väl när på dagen den inköptes eftersom jag bodde mitt över gatan till Hare Krishna-rörelsens restaurang i Stockholm och kom att pröva och förälska mig i det hinduiska köket (eller rörelsens vegetariska version av det). Gick ofta över gatan och åt lunch där eftersom det var så billigt och boken köptes under eftermiddagen efter ett sådant besök. 

I april stiger tecknen sakta över Stockholms horisont under de ljusa timmarna och turligt nog ligger Lejonkungen flera timmar i öster vilket gör ascendenten närmast given. Här väljer jag en sen eftermiddagstid eftersom det finns något symboliskt att fundamentet eller seriositetens Saturnus - stiger i öster. 

Tekniskt har Saturnus sin världsligt svagaste position i öster (bloggaren har sin exakt väster), men med tanke på hur Sverige förlöjligar och ignorerar mänsklighetens noblaste tankefrukter är det en passande symbol. Vedantarörelsens orangeklädda munkar i Stockholms innerstad sågs mest som något löjeväckande och de själva betraktade stockholmarna som "karmisar" - ömkansvärda icke-människor bundna av alla sina överträdelser i tidigare liv och vars enda värde bestod i att de i sitt nuvarande potentiellt kunde väckas till "Krishna-medvetande". Ännu ett av de många namn som ytterst beskriver den Rationella Själen, när den tillåts vara styrande princip. (Ja, det är kristendomens "Kristus-medvetande" fast i annan tradition och med exotisk rekvisita).

Det fascinerande är att alla tre dharma-tecken är aktiverade på bästa sätt denna bokköpets eftermiddag och en bättre illustration av Plotinos "Eld står det gudomliga närmast" går det inte att hitta. Detta bokköp måste vara det andliga startskottet till bloggarens pyssel med Sideriska siktet, årtionden senare!

Se hur dharma-husen 1, 5 och 9 bildar en oslagbar triangel och religionens och filosofins karaka (signifikator) Jupiter är "personlig" och närvarande i denna bok (ascendenten), inte minst för att Jupiter är ägare till själens naturliga 5e hus (den goda karman). 

Mars är här ingen illgörare eftersom den är perfekt placerad i öster och i Lejonet har den en nära vän till sin värd. Mars är snarare än hjältekrigare eller en filosofiskt grundad kampsport. Lejonascendentens Sol är som sagt själens emblem. Det är helt uppenbart att Tiden här öppnar en lucka av hög dignitet och händelsens utformning, köpet av Bhagadad-gita, uppfyller de astrologiska omina med råge! Horoskopet säger förstås inget om hur boken kommer att mottas men jag kan säga att jag läste den säkert två gånger och har återvänt till enskilda kapitel många gånger. 

Var finns då själen/atman? Solen i religionens och filosofins 9e hus. Så mycket i Bhagavad-gita handlar om läror förmedlade till en man som fegade från sin plikt att kriga (om så är) för de högsta värdena och Väduren/krigaren i 9e är således Lejonkungens väg. Lejonets och Vädurens härskare gästar varandras tecken, en ömsesidig reception som hinduerna jämställer med styrkan hos en stark konjunktion. Bättre blir det inte, båda Sol och Mars är verksamma välgörare och i maximalt andligt gynnsamma hus.

Bloggaren föddes med Solen och Mars i tajt konjunktion i 5e huset (ett dharma-hus) men betydligt klenare till följd av Vågens natur - men alltjämt med viss favorisering pga. huset. Är det en slump att Bhagavad-gita finner sin väg till en tjugoåring med många val i livet som syntes brådska! Något i det egna horoskopet svarade. Och vad om flytten hemifrån och första adressen i husnummer 19 med en Krishna-restaurang i nummer 18, tvärsöver gatan? Ibland anar man att pusslet redan är skapat, bitarna uppsågade och allt som återstår att läggas på de rätta ställena. 

Den som i någon mån realiserar Platons anamnesis kan t.o.m. förnimma tidigare liv och hur de anknyter till de livshändelser som aktualiseras i detta. Bloggaren har delat en del av sina egna förnimmelser under taggen vision och dröm - källorna till en del kan diskuteras men några har upplevts som glasklara reminiscenser från tidigare liv.

17 april 1980 - Sverige har sedan några veckor återinfört sommartid (+2 rel. GMT)

Norra månnoden eller Rahu, "världslig ambition", är en ond faktor men ändras tack vare sin ägare Solens perfekta placering i 9e huset, ett hus som går bortom den ringa människans materiella strävanden. Horoskopet för detta "event" - det impulsiva (?) köpet av en bok, är en studie i perfektion, i den meningen att vitala positioner kan utvinna gott även ur t.ex. en hänsynslös makthungrare som Drakhuvudet i Lejonet ofta urartar till.

Faktum är att kartan är osannolikt gynnsam, med både Mars och Jupiter i sina världsligt starkaste lägen i öster och naturligtvis planetära vänner. Bara dessa två beskriver i princip Bhagavad-gitas budskap: den är an aktiva handlingsmänniskans filosofiska plikt. Arjuna får instruktionen om varför han ska kriga (trots dessa instruktioner bedömde den unga bloggaren att vapenvägran var det rätta i Sverige och satt av en månad i fängelse några år senare).

*****

Nu till några kompletterande tankar om astrologiska omen om att andlig strävan finns som ingångsvärden i ett personhoroskop.

I del 1 tog bloggaren som vanligt sin egen karta för att undersöka den aldrig provade metoden med D20-kartan. Han drog en lättnadens suck att han inte pekades ut som något blivande helgon. Det hade nämligen inte alls stämt med verkliga livet och många faser och arbeten som varit så långt från andlig medvetenhet man kan komma. Typ, 3 år som dataprogrammerare, som en av alla små byggare av dagens teknokratihelvete till värld där allt ständigt kraschar eller småstrular! 

(Dödssynden girighet sorterar under Merkurius som också händelsevis representerar informatörer och informationsteknologi. Krämare är en lägre form av merkurier än it-nissarna, men i Sverige är förståndsgåvorna så ojämlikt fördelade att den burgna ICA-handlaren är den enda sinnebild för Merkurius som slår an en ton i hela folkdjupet. Reklamnissarna jobbar häcken av sig för att ICA-Stig och hans harmlösa klåpare ska återställa en välvillig bild av den simplaste kapitalisten av dem alla - han som bar folkets behov att äta gisslan för sina egna vinsters skull.)

Det finns så mycket åsikter inom hinduisk astrologi att man bör titta till en fråga mer än en gång och i Quora-länken överst finns flera tänkvärda bidrag.

Inte minst användaren Avinash som förslår som tecken på stark spiritualitet i födselsehoroskopet att Ketu "skapar andlighet och djupt tänkande". Bloggaren har självnegerande enbart knutit sin dominanta Ketu till "ointresse" för karriär. Det var nog en otillräcklig läsart. Den ligger natalt i maktens 10e hus (det generellt starkaste huset för frågor om inflytande i denna världen). Avinash upprepar sig en smula: "Ketu i 3e, 6e, 10e eller 11e kan bidra till personens spiritualisering." Han påpekar överflödigt att Guru (Jupiter) är givaren av vishet och sunt resonemang att 2a, 5e, 7e, 9e eller 11e är goda i sammanhanget. 

Att påminna sig den sexmissbrukande och seriellt otrogna Tiger Woods (Jupiter i 7e) att vissa kartor inte ens har någon andlig ambition och då gäller inte sådana här tips. Men inser snart hur många potentiellt goda placeringar det finns och alla dessa tips handlar ytterst bara om att väcka studenten till ett så öppet sinne att horoskopen själva börjar tala om sitt. Bokköpet ovan är ett skolexempel och kartans svaga Merkurius ingenting i jämförelse med de goda omina.

Avinash säger slutligen att Surya (Solen) är givaren av rättfärdigt tänkande och basen för Atma Karaka-punkten (? hinduernas usla engelska och luddiga meningsbyggnad!) .

AK är tydligen betydelsefull, punkten figurerade i första inlägget också men då som del i en tumregel. För Avinash räcker det tydligen med att AK:s generella motsvarighet, Solen/atman, skänker Ketu en god aspekt (vad nu denna kan vara) SAMTIDIGT som Jupiter har en "god position" (i förhållande vill vad, Ketu eller Solen?),  då kommer personen att tillväxa andligt under respektive planetär dasha/cykel. Effektivt tänkande i andliga frågor förväntas under (Ketu och Solens) respektive subcykler (antardasha). 

Vad vet inte varför jag ägnade tid och ett uselt skrivet tips, så oklart och förvirrat. Men kanske finns här insikter även om astrologen inte klarar av att kommunicera dem! )Notera hur han tycks bunden till temat om "effektivt tänkande" vilket skulle kunna vara hans eget andliga uppdrag i detta liv. Han har producerat en partsinlaga som mer rör just hans väg. 

Men till och med blinda och ofärdiga kan lära ting. Tipsen påminde om att bloggaren räknat bort sin egen Jupiter som är en verksam illgörare för Tvillingascendenten och därtill svagt placerad i 6e huset (ett av de onda). 


Men hinduisk tradition menar att Jupiter alltjämt gör en del gott så Avinash försök att agera guru på Quora ger en insikt: Om Ketu öppnar för andlig strävan, särskilt i bloggarens 10e (eftersom södra noden negerar husets normala politiska eller karriärmässiga strävan), då är väl plötsligt Jupiter "back in business"?

Den Stora Välgöraren är den enda som kan skapa trigonaspekter (120, 240) och det är vad den gör här. Men Jupiter/Guru talar här från slavarnas och alla världens olycksdrabbade människor och söker "lyfta" (Ketu i 10e) en spiritualitet som utgår från "den lilla människan" och hennes fångenskap under de normala pösmunkar man brukar hitta i 10e.

Även om vinden ser ut att vända ännu en gång och ge ytterligare medfödda tecken på en mix av social/andlig ambition, är det knappast troligt att någon annan hittar samma tecken i sin karta. Det gäller att sluta tänka enligt givna mönster och istället förstå principerna så att man själv kan se vilka möjligheter en karta har, och på vilket sätt den uttrycker dessa. Bara sällan är varenda dörr stängd och då för man respektera att vissa själar är tillbaka för att lära sig hårda läxor...

Mitt första studieämne till följd av flera års påtvingad "söndagsskola" i barndomen var de första judekristna som var kommunister. Det sade förstås ingen, kyrksamhet och borgerlighet går hand i hand (se statsministern och prästvigd äkta hälft). När de stora frågorna likväl återkom efter bloggarens religionsnegativa tonårsperiod var det i en färdigbakad förening: under tonåren hade Jamaicas reggaemusik smugit in en positiv skattning av ett socialt patos baserat på öns underliga messianska kristendom med Jesus utbytt mot Etiopiens kejsare Selassie (han var mycket förbryllad när han fattade vilken underlig sekt som uppstått på Jamaica). Att åtminstone intressera sig för denna rörelses tankar som ett intellektuellt fenomen befriade från den låsning allt för mycket söndagsskole-jesus givit. I framtidens öde skulle sent omsider klassisk filosofi skymta.

En studie av Nya Testamentets kanske viktigaste text Jesus bror Jakobs brev, är så esséiskt att man nästan får dåndimpen. Ord och handling (ett krav i all judendom) var centralt för dessa "terrorister" som de tveklöst hade stämplats idag. Kristendomen begränsar sig idag till goda gärningar, men det fanns en tid så rättfärdigheten krävde mer än så. I politiken ligger kristendomens stora svek i den bristande dynamiken mellan Venus och Mars, jämfört med  dess upprinnelse i en anti-imperialistisk hållning med krav på extrem renlärighet ("var ni perfekta såsom Fadern i Himmelen är det").

Kyrkohistorikern Eusebius "minns" från 300-talets romerska provins Syrien hur from Jesus yngre bror varit (ledare för huvudförsamlingen i Jerusalem). Här har den kristna självlögnen här tagit rejäl fart. Prestigerollen som rikets statsreligion ligger inte långt borta och de kristna har redan lyckats mörka att de var de själva som startade det judiska upproret mot imperialisten Rom!

Livet - och själens många liv - ligger hoprullade och man kan använda astrologins komplexa formationer till att trigga hågkomster av egna tidigare liv. Att bara spänna blicken i egna Jupiter-i-6e och dess välsignelser av Ketu-i-tionde ledde t.ex. omgående till denna oplanerade utvikning om de judiska esséerna. Och då var min själ inte ens närvarande i 1a århundradet, när allt briserade. Bloggaren har tidigare redogjort för ett tänkt tidigare liv i Palestina under det första århundradet fvt, en fruktodlare som tycks gått runt i fruktlundarna han ansvarade för och grubblat över landets styre och det goda ledarskapet. Den juden grubblar allmänt på Sideriska siktets sidor, som en integrerad del av bloggarens själ!

Med det sagt är andlighet olika för olika individer - de tre Jord-ascendenterna (Oxen, Jungfrun, Stenbocken) arbetar på sin andlighet ut ett materiellt eller pragmatiskt perspektiv i detta liv. Vem vet, alla kanske skiftar baslinje från gång till gång... Handgripliga aktivister en gång och mentala teoretiker en annan gång.

*****

Till sist: något så ovanligt som en essentiell länk till en kvinnlig astrolog och en sammanhållen  och djuplodande diskussion av D20-kartan och dess kontext. Börja läs så ser du att det är äkta vara!

https://laurabaratastrologer.com/secrets-of-the-vimsamsa-the-20th-division/

Åter en astrolog med sin tradition. (Har noterat en AI-genererad sajt om indisk astrologi och den har också uppsnappat hur förbryllande motsägelsefulla indiska astrologer är - AI varnar för att allt måste läsas kritiskt och med eget omdöme!) Vad kvinnan Laura Barat säger t,ex, om bloggarens lodräta månnodsaxel (Rahu 4/Ketu 10) är skrämmande ogynnsamt och i princip tvärtom vad min nyfunna favorit Patil har att säga om samma omen. 

Intressant nog verkar få indiska astrologer bry sig om att väga in planeten som förfogar över noden - vilket är extremt viktigt (se bokköpets horoskop ovan och hur Rahu har bästa möjliga herre - Solen i 9e filosofihuset). Men det skulle omöjliggöra varje försök generisk presentation. Texter som dessa är som ytlig västerländsk solteckenastrologi fast på ett djupare plan.

Jämför de tvås omdömen om axeln där Ketu i 10e avböjer världslig makt (eftersom själen fått vittring på något än högre):

https://laurabaratastrologer.com/rahu-in-4th-house-ketu-in-10th-house/

https://psychologicallyastrology.com/2020/12/20/rahu-ketu-in-the-4-10-axis/

Även om bara ett fåtal har just denna placering är den av intresse för ämnet: andlig orientering i födelsekartan. Ketu i 10e tecknar ju minimering av världslig strävan och skulle kunna passa en klostermunk!

Märkligt nog känner jag från egna livet igen delar av bådas kvinnornas presentation (även om en sådan här historia tempereras och modifieras av andra budskap), men Tejaswini Patil har en avgjord poäng som höjer blicken och konstaterar att månnoderna övergripande beror själens bindning till denna värld och inte primärt är vikt åt psykologiska indikationer. Ett är tydligt: båda kvinnorna har definitivt gjort egna erfarenheter och är inte den typiska massproducerade sajten som bara repeterar standardåsikter.


PS. Bloggen prövade redan under sitt första år att ställa horoskop för ting. Även den gången en för bloggaren definierande bok, Dödahavsrullarna, en textsamling från det judiska esséersamfundet.

https://siderisk.blogspot.com/2009/08/horoskop-for-ting-titthal-in-i.html

PS 2. Det innehållsrika och gratis Jagannatha Hora kan bara används på PC, men nätet är numera fyllt av gratis kalkylatorer. Nedanstående visade sig direkt:

https://www.cosmicsquares.com/free-horoscope/vimsamsa-chart

D20 och andra amshas/vargas ("sub-horoskop") kräver som sagt känd födelsetid och därtill exakt sådan. "Tretiden" duger inte. Den mest extrema delningen, D60/Shastyamsha, byter ascendent i genomsnitt var 48 sekund! (D60 behövs för att differentiera tvillingfödslar och själens medfödda karma. Saknar man säker tid kan 5e husets goda karma/purva punya inte verifieras.)

PS 3. Som i slutet av del 1 måste jag understryka att talet om andlig ojämlikhet beror på det egna perspektivet. Någon kan förefalla ovanligt korkad, t.o.m. ateist, men se upp, det finns varjehanda ytterligare positioner - den som skrattar bäst är den som skrattar sist.


onsdag 30 augusti 2023

Hur Elisabet I bestal adelssläkten Vere och råkade skapa "Shakespeare"

Ett antal Oxford-texter som skrevs nära varandra i tiden hamnade i långförvaring. Den här skrevs vid glömt tillfälle, fylldes på den 8 juni (men delar läckte in i senare inlägg).

Mot slutet grenar den långa texten ut sig i ännu en reflektion över Sveriges "konstruktionsfel" och varför 9/11-attentatet skadade landets omdöme. Både äldre och kanske senare inlägg har säkert berört symboliken.


Rekapitulation av tidigare inlägg och ny upptäckt om socialklass och klädsel: 

Rubriken är dramatisk och hoppar över några logiska tankeled. Men kanske klarnar det vartefter. Bloggaren mystiska dröm hösten 2005 om en figur vid namn Oxford, ledde efter en halvtimmas googling till insikten att det var en historisk gestalt som stått i fokus i en dröm med både verifierbara historiska detaljer och ren symbolik. 

Drömmens öppning är fascinerande: en ung man går invid en mäktig modersgestalt som han skäller på för att hon anskaffat honom kostsamma klädesplagg, men i fel färg! Scenen skiftar och drömjaget befinner sig i ynglingens kropp - nu en äldre man som tittar tittar ner och ser sin mage i en fluffigt stoppad kavaj (dubblett), typisk Tudoreran. Inget märkligt så långt, plagget har förstås registretats omedvetet via perioddramer även hos en som inte har något klädintresse alls.

I Shakespeares sonetter. som jag aldrig läst ett ord ur vid tiden för drömmen, finner jag några år senare - och likt drömscen 2 är författaren en gammal man som vunnit perspektiv:

 ....Youth's proud livery, so gazed on now... (sonett 2, linje 3)

Till ungdomen hör imposanta kläder - "livery" kan också syfta på heraldiska emblem, något som en adelsman lätt kunde omvandla till en språklig figur, likt ovanstående. En snabb googling understryker vad jag på annat håll inhämtat om den unge Oxfords fixering vid kläder och klasstillhörighet:

Faktum är, klädsel under Tudoreran var så viktig att vad som kunde eller inte kunde bäras var inskrivet i lagen. En serie av lagar togs angående överdådighet vilka begränsade vad du, beroende av din sociala position, kunde bära för slags kläder i termer av material.

https://www.historic-uk.com/CultureUK/Tudor-Guide-To-Getting-Dressed/

Historiska fakta tyder på att drömmen illustrerar drottning Elisabet I i rollen som styvmoder till den unge 17e greven av Oxford, som blivit faderlös vid 12 och nu "ägs" av Kronan som nu rättsligt kan norpa åt sig släkten Veres rikedomar (Vere var en av Englands äldsta adelssläkter).

I bloggarens drömmen upphäver en kanske ännu tonårig Edward de Vere, teatraliskt så att ingen i omgivningen ska missa det:  "Alla vet väl att min färg är smaragden!" Det mest bisarra är att drömmen verkar hämta stoff från bloggarens yngsta år - en halv mansålder senare!

Han älskade sin biologiska mors val av företrädesvis gröna tröjor åt honom, men invände sig runt sex mot en ogift och barnlös äldre släkting som sökte "köpa pojken" genom ett överflöd av gåvor, inte minst blå tröjor som han inte alls gillade. Här är ett mönster grundlagt redan i barndomen som årtionden senare återanvänds i en dröm som visar sig kusligt "välkomponerad": Oxford hade just den smaragdgröna månadsstenen enligt västerlandets astrologi. Smaragden tillhör Oxen, men historien visar att Oxfords unga och "besvärliga" natur passar mycket bättre med den österländska zodiaken som istället placerar födelsedagen inom den martiala Väduren.)

Att upptäcka att drottningens högra hand Lord Burghley fungerade som fosterfar under Edwards tid som myndling var intressant nog och än mer så att det i hans kvarvarande dokument hittats en liten notering om fostersonens födelsedag den 12 maj 1550 i tropiska zodiakens Oxe. (Edward var bara en av flera adelsbarn - att sno andras gods och barn var tydligen praxis för Englands yttersta Överhet vid denna tid av rövare i dyra kläder). 

Att Edward de Vere skulle komma att bli en av Englands bästa astrologer påstod i vilket fall en insmickrande dedikation. Självklart kunde han så elementära saker som vilka tecken hade vilka månadsstenar. Om inte annan har det franska släktnamnet Vere en klar koppling till våren (maj) och den nya grönskan, så det finns all anledning att redan den unga grabben, offer för statens girighet och intrigerande skulle ha skapat sig hållpunkter och att fixera sig vid. Den gröna färgen tycks ha varit en hårt innött fixpunkt.

Vissa historiker spekulerar t.o.m. i att fadern John kan ha mördats och modern Marjorie Golding röjdes snabbt ur bilden (sättes väl i någon änkestuga) och den nya, sjuttonde, greven flyttar till London och Lord Burghley - då ännu bara är känd som William Cecil (har ännu inte berikat sig på adoptivsonens ärvda rikedomar och skaffat sig adlig profil).

Not. Marjorie hade en nära släkting som utbildade en ung Oxford några år, Arthur Golding. Han brukade skriva stela och kärva kristna moralskrifter men i hans utgivning finns också en hysteriskt okynnig översättning av romerska poeten Ovidius. Många smarta forskare pekar på att morbrodern vänligt lät unge Edward träna sig på latin med denna översättning och sedan ger ut den i eget namn eftersom hög adel inte förväntas vara simpla författare!

För Shakespeare-teoretikerna är tydligt "Goldings" Metamorfoser ytterst tacksam att peka mot - det kryllar av Ovidius i Shakespeares pjäser och då särskilt ordvändningar som pekar mot denna översättning men även det latinska originalet. Ergo: en ung Oxfords första stora skrivuppgift banar väg för det långt senare aliaset "Shake-speare" (greven har använt flera andra alias dessförinnan).

I ett par omgångar googlar jag vidare runt 2008-10 och hittar mer historiskt material. Hade i princip ingen kunskap alls om England, förutom självklarheter ingen kan missa: Henrik VIII:s alla fruar och barnet Elisabet som ärver tronen. Extremt magert med brittiska historiekunskaper vilken kanske är begripligt för någon som genom livet inte ens varit intresserad av Sveriges historia (förrän flera år in på den här bloggen 2009).

*****

Halvnya och nya fynd:

Skrivande morgon, den 8 juni 2023 återvänder bloggaren till Nina Greens dokumentsamling som noterats förr men aldrig blivit läst. Av någon anledning har vissa av hennes essäer samlats i ett arkiv hos de historiker och intresserade som driver tesen att 17e greven var författaren till "Shakespeare":

https://shakespeareoxfordfellowship.org/tag/nina-green/

Vid tiden åren efter den märkliga drömmen gällde bara den här, ännu existerande sajten som förestods av Green och tydligen alltjämt gör så:

http://www.oxford-shakespeare.com/

Trots okändheten presenterade hon skarp och noggrann historieforskning av bästa märke. Från arkivet läste jag en specialstudie av ett av Oxfords tänkbara alias före "Shakespeare". Trots att samma period beskrivits i flera biografier gick detta fokus på bara ett par initialer djupare även i kontexten än något jag läst.

https://shakespeareoxfordfellowship.org/who-was-spencers-ek/

I ett oansenligt pdf-dokument berättar hon koncist den förödande historien om hur Oxfords familjeförmögenhet förskingrades av en ohederlig adel som hade tumme med Kronan, redan innan Edward de Vere var född. 

 


Trots att födelsetimman är okänd är en solär karta häpnadsväckande tydlig! Som om hans liv var påfallande predestinerat. Oxfords själ (Solen) intar det starkaste läge astrologin känner: exakt i mitten av Väduren där Solen i mannamodets och pionjärens tecken har  sin "upphöjelse" (i Lejonet "bara" härskar Solen).

I princip dör ätten här, han får i ett andra äktenskap en son som dör ung. Saturnus symboliserar ätten men också restriktioner (och mest materiellt, Liemannen). Här antyds en mäktig ätt men Saturnus korta aspekt pekar direkt mot "halshuggningens" södra månnod Ketu i 12e huset för världsliga förluster. Både planet och tecken indikerar alltså förluster. Dessa var avsevärda om man ser hur Fiskarna i 12e har Stor Förmögenhets Jupiter i andra huset för egna, disponibla tillgångar. Också dessa försvinner genom 12e förlusthuset.

Det är inte konstigt att bevarade brev från den 17e greven av Oxford innehåller tjafs om pengar hela tiden! Men tack vare satens girighet kom han att med åren distansera sig allt mer från hovet, trots att han tillhörde den allra "högsta kasten", och blev alltmer känd som en avvikande kuf i dessa stela och manierade kretsar. 

Han minglade hellre med författarbohemer och för de som nu återstod av familjeförmögenheten finansierade han under flera år inte mindre än två teatersällskap samtidigt. Kronan gav tillbaka en del av vad de beslagtagit från hans far, men likväl slutar konstälskaren Oxford sina dagar fattig men förblir i London i elegant villa eftersom ett andra äktenskap med en affärsmässigt slug kvinna vid namn Elizabeth Trentham. 

Jag har noterat hur nätet är fyllt av smutskastning av Oxfords karaktär och det har mycket att göra med att Oxford måste demoniseras så att kopplingarna mellan honom och Englands nationalskald inte tas på allvar. I Nina Green-arkivet noteras speciellt en bok av en litteraturprofessor som 2003 demoniserade skiten ur Oxford. Hon anför några recensioner av mer kapabla bedömare:

https://shakespeareoxfordfellowship.org/4-reviews-of-monstrous-adversary-by-alan-nelson/

Snabbläst och övertygande (men klicka på rubrikerna så dyker långa och djupt insatta texter upp!) 

Recensenterna är inte språkspecialister (likt den smutskastande professorn), utan främst historiker med en mer allsidig bedömning. 

Den som ev. smittats av demoniseringen (som uppenbarligen utgår från England - amerikanska litteraturforskare har fattat Englands panik mot att deras historia revideras), ta gärna några minuter och läs länken härovan. Litteraturprofessorns fulspel blir riktigt underhållande i sin usla genomgång av Oxfords "dåliga stavning". 

*****

Här ett litet stycke av Green i översättning - det rör tredje dråpslaget mot släkten Vere och detta är nu under Edwards egen levnad:

...Som nämnt tillskansade sig drottning Elisabet I mer än en tredjedel i ränta av den årliga nettovinst släkten Veres landägor producerade, i linje med arvsstatuten. Drottningen skänkte så (sin älskade) Lord (Robert) Dudley i ett kontrakt undertecknat den 22 oktober 1563, vilket formaliserade den de facto kontroll Dudley redan utövade över Veres huvudsakliga landägor.

Robert Dudleys magra tillgångar förbättrades därmed för all framtid tack vare den 16e grevens av Oxford död (när sonen och blivande poeten Edward bara var tolv). Detta blev starten på Dudleys kometkarriär i den högsta eliten. N
är han väl fått kontroll över Veres marker efter 16e grevens död den 3 augusti 1562, upplevde sig drottningen fri att överösa Dudley med ytterligare mark och förnäma titlar. (Han är nu känd som förste greven av Leicester - att hålla isär från hans oäkta son Robert Dudley, upptäcktsresande som flyttade till Italien.)

https://shakespeareoxfordfellowship.org/wp-content/uploads/Green.Fall_.of_.House_.Oxford.pdf

Vid ett tidigare tillfälle på Sideriska lektes med alternativa horoskop för Oxford, föranlett av någon nutida biograf som ställde sig frågan hur pålitlig anteckningen bland Cecils papper. Jag ångrar den spekulationen - nätet är redan fullt av HELT grundlösa idéer och det behövs inte mer. 

Men jag kan villigt medge det här inlägget kom till genom upptäckten, 17 år efter den suggestiva drömmen, att grevens onda öde slog till 22 oktober 1563 och resulterade i den nu trettonårige Oxford ett livslångt hatobjekt i Robert Dudley. 

Detta extremt viktiga datum i grabbens liv är händelsevis bloggarens födelsedag (396 år senare) om man tillåter sig nyttja C.G. Jungs variant på den antika korrespondensläran, "synkronicitet" (meningsfulla inträffanden utan orsakssamband). Definitivt finns "brusten god karma" hos bloggaren antydd i 5e hus i formen av Sol/Mars-konjunktionen där BÅDA är "verksamt illgörande" och varnar för att söka makt (inte minst krigarmakt) eftersom här ligger dold karma begraven. 

I alla år före upptäckten av den hinduiska astrologin har jag faktiskt undvikit karriärism, som om själen redan kände till det horoskopet via hinduisk tradition nu tydligt varnar för. Antikarriärism kan kopplas till en utopisk ny värld som tekniken nu börjar möjliggöra men vid födelsen betyder bara Ketu i 10e karriär- eller makthuset att området lider av akut dålig karma. Undviker individen själv karriärklättring till 10e kommer personen istället att få bevittna vidunderligt dåligt maktutövande i sitt liv och troligtvis makthavare som halshuggs (symboliskt eller bokstavligen avrättas).

Inte heller månnodernas symbolik kände jag till då Sideriska startade mot slutet av den fiaskobetonade personliga karriären som byggdes på en religionsforskarutbildning som visade sig vara rena dödsdomen på svensk arbetsmarknad - det rankades lägre än en obildad! Bloggarens Sol som verksam illgörare i normalt lyckosamma 5e huset för ledarskap eller kreativa personligheter tecknar enligt hinduerna "brusten god karma", en gräddfil som kommit av sig redan vid födelseögonblicket. Inte konstigt att Oxford utövat en märklig dragningskraft sedan nattdrömmen 2005, här fanns en historia att upptäcka och genom den tydligare självinsikt...

I England kämpade Oxford om drottningens gunst, men hon föredrog Dudley. En reservation för att det kan ha funnits en kort romans mellan den intriganta och närmast pedofila drottningen och en ung Oxford. Dels finns en kodad berättelse i Shakespeares Sonetter, men också ett poem som misstänks vara ett ungdomsverk av Oxford. Där beskriver han en rödhårig kvinna och, om jag minns rätt, ekivoka rader som både kan tolkas som att poeten haft en dröm och/eller en herdestund med den rödhåriga uppenbarelsen! (Dikten innehåller symboler som tyder på att det är just en drottning.) Bara en tonårig fader- och moderlös grevens rika fantasiliv? 

Hittar den dikt jag tror jag hade i åtanke, och en del lyder:

Fair Cynthia's silver light,
That beats on running streams,
Compares not with her white,
Whose hairs are all sunbeams;
Her virtues so do shine
As day unto mine eyne.

With this there is a red
Exceeds the damask rose,
Which in her cheeks is spread,
Whence every favour grows;
In sky there is no star
That she surmounts not far.

When Phoebus from the bed
Of Thetis doth arise,
The morning, blushing red,
In fair carnation wise,
He shows it in her face
As queen of every grace.

http://www.oxford-shakespeare.com/oxfordspoems.html

*****

Wikipedia: Leicesters privatliv störde hans karriär vid hovet och vice versa. När hans första hustru, Amy Robsarts föll från en trappa och dog 1560, var han fri att gifta sig med drottningen. Men trappskandalen minskade hans chanser. Utbredda rykten att han arrangerat för sin hustrus död fortsatte florera genom hela hans liv...


Nackning eller halshuggning (Ketu) inom Månen/hemmet - är detta hustruns TIDIGA frånfälle? Månascendenten är en fattig ersättning men som tjuvtitt in i hans sinnelag ser man Venus/kvinnor i Olycks- eller Fiendehuset i kombination med ambitiösa Rahu. Ser man Krabban som bild för hemmet eller en skyddad zon och fristad är inte ens denna plats säker om man är tillsammans med Leicester: Mars/Olyckan i tecknet.

De flera orena mixarna av slugt planläggande Luft och instinktivt Vatten har ett spektrum av uttryck men en rövare i eliten var han så tolkningar som duplicitet och lögnaktighet kan misstänkas och missa inte Solen/Saturnus - två planetära fiender som drar ner kvaliteten på varandra och typiskt kan ge en ränksmidande krämare eller penninghungrig (särskilt som aktivt Vatten också stimulerar ha-begäret). Jo, det är ser ut som en lömsk figur som lyckades ta sig nära drottningen som källan till rikedom och framgångar.

Och så 22 oktober 1563, hans livs "turdag" eller snarare raka motsatsen! Elisabet rövar från sitt första adoptivbarn för att överösa sin 31-årige och ännu gifta älskare (?) med rikedomar. Dygnet startar i London med kungavärdighetens stjärna Regulus bara trekvartsgrad från ascendenten. 

Här inser förstås bloggaren att man måste skilja "jungianska synkroniciteter" från inbillningssjuka, särskilt med egna födelsedagen 22 oktober och Solen och Venus i ömsesidig reception som inbegriper det "rojalistiska 5e huset". Detta är verkligt ockulta marker utan vägledning från det förgångna. Romaren Plotinos diskuterar bara i ytterst allmänna ordalag att kosmos är sådant att liknande planetställningar ger liknande skeenden, men det låter mest som torrt, sunt förnuft utifrån den tidens tankar om cykler och mikro-/makrokosmiska analogier... 

Dessutom liknar bloggarens horoskop inte alls Oxfords, till skillnad från några bestickande överlappningar mellan hon och en annan historisk gestalt som också poppat in medvetandet utan någon föregående vetskap om människans historiska existens (hertig Albrecht av Bayern-München i århundradet före Oxford - och även här gäller förstås Solen/Venus/rojalistiska femte generellt.)

Därav en vägran genom flera års inlägg i ämnet Oxford att okritiskt applicera själavandringsteorin, även om privatspanandet uppdagat flera besynnerliga sammanträffanden (flera noterade i äldre inlägg). Tagna individuellt är de inte alls övertygande men som grupp är de smått förvånande, men inte mer än att att börja med drömma om en "Oxford" som så väl motsvarar en historisk figur... 

Många "synkroniciteter" bygger på barndomens förälskelser i föremål, och det sägs att en del synska människor behöver hålla i objekt för att få psykiska impressioner om klienten. Kanske kan blotta synintryck aktivera "sympatisvängningar" - som att 12-årige Oxford flyttar in i styvfaderns stora etage i London med dess tintade gröna fönsterrutor ut mot yttergatan (The Strand). 

Bloggaren upplever en "koppling" i kringläsningen om unge Oxfords hus som hade gröna fönsterrutor ut mot gatan. Bloggaren vid sex upplevde sin far designa sin första egna villa (lätt idiosynkratiskt) och valde en lång rad gröna fönster ut mot gatan vilka gjorde intryck på bloggaren som barn. 

För dem som vägrar tro inre bilder kan komma till en människa annat än genom sinnesintryck i detta liv, skulle detta vara en perfekt förklaring till 2005 års Oxford-dröm årtionden senare och där en förmodligen tonårig greve uppmärksamhetssökande: "Alla vet väl att min färg är "smaragden". Barndomshemmet hade någon slags smaragdgrön nyans på glaset.

*****

Ett annat exempel på överlappningar är Oxfords innehav av en större skuta som kan ha figurerat i en dröm som visserligen föregick Oxford-drömmen med ett eller två år men där samma kvinna ingick, som triggade den senare!

Drömmens skepp kopplar tillbaka till bloggaren som 11-12-åring som har sin första förälskelse i en Elisabet och kryptiskt placerar hennes initialer framtill på sitt favoritbygge, en plastmodell av en bil. Kanske den sista byggsatsen han byggde, just som tonåren låg för dörren.

Detta påminner om bruket att döpa en skuta - men knappast en bil. (Detta var en tid i Sverige när barnen tilläts leka av sig innan de upptogs i gäng som skjuter på varandra eller trakasserar invandrarna en bit bort.) I släkthistorien förekommer inga båtar eller dop av fordon så det var en typisk idé som dök upp ur det omedvetna. 

En själ som ofta frekventerar Jorden har säkert levt nära vatten och båtar flera gånger, men drömmen som föregick den om Oxford var just en sådan skuta som ännu var dominant på 1500-talet, en bullig och välvd form. Rätt stor. (Oxford slösade bort en större summa på ett projekt att finna en ny båtrutt till kryddorna i Indien - Nordostpassagen - men projektet blev aldrig av. Shakespeare-pjäserna dignar dock av djup kunskap om skeppstermer enligt den Oxfordianska skolan.)


Googling tyder på att det var Tudor-Englands minsta skeppstyp, Caravellen som figurerar i drömmen (ett inlägg 2016 nämnde skeppsdrömmen). Men det är svårt att avgöra om det var den större typen Carrack, drömmaren står i den upphöjda aktern likt en kapten eller befälhavare och tittar ner i innanmätet som verkar vara mer än en våning ned. Dit "förvisar" han en kvinna som några år senare blir bärare av Elisabet-konnotationer (pga ett relationsstrul som hade påfallande likheter med drottningens lättsinne vad gällde att växla män in och ut ur sitt liv - i rask takt!) 

Det är omöjligt att säga hur mycket i en dröm som är en korrekt gestaltning av ett skepp och vad som är symbolik. Skeppets svällande form och flera däck påminner om den 4-elementsastrologi som Sideriska mindre än ett årtionde senare går ut med (elementen som våningar eller medvetandetillstånd), Skeppet som livets seglats.

Ska dock nämna att drömmen hade en sanndrömskomponent och kanske en premonitiv komponent också (kvinnans skörlevnad var ännu inte ett avslutat kapital då kontakten återupptogs). Drömmen avslöjar också att kvinnan som förpassas till "bottenvåningen" släpar på ett dött barn (i denna sekvens som tik med en död valp i käftarna). Kvinnan fick drömmen återberättad och reagerade spontant på hundsekvensen med medgivandet att hon gjort en abort några år tidigare under en period då vår bekantskap legat på is... Det var som bloggaren "läst" kvinnans hemlighet i en dröm och gav henne att chans att tala ut och lätta en smula på bördan.

Nu är bloggaren en dålig drömtydare men det verkar som om kvinnan i drömmen rör kaptenen till medlidande som sorgsen hund med döda valp och bestämmer att släppa den/henne ombord. Men degraderad till ett lägre däck på båten (mindre viktig position). Här anas en ålderdomlig syn på abort som bloggaren inte ens visste att han härbärgerade.

Attityder från ett annat liv som lever vidare djupt under ytan och visar sig i drömmen? En drottning (en gång älskad) som sakta tas till nåder men ändå inte meriterar mer än en koj på lägsta däck? Gammal dålig karma som sakta utarbetar sig via bloggarens privatliv? 

Och som vanligt vet delar av mänskligheten inte att den består av återvända brottstycken. Personer undrar varför "detta skulle hända mig"! Varje individ är hela mänskligheten men med olika emfas på vad som nu ses som arketypiska inflytanden ("kung", "kapten", "drottning"). 

*****

Psykologen C.G. Jung ville till varje pris slippa tala själens reinkarnation och valde en maskerad blandform av (sydlig, själsbefriad) buddhism och nyplatonism för sin europeiska publik."Analytisk psykologi" kallade han det. För bloggaren får det gärna vara "överlappningar" i det kollektiva omedvetna som förklarar drömmen, för Oxfords livsöde var synbarligen rätt olyckligt och källa till djup bitterhet i materiella frågor. 

Tyvärr är horoskop för individerna som haft brottstycken av tidigare liv-minnen sällsynta, men finns det någon merit i den hinduiska metoden borde Solen i 5e vara en sådan antydan. Solen som "atman" och 5e som ett "upplyst hus" och tillika "goda meriter som karma aktiverad i detta liv".

Nobelpristagaren i biologi, framlidne Kary Mulllis, lovordades nyligen av programledarna i UFO-podden Weaponized för att ha varit ett exceptionellt geni som tydligen hade haft upplevelser utöver det normala (Wiki-länken ovan ägnar bara några meningar åt saken). Mer blev inte sagt i Weaponized, men jag ryckte till och spolade tillbaka 5 sekunder för att höra att jag hört rätt. 

Mullis var ett av fallen i företagsläkaren Walter Semkiws studie i reinkarnation, med vissa analyser utförda eller bekräftade av Shirley MacLaines personliga medium. Mullis hade i ett tidigare liv varit ingen mindre än reformatorn Martin Luther. Av min eget magra skörd drömmar av "tidigare liv-typ" har det slagit mig att ett liv som jude ("fruktodlaren som väntade på messias") alls inte vaccinerar mot antisemitism i ett annat liv (tysken Albrecht på 1400-talet). 

Ta spekulationen lite längre: att bloggaren blev pro-judisk (och pro-muslimsk) i detta liv kan därför ha varit något så enkelt att en judisk familj tog emot honom som nyinflyttad i en ny stad och det tände en sympati som måhända aktiverade "fruktodlaren" som verkar vara ett av de bra liven, fattigt men bra. Själavandring i all ära, men mycket av vad en människa blir är miljöfaktorer, vilka kan trigga både bra och dåliga saker ur själens minne (eller det kollektiva omedvetna/Världssjälen).

En sista av alla de detaljer som dykt upp efter Oxford-drömmen 2005: Svärdet. Det har många bruk förutom att strida med. Ceremoniella bruk inte minst, som när någon dubbas till riddare genom att ceremonimästaren sänker spetsen mot den adlades båda axlar. Från kringlitteraturen om Oxford hade han som enda egentligen förtroendeuppdrag från Kronan uppgiften att frambära "Rikets svärd" vid Tudor-Englands motsvarighet till riksdagens högtidliga öppnande. 

Men vid genomgången av forskaren Hank Whittemores studie av Shakespeares Sonetter fanns mer. Tio år senare ser jag på 5 fullklottrade sidor med reaktioner på första läsningen flera kommentarer till svärdets betydelse för Oxford/Shakespeare (som naturligtvis var nostalgisk över medeltiden och dess ridderliga adel).

Utgångspunkten är att drömmen oväntat organiserat ger nämnda två drömscener. Först "den unge Oxford", en bråkig och självupptagen typ men med drottningen vid sin sida som ett stöd. I scen två "den gamla Oxford", nu bitter över livet  efter drottningens död. Han praktiserar någon slags svart magi över hennes grav på det att hon aldrig måtte uppstå igen! Oxford, precis som Jesus lärde Simon Petrus, verkar praktisera den svarta magi varmed man kan "binda och lösa" själar. "Det som är "bundet i himlen blir bundet på jorden" och samma sak med att lösa förbannelsen. Den verksamma nivån, "där det händer", är "himmelen" men det är i det fysiska ("på jorden") effekten blir synlig.

I drömmen utför Oxford ett "magiskt mönster" med ett svärd så tungt att drömmaren förvånas. Drömmaren - i Oxfords kläder - tvingas skrapa tecknet mot stenplattan på marken flera gånger innan han får till det. (Här fabulerar uppenbarligen drömmen eftersom Elisabet begravdes i Westminster Abbey och inte utomhus under en stenplatta.)

I en fotnot till sonett 39 ser sig Whittemore föranledd att fästa uppmärksamheten på några rader ur Richard II (4.1,204-210, min fetmarkering):

I give this heavy weight from off my head,
And this unwieldly (ohanterliga) scepter from my hand,
The pride of kingly sway from out my heart...

Konungens spira ersätter här svärdet, men påminner likväl om hur svårt det är att svinga maktens svärd eller spira. I drömmen har den gamle Oxford svårt att uppbåda den finess han kanske haft som ung och framgångsrik i adelns nostalgiska iscensättande av äldre tiders riddarspel. 

Så långt inget specifikt samband med drömmen, det är en kreativ läsning och sidoinformation som binder till Oxfords skrivna ord. Men Elisabets hovastrolog John Dee föll i vanära efter att hans svarta magi blivit känd och det är uppenbart att varken Oxford eller hans pennamn skyltar med att ha studerat under Dee och lärt sig något om de mörka konstarterna. Det är först i bloggarens dröm som denna koppling antyds - om en historisk gestalt drömmaren vid tiden inte ens känner till.

Men strax innan, i Whittemores kommentarer till sonett 31, finns något mer suggestivt som direkt återkallar drömsekvensen med graven och svärdet. Forskaren noterar att ordet "trophy" vid denna tid betydde minnesföremål som man hängde på gravstenar för för att hedra den dödes minne. Ordbruket i sonetten påminner Whittemore om ett parti ur Hamlet:

His means of death, his obscure funeral:
No trophy, sword, nor hatchment over his bones,
No noble rite, nor formal ostentation...
-Hamlet, 4.5.210-212

Här tecknas motsatsen, den ärelösa begravningen, utan vare sig "troféer" eller "svärd över hans benknotor" och ingen begravningsrit eller formell åthäva. Detta är exakt Oxford i drömmen i hans sista formella "åthäva" där drottningens benknotor emellertid rituellt förbannas på det att hon "aldrig måtte uppstå" på den Yttersta Dagen som kristendomen vid denna tid trodde starkt på. Det blir inte närmare än så här, dröm och gången verklighet! Inte ens uppstående till dom unnar Oxford sin just avlidna drottning! 

Här försvinner all möjlighet att tala om fåfäng egocentrism och ogrundade fantasier om att ha levt ett liv som någon berömd. Detta är ett så nattsvart mörker - att vilja binda någon annan i det eviga och yttre mörkret att ingen vettig människa skulle vilja berömma sig av att ha varit "Shakespeare"! Åtminstone inte med Oxford bakom aliaset.

Googlar "hatchment" och upptäcker att drömmen hade än mer att ge. Den plant liggande gravstenen har likheter med dessa diamant-rutiga "dödssköldar" som följde den avlidna för en tid. Om så, har drömmen åter tagit sig kreativ frihet och förenklat till en slät grå stenskiva! Tarot-motivet härunder kände jag förstås väl till, men just där drömmen tar slut lyckas Oxford/drömmaren teckna figuren perfekt med sitt tunga slagsvärd. Genast tänds hela stenen magiskt upp och ett extremt komplicerat mönster börjar lysa i honungsgult genom den. 

Just i uppvaknandet hinner drömmaren både fråga (mellan världarna) vad det varit och höra "Oxford" (och inget annat) till svar och samtidigt förstå att den lysande stadsplanen för "det Nya Jerusalem" - den har "sovit i stenen", men tycks bli synlig först när riten som förnekar drottningen tillträde till himmelen. 

(Nya Jerusalem existerar utanför tiden och är en möjlighet så fort själen lämnar kroppen.) 

Kolsvart, även det, att med svart magi söka låsa en själ till underjorden och blockera "vägen upp"! 

Tarotkort 20. De dödas
uppståndelse på Domedagen


Så hemskt ser den väl ändå inte ut, drottningens karta? Men Oxford såg alla kriminella lismare i drottningens närhet som delar av hennes falskhet. En människas synd smittar hela Huset. 


Kartan har kommenterats på annat ställe. Båda Sol och Måne har den rena spiritualiteten uppblandad med materiella (Jord) hänsyn vilket förstås passar en världslig härskare. Men det sätt varpå friktionen mellan Eld och Jord verkar är inte den bästa. 

Ta t.ex. den rena och goda symbolen för en andlig och generös ledare - Jupiter i Skytten i 1a. Den stämmer illa med den världsliga maktens Sol-i-Jord-i-10e. Här är Jupiter den verksamt goda medan Solen är "verksamt ond". Säger en del om i vilken rävsax drottningen befann sig och vilken beslutsångest hon hade - inte minst i avrättningen av nära släktingen Maria Stuart som från Skottland konspirerat mot henne.

*****
*****

[Fortsatt skrivande den 8 juni 2023 och åter lagt åt sidan.]

Under tiden trängde sig det omedvetna på igen och en ny och aningen överlappande text skrivs om litteraturvetaren Nina Greens forskning! Betitlad "Planetomachia - planeternas krig", har det inlägget flyttats framåt till någon dag med sommarstiltje bland tidningsrubrikerna. [Publicerat.]

Bloggaren har, inne på 14e året för Sideriska aldrig sökt lägga pussel om drömmarna och meditationssynerna som antytt eller kan fattas som andra existenser. Men Eftersom Syndätaren hälsade på nyligen - och korrekt visade sig ha varit tankestoff hos hertigen av Bayern-München - kan noteras dennes död några årtionden innan Edward de Veres födelse i en annan adlig släkt. Kan själar färdas en tid i "gräddfilen" innan de gjort bort sig (överklassliv är en test av själen) och återvänder till den lidande mänskligheten, fattig och förslavad i låga klasser eller primitiva kulturer (kanske inom Europa)?

Och detta är vad som resulterade av hundra år speltid i eliten: ett liv i makt följdes av ett visserligen adligt liv men på många sätt ett haveri som inte lät Oxford sätta några som helst avtryck i politiken. Han måste ha varit väldigt frustrerad och de historiska pjäserna var hans sätt att sublimera frustrationen över den korrupta, opålitliga och omedgörliga drottningen/styvmodern!

Oxford distanserade sig från Kronan och vistades med intellektuella "bohemer" och teaterfolk, för att helt dra sig tillbaka från 50-årsåldern. Jag minns när jag läste Sonetterna i början av 2010-talet att Oxford troligen dog i pesten vid samma ålder, snart efter att han skapat / arrangerat Sonetterna ur brev skickade till en fängslad son (greven av Southampton) som drottning Elisabet vägrade erkänna som sin.

Hemligt barn mellan Jesus och Maria Magdalena - i detta ögonblick nämns Dan Browns  genombrott Da Vinci-koden på morgonradion (230710 07.51). Vad sägs om den "jungianska sykroniciteten"? Värt ett horoskop för "sammanträffandet":


Att denna fungerande ELD dyker upp så snart efter den svenska muslimens karta (som illustrerade en fungerande niondehus-andlighet) är bara förvånande för en skeptiker. Trots att det var ett horoskop för en födelse 1967 upprepas den Goda Elden (och här helt ren) även nu.

Just som Morgonradion P1 för Da Vinci-idens tes på tal, formellt identisk med Oxford/Elizabeths kärleksbarn och rättmätiga fortsättning på Tudorväldet, så bekräftas ett speciellt barns födelse ovanstående MINUT.

Det blir inte tydligare än att FÖRSTA GRADEN av Lejonet stiger över Radiohusets Stockholm. Lejonet och Solen är båda symboler för Sonen (barnet) och hinduisk astrologi väljer Jupiter som Faderns symbol, här "korrekt" placerad i den högre kunskapens 9e hus och därtill i Väduren. Vad vill Fadern hellre än "förhärliga sig i Sonen". Solen är astrologiskt "upphöjd" i Väduren och här bygger Mars i 1a och Jupiter i 9e en oslagbar ömsesidig reception. Inne på 14e året behöver Sideriska inte längre upprepa dessa förklaringar men det är ju vad bloggen handlar om, så kör i vind.

Detta betyder i andra ord att "ordet blev köttslig kropp och vistades bland människor". Det nionde metafysiska huset är här intimt (INTIMT) förbunden med det kroppsliga 1a huset så visst beskrivs en gudomlig avkomma! Jesus och Maria Magdalena hade ett barn, vilket i sin tur synkronistiskt bekräftar att drottning Elisabet inte bara plundrade sin unge älskare utan berövade honom hans sista förhoppning: att påverka historiens gång genom att förmå bastardsonen att gifta sig smart för att kunna göra anspråk på tronen (Sonetternas explicita vädjan). Men allt sket sig.

En annan sak på morgonhimlen dagen då det här inlägget finputsades och byggde ut: kartan beskriver DE DÖDAS UPPSTÅNDELSE. Tarot-kortet Domedagen passar perfekt (man kartan var inte uträknad då). Månen i 8e dödshuset bereds nytt liv - en återfödelse - eftersom åttondeägaren är hoppets stjärna Jupiter INTE instängd i dödsskuggans dal utan lysande över Väduren/sonen. Och denna minut öppnas första graden av Sonens Lejon vilket gör att idealet (hus 11) om en frisjäl (merkuriska Tvillingarna) besannas rent förstahus-fysiskt. Budskap från högre ort för den som följer den himmelska koden.

Med bara tvåtusen horoskop med födelsetid kan följande mönster löst indikera en snarlikt fördelaktig tid, samma soltecken "idealt" kopplat till Lejon-ascendenten och Jupiter i sina fördelaktiga Eld-lägen:

asc.leo & so.gem & ju.ari,leo,sag

  • Gary Busey;29.6.1944;11:50
  • Tom Hanks;9.7.1956;11:17
  • Anonym;xxxx
  • Eva Green;5.07.1980;10:05

Skådisar verkar lättast att klämma på födelsetid och här är tre av fyra i den branschen. Anonyma var en tidig historia av intresse som skar ihop redan vid första dejten. Kvinnan tuggade tuggummi som ren underklass fast född i övre medelklassen och hade inga som helst intressen förutom kroppsvård och fitness. 

Gary Busey var också vanartig bad boy i Hollywood, men rejält märklig. Kallade sig pånyttfödd kristen, var med om en otäck bilolycka och ansåg sig "mer verklig än Hollywood kunde hantera! Men ser man hela kartan förstår man lätt vilken röra det är, inte i närheten av Morgonradions fokuserade omen! 

Den fitnessfixerade kvinnan förklaras också av Mars i Eldiga Väduren men Månen i Mars negativa tecken Skorpionen (i 4e tillslutna huset). Detta är som att klämma in nytt ungt liv och död i samma karta och man kan misstänka att fitness lika mycket är resultatet av den filosofibefriade Sverige med den dödsskräck vita fläckar på kartan ger, som en önskan om att hålla sig i ungdomligt toppskick.

Tom Hanks är en lustig träff eftersom han gjorde huvudrollen i Da Vinci-koden! Månen i Krabban visar att han bortom Lejonet tar alla roller, även som mjukis.

Karismatiska Eva Green noterade jag först i rollfiguren Vesper ("bön" i katolska kyrkan) som tar sitt liv i skammen att ha svikit James Bond (Daniel Craig) i fartfyllda Casino Royal. Hon föddes med Månen i Fiskarna i 8e dödshuset men i 1a huset i Lejonet står Jupiter fenomenalt stark och ger just Eld/Vatten som ofta resulterar i stark utstrålning, särskilt om 1a kroppshuset inbegrips.

Kantiga och stökiga Busey hade Månen i Jungfrun men de andra Månen i Vatten. För skådespelare kan en Eld-ascendent och Månen i sensitiva Vatten vara perfekt! Särskilt dramatikern Lejonet som förstärkare av sinnets inre stämningar. Är det samma "princip" som förklarar hur Jesus  affär med Maria Magdalena dyker upp under samma kombination just som inlägget om Oxford och Elisabet finputsats? 

Här finns okända processer människan inte känner till. För vad förklarar ett gammalt begrepp som "sympatisvängning" egentligen? Det är ju knappast så att en bloggares petande i en text ingriper i Morgonradions innehåll. Men det är vad psykologen Jung kallade en synkronicitet, ett sammanträffande som upplevs meningsfullt utan att det finns något orsakssammanhang.

Problemet är att ouppmärksamma människor knappt någonsin uppmärksammar något av intresse. De går i de hjulspår deras uppfostran förberett åt dem. Den extremt uppmärksamma människan är å andra sidan i riskzonen för övertolkningar. 

Var Oxford-historiens vinkling på Sideriska hör hemma, är förstås i först och främst en fråga om hur väl Sverige lyckats socialisera sina medborgare. Ju bättre social drillen varit, desto mindre blir förmågan att avgöra något efter den högsta mänskliga kompetensen (utläses ur 9e huset).

I den meningen är det ett misstag att ens starta en blogg som Sideriska i Sverige. Samtidigt hade Jungs psykologi och inte minst synkronicitetsläran ett visst intresse i det här landet, även om det är årtionden sedan. Minns artiklar i både DN och SvD - mer än tio år innan 9/11 efter vilken en korkad anti-religiositet spreds i väst och den tunna medvetenhet om de Stora Frågorna slocknade och förbyttes i ren materialism.

 

Bonusspaning

Ja, vilken var Sveriges planetära cykel 11 september 2001? Rimligen ännu en av landets oupphörliga serie stor- och småcykler som bit för bit avslöjat det fuskbygge landet är...

Våldets, krigets, olyckan Mars gällde (och den står inte bra i inflexibla 8e huset). Men viktigare är den mer precisa sub-cykeln:

Vimsottari Dasa:

 Mars MD:  1995-10-05  -  2002-10-05

  Antardasas in this MD:

  Mar:  1995-10-05  -  1996-02-28
  Rah:  1996-02-28  -  1997-03-17
  Jup:  1997-03-17  -  1998-02-21
  Sat:  1998-02-21  -  1999-04-02
  Mer:  1999-04-02  -  2000-03-29
  Ket:  2000-03-29  -  2000-08-29
  Ven:  2000-08-29  -  2001-10-29
  Sun:  2001-10-29  -  2002-03-02
  Moo:  2002-03-02  -  2002-10-05


Två månader behärskas av Venus, en av de få planeter som gör nytta i Sverigehoroskopet. Den Lilla Välgöraren gör gott för den venusianska Vågascendenten. 

Det finns bara ett problem: dess roll är så liten i 4e inrikespolitiska huset eller huset för landets alla hushåll. Och harmonin och balansen är beroende av fundamentet eller disponenten Saturnus. Just den planet som är utslagen i det 9e huset för "högre vetande"!

Det är ett remarkabelt lågt betyg för ett land vars alla hushåll därmed bara sysslar med Venus-Stenbockens ytskikt: simpel materialism - och gör så utan att ha någon vidare kontroll på grundvalarna (överbelånade svenskar låsta i konsumismens falska religion i stället för en äkta 9e-husfilosofi).

Det är en betydande skillnad jämfört med den karta som Morgonradion gav anledning att se lite extra på. De rasande tornen i New York illustrerade vid den här tiden hur pass stadig grund Sveriges alla hushåll stod på i frågor om att hantera tidens händelser utifrån människans högsta intellektuella gåvor (t.o.m. para-intellektuella, ren intuitiv förståelse eller klärvoajans sortera under 9e huset).

Det är uppenbart att 11/9-dramat drabbar Sverige exakt där landet ingenting har att sätta emot, inga tankar, ingen förståelse. Vi får över en natt ett land av islamofobisk okunskap utan en anstymmelse till urskillning. Och ingenting har hänt på alla dessa år, att döma över statens vinglande om Koranbränningar och nationens inbyggda hatiskhet (som också visar sig i ett starkt intresse att bygga och exportera vapen och nya villighet att bekriga Ryssen). 

Att värdemätaren Saturnus (utslagen i nationalkartan) 2023 och en tid framåt rör sig genom Sveriges soltecken visar redan hur lite landet är värt i omvärldens ögon. Fundamentala misstag har begåtts vid bygget av detta land.

I Guy Ritchies utmärkta filmatisering av Kung Arthur-sagan (2017) får Mikael Persbrandt föra de svenska vikingarnas talan. En obetydlig roll med få repliker men likväl föga smickrande! Persbrandt/Rövar-Sverige viker ned sig mot slutet och bugar inför kung Arthur och hans riddare runt Runda Bordet. 

Svenskarnas krav på att få ta tusentals slavar från britterna underkänns av filmens Arthur. Persbrandts figur inser att det förtrollade Svärdets innehavare inte är någon att jiddra med. (Filmen fick i repris kvällen innan det här inlägget putsades till, kanske inte så mycket till synkronicitet eftersom redan skrivits och filmen blev en liten påminnelse.)

Eftersom Guy Ritchie kommer från ett Underdog-England och är specialist på att skildra skiten med sympati, blir förstås också hans kung Arthur omplanterad i gamla Londons underklass och växer upp bland krogar och bordeller. Men för att hålla sig något så när till historien måste han dumpa socialdemokratins frånkännande av individens ansvar för sin moral och låta den blivande kungen bära noblessen inom sig - det kungliga blodet. 

Men med underklassens enfaldiga stirrande utåt, på den yttre kulissvärlden, menar sig Ritchies kung Arthur ändå ha slipats i sitt kommande uppdrag av underklassens hårda liv. Fan tror't när han ser det. Det är var "ekonomins fader" Adam Smiths katastrofala bidrag till västerlandet: att moral bara uppstår genom individens möte med yttre händelser - ännu en ateistisk variant på tabula rasa-fantasin, att vi skulle födas som oskrivna pappersark. 

Säg det till min ena lillebror som hade våldsamma mardrömmar redan i unga år och där jag på underliga, introspektiva vägar fick en aning om att han var en störtad amerikansk stridspilot i USA:s orättfärdiga Vietnamkrig. På obegripliga vägar tyckts han rapidsnabbt ha återvänt - ännu i dödsångest - i en svensk familj utan andra USA-kopplingar än några Amerikafarare i början av 1900-talet. 

Detta liknar barnläkaren Ian Stevensons fynd, som såg "minnen" eller åtminstone anfäktelser i drömmen som resultatet av ond bråd död i en föregående kropp. Men föregående död kan också ha varit så hemsk att nästa engångspsyke helt stänger av och blockerar sig. Här kommer en del av HBTQ-problematiken in, men det är för en mer avancerad, framtida mänsklighet att upptäcka.

Astrologin går inte på lätta förklaringar som 100% miljöpåverkan. Såväl den som bor i ett slott som i ett getto kan födas med kungavärdighetens signaturer. Problemet är bara att gettot inte ger några chanser. 

Därför överflödar eliten av horoskop som indikerar måttliga personliga kvaliteter. Men spelat är riggat så att de får allt serverat ändå, inte minst genom "glädjebetyg" och dubbla standarder i särskilt förfallna länder... Så miljön är inte orsak men väl en bidragande faktor. Helt passiva horoskop lär inte höja sig långt om innehavaren dessutom haft otur med sin världsliga lott.