 |
| Gunilla Herlitz - driven av en god daimon som förvägrats inflytande av ett lågt sinnelag? |
Romaren Plotinus konstaterade på 200-talet att den goda daimonen - som den dödliga människan inte kan göra några anspråk på eftersom hon återvinns av jorden - inte alls är något separat andeväsen utan en hypostas (avspjälkning) som människan själv åstadkommit då hon alienerade sig från sitt sanna själv för att i ställa välja låg materialism som sitt verksamhetsfält.
När andens röst tystnar och den levande köttkroppen lämnas över till lägre drivkrafter - högerns "marknadskrafter" vilka i sig representerar en fullständigt förfallen mänsklig mentalitet som tror att den Vegetativa Själen är den norm människan ska sätta sig - då återstår bara ett svagt minne av något högre och bättre. Satanister intalar sig själva och försöker övertyga andra om att detta bara är barnsagor - det har aldrig funnits en tid då människan hade någon kontakt med ett eget högre och mer gudomligt jag.
Det är därför inte särskilt vågat eller visionärt att koppla den hellenistiska astrologins term "den goda daimonen", det 11e idealhuset, till Plotinus resonemang om den vägledande anden eller människans personliga skyddsande. Ett ideal är ju det som inte längre (eller ännu) är, precis som själen i sitt syndafall och intelligensförlust i värsta fall sjunker ner till egots skygglappsförsedda medvetenhetsnivå - inte mycket att hänga upp sig på om man verkligen vill förstå.
Egonivån är astrologins första hus och det är suggestivt att den indiska astrologin reserverar den korta planetära 60-gradersaspekten för Saturnus (till skillnad från västsystemet, där räknenissar verkar ha stuvat om de österländska lärorna ganska respektlöst.
Det ptolemaiska aspektschemat med sextilen, kvadraturen, trigonen och oppositionen förtingligades och blev ett stående tolkningsmönster i sig, där vilka planeter som helst kunde placera sig vid vilken nod som helst och "utlösa" aspektens egen karaktär. Skickliga västastrologer som Charles Carter har för länge sidan visat vilket trams detta var och den har bloggen har också förgäves sökt brottslingars horoskop efter dominanta "onda" aspekter.
Men den indiska astrologin döljer kanske en äldre och mer begåvad modell. I den naturliga zodiaken motsvarar Vattumannen det 11e huset och dess härskare är just Saturnus, den enda planeten som kan kasta en kontrollerande 60-gradersblick mot den personliga ascendenten (1a huset). Det här betyder på ett uppenbart plan att mänskligheten som helhet (Vattumannen) - eller åtminstone det egna kollektiva samhället (Vattumannen) - begränsar individens frihet. Det är detta som gör låga själar som Fredrik Reinfeldt och andra liberaler så hatiska mot tanken på ett samhällsfördrag mellan människor och en statlig överbyggnad.
(Not. Reinfeldt har Saturnus perfekt placerad i Vattumannen men i det sjätte fiendehuset. Den värsta mardrömmen för den moderata egoismen är således det perfekta Vattuman-samhället, vilket, typiskt nog, soltecknet för Sverigehoroskopet från 1974 - socialdemokratins sista goda år innan dekadensen tydligt satte in.)
Men ser man till 11e husets naturliga ägare får man möjligen förklaringen till den förvirring som råder om vem som är horoskopets "fader". I sydindisk tradition är det Jupiter (skt: Guru) som är den gode fadern som lär sina barn. Romerske Jupiter är ju grekernas Zeus, gudarnas fader (fastän själv barn till Kronos/Saturnus - den mäktige bland "de gamla gudarna" som trätt tillbaka för de unga). Nordindisk astrologi använder likt grekernas och dagens västerländska istället Saturnus som symbol för fadern och patriarkat.
Saturnus som "den gamla guden" som dragit sig tillbaka passar förunderligt väl in på Plotinus resonemang om den vägledande anden som "dragit sig ur", inte för att den förlorat sina krafter utan för att människan fallit så lågt att hon istället valt en senare uppsättning gudar att orientera sig efter - Jupiter t.ex. Är det i salomonisk vishet indisk astrologi associerar både Saturnus och Jupiter med det 11e idealhuset - grekernas "goda daimon"? Utöver den naturliga zodiakens koppling mellan 11e och Saturnus väljer ju indierna just Jupiter att tjäna som 11e husets "signifikator" - de ser tydligt något i denna upplyftande och tilldragande sattviska planet som påminner om den kraft som bor i en idealist (till skillnad från en fattig pragmatiker).
I vilket fall inser jag nu att det finns ett problem med att koppla den goda daimonen till indisk astrologi. Samtidigt - bloggaren är Våg och väger alltid fram och åter... - vet man att filosofen Plotinus remarkabla metafysik (med klara tecken på djupa insikter i den tidens bästa astrologi) i okänd grad bygger på hindiska traditioner. Purusha, Gud i dennes immanenta i-världen form, motsvarar t.ex. perfekt anima mundi eller Världssjälen, vilken i sin tur betecknas just av planeten Jupiter med dess förmåga att expandera ända ut till de yttergränser Saturnus - den Gamle - ursprungligen satte. Att planeterna används i ett sammanhang uteslutet inte att de kan beteckna andra saker i ett annat, vilket alla astrologiintresserade är bekanta med.
Idéhistorikern Richard Tarnas, själv astrolog, myntade begreppet arketypernas "multivalens" och här kanske bloggen för första gången ska peka på att Jungs term "arketyp" är ett sammansatt ord. Archē är den gudomliga noetiska anden och dessa (pl. archai) finns representerade i själar som existerar inom världsalltet. Då, från själens nivå, beskrivs de som logoi, inre rationella principer. Den fallna människan som försöker styra sitt liv bara från egonivån är således två steg fjärmad från sin egen eviga natur. I Plotinus märkliga antropologi kan således själen stå i ett korrekt eller felaktigt förhållande till sin inte noetiska princip - sitt eget äkta och eviga jag. Det är därför den jordbundna människan som talar om en "god daimon" som en främmande vägledare (en Jesus Kristus?) - den själ som nyorienterat sig och kontemplerar PRINCIPERNAS VÄRLD istället för de materiella tingens värld har inte längre en vägledande ande, hon har själv blivit en "genie" eller "god daimon"!
"Typ" (gk: typos) i arketyp är såldes det noetiska väsendet av ren intelligens (archē) avbild på ett lägre verklighetsplan. Det är denna typ eller förnuftsprincip (logos) som sedan används för att trycka enskilda exemplar på papper (eller flimra på bildskärm). Tidningens Typsättare formar komplexa budskap - Platons former vilka sedan impregnerar den döda materien för dem att betrakta och ta till sig som ännu inte själva identifierat sig med sin goda daimon och blivit Typsättare själva! Den goda daimonen är Typsättaren och alla själar är i sin högsta aspekt de som tillsammans, i det gudomliga intellektet (Nous) kreerar den värld ett sladdrigt dödkött längst ner i kedjan upplever och konsumerar!
Som synes är det en smula riskabelt att som en rädd människa stressa för att snabbt skapa sig ett simplistiskt schema att klamra fast vid. Hellenistisk och indisk tanke kretsar kring samma saker men frågan om det är Saturnus eller Jupiter som betecknar den goda daimonen har inget enkelt svar, bara den intellektuella själen kan bearbeta stoffet och nå den "svävande" insikt som kräver så mycket text för att synliggöra.
Lätta svar är portförbjudna också därför att det individuella horoskopet låter vilken som helst av de sju planeterna äga det 11e idealhuset och således representera den goda daimonen just för den människokroppen och dess medresenär själen i denna ödesbestämda, nödvändighetens värld.
*****
När jag nu avsiktligt begår ett "dubbelfel" och använder Gunilla Herlitz månascendent - som strikt talat inte handlar om just hennes personlighet utan om en "psykisk disposition" som resonerar inom den sublunära sfären under några dagar - som underlag för ett resonemang om just den personliga vägledande anden, så är det endast för att redovisa ett resonemang som mer korrekt ska reserveras för de horoskop där man känner till födelsetiden så att ascendenttecken och det högre och borttappade bättre självet (11e) blir kända storheter.
Men månascendenten är ändå intressant att träna på, särskilt om man leker med tanken att även detta sublunära system besitter en själ och att Chandra lagna (månascendenten) representerar en avspjälkning och alienation från en högre aspekt av samma själ. Även månen som dött grus är en yttre kropp som dess inneboende själ om mycket lång tid kommer att lägga av sig för att realisera det högre och bättre själv som just nu bara är en potential pga. månens syndafall ner i materien.
Det är till att börja med ett helt fascinerande "om sig och kring sig" som det psykiska horoskopet tecknar på en jordnära, det vill säga självisk nivå. Förståelsehorisonten är bojad till denna världens herre (Djävulen), och till och med månhoroskopet för två hela dygn visar en slags kollaps i den sublunära sfären. Herlitz är den själ som tydligast stigit fram ur det svenska folkdjupet och visar vansinnet med sina 19 miljoner. Man undrar just vilka i andra länder som föddes den 21 juni 1960 och nådde högt och hur detta då har gestaltat sig! Det får bli en annan spaning.
Det "om sig och kring sig" syns i den supertajta disponentkedjan: Månen i Oxen är ytterligt sinnesbunden (materiell) och dess disponent Venus (harmoni, identifikation-med samt pengar) en verksam illgörare. Det sämsta den som föds med en kroppslig Ox-ascendent eller ett psyke i Oxen kan göra är att träda in på ägodelstänkandets bana. Då väntar bara Oxens ökända vredesutbrott och alltjämt disharmoniska yttringar närhelst världen inte anpassar sig till den STASIS som råder i tjuren Ferdinands tecken.
(Se Mona Sahlins Måne plus aggressionens Mars i Oxen, eller Jimmie Åkesson, Solen nära onda stjärnan Algol och "utbränd" så fort han blev partiledare och utsattes för mediestormarna. Det rörliga Luftelementet som väntar Oxen i formen av intilliggande Tvillingarna är en pina för den sävliga och medvetslösa kroppen.)
Merkurius i Kräftan förstärker tendensen att vilja se om sitt eget hus (och publicerings- och kommunikationsplaneten gör så från det tredje tidningshuset). Det är förstås Merkurius i garderade och självprotektionistiska Kräftan - behärskad av den buffliga Mån-Oxen som lett till att Herlitz bara "clams upp" (referens till Kräftan som en mussla/the Clam) och tystnar när ryktet om hennes vansinneslön förs på tal. Den som studerar de tre pilar som knyter ihop tre primitiva och personliga tecken i de tidiga personliga husen 1, 2 och 3, kan se hur en sjuklig "om sig och kring sig"-läggning antyds.
Och där har vi en förklaring till att psyket (Månen) inte är intresserad av vad den goda daimonen - Herlitz eget högre och bättre jag - eventuellt skulle vilja utbilda henne om. Hennes psyke är så ofattbart orienterat mot denna världens goda - där inte minst 2a huset för eget ägande utmärker sig genom hennes andliga identitet (Solen) i nära samkväm med en verksamt ond Venus för komfort och identifikation med ekonomifrågor (2a huset). OBS. Detta är alla psykiska dispositioner eftersom det bara är månhoroskopet som studeras. Man vet inte i vilken utsträckning dessa psykiska tendenser förverkligas i "verkliga" livet, men det är inte svårt att se att detta Mån-Psyke lyckats styra allt till sin egen fördel - tills hennes själ rivs i delar på Domens Dag... Den som inte integrerar sig under jordelivet kommer att inte att gå vidare som en hel varelse...
Men som om inte denna jordbundna natur räckte, finner vi också den goda daimonens signum här vara Jupiter men inspärrad i det fängelseliknande onda åttonde huset för korruption - eller korrupta tendenser från tidigare liv som nu ligger på komposten och förmultnar. Detta är en allusion till åttondehusets naturliga korrelat Skorpionen, som representerar ett tyst ruvande på ting den ogärna släpper ifrån sig. I detta mörker sker inga framsteg, dödens tillstånd är bara en transportsträcka i väntan på nästa liv. Skorpionen i denna världen symboliserar därför i någon mån en blindfläck, ett parti icke-existens i det egna livet. Man undrar t.ex. vilken kropps- eller självuppfattning fysiska Skorpionascendenten Carl Bildt har... (Svaret ges väl delvis genom att uppsöka ascendenthärskaren Mars i Bildts horoskop.)
Herlitz goda daimon har alltså spärrats in i ett ineffektivt hus som astrologen Charles Carter upplevde som ett negativt hus i termer av attitydlåsningar och allmänt dåligt humör. (Han använde den tropiska zodiaken och för karaktärsanalyser Ptolemaios likahussystem, så frågan är hur mycket av "Skorpionen" han projicerade på sina resultat. Enligt det äldre helhussystemet i kombination med den sideriska zodiaken ska det Carter såg i åttonde istället befinna sig i sjunde huset som naturligtvis har att göra med social talang! Var det bristfällig social kompetens han såg men tolkade som ett karaktärsdrag som utgick från det mörka och rigida åttonde? Man påminns här om hur Vågen och Skorpionen som stjärnbilder har en sammanflätad och komplex historia - vågskålarna har också tolkats som skorpionens klor).
Eftersom vi nu spekulerar utifrån psykets horisont, månascendenten, måste detta bedrövliga fängslande av den goda daimonen tolkas på sorgligaste möjliga sätt: detta är den Vegetativa Själen (Månen) som fallit så djupt en själ kan falla - absorberad av den bottenlösa Ondskan (materien) i Oxens tecken därmed en som lyssnar till en ny herre istället för sitt sanna jag, anden inom henne. Och Gunilla Herlitz nya herre är förstås Djävulen själv, vilket gör tidningen DN:s påfallande förfall efter hennes och lobbyisten Wolodarskis tillträde i ledarpositioner så mycket mer begripligt.
*****
Bloggen har just lyft frågan om 11e huset som ett ytterst viktigt hus för den fallna själen i människokropp. Men grekerna ställde ju den goda daimonen sida vid sida med den onda daimonen (12e huset) och detta identifierar man enkelt som gammal persisk lära om Sanningens och Lögnens andar. Judarna övertog samma lära och blev till doktrinen om människans två dispositioner, Yetzer ha-Tov och Yetzar ha-Ra, om vilka bloggen ordat då och då.
I fallet Herlitz - eller den psykiska disposition som är en del av människan Herlitz - är den onda daimonen instängd i sitt eget dolda 12e hus. Det här skulle man kunna tolka som en psykopats signatur, en människa som är ytterst medveten om sina böjelser men garderar sig så att ingen ska se vad som driver individen. Här kan man jämföra med nyliberalen och samhällshataren Fredrik Reinfeldt, vars signifikator för den onda daimonen paradoxalt nog var hans egen själsliga markör Solen! Och denna onda instinkt, denna tendens mot att vara något mindre än det judarna menar med "var som en Mensch" lyfte han t.o.m. upp i den goda daimonens 11e hus.
Reinfeldt deklarerade således med sin onda Sol-i-Kräftan att närighet var något gott, att man skulle följa den (i hans fall) onda Vegetativa Själens "drivkrafter". Vem glömmer i första taget hans falskspråk: "drivkrafter till arbete" var inget annat än ta ifrån de sjuka och de som arbetsmarknaden stötte ut ett liv i armod och svält! "Drivkraft" i denne galnings onda föreställningsvärld var själva berövandet av all konsumtionskraft. Så talar en ond djävul eller ond daimon. För det 12e huset betyder ju just armod och förluster och oflyt, ett hus för "denna världens olycksbarn".
Ett sådant olycksbarn var Reinfeldt själv till sin djupaste identitet (Solen) och han upphöjde nu sitt elände (i ett tidigare liv) till ett "anti-ideal" som han utsatte samhällets olyckligt lottade för! Sätt detta i samband med hans Saturnus-i-Vattumannen i fiendens hus och förstå denna ofattbart sjuka SJÄLs hat mot det goda samhället som tar hand om sina invånare om olyckan skulle vara framme. Reinfeldt spädde istället på olyckan och hällde salt i såren. Den mannens själ har ett hemskt öde att se fram mot när köttkroppen "Reinfeldt" ruttnat bort.
Med de två dispositionerna eller daimonerna - som vi så väl känner igen som figurer som sitter på våra axelklaffar! - har den här bloggen åter introducerat ett sätt att studera horoskopet som uppenbarligen var känt för tvåtusen år sedan men i hög grad fallit i glömska. I synnerhet sedan astrologin togs över av den egodyrkande västkulturen.
*****
En del frågetecken om den goda daimonens relation till 11e huset har kanske skingrats. Men fortfarande finns oklarheter kvar om hur astrologin rimmar med Plotinus idé om att individens nuvarande nivå söker sin nästa högre nivå och i denna högre nivå tycker sig uppleva den goda daimonen (eller föreställer sig ett eftersträvansvärt ideal). Se kort summering av Plotinus i detta inlägg om Tiggeriet.
Ett frågetecken är t.ex. vad som händer när den sublunära sfärens Kräftan stiger i öster. Jag väljer Kräftan eftersom Månen härskar här så att vi får en renodlad bild av blind och instinktiv växtkraft. Enligt Plotinus skulle individer under den Vegetativa Själens inflytande nu söka den Rationella Själen som sitt nästa och högre och bättre jag. Men detta stämmer ju inte alls med en Kräftascendent (eller något av de andra Vattentecknen i öster). Istället blir det ett Jordtecken som fyller det 11e huset. Det skulle vara lätt att avfärda Vattenelementet med att det är ett negativt element som indikerar en själ som alltjämt faller, så att den goda daimonen i själva verket är vad fria själar som Plotinus varnade för!
Den fallande själen söker sig ner mot Jordelementet i tron om att detta är ett ideal som kommer att lyfta den i status eller ära eller vad som helst ("den som samlat på sig max ägodelar när han dör, vinner"). Alla Vattenascendenter är således i grunden felorienterade själar som enligt Plotinus rusar efter sin egen skapandekrafts frukter! Det är därför den händiga Jungfrun förlorar sina vingar och Venus (en metafor för själen hos Plotinus) anses fallen i detta tecken. Det är Jungfrun som symboliserar arbetet för lön, dvs. träldom därför att man söker sitt arbetes frukter. Därför är arbetarklassen den sorgligaste sortens själar, de har hamnat under onda arbetsgivare som "belöning" för att de misslyckades att hålla sin skapadekraft intakt och istället började rusa efter resultaten. Dagens resultatorienterade kvartalskapitalism sorterar också under samma sorgligt fallna själar. Så här tänker inte friska människor (sunda andar ger en sund kropp och människovärdiga tankar och samhällssystem).
Om man istället för Kräftan i öster testar Jordtecknet Oxen, där Månen anses "upphöjd", finner vi Fiskarna (Vatten) i 11e idealhuset. Fiskarna ägs av Jupiter, en av den indiska astrologins kandidater till rollen som den goda daimonen i egenskap av bhava karaka för elfte.
Men Oxen i första har ett problem, för med den onda Venus, den kontraproduktiva identifikationen med ägande och materiella ting förvandlas också Jupiter till en verksam illgörare. Har den goda daimonen nu blivit en uttalat ond daimon i Herlitz psyke och i synnerhet för alla som föds med en kroppslig Ox-ascendent? Jag tror inte det, men väl en god daimon som människan ratar och vars röster i huvudet och vars budskap genom visa människor hon betraktar som strunt eller "farligt" - Reinfeldts förmaning om att "visionär är farligt" på moderaternas partistämma säger en hel del om hur ett korrumperat ego misstolkar signaler från själens högre nivå.
Faktum är att samtliga tre Jordascendenter (Oxen, Jungfrun och Stenbocken) i sin materialistiska grundorientering upplever den tillfälliga elftehusägaren som en oönskad röst i huvudet! Är det möjligt att vi här är Platons märkliga tanke på spåren, att "jordatomen" av de fem solida kropparna är den enda som inte har någon väg tillbaka. Jord lämnas utanför det kosmiska sammanhanget och även om Platon diskuterar Jordelementetens avvikande "kubiska atom", tycks samma resonemang dölja sig bakom Jordascendenternas syn på 11e-husägaren. Denna världens barn har förkastat sin egen högre och ädlare själshalva. Hur ska de då kunna börja beträda "vägen upp"?
Jag skulle kunna tänka mig att själen ändå har en autonomi, astrologin är ändå bara en prognos för medfödda dispositioner! Men katastrofer eller personliga tragedier kan förvisso spräcka den solida ohörsamhet som Jordelementet i sig tecknar. Och här ska man minnas den indiska astrologins intrikata justeringar av budskapen. En "verksam illgörare" sägs neutraliseras om den hamnar i "rätt" hus! Här är bäddat för djupa meditationer över exakt hur fallna dina vänner och du själv är i förhållande till den gudomliga ordningen! :-)
Nej, i astrologin finns ingen förljugen "allt är lika bra" - bakom byggbitarna döljer sig en extremt underfundig världsbild och lära om vad Existens är. Synbarligen är det samma typ av själar som producerade såväl den klassiska filosofin (i dess mest utvecklade form) som den astrologiska "kortformen".
Det finns anledning att återkomma till det här ämnet och pröva ascendentens relation till 11e huset på fler sätt. Inte minst lämnade inlägget om Tiggeriet frågan om de två typerna av Luft hängande i luften... Bloggen har dock diskuterat frågan om rymd/eter och luft tidigare. Sakta växer helheten fram för bloggaren och jag kan bara ursäkta för att helheten sprids ut över så många disparata blogginlägg. Jag försöker i alla fall gruppera texter som hänger nära samman via länkar.
