Feministiska vrålapor och andra sorter (1)

Spelet - nu även som spel

En granskning av "feministsjukan" och dess rötter! Det här 7 A4-sidor långa inlägget nuddar bara vid astrologin. Det är mer privata funderingar kring fenomenet. I den följande del II ska en handfull kända feministhoroskop vart och ett kommenteras.

*****

Aftonbladets kåsör Lisa Magnusson är rolig och bitsk att läsa men en representant för den totalt sekulariserade människan - en sån som givetvis lagt sig till med epitetet "feminism". Det sekulära samhället är nämligen "platt" och bara ordet hierarki är fult att säga.

Plattmarken eller Moder Jord terroriserar nu västerlandet så att ingen knappt förmår höja blicken över vardagslivets tilldragelser... Gravitationen är svårartad för samtidsmänniskan - spekulation och metafysik fnyser man åt. Ingen äger det stora Intellektet längre, det som antikens människor trodde man kunde vinna del i genom träning.

För att krångla till det ytterligare kan den ambitiösa läsaren nu göra en avstickare till inlägget om Franska revolutionen för horoskopet på "Den Nya Människan" (nytt fönster) för att se hur den sekulära individen i grunden är funtad. Och sen återkomma hit!

*****

I koncisa bilder säljer krönikören Magnusson både feminism och religionsförakt i en tid så historielös och fast i ögonblickets "känsla" att många har problem att fylla till och med Twitters generöst tilltagna kommunikationsskopa om 140 tecken.

I den jämförelsen är Lisa förstås ett geni, och därtill inte enbart relativt. För en vag återstod av en äldre civilisations högre sinnesnärvaro skymtar i hennes kåserier. Här finns ett samvetets röst som utgår från idén att det faktiskt existerar ett objektivt gott och ont.

Många av idag har annars tappat bort den här självklara sanningen, och inte sällan hörs det fullständigt IQ-befriade argumentet, "nå, det är kanhända sant för dig, men jag har min sanning!"

Värdesubjektivism kallas den här retarderade tankenivån som glömmer bort att hela tillvaron är fylld av signaler som talar om att det livet är fyllt av objektiva spelregler, som reglerar våra liv där i bakgrunden - undermedvetna mekanismer och fysiska naturlagar omvartannat. En härlig röra mänskligheten knappt ens har börjat förstå sig på.

De antika kineserna skapade t.ex. ett helt system där de presenterade hur naturens spelregler eller naturlagar också hade sina moraliska tillämpningar. "Förvandlingarnas bok" blev en av den högkulturens kanoniska texter och ett måste för varje ambitiös människa som önskade göra karriär i det kejserliga Kina.

Det sekulära väst nådde aldrig en så sublim vetenskap. Men i modern tid har vi hittat några fadda principer som vi - det måste medges - har tagit till det yttersta i månfärder och jag vet inte allt.

*****

Lisa har ännu inte tagit ett steg bakåt och tittat på hela det åsiktspaket hennes samtid lastat på henne. Med naturlig författartalang är det liksom bara att börja tugga. Hon har sätten att vinkla samtiden - och det har många upptäckt.

Men istället för att undersöka varifrån hennes mer allmänna rätts- eller hederskänsla kommer, kastar sig Lisa och dagens övriga sekulära kvinnor över någon tidstypisk trend och låter sig bli en del av den.

Feministiska infallsvinklar, måste jag medge, är ett mindre energislöseri än den uttalade ateismen. Den senare verkar dock kunna föras åter på en generell anti-patriarkalism - en av följderna av ett bedrägligt kirurgsnitt varmed materialismen opererat bort den lodräta axeln ur sin verklighet (Astronomen Laplace till Napoleon: "Gud? Nej honom har jag inte behövt i min hypotes.")

Materialisterna har gjort plattmark och "socialrealism" av allting men har helt missat att vetenskapen sedan 1930-talet börjat återintroducera "mystiken" i anslutning till något så dött och trist som själva materien...

*****

Feministerna, å sin sida, verkar ibland ha fallit för "mycket vill ha mer"-syndromet. Kvinnan fick rösträtt i början på förra seklet och blev därmed en politisk entitet. De har plattformen. Jag tycker mig se former av feminism som enbart är en krigshetsares arbete! Jag ska senare förklara vad jag menar.

Lisa tillhör alla dem (även unga män, ja framför allt unga män) som aldrig undersökt visdomsaspekten av mänsklighetens tänkande genom historien. (Och ändå bär visheten i biblisk tradition ett kvinnligt namn - Sophia !)

För henne räcker det förmodligen att veta att filosoferandet genom historien var förbehållet männen. Kvinnorna var ju upptagna av att krysta fram barn och försöka hålla dem vid liv.

Och sant är att gamla (manliga) texter kan vara tuff läsning för en kvinna och en del svårt eller omöjligt att identifiera sig med. Kvinnor var ju så mentalt upp och ned att de gamla grekerna buntade ihop dem med slavar som exempel på den irrationella sortens själ - den som stod jorden närmare än himlen, den typ de sju klassiska planeterna hade en betydande inverkan på!

*****

Vissa feminister har dock fått nys om en annan, remarkabelt försigkommen manlig världsbild via den Jesus som arkeologin lyft fram, inte minst genom textfynden från 1945 i Egypten. Det är nu allmänt känt att Maria Magdalena en gång hade ett eget evangelium och att den äldsta typens kristendom varit mycket mer jämlik än den sedan blev.

Jag har pluggat Thomasevangeliet från Nag Hammadi-fyndet på min andra blogg. Texten är kristendomens största huvudvärk sedan den återfunnits i mer än några små trasor. Av evangeliet finns inte ett spår i kristendomen fast en del forskare menar att detta måste vara det absolut äldsta av dem alla, en text från tiden innan man lade kött på benen och fyllde ut de enskilda jesusorden med en ramberättelse.

Här favoriserar visserligen Jesus (åter) Maria Magdalena framför de manliga lärjungarna, men inte för att hon jobbar för några kvinnofrågor utan för hennes mod att lämna hela den sociologiska plattmarken!

Inte bara har hon passerat kvinnans lott i livet utan hon har också anträtt den filosofiska eller mystiska väg som leder till upptäckten av sig själv som en själ. I det valet förtjänar hon Jesus respekt. Hon har alltså modet att testa mannens "vertikala" liv, det som dagens kastrerade manliga svenskar inte vet ett dyft om.

Dels har Sverige aldrig haft en filosof värd namnet sen andeskådaren Swedenborg (stor i USA medan vi skiter totalt i honom). Och dels för att svenska män ligger raklånga i plattmarksuniversat för att inte stöta sig med de aggressiva feministkvinnorna. Och så invandring ovanpå det, vilken påminner om äldre, mer traditionella rollmönster.

Hade inte Sverige fuskat bort den högre bildningen så rejält, hade vi sluppit det här träsket av oklarhet och dålig koll på grundparametrarna. Men eftersom det materialistiska Sverige inte längre är andligt och inte bottnar i gamla tiders gudar (eller den ende gudens olika funktioner), råder ren villervalla. Bara frontalloberna jobbar på svensken, medan visdom är en mer komplex samverkan av olika medvetandeförmågor.

*****

Om kvinnan i antiken sågs som föga mer än en glappkäft vars åsikt på måndagen hon själv sagt emot tre dagar senare, hyllade de gamla grekerna de bildade och rationella männen. Dessa hade inte bara en mer fördelaktig kroppstyp då de slapp månadscykelns eviga hormonspratt och emotiva tjatter som följd. Männen hade också via bildning stabiliserat sig så mycket i sin högre, rationella själ att de på det hela taget var autonoma i sitt tänkande - levde via begreppsvärlden. (Ytterst styrde förstås ödet även över mannens liv.)

Infall !!!

All heder åt upplysningsfilosofen markisen av Condorcet!

Även om han var simpel materialist i övrigt. Likt Jesus förordade han bildning även för kvinnor. Faktum är att den Jesus som skymtar i Thomasevangeliet och hans klarsyn i fråga om att kvinnan har samma själsvirke som männen visar att han var helt opåverkad av samtidens sociala regelverk.

Platon förefaller inte ha haft något sådant program för kvinnor. På 300-talet fvt föreslog han männen att studera stjärnorna för att ytterligare bringa klarhet till sina själar, ytterligare identifiera sig med den eviga världen. (Även före kristendomen ansågs själen ha "fallit" i synd, fallit kort om excellens - därav, enligt Platon, behovet av själavandring.)

Kort därefter förklarade de grekiska stoikerna att filosofins högsta uppgift var att få människan att resignera i högstämd apati (apatheia) och medvetenhet om att ödet (heimarmene) styrde allt, att hela kosmos hängde ihop som en enda ödesdikterad helhet. I identifikationen med Helheten snarare än ett eller annat kön eller delfråga, bevisade människan sin nobless.

Att i ett sådant sammanhang tala om egots rätt att förverkliga sig eller någon annan floskel från vår tid, hade mötts med hånskratt och betraktats som uttryck för extrem okunnighet om hur världen fungerade och människan var konstruerad!

En av vår tids skickligaste djuppsykologer, James Hillman (nu pensionerad) hyllade ofta de gamla grekerna (särskilt Herakleitos) som världshistoriens första psykologer. Det är kanske därför astrologin har överlevt i alla dessa tusentals år. Den är måhända inte en empirisk vetenskap, men den verkar på människans själ. Något händer när man studerar stjärnorna och begrundar de arketypiska situationer människan alltid stått inför!

*****

Att feminismen är en röra av tänkare från B- och C-laget, och att grekerna kanske ändå hade rätt i att den kvinnliga kroppen försvårar någon längre stund av totalt medvetandefokus, omvittnas av (engelska) Wikipedias lista på notabla feminister.

En suspekt stor mängd svenska feminister i topp 50-ligan vittnar om att ett visst land verkar väl flitigt på att vinkla historieskrivningen, och att sätta drottning Kristina som feminismens all-time #1 är ju enbart löjligt! Det måtte vara någon svenska som är där och ger sin syn på den globala feminismen! (Att dessutom muslimska feminister har ett "segregerat" stycke vittnar också om en mindre än genomtänkt artikel.)

Så vad är det för problem med drottning Kristina som listetta? Kvinnan föddes till att börja med till "den högsta kasten" så det var knappast en heroisk uppgift att därifrån ta sig till tronen. Och hon abdikerade så småningom till förmån för religionen, vars budskap är...någon? Jo, att manligt/kvinnligt är en lägre grad av verklighet och inte något att sträva efter i sig. Vår egentliga natur - och som kommer att överleva vår kropps död - är av ett "tredje slag". Vi är själar.

Det budskapet, om kvinnans (och mannens) egentliga väsen är en hink kallt vatten över alla de feministiska strävanden som inte har något annat än diskbänksrealismen framför ögonen. Kristina som etta på feministlistan visar hur illa feminismens "tredje våg" - till vilken väl även den religionsföraktande Lisa räknar sig - har fattat de stora idéhistoriska linjerna.

*****

Jag har alltid tyckt att feminismen är en "åkomma" eftersom jag i hela mitt liv resonerat från en idealistiskt neutral position där alla främst är människor (i sig en position som feminismen förordar). Jag har undrat varifrån alla dessa bittra feminister som bara tycks se problemen i livet kommer från. För en kortast möjlig underrättelse om vad den samtida feminismen (tredje vågen) handlar om, stannade jag för ett citat från Gloria Watkins (alias bell hooks) i engelska Wikipedias artikel:

"Feminism är en kamp mot sexistiskt förtryck. Det är därför nödvändigtvis en kamp för att utplåna den dominansens ideologi som genomsyrar den västerländska kulturen på olika nivåer, likväl som en förpliktelse att omorganisera samhället så att människors självutveckling väger tyngre än imperialism, ekonomisk tillväxt och materiella begär."

Dessförinnan, på 1800-talet, hade Virginia Woolf, en feministisk pionjär, sagt så här om det hon såg som problemet:

"Kvinnor är samtidigt offer för sig själva och jämväl offer för män och är samhällets stöttepelare genom att bete sig som männens speglar."

Ett uttalande som påminner astrologer om hur Solen traditionellt kopplats till mannen och Månen - som reflekterar solens ljus - signifierar hemmet och kvinnan. Och som samtidigt påminner om hur en viss del av feminismen har rätt.

Själv född med Månen stigande i öster är jag en man nöjd med ett stilla och händelselöst liv i hemmets lugna vrå - en framhävd Måne ger med andra ord den klassiska "hemmafruindikationen"! Lyckligtvis är jag en astrologisk "lufttyp", så jag gillar att läsa och reflektera.

Men tänk nu en kvinna född i ett patriarkalt samhälle modell igår och med krigiska och självhävdande Mars stigande i öster - vilket familjens svarta får det skulle bli! Pojkflickig, svårdisciplinerad och ful i käften!

*****

Om Månen symboliserar kvinnan och vardagspsyket, kan vi placera hjälten antingen under den dagaktiva Solen eller under Mars, beroende på hur mycket slagskämpe och framfusighet vi accepterar eller finner dyrkansvärt. Bråkmakaren Mars kan ju ibland vara värd hjälterollen enbart för sin oförvägenhet.

En general i krig utan en kraftfull Mars i horoskopet är otänkbart. Men likväl krävs mer än råbusen och återigen är mixen av astrologiska budskap beroende av inom vilket område den heroiska insatsen görs.

Varför jag talar om den genommaskulina krigaren Mars, är att jag hittat den synnerligen livlig i horoskopen på några personer jag i förväg bestämt att titta närmare på - affischnamn som t.o.m. den som inte ägnat feminismens historia nämnvärd uppmärksamhet känner igen.

De är brittiskan Virginia Woolf, fransyskan Simone de Beauvoir och den lesbiska amerikanska feministen Judith Butler. Den sistnämnda har en manlig feminist med tvivelaktig förankring i sin egen kropp sökt pracka på mig, men jag klarar inte dessa filosofier som är så fullständigt omedvetna om livets djupare mekanismer. Hur kan man ens börja tala feminism utan att känna till reinkarnationen och hur den bollar oss mellan manliga och kvinnliga roller över tid?

Samt två sista minuten-beslut, andravågaren Betty Friedan för hennes skildring av "desperate housewives" i globala storsäljaren "The Feminine Mystique" (1963), samt tredjevågaren bell hooks (patetiskt med dessa gemener på feministiska egennamn). Den senare sedan jag noterat hur viktig för unga kvinnor i USA av idag hon är, färgad feminist och allt.

Och tillsammans med Aftonbladets egen bråkstake Lisa Magnusson bekräftas i hög grad den trend jag kom på spåren då jag granskade "bitterfittan" Sveland: en hel del feminister verkar vara män i kvinnokroppar! Många tycks drivna av turbulenta Mars, krigarens och egots representant.

Det spelar ingen roll vilket samhälle marsianerna hade fötts till, de hade startat krig över någonting ändå! De är ute efter äventyret eller helt enkelt bara snäva egon som inte gillar att upptäcka att allt inte är möjligt i denna värld.

*****

Återstoden av det här inlägget kommer att mycket kortfattat ta en astrologisk titt på Mars förehavanden hos dem alla (och eventuella andra tydliga tecken på missnöje med den kvinnliga rollen). Sveland har redan fått en lång analys som sökte de astrologiska motsvarigheterna till det missnöje hennes feministiska författarskap utstrålar.

Det jag fann där var Skorpionen (härskare: Mars), tecknet som är klassiskt kopplat till invändningar, äckel och vämjelse. I vissa fall, spekulerade jag, kunde man tänka sig feministen som en reinkarnation där själen bytt kroppstyp. Nu gillar den inte alls att ha hamnat i en kvinnokropp i de fall värdkulturen skiljer sig markant i vad kvinnan där förväntas vara och göra, jämfört med själens föregående livsupplevelse.

(I själva verket verkar ett liv inte enbart färgas av närmast föregående inkarnation utan skapas av många faktorer från olika tidigare liv. Det är ett pussel som hela tiden läggs...)

Det är det här fenomenet som i vissa fall kan leda till homosexualitet (se en liten studie av 41 homosexuella och deras "kroppstyper"). I andra fall leder det, resonerade jag, till social aktivism för att ändra kvinnornas villkor. Bakom nog så många feminister har vi alltså själar i "psykopatologisk vånda" och egentligen mer en egoistisk reaktion än ett tecken på att kulturen i sig nödvändigtvis är uppåt väggarna skev.

Andra delen med kartritningarna hittar du här.