Jeremy Irons och Saturnus som den välvilliga diktatorn

Utmärkt läsvärd intervju med karaktärsskådespelaren Jeremy Irons i The Guardian med en mängd engelska ord så speciella att man får hoppa över dem om man inte ska bli sittande en evighet med uppslagen. 

Britterna informeras om att han just nu är aktuell i ett flertal produktioner. I det fattiga kapitalistlandet Sverige vallar medierna fåren mot den "säkra säljaren" Batman v. Superman, där Irons spelar butlern Alfred. En "syrligare" version, kommenterar Guardian, än den kycklingmammetyp Michael Caine producerade, i princip samma ängsligt månande figur som i Ciderhusreglerna).

Horoskopuppgifterna finns hos Astrodatabank som citerar Irons: "Jag vet att jag ger intrycket av en människa som förefaller som den tänkande sorten." I den aktuella intervjun ligger istället mycket fokus på känslomänniskan och båda bilderna är förstås lika korrekta, vilket horoskopet direkt avslöjar med sin betoning av tredje intellektshuset och en mäktig, mäktig stortrigon i Vatten:

Vem kan förneka att Irons har ett skarpt och dräpande intellekt med Solen och Merkurius i "merkuriala" Jungfrun och därtill i det merkuriska tredje huset för kommunikation och intellekt!

Men hans fascination och inverkan på speciellt kvinnor beror förstås på att han bjuder dem en spegling av den instinktiva eller t.o.m. Vegetativa Själen, Vatten-elementet. Han är barn av en enkel revisor (Jungfrun, räknenissen i tredje huset!), är uppenbarligen så inbiten socialist man nu kan vara om man äger sex hus och ett slott (!) och ägnar enligt tidningen nästan all tid åt att reda ut sitt kluvna förhållande till det privilegierade England han själv gestaltat i många roller. 

Det är en komplex och motsägelsefull figur och fullmånen mellan Jungfrun och Fiskarna drar lika mycket mot materialism som andlighet. Intervjun visar att han är kedjerökare, glad i whisky och prylgalen - och tror på att TINGEN bär på mana, en andlig kraft som dock ägaren måste fylla på genom att ägna sig åt materialistisk mentalitet - annars dör tingets ande ...

Allt detta stämmer perfekt med horoskopets tydliga tendens "nedåt", Vatten-elementets hunger efter Jord-elementet som det önskar befrukta och skänka liv. Apropå en kort serie inlägg före detta som alla noterat Saturnus, stämmer det naturligtvis bra att Irons liknar sig vid en välvillig diktator. Saturnus härskarlater förstärks av att ha kungamakaren Regulus välvilliga blick på sig (bara en grad från exaktitud) och Saturnus strävhet mildras möjligen av att Lejonets disponent är den lågmälda och förfinade Jungfrun, som representerar just kultiverandet av de jordiska eller rent materiella uttrycken - ordval, sättet varpå man för sig, med mera. 

Bryan Ferry, cirka 1975

Tankarna inför Irons horoskop och enkla bakgrund går direkt till britten Bryan Ferry - arbetarklass via sin gruvarbetande far men som tidigt drömde om det ljuva livet via biograffilmer från Hollywood, valde konstskola och ägnade sedan ett helt liv inom popmusiken åt att självupptaget kråma sig på scenen i chica kläder och en välansad tangorabatt. Köpte sig också ett slott, vilket tydligen arbetarbarn i England gör när det rinner till lite pengar... 

Jag har aldrig hört Bryan Ferry uttala sig politiskt och med samtliga planeter i den ytliga framgångssträvande halvan av horoskopet har man också en antydan om en posör och en reaktionär mentalitet. Här är det inte frågan om att "gå i kloster" (12e huset) och rena sin själ (Solen). Idealet om att "bli någon" (Lejonet i 11e) kombineras på ett olustigt sätt med diktatorn Saturnus som saknar all den charm Regulus gav dem på Jeremy Irons himmel. 

Notera att depressionens Saturnus står i hemmets tecken Kräftan och att Ferry redan på Roxy Musics andra album sjöng "In Every Dream Home A Heartache", en text jag aldrig brytt mig om att närstudera eftersom själva idén om ett sterilt (Saturnus) drömhem (Kräftan) att skryta inför andra med via det offentliga tionde makthuset aldrig varit något mål för egen del...

Solen, Merkurius i Jungfrun där också, samt välmågans och överklassens Jupiter. Märk väl att Ferry har Jungfrun i 12e offerhuset men det som förde honom till framgång var inte detta budskap om armod eller världslig resignation utan Vågsascendents härskare Venus som i 11e idealhuset OCH välsignad av Regulus fick denna suave Vågpersonlighet att kultivera den estetiska (Venus) bilden av en framgångsrik och lyckad ledarnatur (Lejonet). Att han bara var en tom och ihålig fejk bör han ha anat när den ena troféhustrun efter den andra övergav honom för mer vitala snubbar....

Irons karta är mer sympatisk eftersom han har lyckoplaneten Jupiter i den goda lyckans femte hus, där den händelsevis också tjänar som hussignifikator. Jupiter står för jovialitet och en chanstagande, frimodig mentalitet och placeringen i Skorpionen ger Irons en mörkare och farligare utstrålning än han egentligen lever upp till (men i det lugnaste vatten... hans sinnelag i Fiskarna disponeras ju av denna alltigenom lyckade Jupiter-placering). 

Se också hur lyckans och framgångens Jupiter välsignar både hans ascendenthärskare Månen samt kvinnoplaneten Venus. Ett så ogenerat lyckligt lottat horoskop! Han har stark sex appeal, men detta är samtidigt utstrålning från Själens lägsta segment, den Vegetativa Själ som Irons helt följdenligt har noterat som en andlig kraft - dock förgänglig - i sina föremål i hemmen. Han beskriver på pricken sin extremt överutvecklade sensitivitet för den dödliga delen av människans själ - och begreppet mana (hämtat från något naturfolk - Polynesien?) beskriver perfekt hur Irons tycks ha nått så långt en andevarelse kan komma i termer av inlevelse i det som andra kallar "blott" natur. 

Han förnimmer den dödliga delen av tillvaron lika väl som någonsin de synska som får intryck av halvt dekomposterade avlidna. De antika kineserna skilde mellan en po-själ och en hun-själ i människan - mana eller livskraften i materien refererar till po-själen som kineserna menade var bunden till graven - "jordbundna andar" skulle kanske en del säga idag.)

Irons framstår som ytterst sympatisk tack vare sina extremt kvinnliga strömningar (Jupiter, Venus, Månen, ascendenten i Kräftan), men någon andlig person (i ordets snävare bemärkelse) är han sannerligen inte. Det vill säga, om man inte räknar in Mars i Luft i fjärde huset för "det innersta". Detta skulle kunna utläsas som att det faktiskt är en "röjarsjäls" noetiska princip (Luft) som utgör den innersta kärnan i detta livslöde och det är ju också så Irons gärna beskriver sig, som en rouge, en oborstad typ som gör lite som han vill och som han beundrar överklassen för att de tillåter sig rätten att bryta mot konventionerna. (Underklassen stirrglor på Saturnus som normgivare och klassmarkör och blir aldrig annat än torftiga kopior av en död form som andra redan lämnat bakom sig...)

Jeremy Irons har kallat sig ett förvuxet barn som leker via rollspelen och det är återigen femte lyckosamma huset som står för barn, barnasinnet som är detsamma som lek och otvungen kreativitet. Jämför med den stackars Bryan Ferrys Jupiter - en så ynklig position (men samtidigt i teorin tursam eftersom Jupiters ohämmade rikedom enbart skulle skada Vågens känsla för proportioner - Ferrys faktiska framgångar i livet bör alltså ha gjort honom till en sämre människan än vad själen var då den föddes till världen med horoskopets alla varningar) .

Apropå Jupiter som "stora och lätta pengar", medgav Ferry vid någon tidpunkt (tidigt 90-tal?) att han tyckte det var "jobbigt" att skriva eget sångmaterial och att han i vilket fall som helst verkade sälja lika bra om inte bättre genom att sjunga andras material. Hans femte hus för otvungen lek ägs av den minst kreativa av alla planeter och den mest benägen att lamentera "hårt slit", Saturnus. Den dominerar dessutom totalt horoskopet från tionde huset! Ferry är nu inte en plagiatör (men Saturnus har ett finger med i det spelet också), utan en uttolkare och en formalist av Guds nåde, helt i linje med den "officiella partilinjens" Saturnus.

Men Ferrys Saturnus är inte en välvillig diktator utan en ynklig och självömkande sådan. Saturnus i Kräftan förbättrar inte direkt sina aktier av att ha Månen som disponent - fullständigt felkopplad i en värld där den starka förväntas stötta den svaga. Och Månen har dessutom hamnat i handlingsbegränsade åttonde huset som brittiska stjärnastrologen Charles Carter noterade hade med biokemiska störningar och dåligt humör att göra.

Ferry har visserligen framgångsrikt använt denna åttondehus-Måne för att frammana sin krampande och hårt stiliserade "crooner" (se bilden ovan hur han tog i och nästan frös fast i sina poser på scen). Men den kombinerade effekten av Saturnus i Kräftan i statushuset och dess ägare i korruptionshuset summeras verkligen bra av den här låttiteln om hjärtesmärtan bakom drömhemmets väggar! Hans livs största misstag kan ha varit att i ungdomen sätta sig i mörka biosalonger och drömma sig in i Hollywoods ljuva liv. Han valde den ytliga saturniska formen istället för djupet i den äkta själen och skördade bara ensamhet och smärta i livet (och glamour och en massa pengar förstås).

Inlägget var inte menat att inkludera Bryan Ferry, men det visar sig att han och Jeremy Irons på flera sätt är varandras motbilder. Ferry den okreativa formalisten, överseriös och självcentrerad. Irons den hyperkreativa och extremt mångsidiga busen, lättsam och aldrig rädd för att trassla till det för sig. Läs intervjun i The Guardian. Tänk om Sveriges nationalsjäl kunde beskrivas på samma sätt (när vi nu talar strikta materialister), vad roligt folk skulle ha med varandra här.

Till sist blir jag riktigt glad av att läsa Iron betvivla socialisten Corbyn som lyckad för Labour: "Jag tror inte längre den brittiska socialismen passar [det behövliga] syftet. Vad vi väldigt, väldigt, väldigt mycket behöver är inte ett parti som representerar arbetarrörelsen utan alla dem som inte uppskattar att vi i själva verket behärskas av den globala ekonomin. Vi måste hitta ett intelligent alternativ till de konservativas etos."

Precis som den här bloggen säger med hänvisning till Vattumannens tidsålder och dess kriminaliserande av profitmotivet. Men det kommer att göra ont när det gamla systemet vacklar och faller.