Den amerikanska drömmen degraderade till en hustruplågare

Jag minns hur vansinnigt trött jag till sist var på Don McLeans "American Pie" som aldrig slutade spelas på Sveriges Radio runt 1972. Jag tror det var Kvällstoppen på P3 som återspeglade den naiva svenska folkets amerikakärlek som låg bakom den här sanslösa hjärntvätten.Om jag inte minns fel, var nämligen "American Pie" en ironi över det amerikanska samhället.

Den vaga aningen bekräftas av AstroDatabank som har artistens horoskop, och där just en socialistisk folksångare citeras:

Pete Seeger kallade honom "den bästa sångare och låtskrivare jag mött sedan Bob Dylan"... Trots att han aldrig blev en superstjärna var han ständigt älskvärd under sina framföranden, lättillgänglig och varm.

Nu har tydligen Don McLean och den amerikanska drömmen flagnat betydligt - den dröm han ifrågasatte redan under åren då USA bekrigade pyttelandet Vietnam med den Store Satans fulla ondska. (Vietnam: Kapitalisterna måste ju för att behålla rätten att roffa åt sig över hela världen straffa länder som vek åt vänster!) 

Enligt Aftonbölden har sångarens hustru efter 30 år fått nog av sin makes hustrumisshandlande beteende. Han har behandlat henne "grymt och kränkande". Intressant motbild av sångarens liv bakom hemmets låsta dörrar jämför med den naiva astrologins skildring av en älskvärd Bruce Springsteen-typ på scen framför publiken.

Men det verifierade födelsehoroskopet visar på sprickorna i fasaden:

Rollspelet övertygar verkligen! Lejonascendenten med sinnelaget kombinerat med mjuka och artistiska Venus och därtill en välsignelse från kungamakaren Regulus. I viss mening var McLean ett "one hit wonder", för låten "American Pie" var verkligen en monsterhit.

Men faktum är att indisk astrologi inte uppskattar sinnets kombination med Venus eftersom kombinationen hotar att göra individen för mjuk eller för karaktärssvag och med tendenser att degradera sig genom livets goda. Här är risken överhängande eftersom det goda lejonet smutsas av att härskaren Solen själv gått ner sig i 2a huset för pengar och oralitet. Här har vi visserligen Jungfrun som normalt är ett hälsomedvetet tecken, men pga. andra husets primitiva lust/olust-orientering är det enda som händer här, är att vi får en gnällig petmåns som har åsikter om mat och dryck.

Och den som minns några journalisthoroskop som alla tillhörde vassa eller t.o.m. elaka människor och hur dessa fall uppvisade den SAMTIDIGA aktiveringen av kritiska Tvillingarna och hyperkritiska Jungfrun ser nu hur Mars i det ena attackerar Solen, Merkurius och Jupiter i det andra. Här har kritiska Tvillingarna i 11e idealhuset för den unga USA-kritikern. Men samma symbolik ger också en gemenhet och eftersom Mars är ägare till det fjärde huset för Hemmet och det Privata, framtonar nu bilden av en människa som tenderar att vilja "sätta dit" medlemmarna i sitt eget hem - exempelvis hustrun.

Här är ännu ett exempel som påminner om att bloggaren i sin förtjusning över de nyupptäcka indiska tolkningsmetoderna kanske lagt för stor vikt vid hur planeternas "verksamma natur" kan vara annorlunda än deras essentiella eller grundläggande natur. Mars ÄR en led och ond jävel, en splittrare och krigshetsare, och att Lejonet i första huset förvandlar Mars till en "verksam välgörare" innebär naturligtvis inte att Mars börjar bete sig överslätande som Venus, som närmast horaktigt är beredd att kompromissa bort all sanning och heder bara för husfridens skull. (Solen - intelligensen och sanningen - är mycket riktigt Venus fiende i det hinduiska vänskapsschemat.) 

Vad Lejonascendenten innebär, är bara att Mars är med på noterna och att vi tydligen får en dubbelnatur som älskar utåt (Venus) men har Mars fulla stöd när det kommer till att sätta åt dem i Hemmet. 

Mars äger också det nionde huset för andlighet och religion, och skulle man tro vissa av bloggens förenklade resonemang (med horoskop utan känd födelsetid), skulle detta vara en fantastiskt idealistisk natur - niondeägaren i elfte huset för sociala konceptioner och ideal. Den unge McLean, en samhällskritiker kanske baserad på det nionde husets högsinnade samvete...

Men titta en gång till på denna förment goda krigare! Den blåa Luften är inte ren utan smutsad av Jord. Detta är inte en ren idealist utan en som vänder kritiken ner mot det konkreta, det jordiska. Det blir allt mer begripligt att detta är ett perfekt horoskop för att kritisera den amerikanska drömmen, där ju självtjänande Jungfrun i USA-horoskopet ockuperar idealhuset: "var och en sin egen lyckas smed utan en jävla massa statlig inblandning" - USA:s ideal är den totalt själviska skitstövelns! Alla zodiakala principer är inte lika goda, några måste bära livet som vi känner det medan andra söker dess destruktion. Materialisterna är alla tveksamma. 

Den felande länken här är att detta på ytan så älskvärda sinnelags-Lejon har problem med Merkurius som, trots att den står i sitt härskarläge i Jungfrun och där ger en förmåga med orden. (Jfr. poeten och singer-songwritern Leonard Cohen, född i soluppgången i Jungfrun med Merkurius med sig i första huset.)

Att McLeans rollspel i Lejonet har problem med sitt intellekt och sin kommunikativa Merkurius betyder alltså att vi inte längre kan ge klartecken för Mars i Tvillingarna, även om den är en verksamt duglig krigare när Lejonet söker manifestera sitt majestät. Vi kan här lika gärna få en översittartyp! 

Och nu måste jag inflika en ny sak. Efter att ha fräschat upp kunskapen om husen i den hinduiska astrologin, visar sig Oxens naturliga andra hus ha med den egna familjen att göra, med tonvikt på människorna mer än själva Hemmet (4e). Det är därför möjligt att den verksamt onda Merkurius under attack från Mars bättre beskriver McLeans "grymhet" mot sin nära familj (här representerad av hustrun) via andra huset än via fjärde. Men som synes är budskapen snarlika och det handlar ytterst om aggressorn Mars. 

Mina tidiga intryck av "elaka" journalister med båda de merkuriska ("diskriminerande", "särskiljande") tecknen tycks ge för mycket hårdhet och hårdheten blir ofta plump eftersom Jord-tecknet drar ner allt till kroppslig eller materiell nivå. Kan tänka mig att den här själv rejält skrumpnade sångaren hånat sin hustru för att ha blivit bedagad. Jungfrun kan vara vidrig i sina låga kommentarer, och detta gäller även de med planeter i sjätte huset som har en slags fixering vid det trasiga och ofullkomliga finns hos alla förkroppsligade människor.

Oxens andra hus för traditionens och vanans makt och identifikationen med materiella resurser (och den nära familjen!) är ännu förhållandevis neutralt, indisk astrologi målar inte upp det på något särskilt sätt. Men när fixeringen vid de lägre tingen når nästa nivå i sjätte huset, har den här tendensen till kropps- eller materiell fixering artat sig till ren olycka. Sjätte (Jungfruns "naturliga" hus) är också fiendskapens hus eftersom själviska människor nu börjat stycka upp marken under sig och snart är tvister om definitioner och gränslinjer i full gång. Jungfrun är tecknet just före utbalanseringen Våg och därför kan vi ana hur skeva perspektiven är här. Och detta har USA som sitt elftehusideal! 

Sjätte huset är ett ont hus (dussthana), medan Stenbockens tionde makthus - huset för dem som vill äga hela världens (även om detta bara är att spela herre på täppan hemmavid) betecknas som ett upachaya-hus. Detta är ett hus som inledningsvis är bortom din kontroll (du föds maktlös och fullständigt i förmyndarnas våld). Men upachaya-husen (3, 6, 10, 11) kan påverkas till det bättre genom individens egna val och handlingar. 

Någonstans i de inte särskilt klara turerna i McLeans horoskop anar man den genomsnittliga "vänsterkritikerns" vanliga problem: de är ateistiska dynghögar och har förfallit så lågt från andlig godhet att Luft inte längre är ren utan upprörd av det döda stoffet - av Jord (sotlunga). Don McLeans, "verksamt onda" (elaka, falska) Merkurius som bas för en effektiv och mot samhällsidealen kritisk Mars beskriver hur folk som i ungdomen är en frisk fläkt med åren själva kan börja se t.o.m. värre ut än det samhälles avigsidor de en gång kritiserade. 

Högersossen Mona Sahlin älskar t.ex. "arbetargrabben" Bruce Springsteen som förråat bedrog en tidigare hustru med en bandkollega. Tjänare och underklass representeras visserligen av den Stora Illgöraren (Saturnus) och detta just för att det är ett tecken på dåligt förvaltade tidigare liv att födas till en snål och fattig miljö. 

Eftersom merparten av mänskligheten har det dåligt, ser vi hur merparten av mänskligheten vadar runt i dumhet, själviskhet och fattiga materialistiska fantasier. Det är därför världen aldrig blir bättre, och när en själ föds till rikedom korrumperas den i allmänhet rapidsnabbt (och hittas redan i nästa liv nedpetad till det arma packet igen). Det var om denna majoritet av den depressiva (Saturnus) mänskligheten socialisten August Strindberg kommenterade genom att låta den gudomliga avataren Indras dotter säga att det "är synd om människorna". Ytterst visar också Don McLeans horoskop en av alla dessa det är synd om. De syndar för att de inte vet bättre, för att det är blinda som leder blinda.

Men om Saturnus indikerar egendom (trälar och tjänstefolk är Ägarnas egendom, döda resurser som lätt kan bytas ut så att hjulen snurrar på), ska man inte missa den fiendskap, olycka, ohälsa och mentala problematik som tecknas av sjätte huset och överfört, i Jungfruns tecken. Saturnus känner sig hemma i de merkuriska kommunikationstecknen Tvillingarna och Jungfrun helt enkelt eftersom Merkurius är en vindflöjel som tjänar vilken överhet som helst och förmedlar dennes budskap.

(Jfr mediernas självlögn när de påstår sig tjäna allmänheten med opartiska rapporter. Skitsnack! Det finns alltid en underliggande förnuftsprincip - Saturnus - som kan förklara varför nyheten publiceras när så sker. Men dessa underliggande bevekelser ligger det förstås inte i mediernas intresse att redovisa mer än de genomkorrupta s-märkta regeringsmän som skaffar sig lägenheter som skapar jävssituationer i arbetet eller som pga. eget religionshat manipulerar fram en gräddfil åt satanistklubben Humanisterna.)

Vad innebär det nu att träldomens tecken och hus, de sjätte, har en herre (Merkurius) som så villigt tar emot sin herre Saturnus och söker vara denne till lags? Jo, det är rena rama stockholmssyndromet, där trälen inbillar sig ha något att vinna på att hålla sig väl med sin arbetsgivare. Och det stämmer såtillvida att den slav som kritiserar sin arbetsgivare piskas eller avrättas eller i våra tider - avskedas. Så fiendskapen bland trälarna kommer sig av att de alla rövslickar uppåt och seden tar ut problemen på varandra. Inte minst därför är Jungfrun platsen där man kantigt skaffar sig fiender. 

Tibetanska (= hinduiska) astrologen Barbara Pijan har en djupt kunnig sajt och jag noterade nyligen hur hon beskriver sinnelagets Måne i 6e huset som "disproportion" - den analytisk-kritiska oförmågan att hitta proportionerna så länge man är ute på sin sönderdelande vansinnestripp. (Samma analytiska tripp som gjort det kapitalistiska västerlandet och dess medborgare till en så otrevlig miljö.) Barbara Pijan säger här nästan exakt samma sak som den här bloggen, när den kallar Jungfrun (eller 6e huset) för akut ANTI-SOCIALT eller ANTI-RELATIONELLT eftersom detta är bottennivån av söndring innan zodiaken höjer spelet till Luftens nivå och i Vågens tecken (och Venus) plötsligt ser alla de sammanhang som den som fixerar sig vid de särskilda fysiska tingen (eller faktabitarna) per definition måste stå blind och oförstående inför. 

Jungfrun och trälarnas sjätte hus är alltså platsen för de talrika massor samlas som saknar förmågan att se proportioner utifrån den övergripande tanken om att det faktiskt finns en Helhet (en ogrumlad själ, en Gud) mot vilken alla de skenbart isolerade materiella fragmenten konvergerar, men vilket enbart den kan se som från Luftens nivå kan se hur "järnfilsspåren organiserar sig i närheten av en magnet". Sjätte huset är ett järnfilsspår och söker därför söndra denna lilla värld ytterligare. Så klart att arbetarklassen (även kritikerna inom den) inte kan se sin position ur ett högre perspektiv. Bristen på överblick gör att de naivt likställer religion med ett "folkens opium" som den onda övermakten lurat på dem och fortsätter leva i blindo. 

Bara insikten om en andlig morallag (som zodiaken beskriver den), kan i kombination med rätt händer ge ett samhällssystem som förverkligar inte det kontantlösa samhälle som bara skapats för att de giriga bankerna ska kunna skära kostnader och sko sig ännu mer, utan det samhälle som kriminaliserat vinstmotivet. (Vinst är bara nödvändigt för den sjuka själ som fruktar förlusten, bara den som Döden skrämmer skiten ur börjar bunkra upp i ladorna och fastnar i denna habituerade mentalitet.) Oxen, Jungfrun och Stenbocken: dessa är de tre tecken som tittar på det döda - mot tingen, mot resurserna - istället för att rikta sig mot de högre, andliga (och kreativa) principerna.

Skulle ett samhälle helt bygga på de högre principerna skulle visserligen horbockar och horor återigen födas men inte bestraffas på de gamla hederskulternas vis utan konverteras genom skolning. Även svaga horoskop kan med lite tålamod övervinnas av den själ som föds in i en ambiens eller kulturmiljö som inte tänker som dagens svenska borgare utan mer som, säg, en kombination av ett fridsamt naturfolk och en vetgirig grek. 

Alla är inte lika läraktiga så för t.ex. Mona Sahlin och Don McLean skulle man kanske förvänta sig både tre och fyra återfödelser i samma ambiens innan den oceanångare som själen är (den är djupgående!) börjar visa tecken på sann förståelse. 

Men allt detta är utopism, drömmar om nästa civilisation efter att den västerländska fallit sönder till följd av sin inneboende oduglighet, sin sekularism och oförmåga eller ovilja hos de makthavande att tänka bortom de skenbart åtskilda tingen. (Var finns Heisenbergers insikt om att materia också är en vågrörelse bland de styrande, och de implikationer för politiken det skulle kunna ha att allt är Ett?) 

Jord-elementet (Heisenbergers partikel-perspektiv) är INTE en del av nyplatonismens tredelade själ. Jord ger en kurator eller materialvårdare som sitter och dammar av dött traditionsgods, men det är en tillvarons återvändsgränd. Själar själva tröttnar efter några liv på materialismen, men det verkar som nya tillkommer, som ännu inte penetrerat planeten Jorden.

Det syns som om den hinduiska astrologin på det hela taget lämnat läran om de fyra elementen utanför sitt spekulerande. Åtminstone hittar jag knappt något på nätet av detta delsystem som från första början fascinerat mig. Men själens tre delar stämmer så väl med Luft, Eld och Vatten, som, respektive Nous/pneuma, zoe och psyche eller intellekt, liv och själ. Allt utgår från Intellektet även det liv som ateister och satanister bara kan se ur det psykiska eller "själiska" (obs, "själiskt" inte ens "själsligt"!) perspektivet.

I nästa inlägg återvänder Jungfruns (fiendskapens och den bristande proportionalisterens tecken) i samband med den kvantitativ studie av humor. Men McLean var en morgonnyhet som jag spann loss på, så den fick företräde.