Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


lördag 7 februari 2009

Ett lejon ryter till (Om Eld- och Luftelementet)

Skådespelaren Sean Penn är trött på narcissistiska kollegor som extraknäckar som fotomodeller istället för att fokusera på sin konst.


Penns sunda uttalande är ett perfekt tillfälle att fundera lite över vad ELD och LJUS symboliserar - att stå i rampljuset och bara synas, eller att sprida ELD. Genomsök med din inre ELD horoskopen för tre av filmskådespeleriets absolut största namn och sök deras minsta gemensamma nämnare. För sådana finns.




Det fordras inte mycket astrologisk förkunskap för att se att den korrekta metoden för horoskopberäkning (där alla hamnar cirka 24° tidigare i zodiaken än västerlandets korrupta metod anger), demonstrerar riktigheten i många antika påståenden.

Som t.ex. att Lejonet är zodiakens konung. I detta tecken frodas de stora estradörerna och showmännen!

Det finns väl knappast något mer lämpligt zodiaktecken om man ska tala om en distinkt personkult kring individen. När nu Sean Penns Lejon-Sol lyser på himmelens högsta höjd (tillsammans med konstarternas Venus), är det uppenbart att han satt ribban högt för professionen!

Men någon kanske missade att dessa tre skådisar i elitserien också förenas på ett annat sätt. Alla har Månen - sinnelaget - i stjärntecken av det intellektuella Luftelementet.

Eftersom Lejonet tillhör Eldelementet är dessa tre giganter alla alltigenom POSITIVT POLARISERADE. Deras solära kraft står på maximum och deras psykiska "fordon" (Månen) är också utagerande. Här är de kreativa tänkarna och utgestaltarna av mentalt stoff!

Sean Penn använder i sin kritik litteraturen som metafor för skådespelarens kall. Det han saknar i dagens degenererade yrkeskår är ambitionen att skriva "the great American novel".

Så passande för en man som själv föddes med sinnelagets planet (Månen) i Tvillingarnas tecken, känt som zodiakens kommunikatör! Detta framgår distinkt genom symbolens koppling till dess planetära härskare Merkurius.

I grekisk tradition går den flyfotade, silverbevingade Merkurius under namnet Hermes, och spårar vi figuren ända tillbaka till astrologins vagga i Babylon är detta Nebu, skrivarnas och skrivdonens gud! Sean Penns litteraturmetafor sitter som en smäck!

Låt mig upprepa det sista en gång till, och med ett annat exempel, om någon rationalist eller skeptiker av misstag råkat hamna vid den här texten.



Edward de Vere, även känd som den spendersamme 17e greven av Oxford, levde i Elisabet den förstas tid. Samtida dokument indikerar att Oxford var allmänt uppskattad för sin poesi, men som brukligt var inom societeten nedlät sig inte en aristokrat att publicera något i eget namn. I Elisabets England gömde sig adeln bakom pseudonymer och alias.

Notera återigen att såväl Sol som Måne är positivt polariserade. Den här gången är det Eldtecknet Väduren som härbärgerar Solen medan den intellektuella Vattumannen (Luftelementet, men så missvisande betitlad i västerlandet!) rymmer sinnelagets Måne. "A Blue Moon."

Till saken hör nu att 1900-talet blev Oxfords århundrade sedan britten Thomas Looney i början av seklet påvisat att det är mer som talar för Oxford som den anonyme författaren bakom författarskapet Shakespeare än någon annan - allraminst den på Londons teaterscen aktive mannen teaterägaren från Stratford-upon-Avon.

Sista spiken i kistan för den falska historieskrivningen kan den amerikanske Shakespeareforskaren Hank Whittemore ha slagit in 2005 när hans grundliga analys på 1.000 sidor av Shakespeares sonetter gavs ut.

Det är säkerligen inte en slump att sonett 45 fokuserar Eld- och Luftelementets välgörande inverkan på bardens högre själ. Energier från ovan inspirerar, Eld och Luft ger hetluft, och Oxford själv var känd som en väldigt humörstark individ.

Se hur cirklarna sluts. Sean Penns metafor om att skådespelare borde ägna sig åt att i sin gärning "skriva den stora romanen" istället för att tramsa runt i ytlighetens värld korresponderar exakt med Oxford alias Shakespeare, som inte riktigt lyckades lära sig den lärdomen. Han förblev långt upp i åren en överhettad subjektivist, stil- och modebög - helt i linje med grevens egocentriska soltecken.

(Not. Oxfords karaktärssvaghet kan inte helt förklaras av Solen i Väduren. Hans dragning till lyx och komfort anas genom de två effeminerande planeterna Venus och Jupiter i materialistiska Oxens tecken.)


Väduren är nu bara det första Eldtecknet. Det har en barnsligare kvalitet över sig än Elden i sin andra installation som Lejonet. Se bara den lekfullt obekymrade Vädurs-skådisen George Clooney. Hur kul har han inte när han får obsessa över sin hårpomada i "O Brother, Where Art Thou?"

Där syns Väduren i ett nötskal. Tecknet ger ett ansikte åt 1980-talets miserabla "satsa på dig själv"-litteratur.


Å andra sidan händer det saker även bortom det stolta Lejonet, och i Eldens sista framträdande är skådespeleriet och bindningen till den egna personen närmast en tvångströja.

Brad Pitt är enligt korrekt astrologi född i Skytten, det tredje och krönande Eldtecknet, och han drar alltmer mot filantropi och världsmedborgarskap. I Skyttens tecken frigör sig Elden från den barnsliga livsglädjen och viljan att springa runt, driven av sina egna nycker (Clooney).


Skytten frigör sig även från det pompösa i Lejonet, djurens konung sätter lite för stor ära i att, likt Sean Penn, vara en seriös aktör (Edward Norton har i mina ögon alltid varit helt over-the-top i sin ambition att bli en av de stora, en av de seriösa. Så instuderad, en noveaux riche).

I Skytten ser man kombinationen av häst och människa (baggens animala impuls + den dignifierade lejonmänniskan). Det utmärkande här är att kentauren släpper iväg en eldpil. Pitts filantropi - han sprider Ljuset vidare.

Detta är då Elden som Ande, äntligen befriad från både sin primitiva instinktivitet (Väduren) och sin uppblåsta stolthet över att vara människa - kung över alla djuren - i Lejonet!



Efterord.

Mycket manlig dominans i det här inlägget, inser jag. Och när jag lyssnar inåt på temat "megastor kvinnlig skådis i vår tid", blir det - kanske lite förutsägbart - Julia Roberts som först poppar upp i huvudet.

 


Och vad händer här? Jo, samma mönster upprepas igen, fast nu med Sol och Måne omkastade!

Julia Roberts är Venus inkarnerad, med Solen i venusianska Vågens tecken (Luftelementet) medan hennes sinnelag, Månen, resonerar mot rampljuset och dramatikens tecken Lejonet (Eldelementet).

Och så här håller det på när man väl börjar undersöka astrologin lite mer analytiskt. Vissa mönster dyker ofta upp i vissa sammanhang. Eld och Luft tycks tillhöra dem som gestaltar, de kreativa.

Därmed inte sagt att en arbetsgivare omedelbart ska stryka sökanden till ett "kreativt" jobb vars horoskop inte är tydligt rotade i de positiva elementen. Men se upp för karbonkopior som poserar som kreatörer med lånta fjädrar om det ser andefattigt ut på himmelen dagen ifråga...

:-)


Inga kommentarer: