Det har gått lång tid sedan bloggen tittade på hans horoskop och tycktes sig se anlagen till den patologiska egenmäktighetsstörning mannen lider av. Men genom alla variationer på tema har bloggen kanske slipat analyserna något.
I februari 2012 frågades om Vilks måhända tröttnat på martyrrollen. Horoskopet granskades då enligt Chandra lagna-metoden.
Här måste en viktig sak sägas, men som man ofta inte tänker på. Eftersom alla under två till två och ett halvt dygn föds med Månen eller sinnelaget i samma zodiaktecken vill det synas som om exakt klockslag är enda metoden att komma till en mer personnära karta. Samtidigt väcker detta frågor, för i djupet bör ju alla som föddes i närheten av en islomofobisk galning som massmördaren Anders Breivik eller en gränslös Lars Vilks ha samma psyke! Är det då bara ascendenten som "stämmer om" hela människan och omvandlar det som var en problematisk Måne till något mer harmlöst?
Ja, så är det. "Rätt" ascendent kan neutralisera till och med en så illa angripen Måne som Breiviks, men jag gissar att de harmlösa individerna ändå kommer att uppvisa ett mörkare sinnelag än genomsnittsbefolkningen. Man märker inte detta eftersom alla dessa "svarta får" sprids ut i befolkningen. Däremot skulle eventuellt skollärare och idrottstränare - om de är uppmärksamma och verksamma under många, många år - till sist kunna skönja att det faktiskt pågår en fluktuation mellan årskullar. Några akut observanta kanske t.o.m. lär sig se gemensamma mönster mellan barn födda dagar som följer på varandra, om man råkar ha sådana i klassen....
Men när indisk astrologi säger att Månen i brist på exakt födelsetimma är ett bättre index på individens sinnelag/personlighet än Solen så är också detta en sanning med modifikation. Individen själv är nämligen fullständigt omedveten om sitt sinne! Ja, man kan känna sig nere en viss dag men detta är Saturnus som spelar upp sitt spel i sinnet. Den tillfreds och jämnmodiga Venus likaså. Det är inte sinnet i sig man upplever utan verksamheten inombords. En människa har således själv inte en suck om sitt eget sinne så när tvära människor i trängda lägen svarar journalisten att "jag känner inte igen mig i din beskrivning" är det en idiot som pratar. Så ointressant som tillbakavisande, givet att individen per definition inte kan känna igen sitt sinne, vare sig det är stört och derangerar fakta i målet eller smidigt och följsamt till det som timar.
Det är väl känt att Månen "tvärar" mer i de fixerade tecknen Oxen, Lejonet, Skorpionen och Vattumannen och är betydligt smidigare och mer flexibelt i de rörliga tecknen Tvillingarna, Jungfrun, Skytten och Fiskarna. I de passionerade tecknen Väduren, Kräftan, Vågen och Stenbocken är det mer blandad kompott. Väduren är som Mars häftig och uppblossande men tar snart reson igen. Kräftan är en så total slav under sinnesupplevelsen att den faktiskt är mångalen och får vänta in Månens rörelse under några timmar eller dagar för att återigen tänka klart. Vågen är en lurig jäkel, se bara Fredrik Reinfeldts manipulation av väljarna! Sinnet i Stenbocken är nog det mest kroniskt låsta av de fyra passionerade tecknen.
Med en här grovkorniga introduktionen kan vi återvända till frågan om Vilks möjliga galenskap och notera att Månen i Vattumannen tillhör de mer än genomsnittligt rigida sinnena. Dessutom kroniskt fast i en räddhågsen, inskränkt och klanorienterad mentalitet via dispponenten Saturnus i Kräftan - dessutom färgas hans psyke av att Saturnus upplever sig stå i olyckans eller fiendens sjätte hus! Dessutom angrips hans psyke av turbulenta Mars, vilket redan detta nästan har givit oss ett Anders Breivik-psyke: både den stora och den lilla illgöraren skapar en PSYKISK BÄGARE som missfärgar och vanställer det som individen får i sin håg/i sitt sinne.
Här är således nästan hela pusslet till hans xenofobi redan lagt (i synnerhet via Saturnus i Kräftan i upplevda fiendens hus), och så långt har redan tidigare inlägg nått.
Det nya är kungamakaren Regulus i Lejonets sjätte grad.
 | |
| Stora bortfall pga. de mörka, onda husen och även problem för övrigt. |
Regulus hittar en ingång i vårt kosmos (solsystem) eftersom Mars nästan gradexakt står på rak linje mellan stjärnan och planeten Jorden! För ett Chandra lagna-horoskop blir det ännu mer intressant eftersom det först är Psyket som mottar influensen om man tänker rent bokstavligt kring denna bild. I åtminstone en av antikens framträdande kosmologier tänktes planeten Jord omsluten av ett vattnigt atmosfäriskt hölje - Vattenelementet - och naturligtvis stämmer det även om det är en primitiv bild att tänka sig förrådslador av uppdämt vatten på hög höjd, vars dörrar öppnades varje gång det blev ett skyfall.
De själar som är så fixerade vid det materiella att de inte kommer längre än till Månen efter sin död lever där en "tid" i ett lunatiskt tillstånd av drömverklighet och tänktes sedan återvända till jorden som regndroppar för att ingå i en ny kropp. Dessa själar har alltså sin rationella själ djupt begravd i det blott naturliga kretsloppet, de är hyliker och psykiker men inte pneumatiker, för att tala ålderdomligt språk, jordbundna andar men inte fria själar. Men eftersom ingen mänsklig observatör lever flera tusen år och kan följa dessa djupast fallna själar i deras kommande och gående vet ingen om de varje gång återföds under snarlika och dominant "sublunära" horoskop (Jord och Vatten).
Men vad är nu Mars för slags kanal för kungliga Regulus välsignelse i Vilks fall?
Till att börja med måste man frankt erkänna att det hinduiska systemet misstänkliggör redan Månen i Vattumannen om det är Vattumannen som stiger i öster i första huset. Eftersom detta ÄR ett månhoroskop måste man antingen bortse från Månen, den är ju konstanten eller platshållaren och måste som sådan betraktas som neutral.
Men tar man istället fasta på Vattumannen i första huset blir den logiska följden att ALLA födda med Månen i Vattumannen har problem med sin psykiska flexibilitet - härskaren är ju den inflexibla och till Månen helt motsatta orienteringen: lagisk, saturnisk, ohörsamt principfast - inte vad man förknippar man Månens mjuka och följsamma stil.
(Intressant nog skiljer sig den saturniska Månen i Vattumannen från dess placering i lika saturniska Stenbocken (om tecknet ifråga äger första huset). Detta förklaras i punktlisten under den förenklade tabellen till planeternas verksamma natur.)
Jag föredrar att se Månen som en neutral platshållare när man använder den för att etablera en lunär ascendent (Chandra lagna). För Vattuman-Månen blir då dess disponent Saturnus en av de goda, men här förolyckad eller fast i fiendskapens hus. Vilks tror säkert han gör det goda, men eftersom han inte kan se sitt eget psyke märker han inte hur felkopplat det är: hans Saturnus krymper mänskligheten (Vattumannen) till att omfatta bara dem av hans eget blod (Kräftan).
Häri ligger, som sagt, roten till hans xenofobi och hans önskan att trigga hat så att hans förvirrade själ ska få svart på vitt hur långt ut i sinnessjukdom den befinner sig. Han har helt enkelt en akut dödsdrift men vill att mordiska araber ska göra slut på honom. Vilks måste ha riktigt fula illgärningar på sitt samvete från tidigare liv och nu äter skulden honom inifrån.
Men Saturnus är svagt placerad i sjätte huset, en mycket mer kraftfull placering har förstås hörnplacerade Mars, en relästation som förstärker och förmedlar "kungavärdighetens" Regulus. Och detta är olyckan i Vilks liv, att hans sinnelag är direkt attackerad av Olyckan själv, Mars, och att den lilla illgärningsmännen vid Vattumannen i första huset antar rollen också av en "verksam illgärningsman". Men att Vilks eget psyke är den verkliga mördaren kan han inte se, för han projicerar Mars på sjunde huset för "den Andre"!
Precis som med Fredrik Reinfeldts Mars i hans första personlighetshus, fast på det för individen osynliga psykiska planet har vi alltså att göra med en naturlig illgörare som här också är en verksam kraft för det onda - fast personen själv kladdar ner lämplig syndabock i omgivningen med sitt eget onda!
Och vad det gör med kungamakaren Regulus förstår nog var och en. Det är Vilks som KORAR sin ärkefiende som vi nu vet av hans praktiska gärningar blev Islams mest vördade profet, Mohammed! Vilks förfular denne individ eftersom Vilks psyke är otillräkneligt.
Bonusspaning
Eftersom bloggen en tid varit under avveckling (bloggaren har sett sitt barn växa upp till skolmognad) har bonusspaningar varit tunnsådda.
Men av de 665 brottshoroskop (inkluderar en packe självmordshoroskop) jag skrapat ihop, återfinns sju stycken med Månen i Vattumannen och Mars någonstans i Lejonet. (Vi lämnar här den exakt räta linjen till Regulus därhän.)
Är det här en speciellt "svår" psykåkomma även i en horoskopiskt brottsbelastad miljö?
(1/12) * (1/12) * antalet datapunkter skulle innebära ett 4,6 brottslingar med den här psykiska skadan från Mars men om sju brottsdömda (eller självspillingar) dvs. en överrpresentation på 52% är signifikant, är jag osäker om. Jag misstänker att 665 datapunkter är ett svagt underlag om man räknar med två variabler. (Här är med andra ord Månen inte längre en konstant som när man använder den för ett Chandra lagna-horoskop.)
Det skadar ändå inte att jämföra med 1000 slumpgenererade horoskop: Här hittas sagda Mån/Mars-opposition 9 gånger jämfört med medelvärdet 6,9. Kombinationen skjuter över med 30%, och nu blir det intressant. För detta gränsvärde för acceptabel slumpvariation stämmer med den siffra jag etablerat tidigare ifråga om den naturliga sannolikheten för en planet i ett tecken. (Ja, den matematiskt skolade hör att bloggaren aldrig ägnat ämnet något intresse. Räddningen är möjligen att fungerande logik förmår återuppfinna ett inte alltför skevande hjul på nytt.)
Det tycks således inte spela någon roll om man studerar en eller flera variabler i samverkan, förutsatt att datasetet inte är alltför magert. Och 665 horoskop är en robust skara, låt vara inte lika robust som 1000.
De 52% vi noterade bland de kriminella är således en avsevärt högre siffra än de slumpmässiga födelsedatumen och även efter ett ±30% fönster för tillåten slumpvariation tycks Månen i Vattumannen under angrepp från Mars i Lejonet vara en indikation om förhöjda tendenser till brottslighet.
Att sedan Vilks skyller på araberna är bara så typiskt för den brottsliga hjärnan, så falska och helt tömda på ärbarhet.
Se också Den logiska följdfrågan...
2 kommentarer:
Jag känner en som gick på konstfack samtidigt med Vilks, och hon har sagt att han redan då var en sådan som alltid sökte uppmärksamhet till varje pris. Lite av dramadrottning alltså, och då tänker man ju på eld/vatten. Ascendenten är ju okänd, men man kan t ex tänka sig vattenasc med härskaren i eld, och det skulle i hans fall bli skorpionascendent. Lejonmars mot ascendenten, det skulle just passa. Solen i dödshuset och kräftsaturnus som det högsta syftet i livet... men det är ju förstås bara en spekulation.
Angående olika årskullar: Jag har hört lärare prata om vilken skillnad det kan vara mellan olika årskullar av barn. Själv tänker jag på mina egna barn och vilken skillnad det är mellan deras respektive högstadieklasser (samma skola och samma lärare). I sonens: god stämning, god kontakt mellan föräldrarna, samarbete ang kommande skolresa i nian. I dotterns: dålig stämning bland eleverna från början, obefintlig kontakt mellan föräldrarna, ingen skolresa planerad, vilket förstås beror på att det finns några riktiga rötägg som orsakat mobbning och t o m polisanmälningar. Läraren säger att det inte finns samma problem med årskullen före och efter. Sonen är 94:a då Jupiter/Saturnus låg i vågen/vattumannen och dottern 00:a då Jupiter låg i Oxen från juni och Saturnus i oxen också från juni, i närheten av Algol året ut. Det är förstås inte så lätt som att bara skylla på Jupiter/Saturnus i oxen just det året, för även året efter låg Jupiter i oxen 1:a halvåret, och Saturnus i oxen hela året. Men det kanske ligger något i det ändå.
Jag har överhört tränare i ungdomsidrott tala just så här om olika årgångar och ditt ena fall är förstås intressant: Jupiter den välvilliga välsignar ledarskaps-Saturnus så att den senare inte blir alltför sträng. När det gäller Saturnus som har ett ansikte i Luft och ett annat i Jord, ska jag återkomma med ett aviserat test när det väl blir tillfälle att göra det. Frågan är alltså om samma 665 brottshoroskop som jag borde ha sorterat in Vilks under (han är enligt AB dömd), kommer att uppvisa något intressant när man ser till planet och planets disponent vad gäller elementen. En Saturnus i Oxen skulle ju locka fram Saturnus jordiska sida i ett Jordtecken och ge en ovanligt sträva och snäv "sub-generation" där sedan ytterligare planeter kan mildra eller bekräfta tendensen...
Jupiters oförmåga att göra gott i Jordtecknen är ju tydligt i det indiska schemat för "verksam natur" - i varje fall där ett Jordtecken (materiellt orienterat tecken) äger östra horisonten blir Jupiter, religionens och den gudomliga delen av människan en "verksam välgörare". Hemskt att säga: men alla Jordascendenter återföds i konflikt med sitt bästa jag och med Gud. Det här understryker ytterligare det lustiga fenomenet att Oxen inte ens har sin härskare Venus på sin sida när den intar första huset. Att hitta samklang med sin kropp eller än värre, identifiera sig med den, har onda resultat.
Man får nästan intrycket att indisk astrologi är en partsinlaga för en bortomvärldslig asketisk sanningssökarkultur... :-) Men funderar men lite djupare inser man att den har rätt. Bara Närighetslivet försöker lura i människor att de ska jobba tills de stupar och det bara för att involverar sig allt djupare i den egna kroppens komfort. Viss i västerlandet hopar enorm skuld för framtida liv genom att propagera för den sekulära konsumtionsreligionen.
Oxen är således sinnebilden för katolska kyrkans perverterade kärleken (Venus): den som vänds inte mot medmänniskan utan in mot den egna kroppsliga lusten. Dålig Venus och dålig Jupiter för alla Oxar i första motsvarar grundtankarna runt Oxens 2a naturliga hus: egen ekonomi och ägandeinstinkten allmänt. (Ox-kvinnor är horribla på att tro deras barn är förlängningar av eller tillbehör till dem själva!, men jag har sett samma tendens även med Jungfrun i öster.)
"Ingångsvärdet" är således att Oxen i öster tecknar "jordbundna andar" och frågan blir sedan om de ens kommer att uppvisa något intresse för att ändra på den saken under det här livet.
Astrologin, när man börjar fatta dess djupa filosofiska bottnar, är plötsligt allt annat än jämlik (vilket vänsterfolk desperat upprepar för sig själva att de är). Det är ingen slump att en del föds underklass och ett fåtal till överklass. Men vilka karmiska regler som delar ut turvinster till de få, vågar jag inte ens gissa om. Det tycks, enligt viss ockult litteratur som om själens egen vilja har en viss betydelse. Inte bara för att den är ett enda stycke förgrämd avund utan för att själen tänker sig att den har något att uträtta via ett liv bland de privilegierade....
Kort sagt: Jupiter och Saturnus i Oxen är en väsentligt mycket klenare kombination än förstnämnda i Luft.
Skicka en kommentar