Salmings horoskop är perfekt för en idrottsman. Ingen ska låta sig luras av att han kammar nästan noll i det indiska aspektsystemet. Notera följande fantastiska serie av topptrimmade planeter: Solen, "upphöjd" i Väduren och i positiv kombination med krigaren Mars, hemma i sitt eget positivt polariserade tecken.
Vidare: Salmings stoiska lugn - även i stridens hetta - beror mycket på en perfekt "jordad" Venus (intern harmoni) i sitt negativt polariserade tecken Oxen. Och även framgångens och turens Jupiter befinner sig i sitt negativa härskartecken Fiskarna! Månen i stabila Lejonet är en annan ingrediens man tycker sig känna igen i Salmings person. Kungens själ! (Månen har just nått in i Lejonet vid midnatt.)
Få kan visa upp ett aktivt handlingsliv som matchar en sådan inneboende känsla av att vara nummer ett som sinnelaget i Lejonet. Många gånger skramlar tunnorna tomt när det subjektiva sinnelaget står på "max känsla för mig själv" medan Solen inte producerar på samma nivå i det faktiska livet. Men här funkar det, för Lejonets härskare, dvs sinnelagets disponent, är ju Solen som här är upphöjd!
I ett annat liv under samma stjärnor hade Salming varit en hyllad gladiator. Men åter: när en lejonkung som bygger sina känslor på en extrem egocentrism som den i Väduren hyllar någon annan, då blir det genom att jämföra med sig själv! Samtidigt kan man inte missa den enkla godheten i Salming, och det är en av Vädurens stora förtjänster. Förställelse och annan bakslug skit dyker upp senare i zodiaken!
*****
Huvudpersonen Sundin måste avhandlas, han också. Här finns en mycket råare och mer girig hunger. Faktiskt är horoskopets grundintryck en ganska kall typ. Se Solen stå i Vattumannes inledning i hypertät kombination med den framgångshungriga demonen Rahu (norra månnoden).
Detta är ett mönsterbildande horoskop för när Rahu faktiskt lyckas i sin furiösa vilja att "bli en av gudarna", som ju den indiska myten menade var skälet att demonen senare klövs i en nordlig och en sydlig osynlig fläck som då och då förmörkar sol eller måne.
Här finns egenmäktighetssyndromet i en rätt ful version (debil Saturnus i egofixerade Väduren) i aspekt till rörliga Merkurius i Stenbocken (han med världshärskarambitioner). Men då måste man minnas att vi talar om gladiatorspel nu. Idrott är i många stycken ett legitimt utlopp för drifter och egenskaper som inte skulle fungera ute i samhället. Här, på rinken, kan potentiella våldsverkare under kontrollerade former få rasa ur sig, och över tid sublimerar sin primitivism så att skön konst uppstår!
Sundin prickar också in det sociala utstötningssyndromet, vilket jag mer och mer inser också kan innebära att någon separeras ur samhällskroppen på ett positivt sätt. I samband med svininfluensan introducerade jag den här teckenkombinationen och citerade (nytt fönster) astrologen Charles Carters negativa tolkning.
Men uppenbarligen kan man stå från mängden även på ett positivt sätt! Notera dock att det är i strid och bråk som även det goda utstötningssyndromet tycks verka. Astrid Lindgren, ett "fungerande" snarare än dysfunktionellt exempel på den här avigheten mot samhället eller kollektivet, hade verkligen vass tunga och skarpa klor!
Titta noga på Sundins "utstötning": det är högts effektiva planetkombinationer som skapar denna yoga (förbindelse) mellan zodiaktecknen. I giftiga Skorpionen härskar Mars negativt (fula efterslängar?) och det råder ömsesidig planetär vänskap mellan Mars och Jupiter.
När nu denna förstärkta Mars kastar sin särskilda 90-gradersaspekt fram till Vattumannen och träffar Solen + Rahu, har vi ungefär hur många indikationer som helst på en äregirig människa som kommer att lyckas att med tänder och klor nedkämpa grupper och själv stå fram som en enastående krigare!
Märk hur Salming spelade i backlinjen och hur hans horoskop är mycket lugnare än den aggressive forwarden Sundins! Bara några timmar in på dygnet går Sundins Måne från stabila Lejonet och in i Jungfrun, en rörlig och snabbtänkt tekniker - och ganska självisk - och jag tror detta "tekniska" eller "matematiskt beräknande" sinnelag är det korrekta.
Därför måste vi till all den äregirighet som horoskopet uppvisar också tilläga: han vinner sina segrar genom teknik och finlir. Månen i Jungfrun kan ange människor med ytterst rörliga kroppar och framför allt skickligt arbete med händerna. Nu har jag inte tittat på hockey sen jag var barn, men gissningsvis borde Sundin vara känd för skickligt tråcklande med pucken och snygg klubbteknik med Månen i Jungfrun.
I den gamla astrologin skildras ofta kultiveraren och skördearbetaren Jungfrun med en skära i ena handen och några avskurna sädesax i den andra. Detta är de flinka händerna i arbete och astrologins associativa processer syns utmärkt i associationen av ficktjuvar till Merkurius (i underförstått dess två tecken Jungfrun och Tvillingarna).
*****
Det ska tilläggas apropå AB:s ingress om Sundin som "svenskt geni" att Jupiters intelligenshöjande inverkan på Solen faktiskt på ett bakvänt sätt åker snålskjuts på Mars "onda" aspekt mot Solen/Rahu! Man kan bara undra vad det hade blivit av Sundin om inte hockeyn tagit honom. Min gissning är ett kriminellt geni! Som vi sett antyds en närmast måttlös hunger på himlen, och kanhända var den penningsstinna proffsidrotten på andra sidan Atlanten ett perfekt forum för denna brutala vilja att skina och tillväxa. Krafterna på Sundins himmel är lite för häftiga för att passa i ett styrelserum! :-)
Av det sagda följer att att jag fallit in i hyllningskören och "clearat" (via grön färgsättning) Sol/Rahu-kombinationen - detta helt och hållet i skenet av den status han uppnått för egen del. Solen har väldigt lite med moral eller psyke att göra, utan indikerar det aktiva handlingslivets karaktäristiska drag. Solen med Rahu tecknar totalt aktivering av "framgångshunger" intill döden (Skorpionen).
5 kommentarer:
Din beskrivning av personer födda med huvudsakligen Eld och Luft blir närmast lyrisk, medans personer med Vatten och Jord är, för att dramatisera, satans avkomma. Jag har läst igenom mycket av denna blogg, och har funnit att det råder en viss selektivism - vissa fenomen prisas i ett horoskop och förkastas i ett annat, även om det rör sig om exakt samma fenomen i båda fallen. Nu ska du inte misstolka mina intentioner, jag kan hålla med i många av fallen!
MEN. Du kan ju inte mena att en person som har blivit född under en himmel med mycket Eld tex skulle vara "bättre" än någon med vatten som majoritet. Det finns en hel värld av politiker, chefer, filosofer etc som med goda intentioner och intelligens försökt att göra en skillnad, till det bättre. Medans jag allt för ofta tycker mig se personer med eld som primärt element, leka runt och inte se utanför sin egna lilla sfär där bara dem syns och bestämmer. I lejonet till exempel, vars självhävdande kungamentalitet du försöker upphöja till något åtråvärt och användbart (?!!?!) Jag menar, en karriär som bygger på egna intressen och självhävdande kan ju inte vara strålande bara för den kommer från ett "lejon" och någon form av djävulstyg för den kommer från en "skorpion". Eller vad säger du om saken?
Tack för intressanta iakttagelser. Mitt svar blev längre än utrymmet tillåter (4.096 tecken) och kommer i två delar.
Jag startade bloggen med en nyplatonisk (c 200-500.-talet) tanke om de fyra elementen, inte som materiella element utan metaforer för "existentiella tillstånd" framför ögonen. Där är de negativa (Vatten och Jord) "vägen ner" i materialisation och de positiva (Luft och Eld) andesjälens återuppstigande efter "syndafallet". "Normalastrologen" Claudius Ptolemaios satte på 200-talet en trend med sitt tal om Eld som det noblaste elementet i sin vägledande text Tetrabiblos.
De flesta människor befinner sig i en vild blandning så det symboliska schemat är rätt odugligt utom i väldigt rena typfall. Det är därför astrologin mer än något handlar om tolkning och att söka väga in så många parametrar ens psyke klarar av att hålla. Jag började bloggen enkelt genom att nästan bara fokusera elementen och enskilda tecken, vilket är på den nivå du ställer dina frågor.
Utifrån nyplatonismen har varje födelse sin del i en hackordning, tills man påminner sig filosofen Herakleitos som redan på 300-talet fvt sade att "vägen ner" och "vägen upp" är en och densamma. Bloggen har ett andligt perspektiv men glömmer man att det finns en andemänniska som inte låter sig beskrivas i termer av element - den enda nivå där vi alla är jämlika - så kan talet om dessa fyra våningar te sig orimligt det "jämlikhetsperspektiv" som vi pådyvlats av politiker. Evolutionsbiologin har i grunden tillbakavisat vissa politiska "miljöargument" men utan att heller den medge att det pågår några andra processer utöver de biologiska.
Men vartefter månaderna har gått och allsköns kändisar och ökändisar i nyheterna stickprovstestats (helt godtyckligt - jag fimpar inga horoskop bara för att de skulle vara för "tråkiga"), har den initiala tolkningsramen fått stryka på foten. Det jag säger nu står att läsa under "röda varningshanden" uppe till höger.
Som du kan ha missat (om du inte läst precis alla inlägg) ger jag dig delvis rätt i det du säger om Eldens "leka runt", och jag flaggar (etiketterar) alla horoskop med dominant Eld och Luft som "kreativitet". Men jag har i flera fall visat hur orealistiska dessa kreativa personer varit, bl.a. konstnärerna Vilks och Odell. Jag antydde också kritik ang. journalisten Janne Josefssons horoskop ("egenmäktig"), fastän "kreativt". Du missade tydligen min massiva kritik i inlägget om ekobrottslingar vars Eld mer såg ut som en skenande präriebrand.
Eld som råbarkad "animal spirits" är en helt annan tagning av Eldelementet och sammanhänger med den komplexa verklighet astrologin introducerar genom att elementen måste förhålla sig till varandra. (Se etiketten "Syndrom")
Den Eld du tycker att jag favoriserar kritiseras i själva verket ofta, men bara då den kommer i "missfärgade" uttryck, som lustfylld passion närhelst elementet hamnar på tvärkant med ett begränsande Jordtecken ("egenmäktighetssyndromet"). Ekobrottslingarna var ett exempel på "oren eld" som inte platsar i det idealiserade schemat där Eld är det noblaste elementet.
Som kronan på verket har jag faktiskt tagit luften ur Lejonet - djurens konung - i flera inlägg och t.o.m. förklarat dess "lek och nöje" vara frukten av dess självcentrering! Du missade helt inlägget om njutningsfilosofen David Brax och dessförinnan om den jämnåriga Kubamannen!
Läser du "hyllningen" till aktrisen Noomi Rapace riktigt noga ser du att jag inte alls hyllar människan utan mellan raderna säger att yrkesvalet är rätt eftersom utagerande Eld kan vara oförmöget till ett nio-till-fem-liv och att här dessutom fanns mörka undertoner i psyket.
Dina invändningar inte bara stämmer illa med det jag faktiskt skrivit om Lejonet utan rör sig i huvudsak kring "myten" eller den "arketypiska berättelsen" om enskilda element i horoskopet, vilka dock nästan aldrig är "statiska" i den faktiska tolkningen. Men jag medger att bloggmaterialet blivit stort och svårt att få en samlad blick av.
Det är dock sant att de gånger jag uppmärksammat någon person i pressen och sedan upptäckt att horoskopet dominerades av Skorpionen, har det ofta varit i ogynnsamma sammanhang, och jag har därför pekat på att siderisk astrologi tycks ha kickat igång den här "syndabocken" igen! Upptäckten att det är Skorpionascendenten som tydligt dominerar bland homosexuella kroppar, borde ge anledning att fundera över kraften i dessa symboler.
Faktum är dock, att du inte är riktigt trogen bloggens material när du invänder dig mot de fall som representerar Skorpionen som soltecken. Nyligen avlidne kvinnoprästmotståndaren Bertil Gärtner fick högsta betyg, aktrisen Teri Hatcher drabbades visserligen av sexövergrepp (Skorpionen!) men stod på sig i rätten. Om Scarlett Johansson sade jag "låt oss en sista gång sammanfatta hur ofattbart favoriserad hennes födelse var".
Sedan har förstås både mördare och kannibaler figurerat, men det är uppenbart att jag inte enbart skrivit dåligt om tecknen - som om det här var en fråga om att vara "rättvis". Om händelsevis varenda person i pressen där jag hittat en Skorpion i blåsväder, hade det gagnat trovärdigheten om då smusslat undan hälften? Bloggen framväxer utan manipulativa baktankar, och ju mer material som publiceras, ju bättre tycks vissa generella särdrag gå i dagen. Men det är den sammanlagda bilden som är den viktiga och inte om "favoriserade" lösa bitar som Lejonet eller Skorpionen.
Att jag enbart använder "satans avkomma" för Jord och Vatten har en logisk förklaring: Djävulen är sedan antiken en personifikation av "denna världen" (den sublunära sfären) och de människor som slutat ställa sig "högre frågor" för att enbara spela med på materialismens villkor.
Jag har placerat den "sataniska axeln" mellan Oxen (munnen/födointag - import från omvärlden) och Skorpionen (analöppning/kön - export ur kroppen) för att markera mänsklighetens lågvattenmärke. En del lever bara för att konsumera, eliminera och konsumera mer. Djävulen gnuggar händerna för här lyckas den inomvärldsliga principen slösa bort en människas hela liv med bara biologiska funktioner! Saturnus/Stenbocken kan i vissa horoskop också tjäna som en satanisk influens i det den sätter gränsen och säger "ovanför mig finns inget mer att upptäcka".
Detta kan då den rena Eld-människan se, för andevarelsen är "bakåtkompatibel" (som kvantfysiken kan förklara Newtons mekaniska världsbild medan det omvända inte fungerar), och filosofen kan blicka åter på den tid då också hon/han levde bara för att hålla sitt fysiska universum snurrande. På "vägen upp" är det teoretiskt möjligt att förstå skeendet på "vägen ned" - om inte upp och ned kolliderar (som i "egenmäktighetssyndromet" där egots maktvilja vanställer intrycken).
Jag ska inte söka rättfärdiga mitt bloggande - det är dock inte en förprogrammerad maskin där varje astrologisk byggbit statiskt har samma värde varje gång. Det kan ha blivit självmotsägelser, men givet att du missade min kritik mot Lejonet redan i det inlägg som fick dig att kommentera, är du helt säker på att det verkligen var exakt samma himlar som fick helt olika betyg? Nämnde jag inget annat också, något som drog den övergripande bilden i annan riktning?
Ett annat skäl till skenbara självmotsägelser är att de flesta genomgångarna rör horoskop utan känd tid. Ta invandrarfientliga Pia Kjaersgaard: bara tack vare födelsetiden vet vi att Saturnus (stigande) är den viktigaste planeten på hennes himmel, och att den övergripande "gestalten" blir "snål och föga inbjudande ifråga om det egna reviret/Kräftan". Det går att "snurra" zodiaken för detta dygn och lyfta fram lite andra budskap, och när kändisens tid saknas väljer jag att se just det som (ofta med råge) stämmer in på det kändisen uppmärksammats för.
Vi får se vad bloggen (dvs jag) når för nya avvägda ståndpunkter efterhand - jag lär mig faktiskt ett och annat nytt bara genom att snabbtillverka dessa fall + kommentar, oftast hämtade från dagstidningarna!
Ja, du må vara en "vardags-filisof" men du har många intelligenta tankar! Jag bugar och bockar inför denna ödmjuka men bestämda tillrättavisning. Jag får studera dina inlägg mer utförligt!
En sak som "kollegan" din tog upp på sidan du länkar till. Det är märkligt att kvalitéerna för tecknen finns kvar även om dem inte ens infaller under den perioden. Kan det vara namnen som gör att man direkt assosierar till vissa drag?
Jag är inte säker på vilken kollega du syftar på - det är så mycket material på bloggen - men jag gissar att du talar om de 12 tecknens traditionella koppling till årstiderna, vilket också givit kvaliteterna Kardinal, Fixerad och Rörlig deras betydelser.
Det är riktigt att "de gamla grekerna" gjorde den kopplingen sedan Ptolemaios _sannolika_ missförstånd på 200-talet "frusit" Väduren (Kardinal kvalitet, eller som det hette förr i väst, Moveable Quality - den som håller saker i rörelse) vid den astronomiska vårdagjämningen. (Se etiketten "zodiaken - tropisk" för lång diskussion med en kommentatör.)
Fimpar man bara årstidssymboliken återstår ännu vissa symboliska hållhakar i den västerländska traditionen kring kvaliteterna.
För de kardinala tecknen hålls ju för att vara projektstartare (med hänvisning till att de "startar" de fyra årstiderna), men detta ligger implicit även i den äldre sideriska zodiaken där kardinaliteten i Indien kallas rajas - passionerad lidelse.
Här är det tillvarons kretslopp snurrar runt istället för årstiderna! Tecknen visar hur näraliggande människans värld roten till kretsloppet är: Stenbock/Kräfta - fader/moder och så barnet Väduren via det sexuella samgåendet i Vågen (allians) mellan fadern och modern. Och varför inte näraliggande symboler? Astrologin är mänsklighetens uppfinning för att utforska sig själv och sina motiv!
Så, till och med i sin "urspårade" form (tropisk zodiak) har kvaliteterna behållit lite av sin indisk-filosofiska innebörd. För det ska man tacka det Aldous Huxley talade om i sin antologi, "The Perennial Philosophy" (1945): Han påpekade att det finns en evig norm eller sanning bortom tid och rum och den "läcker igenom" i alla kulturer, via kulturernas "siare", "profeter" eller "helgon" (inte mycket plats för den filosofin i en sekulär kultur...).
T.o.m. ur ett missförstånd kan därför korrekt förståelse åter etableras, bara man söker! Grundtanken är från Platon (och ännu äldre): det finns en tidlös (evig) värld bakom vår föränderliga värld och i det tidlösa ("perennial", oföränglighet) verkar de arketyper (former, idéer) som astrologin är ett försök att ge gestalt åt.
***
En sak till. Jag glömde nämna att vissa av de relativt få inläggen med etiketten "platonism" har ordat om bruket av de fyra elementen som symboler snarare än substanser i en ålderdomlig världsbild.
Skicka en kommentar