Två exemplar av "Den snälla svensken"
Ingvar Oldsberg har kritiserats först för att dra in för mycket gubbar i sin nylansering av "Här är ditt liv", och sedan, när det var dags för första kvinnan, gnällde Stina Dabrowski att det blev menlös snäll-tv. Oldsberg frågar sig därefter med rätta i Expressen vad det är för fel på att vara snäll och pekar på att det är familjeunderhållning, samt den inte oävna tittarsiffran 2 miljoner! (Oldsbergs kommentar i Aftonbladet).
Ja, vad är en snäll människa egentligen? Hon har satts på undantag i ett allt sjukare och hetsigare samhälle där nya Google Wave ska låta oss prata i munnen på varandra via uppdatering i realtid av sådant som förr gick sin gilla gång via postturerna fram och tillbaka. "Surret" har upphöjts till norm.
1980-talets perverterade "satsa på dig själv"-trend med dess vassa armbågar och arroganta tonläge har egentligen aldrig försvunnit - den hör ihop med det sekulära samhälle som sopat under mattan viktiga sanningar om hur människan är konstruerad - till exempel att vi reinkarnerar och därför lär återvända till jorden i framtiden, och mer än troligt i skövlade trakter och ogästvänliga klimat för att själva uppleva konsekvenserna av vår lyxkonsumtion i väst. Det är bara det att vi vid den tiden inte kommer att minnas vilka vi en gång var, just för att "läxan" ska sätta sig ordentligt!
Skulle bara denna detalj om hur människan på djupet är konstruerad och hur naturen "fungerar", skulle världen få ett incentiv att på studs ändra mycket i grund. Detta är amerikanske "reinkarnationsdoktorn" Walter Semkiws budskap.
Och "snällhet" skulle förstås bli en dygd - det mest åtråvärda tillståndet för en människa och ett tecken på att den här själen nått mycket långt i sin evolution. Är då svenskarna, med sitt rykte i utlandet om att vara snälla, ett ställe där ovanligt högt utvecklade själar välja att inkarnera?
Nej, den sanna kalibern visar sig först vid prövningar. Föreställningen om den snälle svensken, precis som den om den gemytlige dansken, har naggats åtskilligt i kanten av den snuskiga mentalitet som gått i dagen via de här ländernas blottlagda invandrarfientlighet i lite svårare tider. Den svenska snällheten var kanske bara konflikträdsla, och detta är inte något tecken på hög andlig utveckling. Och att vår snällhet till del beror på den sossefiering (kollektivisering) som landet under 70 år utsattes för, och alltså egentligen uttrycker tunghäfta och en outvecklad individualitet hos gemene man, har väl utretts tillräckligt ofta.
Dock existerar den en genuin snällhet som bottnar i sådana värderingar västvärlden en gång hade, innan industrialismen rullade in i släptåg på den nya gudlösa människan, arbetarklasskamp följde i de nyfödda individens jakt på sin egen rejäla del av kakan. Nu uppstod ren materialism och pryldille (det kallas "välfärd" - tillåt mig skratta och nyspråket!).
Den genuina snällheten är den som avsäger sig sitt för att istället hjälpa sina medmänniskor. Men när ett sinne blivit tillräckligt förråat och primitivt (man är de facto mer en produkt av djurrikets kamp för sin överlevnad än en äkta homo sapiens, den visa människan), då ter sig godheten (som är det mer korrekta ordet än "snäll") som dårskap. Men detta beror alltså på att man satt sitt ego i centrum för hela världen, vilket är en fullständigt inkorrekt världsbild.
Många filosofer menar t.o.m. att egots perspektiv är helt fel. Vi tänker inte ens våra egna tankar utan rör oss i en predeterminerad föreställning, och skrattar och lider på order från regissören. Och detta parodiska ego vi så hyllar mörkar så totalt skeenden att vi inte ens är medvetna om att vi bara gör våra tilldelade roller! Den sekulära människan har inte längre tillgång till sin egen "övervåning" eftersom den påstås bara en myt från det förgångna, och tvingas klänga sig fast vid sitt ynkliga ego.
*****
Det intressanta med Oldsberg och Fuglesang är att både deras Sol och Måne, astrologins två primära poler för att beskriva psyke och livsväg, båda har passerat egots bäst före-datum och nu sysslar med genuint liv. Med genuint liv menar jag sådana aktiviteter som inte bara, kanske inte ens främst, kretsar kring den egna individen.
Det är uppenbart att Fuglesang lever för sina rymduppdrag och att Oldsberg alltid har varit en mysskapare bland deltagarna i tv-studion. Ingen av dem har ett uns av egotripp över sig, även om åtminstone Fuglesang heroiseras en smula i medierna. Ja menar, vi svenskar är ju ändå lite stolta att vara med på ett hörn i de dugliga amerikanernas rymdprogram, särskilt som vi i landet lite var till mans är snickare och ingenjörer och därmed kan känna med en figur som hamrar lite på utsidan av en rymdstation och reparerar rymdgrunkor.
Båda de här påfallande snälla och bussiga svenskarna har sinnelaget i Vågen, ett tecken som "styrs" av Venus, kooperationen och den harmoniska relationens planet. Deras sinnelag är i grunden gott. Och när det sedan kommer till de viljemässiga beslut och det handlingsliv som följer av ett i grunden kooperativt eller relationsbyggande sinne, ser vi Solen i det mest jag-lösa av alla tecken: zodiakens avslutande Fiskarna. Det här är då zodiakens svanesång och markerar "utgången" från jordelivet (men också "ingången" till en ny inkarnation). Det är det tecken där ego helt har övervunnits (eller inte ens börjat utbildas).
Det är notabelt att Solens härskare är den andra av astrologins två "naturligt goda" planeter, Jupiter, så att hela psyket genomsyras av godhetens kvalitet. Här är då basen för en genuint god eller snäll människa!
Sedan kan förstås den här väldigt markerade typen ändras genom att Solen och Månen eller deras disponenter Jupiter och Venus hamnat i olika typer av problem!
En annan tanke som ofta ventilerats på bloggen är den om dissociationen, hur psyket på ett irrationellt sätt kan välja att filtrera bort viss information eller välja att mörka ett och annat. Det var just detta tendentiösa sopande under mattan av de mörkare episoderna som Stina Dabrowski invände sig mot.
Och det är sant, ett handlingsliv (Solen) i känslomässiga Vattenelementet som baserar sig på den underliggande instinkten att vilja hitta en mental harmoni ger faktiskt en "historieförfalskande" och ibland rent mytomanisk eller skönmålande tendens, men det har att göra med att på det metafysiska planet har godhet inget med ondska att göra, det gudomliga och det sataniska är skilda slag.
Det här kan nu på jorden, i en människa, uttrycka sig som feghet och konflikträdsla eller som en genuin vilja att enbart skapa "goda vibrationer". Återigen är det horoskopets närmare detaljer som kan visa om vi har att göra med verklighetsflykt eller genuin, andligt motiverad idealism. Eftersom födelsetid saknas för Oldsberg är det svårt att säga något bestämt, men min intuition (fullständigt oacceptabel evidens för en begränsad men tyvärr dominant typ av människa som kräver solida testresultat för varje utsaga) får mig att misstänka att Oldsberg privat är en god kristen.
Detta är delvis en "intelligent gissning" eftersom jag känner till den mycket strikta kristna väckelse som en gång drog över västkusten och som satt sig i den landsändan (åtminstone i en äldre generation) och uttrycker sig som en präktighet och en flit som skulle göra Calvin belåten. (Calvin var reformatorn som menade att en god kristen visar att han har Guds gillande genom att bli så förvärldsligad - och framgångsrik! - som möjligt. Calvinismen var kanske den allra sjukaste grenen av den reformation av Katolska kyrkan som Luther påbörjade.)
När det gäller Oldsbergs osjälviskhet måste man dock väga in att han har Venus (psykets/Månens) härskare i det allra mest själviska och egotrippade av tecken, vilket väl förklarar varför han själv sitter i ena fåtöljen med ett intervjuobjekt att likt Vågen harmoniera med i den andra. Med en lite noblare placering för kärleksplaneten hade han kanske inte ens haft den ambitionen! På samma sätt undermineras sedan Sol-Fiskarnas nominella osjälviskhet av disponenten Jupiter som är placerad i det Mega-Jag som uppstår när Vädurens element Elden evolverat ett steg till och blivit till Lejonet.
Så bakom den snällhet Oldsberg uppvisar finns trots allt ett jag, och ett jag som därtill vill vara med och synas och t.o.m. leda hela mysshowen! Varför han har haft en så framgångsrik karriär som programledare (Lejonet = ledarskap), måste i hög grad tillskrivas den ömsesidiga receptionen mellan Sol och Jupiter, båda dessa härskare har gått på ömsesidigt visit i varandras palats (tecken)!
Jupiter och Solen är dessutom vänner enligt det indiska schemat för planetära yogas (kombinationer), så det blir högsta betyg för den här mixen av osjälviskt och självförglömmande deltagande (Fiskarna) och en bakomliggande fast och ledande faderlig hand. Solens disponent Jupiter i Lejonet - "dirigenten" - ser alltså till att motverka Fiskarnas tendens att bara driva iväg.
Med tanke på alla brottslingar som föds i Fiskarnas tecken (se studie här) lönar det sig att noga studera hur Jupiter beter sig i dessa horoskop. Solen är sårbar i detta "rörliga" tecken av irrationell Vattentyp. Oldsbergs Jupiter bildar emellertid en väldig aspekt med den andra "naturligt goda" planeten, Venus, och vilket (oaktat Venus svaga läge i Väduren) gör den neutrala kommunikationsplaneten Merkurius till en kraft för gott. I Jupiters stora grepp om hela himlen dras också ena månnoden in, men nyckeln här är att de två goda samarbetar, inte bara som disponenter till Sol och Måne utan också i direkt aspekt! Begrunda detta.
Därtill skapar detta utbyte av herrar en legering mellan två element som är kända att urladda sig kraftfullt vid kontakt: Eld och Vatten. Nu är emellertid godheten eller snällheten ett så pass tydligt motiv här, och Solens disponent så "fast" och majestätiskt "samlad" i Lejonet, att det inte är fråga om någon krutdurks spottande och fräsande, men som jag noterat tidigare är Eld och Vatten i konfrontation en klar indikation om rubrikskapande.
De här typerna av horoskop drar mot en karriär som har med mycket känslor att göra, och givet kombinationen av Fiskarna/Vågen en snäll karriär. Ja, då blir det Oldsbergs preferens för harmlös familjeunderhållning, med sig själv som självklar lekledare!
Till sist en så övergripande iakttagelse av den typ bloggens första månader fokuserade: elementfördelningen hos Oldsberg visar tydlig betoning på den positiva polariseringen (Eld/Luft) och att individen är tydligt dragen mot visuella och/eller kommunikativa sammanhang.
Härvidlag kan man också se den begränsande Saturnus i Tvillingarna kasta sin 270-gradersaspekt fram genom zodiaken och träffa Fiskarnas tecken, som händelsevis innehåller Oldsbergs egen viljeplanet, viljan att kasta ljus och klargöra. Här finns en uppenbar censurmyndighet som från kommunikationstecknet Fiskarna jobbar med att manipulera vad som sägs och inte sägs!
Vad är sanning? Visst har Lisa Dabrowski lite rätt i sin invändning och att programmet är hårt filtrerat. De karriärvägar som är av soli-saturnisk typ handlar alltid om att gallra och sortera på något sätt.
Givet Oldsbergs närmast totala förankring i "de högtflygande" Eld- och Luftelementen är detta då gallring på idéplanet. Ska man vara lite elak är det som i slutändan kommer ut ur denna himmel bara ett solens sken av folklighet (Fiskarna, de lättrörda människorna, de som fantasilever via andra jag-starka individer - idoler och hjältar).
Under ytan (på disponenternas nivå) är Oldsberg är ett proffs som regisserar snäll-underhållning åt de jag-svaga massorna (fiskstimmet i havet som Jesus sade åt sina lärjungar att fånga in för den goda saken). Men Oldsberg gör det han vill göra eftersom hans primära psykiska axel (Sol/Måne) själv är av det goda eller snälla slaget. Lika barn leka bäst.
En helt annat röstläge anslog Johan Croneman i DN för någon månad sen. Upprörd ser han en Oldsberg som överhuvudtaget inte lyssnar på andra! Ska jag vara riktigt ärlig har jag upplevt just detta i samband med andra Fiskar med Mån-Vågen och jag tillskriver detta slirigheten som uppstår då Luft och Vatten definierar ett horoskop. Det är en annan variant på det psykologiska begreppet dissociation där örat hör vad det vill höra! Några ord in i det man vill säga man upptäcka att de här dissocierande individerna helt släppt fokus på talaren och sitter och dumglor på något helt annat!
Och det är klart, det skulle tveklöst kunna skrivas ytterligare 7-8 sidor om den aspekten av Oldsbergs födelsehimmel, men här valde jag Expressens uppslag "snällhet".
*****
Som motvikt till detta inlägg om snällhet, se det om kejsar Nero som en ond man. I det horoskopet kom jag fram till att den normalt goda Jupiter (Skytt-Solens disponent) betedde sig på ett avvikande sätt genom att inte representera en fullt lika öppen attityd som soltecknet indikerade. Även Oldsberg har en Sol i ett mer "evolutionärt framskridet" stadium än dess disponent, men här dominerar den ömsesidiga receptionen totalt!
Var och en må ändå bedöma om de övergripande slutsatserna (baserade på kända fakta om personerna) rimmar med de faktiska horoskopen. Är det möjligt att sno till en riktigt bedrövlig historia även om Oldsbergs himmel?
Ja! Om man t.ex. enbart skulle fokusera en lätt självisk Venus i Väduren och en Sol som stryps och regisseras av en censorisk Saturnus. Men jag tror ovanstående skiss baserat sig på ett otal ingredienser och därmed är en avvägd tolkning som gör de medfödda motiven rättvisa.
Hade det funnits ett klockslag så att den "världsliga emfasen" hos de olika planeterna kunnat etableras, hade det förstås varit ännu bättre, men ingen ska säga att inte redan själva dygnets horoskop ger mycket material att granska, särskilt i samband med generella frågeställningar som vad snällhet (godhet) är för något.
Se också en serie Fiskar med Månen i Vågen här, fast bara indirekt nämnda i samband med en diskussion om "look-alikes" (Anna Odell/Jane Fonda).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar