Ett inlägg från den 8 okt som blev liggande pga. den händelserika samtiden. Flera gamla teman upprepas här, men det skadar aldrig att repetera den svårgripbara antika tankevärlden som hänger så nära samman med astrologin, även om vår tid kommit att separera dem.
*****
Redan då bloggen var ny trillade enstaka klagomål in om långa inlägg. Svenskarna måste ha blivit bestulna på sin Tid. Eller är det att mycket vill ha mer, och den nya Konsument staten och marknaden har format tappat förmågan att välja bland det "gratis" som ännu finns kvar.
Här kommer en fet dos text ytterligare, en smaskig detalj från klassicisten John Dillons studie av en serie glömda platonister som levde mellan Platon själv och den store förnyaren Plotinus på 200-talet.
Plutarkos (100-talet och verksam en bit in på 200-talet) är nu inte helt glömd, men det beror förstås på att texter överlevt. Han var dessutom ett tydligt exempel på att Platon blivit en dualist för många runt vår tideräknings början. Dillon antar lite oprecist att det är persisk dualism som påverkat Medelhavsområdet denna tid, vilket tyder på att hans kunskap snabbt avtar bortom den västchauvinistiska fokus på greker och romare.
Men det är omöjligt att spåra exakt hur tanken färdats. Innan man ger sig ändå bort till Persien, kunde forskaren betänkt att judarna hade samfund i Egypten vilka kan ha förmedlat det judiska esséersamfundet vilket hade en modell där Gud lät två Andeväsen, Ljusets och Mörkret utkämpa ett världsspel. Tanken är ju också suspekt likt kinesernas, längst österut. Deras Dao/Tao har haft samma problem. Är dess två kompnenter Yang och Yin, Ljus och Mörker, bara en enda kraft sedd ur två perspektiv. Eller rör det sig på två typer av verklighet? Tanken på Yin som en ond och motsträvig kraft fanns i Kina under det 1a årtusendet fvt. I Egypten fanns en utvandrad judisk grupp, terapeuterna, som en del trott var någon slags förgrening av essenismen. Denna diaspora hade likt juden Filon, likt Plutarkos verksam i Alexandria, samma dualistiska syn.
Dillon talar om den rena platonismens "undervegetation" och röjer ibland sina reservationer mot allt utöver en filosofi. (Professorns Måne i förbehållsfyllda och ibland rent diskriminerande Jungfrun kan skyllas för detta, logik är okej för denna lunära dragning åt intellektet, men religionens myter är för svåra för logiken att få grepp om och därför dissar ofta Jungfrun ämnet och väljer något mer handgripligt - konstruktion och mekanik utifrån sifferexakta ritningar. Platon kände sig också manad att "göra något åt" grekernas myter, men valde att rationalisera dem, såg myten som symboliska uttryck för sådant logiken lättare kan greppa.)
Professorns "undervegetation" eller "ogräs", blandningen av religion och filosofi, sträckte sig från Egypten och upp till Syrien och gick under namnet gnosticism, antyder ofta Platons tankar men ny med mytologiska tillägg, en förbryllande mängd världar och andemakter.
Plutarkos intar en hård linje och ser i världen en Aktiv ondska (motsvarande esséernas Mörkrets ande) som är något mer än bara den passiva materien som det Goda givit form. När det kommer till själens konstruktion i denna värld där inte det goda helt och hållet förmått tämja den ostyriga materien (samma gamla Rationella Själ och den Irrationella Själen i ännu en variant), finns alltså för Plutarkos dessutom ett distinkt illvilligt element, en aktiv Ondska.
Och nu blir det intressant att återvända till den hinduiska astrologin som den här bloggen knappt utnyttjat till annat än att korrigera zodiaken där grekerna olyckligt låste den vid jordklotets vårdagjämning, trots att babylonierna justerade då och då för att inte planeterna skulle hamna mot fel bakgrundsfond (zodiaktecken).
Utfransning. Det är egentligen extremt lite arkeologiskt material som hittades när den vite mannen ännu kunde göra utgrävningar i Irak. Förutom de knappt 30 personhoroskopen (enbart rådata på lertavlor) hittades två tavlor med några graders skillnad på positionerna. Det "lathundar" som visar att astrologerna höll koll på stjärnhimlens glidning till följd av vårdagjämningens precession. Det är okänt om babylonierna kände till precessionen vilken grekerna börjat upptäcka via Hipparkos (2a årh. fvt) - en kunskap de astrologipraktiserande grekerna (och egyptierna) aldrig lyckades koppla ihop med den importerade astrologin.
Hinduernas Samkhya-kosmologi verkar inte ha sina rötter så långt före vår tideräknings början och det är möjligt att detta är en variant av samma tankegångar om det fysiska (idag skulle merparten av systemet kallas metafysik, en antika tänkare accepterade en större verklighet än den moderna människan). Beror spridningen på Alexander den Store, som nådde Egypten och ända till norra Indien och förmedlade något av den rationella grekiska andan?
Kanske är det tvärtom. Både babylonisk astronomi och hinduisk kosmologi påverkade så tidiga greker som "de fyra elementens fader" Empedokles (400-talet)? Det äldsta babyloniska personhoroskop som hittats är från 412 fvt, och det visar att metoden då är utvecklad. Empedokles kan mycket väl ha varit en lyhörd individ som snabbt snappade upp nya tanketrender från Österlandet! Västerlandet är inte längre lika tvärsäkert som för 100 år sedan att vi är smartast och att "grekerna var först med allt".
Enligt indiska Samkhya-läran (suddigt daterad till något århundrade fvt, sannolikt pga. västchauvism) ser mer än den "Urmateria" grekerna nöjde sig med. Här är istället materien sammansatt av tre kvaliteter, men det är intressant hur grekiska filosofer cirklade kring TRIADEN ändå sedan Platon sett materiens inre som trianglar. Åter ett tecken på att grunderna till den västerländska tanken tycks ligga längre tillbaka. Pytagoras (500-talet) sades ha rest österut...
De tre kvaliteterna ingår i personhoroskop just därför att den yttre och inre människan är mikrokosmos och en "ögonblicksbild" av det omgivande världssystemets egenskaper vid barnets födelse. De grekiska stoikerna var benhårda: den gudomliga själsgnistan packades in i en yttre själ bestående av stoff från planeterna. Enligt dem påverkar planeterna bara den sekundära och tillfälliga yttre själen, en själ som inte har evigt liv.
Därav förmodligen alla religioners råd att "inte samla skatter på jorden" eftersom den eviga själen ändå släpper inte bara materiella rikedomar vid kroppens frånfälle utan också sinnliga rikedomar efter en tid som sönderfallande spöke - det är den extra kroppen vävd av planeternas inflytande som den verkliga själen lösgör sig från. Sist att släppa är förstås den första basen till detta yttre hölje och även om stoikernas modell inte var lika utvecklad som hinduismens, kan man nog räkna de tre kvaliteterna till dessa tidiga överlagringar som vid inträdet i världen börjar begrava den gudomliga själen.
Intressant är att hinduismens tre kvaliteter föregår tiden, men enligt indisk astrologi skymtar i tiden, genom de nyfödda, genom att både zodiaktecken och planeter manifesterar en eller annan kvaliteter. Ur det kosmiska perspektivet är alla kvaliteter för handen hela tiden, men från jordklotet förefaller vissa tider så "frusna" att nyfödda snart nog utvecklar en serie attityder som kan följa dem hela livet (och kanske under flera livstider).
- SATTVA GUNA - ljus, nyfikenhet, i forskningens framkant, närmar sig det gudomliga, släpper lätt bördor för att komma vidare
- RAJAS GUNA - mixat mellantillstånd av passion/affekt, det typiska mänskliga tillståndet som egentligen bara "trampar vatten"
- TAMAS GUNA - mörker, vanedjur, vantro/skepticism, närmar sig det demoniska (där inga nya erfarenheter alls görs)
För en ytterligt tamasiska individen har Ödet naturligtvis tillsett att det är barndomsmiljön som direkt börjar verka på den nyanlända själen och ibland hämmar den permanent i dess utveckling. Dessa blir människor som tidigt lärt sig att inte ställa några frågor utan bara passivt låter sig indoktrineras. Den inre passiviteten beror naturligtvis på att de tre kvaliteterna inte känner något "inre" eller "yttre", själen befinner sig i ett nytt jordeliv som går i Mörkrets kvalitet, rätt och slätt. Detta är inte Ondska, men det är knappast heller Mörkrets motpol Ljuset som resulterar i kulturer där en tid för nyfikenhet dominerar.
[Tillägg: den 12 oktober, några dagar efter denna text skrev jag:
https://siderisk.blogspot.com/2020/10/visionar-sammanhang-och-slutsats.html Egentligen borde det aktuella inlägget ha publicerats först, som en sammanfattning i två delar.]
För en tid av sattviska ljushuvuden, se britternas makalösa tekniska ingenjörskreativitet på 1800-talet, snart följd av banbrytande uppfinningar också i USA. Andra länder bidrog förstås också, men om mängden uppfinningar stod i proportion till befolkningsmängden vet jag inte. Bidrog Italien med något mer än Marconis radio? I Sverige har det med få undantag varit vikingarnas karma och hunger efter fina prylar som dominerat folkmentaliteten, en materialistisk hunger först på 1900-talet kunde mättas (och senare övermättas). Från det här landet kom åtminstone en AGA-fyr och en propeller - vilket min grundbok i Idéhistoria nogsamt påminde om. Till det kan man idag lägga SAAB:s stridsflygplan i princip enbart byggd på teknik som Sverige först köper in utifrån.
Nationalstaternas enskilda bidrag till mänsklighetens elevation sig från ointresserat Mörker till insiktens Ljus spelar med andra ord allt mindre roll till följd av den globalistiska kapitalismen som bygger bilar och smartphones med delar eller råvaror hämtade från hela världen. Det enda som behövs nu är att kapitalismen krascher (med våldsamma konsekvenser) för att det Övergripande Mörkret ska falla ifrån och Ljusets kvalitet ska genomsyra även begreppet "global". Mänskligheten kommer att dras samman först när politikerna som stöttar kapitalismen röjts undan och en nytt och rättrådigt släkte socialiserar all produktion som sedan fördelas rättvist av en kommande världsregeringstjänst. Det är här min privata framtidsvy kommer in: social övervakning med datorer och spionverktyget SmartPhone kommer inte att försvinna men de kommer att tjäna ett nytt och ädlare syfte att berika den redan superrika minoriteten.
[Tillägg: den 20 okt har AB en debattartikel om varför V är mer av ett framtidsparti än MP. Texten preciserar och förankrar i det praktiska mina lösliga tankar. Bra debattinlägg!]
Men Plutarkos ganska pessimistiska form av platonism visar att mänsklighetens övergång från omedvetenhet till medvetenhet i denna tid när världen nyss har börjat brinna inte kommer att förlöpa smidigt. Materialister kanske ser krig eller handelskrig som geopolitiska tilldragelser men detta är ett perspektiv från Mörkrets sida. För den som förstår mer är det Ljuset som söker bryta igenom människans omedvetenhet, och det är träffsäkert att Klimat-Greta t.o.m. ur det sublunära och känslosamma perspektivet (en mån- eller sinnelagsascendent) visar sig ha samvetets Jupiter i den naturnära Krabban instängd i det onda 8e dödshuset. Detta är symbolen för en generations dödsångest - för sin egen skull och för Naturens - inför vad deras föräldrar ha gjort med sina liv.
Här kommer Plutarkos avvikande tankar om själen in. Vissa själar, menade han, sjunker så lågt i det kroppsliga att intellektet inte alls följer med ned i inkarnation! Vi har alltså människor bland oss som delar alla de förmågor som den mänskliga kroppen med dess avancerad hjärna möjliggör. De kan gå, och reagera lika bra som vilket ryggradsdjur som helst, de kan t.o.m. tala tack vare det mänskliga kraniets fördelaktiga utformning, många skulle t.o.m. tro att de tänker, trots att det mest är klyschor eller fraser som kommer ur deras munnar. Inlärda responser på givna situationer.
Men det finns enligt Plutarkos människokroppar som befinner sig i sådant mörker att själens innersta (eller "översta") intelligenta del inte alls kan uttrycka sig. Det man ser röra sig och verka hos den del människor (t.o.m. i höga politiska befattningar) är enbart den låga eller irrationella delen av själen, den som gränsar mot den fysiska kroppen och deltar i värddjurets alla sinnesförnimmelser, data via de yttre sinnen och elementära sammankopplingar till "rätt" verbal respons via det inre sinnet (Månen).
Detta är i allt väsentlig biologiska maskiner, - förvisso "levande själar" men utan egen bedömningsförmåga. Just den typ av människa Svenskt Näringsliv och andra kapitalister vill fylla lediga arbetsroller med. Detta är den mest lättmanövrerade typen eftersom de skolan går ut på att träna in dem att utföra de manövrer arbetsmarknaden kommer att kräva av dem. Dessa levande döda - "zombies" - är alla vi som föds in i den västerländska kapitalismen. Vem minns längre en äldre svensk skola där en viktig punkt på programmet var att lära elever "tänka kritiskt". Finns ens punkten kvar är den helt dränkt av desinformation i reklamen och varumärkestänkande (t.o.m. med om sig själva)!
Här, som en utvikning, ännu en av de skamlösa lögner som löper nonstop genom alla de reklampauser tv-mediet bjuder på:
Pågående tv-reklam: "DINA försäkringar "sponsor" av lokalt engagemang sedan 1768"
Jag reagerade omedelbart - vilken fattigsvensk hade råd med försäkringar på 1700-talet, ens om det var i inskränkt favorisering av något "lokalt"? Naturligtvis bara ljug. En googling berättar att: "I januari 1855 skrev konung Oscar I under koncessionen för Sveriges första livförsäkringsaktiebolag, Skandia.
https://www.svenskforsakring.se/om-forsakring/forsakringens-historia/Vad ska man göra åt dessa degenererade reklamnissar på sina Stockholmskontor som avsiktligen sprider lögner i snart varenda inhemskt producerad reklam? Sverige måste nu ha något bottenrekord i bristen på seriositet - se bara de borgerliga politikerna.
Är då arbetsgivarna mer upplysta än de "Just-in-Time-utbildade" arbetsslavarna? Nej, de tillhör också det "sovande folket", annars skulle aldrig denna ordning kunna ha sett dagens ljus och fortsatt verka genom årtusenden. Troligen var samlarfolken rätt demokratiska men från det att människan började bemästra agrikultur och blev bofast och i urartningens maximum började skydda sig med stadsmurar (blev borgare) var det "härska eller bli behärskad" som dominerade föreställningsvärlden hos dessa allt mer förkrympta människor.
Turligen kommer den gamla mänskligheten att elimineras/död ut med Vattenbärarens tidsålder. Det är en naturlig process när ett nytt släkte ersätter det gamla men förändringen drivs naturligtvis genom "Naturens Hämnd" på den i så många avseenden måttlösa människan.
Om Sverige upphör 2036, reellt eller i den andliga världen, så är detta ändå inte datum för Harmageddon. Nationalhoroskopet är inte världens mått (men återspeglar förstås världens tillstånd vid den tiden). Världens partiella undergång kommer senare, den svarta plump i historieskrivningen som måste till för att avsluta Kapitalismen.
På högerkanalen Axess TV såg jag just ett föredrag av en engelsk ekonomijournalist (tydligen känd nog för att hålla föreläsning för en liten publik svenska kapitalister). Hans var dyster om kapitalismen pga. all moteld i dagens medier, men påminde de församlade demonerna att deras ekonomiska system just byggde på chanstagarens (entreprenörens) kapitalförstöring eftersom utdelningen var så mycket större om ett företag väl lyckas nå framgång. Han försvarade knappt alls det system hans läppar förklarade solidaritet med!
Utvikning. Jämför ekonomijournalistens klassiska definition av kapitalismen med ännu en forskare som "upptäckt" den urgamla kunskapen att "pessmism" och långsiktighet styr evolutionen och inte kortsiktig vinstmaximering, vilket är darwinismens modell: https://www.sciencedaily.com/releases/2020/08/200811163313.htm
Men vad föredragshållaren sade om kapitalismens väsen - att acceptera de mångas död för att leverera en och annan Gigant - var i förlängningen att om bestod hela världen av Facebook och Amazon skulle ingen längre ifrågasätta systemet. Mänskligheten skulle vara helt tystad och maktlös i ett demoniskt företagarsystem som censurerar inlägg och tvingar ner arbetande människor på lönenivåer som enbart håller dem vid liv.
Det är var en fascinerande rättfram deklaration från den brittiska journalisten att han - på utsidan helt alldaglig - på insidan inte bara saknade sin portion nous - sin del av det gudomliga Intellektet som borde skilja en människosjäl från en djursjäl men mycket möjligt också var en Irrationell Hungersjäl som var uppblandad med en liten portion ontologisk Ondska - Plutarkos vision om att kosmos Rationella Själ inte helt och hållet lyckats forma urmaterien (Mörk men potentiellt formbar).
Jag hårdrar lite här, för journalisten var som sagt rejält pessimistisk inför sina trosfränder, de svenska kapitalisterna. Han måste ha haft en liten gnutta fungerande ljus inom sig, som sade honom att det här ekonomiska systemets dagar är räknade. Men även om man på insidan visste vågade han inte låta som en Radikal-Greta utan demoniserade den nej-sägande klimatrörelsen.
"Minimilön" eller kvoterad "lyx" kommer att kvarstå även efter kapitalismens fall, superdatorhjärnor kommer att kunna hålla koll på varje medborgares konsumtion även efter omstarten i Vattenbärarens tidsålder. Men så många har dött under den svåra övergången att den nya världsregeringen kommer att kunna höja kvaliteten på "undervisningen" om det nya globala samhällets villkor, allt för att lugna Jorden och det klimat som fortfarande spinner helt galet vid den här tiden (årtionden efter "Naturens Hämnd").
För naturligtvis fortsätter själar födas in i Mörkret eller Passion och bara ett fåtal i Ljuset. Propaganda kommer alltid att behövas för den här arten, så halvdant konstruerad av en modifierad apa att man är böjd att hålla med den platoniska tradition ände från grundaren själv, att vår naturliga värld skapades inte av Gud utan av "de unga gudarna" till vilken det högsta väsendet delegerat ansvar eftersom Det Högsta inte direkt kan vidröra Ondska.
Platons "unga gudar" (i dialogen Timaeus) ansågs syfta på kosmos sju synliga planeter och därmed är cirkeln sluten till föregående inlägg ett tidigare inlägg i oktober. De sju skapar tillsammans det tidsflöde bara människoarten kan uppfatta och har ångest över (sin ändlighet). Den nya svenska "Kändisateisten" har gjort sig ett litet namn på att tala dödsångest (så typiskt en som inte löst gåtan med sitt soltecken, dödens Skorpion), men framför allt ett tecken på att nous, intellektet nästan helt lyser med sin frånvaro i vissa av människobarnen. För det är det individuella nous som skänker vissheten om den egna evigheten, bortom den kropp som vävts av de sju unga gudarna.
Bloggaren har ännu inte listat ut om det individuella nous-intellektet ÄR horoskopets Merkurius i vare sig hinduisk eller hellenistisk astrologi. Den sägs fri att röra sig mellan de "tre världarna" och vilka dessa är beror på hur slarvigt traditionen förvalts. Jag har t.o.m. hört uttalandena att "häxor kan färdas genom de tre världarna" - är detta en feminin motsvarighet till gamla (typiskt manliga) filosofiska idéer? De tre världarna i antik mening bör förstås vara den sublunära världen (jorden och rymden upp till månen), solen eller den supralunära världen där gudar håller till (de unga gudarna förklarar engelskans pluralform: "heavens"). Men sedan är frågan om Ouranos - stjärnhimlen är den tredje världen eller den "Högsta Himmelen".
Om Den Ene befinner sig utanför hela universum som dess upphov, måste det likväl funnits en första punkt där världsalltet trängde in i det förkosmiska intet. Därmed är ALFA-punkten också returrutten och det är här är gudarnas budbärare Merkurius skulle kunna passa in.
Merkurius på jorden är vanligt mänskligt intellekt och skriftlig förmåga (den IT-fascismen håller på att beröva användarna av modern teknik medan ingen enskild tycks kunna hållas till ansvar för att människor överallt låses i konsumtionsslaveri genom tekniken). Begreppet Logos/Ordet, en organiserande princip, används på flera sätt inom filosofi och religion. Det skulle kunna syfta på just den kommunikativa Merkurius: rätt tanke klädd i exakt språk klargör det som tidigare inte var artikulerat. Detta i ett scenario där människans andel i den Rationella Själen (vi lever i ett kosmos inte ett kaos) representeras av den ramifierande och allomfattande Saturnus. I gurun Jesus mun lade Johannesevangeliets författare orden "jag och Fadern är ett" och kanske finns en väsenslikhet mellan babyloniernas Den Väldige (den saturniska Vattenbäraren - LUFT) och Paret/Tvillingarna (Merkurius - LUFT).
Astrologins symbolik har haft en lång tillkomst och den har modifierats av de kulturer den spridits till. När jag läser om mellanplatonismen och ser hur många mindre tänkare skiljer sig åt står det helt klart att det inte finns ett enda korrekt facit till horoskopets beståndsdelar. De ursprungliga babyloniska beteckningarna är nu glömda (med några undantag) och ersatta av grekiska och sedan romerska sinnebilder, vilka varit avhängiga av äldre lokal mytologi (i sin tur mer än troligt av österländsk proveniens men "grekifierad" i ett tidigare skede).
Det går därför knappast att få ett sista ord om hur astrologin kan tänkas beskriva Plutarkos pessimistiska tanke om att vissa föds utan tillgång till sitt individuella nous-intellekt. Hinduisk astrologi kanske är till mer vägledning än de gamla grekerna, som uppenbarligen inte fattat astrologins grunder helt och hållet men ändå snabbt började spekulera och bygga ut lärorna.
Tyvärr är bloggen oöverskådligt stor och Googles gratis programvara för rudimentär för att tillåta vettig organisation. Men här är ett omnämnande av Saturnus som den 1000-bladiga lotusen som kröner människans hjässa. Redan 2013 finns också ungefär samma tanke nedknackad. Den hinduiska tanken om människans högsta energicentrum kan översättas som Saturnus, Fader Tid i en mikrokosmisk version, knuten till individen. Ska man se detta som en del av den Rationella Själen eller som representant för det Stora Nous utanför Tiden (och därmed människans egna nous)?
Att istället hålla Merkurius som Logos eller nous kommer av planetens rörlighet. Saturnus kan synas så statisk. Som Döden bekräftas att den ligger just utanför livet eller Solens och den levande själens, jiva-atman, sfär. Enligt profsssor Dillon fanns en grekisk tanke kring början på vår tid är att just Solen det centrala fordonet eller stoikernas "andra själskropp" och det bekräftar mina intuitioner tidigare på bloggen att hinduisk astrologi inte menar den eviga individuella själen i likställandet av atman och solen. Det är bara "motorn" som driver den lägre "förbrukningssjälen" (t.o.m. irrationella själen enligt detta synsätt) under den fallna, verkliga själens besök i denna värld.
Saturnus i sjunde himmelen är bara en knappt synlig organisatör på natthimlen. Den vidmakthåller blåkartan till kosmos (människans gen-karta finns garanterat här och det är den fiffiga Nobelpristagare nu skapat en "sax" för att pillra i bakvägen - genom de fysiska kopiorna av de "himmelska" logoi som Saturnus mottagit "uppifrån" från det Stora Nous). Om jag någon gång kallat Saturnus Demiurgen (Platons världsskapare) kan det vara fel i den händelse platonisterna också räknade denna planet till de "unga gudarna"!
Det finns plats för tolkningar redan i början på vår tideräkning och frågan var talen ska placeras är en del av samma härva. Talen och deras relationer skulle helt klart kunna vara inom Saturnus, organisatörens jurisdiktion (den Stora Räknenissen = Den Stora Illgöraren?) och därmed INTE av samma dignitet som vad än Platon menade med sina Idéer eller Former. (Dessa minglar i evigheten utan att inkräkta på varandras luftrum och än mindre fysiska volym eftersom de är icke-existerande med den icke-intelligenta jordmänniskans sätt att uppfatta verkligheten).
Saturnus är i någon gammal egyptisk-hellenistisk tradition sonen till en högre gudom, sannolikt Världsskaparen (att skiljd från den helt frånvarande Den Ene som senare nyplatoniker föreställs sig). Det laborerades friskt med inte mindre än tre huvudgudar vid den här tiden och den lägsta av dem var den sol som enkla naturfolk dyrkat som symbol för den högsta. Varje kultur utvecklar så mycket av Sanningen som dess lokala förutsättningar medger, precis som vissa individer har makalös skarp syn medan andra hör bättre.)
Solbadande turister i den coronadödade charterrese-eran förefaller således ha varit de olyckliga som i brist på bättre vetande valde den dödliga sekundärsjälen det de dyrkar. Antikens bästa tänkande visste att det fanns ett Liv bortom det som djur och enkelt folk uppfattar som livet. Den största proppen i landet Sveriges mentala återvändsgränd var rålögnen att alla är jämlika (och alla som hade kontakter eller kriminella idéer om rikedom smet undan denna myt som ändå ingen trodde på).
Talet (och FN-beslutet 1948) om alla människors jämlikhet kunde inte vara mer falskt än i de länder som är sekulära. I dessa länder utesluts själen i människan, det enda i arten som kan göra anspråk på att vara lika jämlik som en annan. I övrigt har de sju planeterna vävt in idel olikhet (och olika förutsättningar) i alla de kroppar och personligheter de verkligt Levande bär som masker. Detta Sverige är nu i upplösning helt enkelt för dess falska grund och att den skenbara hållningen motarbetas av landets många gudlösa som förkasta sina egna själar.
[Bloggen har diskuterat den jämlika Vågen-rollen/ascendenten i nationalhoroskopet många gånger, men ett kommande inlägg som lagts på hyllan, lyfter lite på locket och finner att även Vågascendentens verksamt goda Venus har störningar, motsvarande det svenska hyckleriet och falskspelet i så många frågor.]
Merkurius kvickhet ("marknadsplatsens tjuv" i en annan roll än den som gudarnas budbärare) talar för, som jag ibland föreslagit, att Saturnus är den verkliga individuella intelligensen (nous). Redan i placeringen som Fader Tid just där evighet och timlighet möts antyds att Fadern till tiden själv står rotad i evigheten (tid kan inte skapa sig själv), precis som det odödliga noetiska i människan.
Den hinduiska astrologins "vänskapsschema" innehåller en detalj som lite filosofisk versering kan klargöra: frilöparen och smått ostyrige Merkurius (fri t.o.m. i förhållande till jordisk logik!) är indifferent till tidens herre Saturnus! Saturnus å andra sidan ser en vän i Merkurius. Saturnus tycks alltså vara mer beroende - i denna världen - av sin avkomma, den rörliga varianten av Intellektet. Ordet sprider ordet om Fadern.
Således: båda planeterna matchar det grekiska nous-begreppet, trots att både öst- och västtraditionen menar att Merkurius essentiellt associeras med Jordelementet. (Kan bero på att astrolotgin är filosofins praktiska uttryck och Merkurius är det gudomliga Intellektets inomvärldsliga representation på samma sätt som Saturnus har en materiell sida: förfogare av alla resurser. I den högre verkligheten återfinns båda planeterna i Luft-versioner via Tvillingarna och Vattenbäraren).
Sluga ledare inom kristendomen "lånade" naturligtvis "logos" från filosofin för att beskriva vad deras grundare skulle ha varit för figur på den kosmiska arena grekerna var vana att tänka kring. Utan att packa in ett lite politiskt debacle i Palestina i mottagarnas världsbild hade aldrig kristendomen gått att sälja in i romarriket...
Kan det vara så Jesus offerdöd på korset illustrerar den "upphöjda" Merkurius i sitt jordbundna härskartecken Jungfrun? Att Jesus dör på korset och tillbringar tre dagar i Underjorden passar in på den naturliga zodiaken där budbäraren alternativt "sonen" (barnet) Merkurius dels äger 3e intellekts- och kommunikationshuset (Luft) men också det 6e olyckshuset (Jord) som händelsevis är placerad just efter dagens slut och solnedgången. Det är starten på solens vandring genom Dödsriket (som i egyptisk föreställning om Ra på sin solbåt som färders under jorden nattetid).
Miljö - ett stort begrepp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar