Paul Buchanan, vem?

Prova den här makalöst vemodiga sången (videoklipp) från skotska gruppen Blue Niles 80-tal. Läs AllMusics recension till andra albumet Hats (1989) här nedan och titta sedan på ledande medlemmen Paul Buchanans horoskop. Då vet du vem.

Five long years in the making, the Blue Nile's stellar Hats was well worth the wait; sweeping and majestic, it's a triumph of personal vision over the cold, remote calculations of technology.

While created almost solely without benefit of live instruments, it is nevertheless an immensely warm and human album; Paul Buchanan's plaintive vocals and poignant songs are uncommonly moving, and his deployment of lush synth washes and electronic percussion is never gratuitous, each song instead crafted with painterly precision.

Impressionistic and shimmering, tracks like "The Downtown Lights" and "From a Late Night Train" are perfectly evocative of their titles: Rich in romantic atmosphere and detail, they conjure a nocturnal fantasy world lit by neon and shrouded in fog, leaving Hats an intensely cinematic experience as well as a masterpiece of musical obsession. (AllMusic)

Horoskopet bjuder på en fascinerande kontrast mellan en starkt depressiv grundton och en ljus och kreativ livslinje (Månen --> Solen, från person till individ).

Buchanen är inte oberörd av den sataniska principen, axeln mellan Oxen och Skorpionen. Han studerar det fysiska livet men blir svårmodig av det. På tredje albumet (1996) tänkte han högt och delgav sina tvivel över huruvida att stabilisera sig och bilda familj verkligen var svaret på varaktig sinnesfrid. Den sataniska principen hade nu drivit honom in i kopulation och barnalstring - och Oxen/Skorpionens fixerade rutiner. Men något i honom stretade emot och visste att inget av detta svar svaret på det hans själ sökte.

Och naturligtvis inte eftersom både Sol och Måne "stannat kvar" i den supralunära sfärens Eld och Luft, i de element som pekar rakt tillbaka till evigheten varifrån själen kom för att bädda in sig i myllan och jordens organiska liv (Jord och Vatten)! Horoskopet är fascinerande för att dess livslinje är andlig men dess kringbudskap alla är djupt sjunkna i sinnesvärlden och de stämningar som alstras av den fysiska kroppen.

Horoskopet bjuder på samma "egenmäktighetssyndrom" som t.ex. Anna Ankas horoskop, med en upphöjd Sol i Väduren grundad i en upphöjd Mars i Stenbocken. Men elementen krockar, vilket försämrar den här dubbelträffen. Andens värld är nu inte stengetens ambitiösa försök att skapa sig ett materiellt tusenårsrike på jorden i avbildning av den tidlösa, verkliga verkligheten. Och Buchanan betvivlade draget att bygga familjeliv.

Nu är inte Anna Anka och Paul Buchanan det minsta lika. Skotten har alltid i sin kvävda eller undertryckta desperation av att vara här i livet och sina tempomässigt totalt avstannade låtar (Jord/Vatten = trögflytande Vatten) signalerat medvetenhet om att den materiella världen kanske inte är allt. Anna Anka har sjunkit in i den restlöst och sprakar och gnistrar när hon drabbar samman med den.

Buchanan har Månen i "fria" Tvillingarna medan Anna Ankas Måne är identifierad med myllan i Oxen. Hon är grundad i denna världen. Ankan fullbordar allså själens fall från den tidlösa världen (symboliserad av Luftelementet) ner i den sublunära sfären och finner sig andligt utslocknad. (Eld och Jord är antagonister ofta förleds Elden nu att jobba genom Jorden - fitnessanhängare och kroppsbyggare kan t.ex. vara en mix av Eld och Jord.)

Paul Buchanan skriver istället en vemodig sång om hur han sitter i en kupé på ett nattåg och ser världen rinna förbi! Så Månen i den obundna Tvillingarna. Men stämningarna kommer från den svarta, sataniska axeln. (En märklig axel eftersom man bara blir mer svart ju mer konsumerar av och fyller sig med denna världen!) 

Antingen kan man gissa att den sataniska och liknöjda konsumtionsprincipen inte slagit klorna i Paul Buchanen eller också är det just hans konsumtionsjag som i dess verksamhet alstrar det mörker han sedan skriver av sig i musiken! I vilket fall som helst tycks han medveten om att vara en främling i den här världen, och det, det är verkligen Månen i Tvillingarna (eller Tvillingarna överhuvud).

Och nu blir det riktigt intressant. För likt påven Benedikt XVI är skottens jordbundna axel sammansatt av en opposition mellan Saturnus och Venus, vilket förefaller mig beskriva en i grunden "steriliserad" eller emotionellt avknäppt natur. Djävulens frestelser biter inte på den här typen - de konstumerar världen men blir ändå inte beroende av den.

Och likt påven har vi alltså en upphöjd Sol i Väduren samt Månen i ett föränderligt, sattviskt (kunskapsorienterat) tecken. Givet att också månnoderna sträcker sig längsmed den sataniska eller materialistiska principen är det uppenbart att här pågår en oerhörd inre kamp i Paul Buchanans liv - en enorm negativitet drar mot ett letargiskt tillstånd. Men i det försjunkandet finns ingen emotionell tillfredsställelse att få - själva den döda materialistiska principen (Saturnus) hämmar möjligheten till närhet (Venus) och identifikation med denna världen. 

Se den intressanta problematiken i skottens livslinje: Månen i Tvillingarna, själen, disponeras av Merkurius som vi hittar i Eld. Stannar vi vid psyket och dess disponent ser vi en helt andlig start i livet för den här själen. Disponenten Merkurius är lidelsefull och vill komma ut i världen men den är verksam på ett högt och eteriskt plan. 

Här är en observatör ingen som mest lust kastar sig över skyffeln för att mocka stallarna (se aktrisen Stephanie Zimbalist, Sol och Måne i Jord och Vatten). Men livslinjen förändras i allmänhet vartefter den levande varelsen träder ut ur Månens skuggvärld, barndomsmiljön, det närande och skyddande psykiska höljet, och närmar sig sitt solära och individualiserade stadium. 

Solen är ju "livsuppdraget", själens telos - ändamålet för den här inkarnationen. Och eftersom den upphöjda Solen i Väduren handlar om klarläggandet av jagets natur medan disponenten Mars stångas mot det motsträviga Jordelementet (Stenbocken), ser livslinjen ut att gå från friktionsfrihet och in i allt större hindersamhet när det kommer till frågan om självförverkligandet eller aktualiserandet av sitt livsprojekt! 

Vad visste AllMusics recensent, han kallar Blue Niles musik för en obsessiv konstprodukt? Jag har inte tänkt på det förrän jag räknade ut Buchanans horoskop, men kanhända ligger det en närmast besatt strid för att betvinga råmaterialet (Eld och Jord, svurna fiender) och skapa den aurala perfektion som faktiskt utmärkte Blue Niles två första skivor. Tveklöst kan Eldens kamp för att realisera sin vision i det tröga Jordelementet leda till stor konst!

Frågan om andliga eller oandliga horoskop är kanske felställd. Alla är på väg någonstans, men det är inte alltid den andliga utvecklingen ens ser ut att vara i närheten av vad man brukar kalla för andlighet. Blue Nile har t.ex. ingenting att ge textmässigt för den filosofiskt intresserade. Men faktum är att Buchanan, trots sina avsevärda svårigheter att knyta an till denna världen, målar perfekt med dystra penslar. Humanism (oförlöst av andlig medvetenhet eller illumination) tillhör Jord- och Vatten-världen. 

Det är säkert därför undertecknad, utan en enda fungerande planet i Jord, ständigt återkommer till artister som domineras av de två negativt polariserade elementen. Genom att lyssna till dem kan jag låna en annans sinnesorgan och förstå vad en stor del av mänskligheten ser och inte ser! 

Och att förstå vad som får en annan människa att "klicka", det är också en andlig upplevelse.