Wikipedias artistfoto av Anton Körberg |
En spin-off på förra inlägget om Tommy Körberg och hans "sataniska axel". Jag har bara läst att far och sonen Anton haft ytterst dåliga relationer (men försonats) men känner inte till några detaljer eftersom skvallerpressen inte är min grej.
Att kolla upp far/son-relationen via horoskop kunde dock vara värt några minuter, och redan av Wikipedias foto (se ovan) insåg jag att det här var hett. Efter att ha noterat att faderns framgångar beskrivs via Djävulens signatur på födelsehimmelen hittar vi nu "satans avkomma" i en son som gör tecknet!
Hur ska nu sonens horoskop se ut? Jo så här:
Båda Ljusen i den negativa polariteten (Jungfru-Sol i Jord, Skorpion-Måne i Vatten) ger faktiskt, om man ska vara bloggens arkaiska filosofi trogen, ett Djävulens barn i så måtto som Jord och Vatten båda tillhör den sublunära sfär över vilken bockguden Pan råder.
Dessa är tiderna då han värvar barn för materialism, gudshat och en ensidig fixering vid kroppens glädjeämnen. Blott få och utvalda själar kan gå ner i Jord och Vatten utan att med tiden bli till grisar.
Dessa är tiderna då han värvar barn för materialism, gudshat och en ensidig fixering vid kroppens glädjeämnen. Blott få och utvalda själar kan gå ner i Jord och Vatten utan att med tiden bli till grisar.
Att dessutom psyket är "fallet" i Skorpionens tecken återkallar också tanken att Satan brännmärkt den här själen och håller honom i sitt grepp.
Här finns emellertid starka motkrafter också, och lika mycket intressanta saker pågår i den positiva polariteten (Eld/Luft).
Men för relationen fader/son, är det intressant att notera hur fullständigt förstoppat det ser ut på den här himmelen.
Tommy Körbergs bristande självkritik inför sina egna utspel (Solen + Venus i Tvillingarna) förbyts på den här himmelen mot en kuriös synergi där den naturligt goda till fullo stöttar den naturliga illvilliga Mars som är ytterligt stark som splittrare i den klyvande Tvillingarna. Eftersom Satans just är klyvaren, åklagaren, han som negerar och anför motargument har vi en potentiell jurist här som inte jag skulle vilja möta i rätten! Och se med vilken helig vrede Mars angriper - av alla symboler - faderskapets symbol Solen!
Här behövs inga intima detaljer, horoskopet är så hatiskt ett horoskop någonsin kan bli! Den här själen är uppenbarligen så smutsig att den valde en skitstövel till far för att kunna lyfta sina egna odugliga tidigare liv upp till ytan och rasa ur sig dem. Jag gissar att Anton spelar i något svartmetalliskt rockband av något slag och är bra på det han gör, men jag är faktiskt inte intresserad.
Den fallna själen (Månen i Skorpionen) har också psykopatens alla tecken: Skorpionens hat är här en känslomässig verklighet eftersom psyket i Vatten söker vila på disponenten Mars som emellertid befinner sig i mental Luft. Här uppstår ett oförstånd och "svårigheter vid översättningen" av de båda världarna. Mars attack mot Solen visar att Antons mest sataniska sida går i gång i relation till fadern.
Den fallna själen (Månen i Skorpionen) har också psykopatens alla tecken: Skorpionens hat är här en känslomässig verklighet eftersom psyket i Vatten söker vila på disponenten Mars som emellertid befinner sig i mental Luft. Här uppstår ett oförstånd och "svårigheter vid översättningen" av de båda världarna. Mars attack mot Solen visar att Antons mest sataniska sida går i gång i relation till fadern.
Och vad mer om fadern? Jo, det är en Sol/Rahu-individ, där Rahu indikerar en potentiellt känd person, men också en risk för en obalanserad natur. (Det är mycket intressant att studera föräldrarna genom horoskopen för deras avkomma!)
Sonens problem kan här ha varit Satans klassiska problem: hans sjuka avund på Gud. I det här fallet har den arketypiska scenen manifesterat sig i sonens, Lucifers, hat mot sin egen fars strålglans (Gud/Solen), med resultatet att Månen direkt fallit ner i dödens och avundens tecken. Troligen finns det försummelse på faderns sida eller att sonen identifierat sig med en påfallande förbittrad moder = Mån-Skorpionen. Mycket tyder på uppslitande familjescener när barnet föds under sådana här indikationer.
Är det möjligen avund som ligger i botten på alla skorpioniska åkommor? Dess hus, det åttonde, symboliserar t.ex. "partnerns pengar" och Skorpionen tycks i alla avseenden hänvisad till en icke-existens, som den oönskade Skuggan Gud kastar i sin prakt och sitt majestät.
Var farsan Tommy just en så narcissistisk skitstövel under Antons barndom - trots att satanisten sjöng orden till "Stad i ljus" så att folk trodde han stod för den ljusa sidan - att fadern som gick Djävulens ärenden (Månen i Oxen opposit Jupiter i Skorpionen) utlöste Satans verkliga ansikte via sonen?
Mars leder in Jupiter mot Solen och det här indikerar egentligen hög intelligens (t.o.m. mycket hög intelligens då tecknen är merkuriala). Men som jag uppfattar det, är detta "den kriminella hjärnans" typ av intelligens. Det finns absolut ingen aktiv godhet i horoskopet om man inte tänker sig att Jupiter har en hemlig plan med spela angriparens roll.
Jag har tidigare nämnt hypnoterapeuten Michael Newton, vars klienter ofta "löst" sina personkonflikter under djup hypnos genom att upptäcka att deras bittra fiender i detta livet figurerat i flera andra liv där de inte vid alla tillfällen varit fiender. Med detta kommer insikten att själarna går in i roller från liv till liv för allas totala utveckling.
En svår syndare behöver ibland få ren skit till avkomma för att påminna honom om att de egna bristerna återspeglas i barnet. Barnet är självt inte Guds bästa barn och tar den här rollen för sin egen skolnings skull. De visa kineserna frågade sig vad Moder Natur hade för behov av fånigt merkurialt tänkande längsmed logiska linjer (a-->b-->c). "I en enda operation förverkligade hon dussintals planer". Även reinkarnationen är ytterst sett en förenkling av vad som egentligen pågår!
Missa heller inte den totalt nedfrusna förmågan till kärlek relativt Lejonet/Fadern: Venus befinner sig på Solens mark i detta tecken, och Solen i sitt upphöjda majestät behöver egentligen inte Venus, kopplerskan, för Solen är allsmäktig och självtillräcklig.
Det här budet är emellertid ingenting jämfört med att Saturnus som också har ett fientligt förhållande till Solen befinner sig här året ifråga! Och även om Saturnus och Venus i teorin är neutrala till varandra, är en så här nära konjunktion definitivt förödande för förmågan att älska.
Kvar blir bara Mån-Skorpionen i dess allra fulaste version, med en aggressiv Mars tusenfaldigad av Jupiter och i attack mot ALLA värderingar som kan tänkas falla in under symbolen Solen. Och: notera Vatten/Luft-konflikten där en redan fallen Måne disponeras av en planet i Luft.
Undra på att han gör satansgesten i officiella artikeln på Wikipedia!
Räddningen finns dock: far och son har förlikats (sägs det), och som avslutning hittar man också en ömsesidig reception - den lilla grönfärgade bryggan som knyter samman kommuniktions-Merkurius och Solen via ömsesidig reception. Visserligen ett slitigt och friktionsfyllt ömsesidigt mottagande: Eld och Jord är mest till hinder för vandra. Men det är faktiskt den enda ljusglimten i det här horoskopet vars tidpunkt tydligen var reserverat för de svåraste syndarna.
Det här ger en ny-gammal tanke på bloggen, som jag lånat från djuppsykologen James Hillman. Han spenderade många år med djupt psykiskt störda människor och kom fram till (precis som psykiatern Arthur Guirdham jag för tillfället läser) att det inte går att bota psykopatologi: själen måste få rensa ur sig sina trauman i sin egen takt.
Guirdham noterade om och om igen att det varken var hans bidrag eller medicineringen som avgjorde när det plötsligt "klarnade" för svårt störda människor, det var som om deras själar helt enkelt tröttnade på att "obsessa" runt sina patologiska fixeringar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar