[Varning eller löfte: långt inlägg efter sammanslagning av flera utkast.]
På jakt efter Englands horoskop före det gällande (1/1 1801 00.00) stötte jag på några små godbitar på nätet väl värda att återge. Tidigt lade jag undan det urgamla schemat med planetens "upphöjelse" och "fall".
Det vill säga, jag sökte under 40 år knappt efter någon förklaring. Noterade för några år sedan en förklaring på tyska Wikipedia som relaterade "exaltationen" till planeternas höjd (över lokala horisonten? altitud relativt solekliptikan?) men lämnade ämnet eftersom skoltyskan i princip är glömd efter ett liv i träda - det finns texter vars precision bara slaktas av att göra in dem i "googleöversättningen".
Men så dyker vid googling en "internationell" sajt öppen för all världens astrologer upp, och på den sajten en översiktlig artikel om England och astrologin genom tiderna. Parlamentsledamoten och författaren Geoffrey Chaucer (1343-1400) är än idag känd för "Canterbury Tales", och artikelförfattaren pekar på hur vardagligt språk på hans tid uppvisar betydligt djupare kunskap i astrologin (åtminstone bland de läskunniga) än i modern tid. Gemene man kan säkert sitt soltecken från veckotidningsspalten och kanske lärt sig om det stigande tecknet i öster, men inte mycket mer.
Britterna levde förr i ett universum med astrologiska inflytanden som alla var medvetna om, även bönder via astrologins anknytning till årstiderna (genom västtraditionens fastlåsning av zodiaken till människors jordiska årstidstänkande - ett missgrepp som babylonierna undvek genom att ha den sideriska astrologin sida vid sida med rent jordisk-praktisk tideräkningen för ändamål som sådd och skörd.)
Artikelförfattarens exempel är underhållande, och den råkat möta ett gäng individer med Mars i 1a huset (i verkligheten eller via astrologin) kan eventuellt instämma i repliken Chaucer ger den "lustfyllda hustrun i Bath":
“Myne Ascendant is Taur with Mars therein, alas! alas! that ever love was synne”
"Min ascendent är Oxen med Mars däri. Ve! Ve! att allt jag någonsin älskade var Synden" (eller: "allt min håg någonsin stod till var det syndiga").
Det var Oxen i öster enligt den mest strikta traditionen som inte ens gav Ox-orienteringen god åtkomst till Venus, som med denna ascendent inte stöttar sitt negativa hemmatecken utan blir en "verksam illgörare", vilket är exakt vad Chaucer tycks alludera från, långt från Indiens tradition.
Utvikning. Vem kan motstå en snabbsökning av de 1961 horoskop med känd födelsetidpunkt jag sparat? Av 17 träffar finns absoluta bottennapp som den brittiske premiärministern Tony Blair, som hakade på USA:s Irak-krig och gjorde sig själv en förmögenhet.
Träfflistan innehåller några ytterligare gangsters i kostym, författaren till en bok som bidrog till den amerikanska kvinnans sexuella frigörelse, Erica Jong ("Rädd att flyga") och apropå hennes boktiteln en verklig flyghjälte, Neil Armstrong, förste mannen på månen! Men även väl många mördade/förolyckade: 3 av 17 måste vara en överrepresentation. Dessutom två mördare i träfflistan.
Men det är inte Venus som bär skulden i den här brittiska varianten utan den liderliga planeten Mars. Ren biologisk fortplantningsinstinkt förgrovar den redan kroppsnära Oxen till den grad att sann kärlek inte längre har någon plats om inget annat i horoskopet desarmerar Mars-Oxen i första.
I viss utsträckning gäller detta också Mars i öster i Venus andra och mer idealistiskt orienterade tecken, Vågen. Där blir en Mars-i-Luft i öster lätt någon som "får sex på hjärnan" vare sig det stannar som dagdrömmar eller leder till aktivitet. Mars är en naturlig illgörare men anses samtidig stark i 1a huset.
Mot detta måste ställas hinduismens klassificering av Mars som en "verksam illgörare". Eftersom den är en naturlig problemskapare har jag tidigare föreslagit att den i prominent läge OCH verksamt illgörande synliggör den halvdålig krigare extra tydligt eller en sexdrift som inte når sitt mål: avkomma.
Bloggaren har Mars-Vågen i lyckosamma 5e huset (ett hus för barn) men valde bort barn i detta liv eftersom Merkurius (själv en nyfiken intellektuell yngling) är så mycket mer dominant i samma hus. Vidare har han två kvinnliga fall med Mars-Vågen i 1a: en barnlös kvinna och en av vilkas flera barn ett föddes med (opererbart) hjärtfel och ett annat blev elitgymnast (Mars = de atletiska sporterna).
I ett tredje fall attackerar istället Mars Vågascendenten från ovan (hus 10) och båda barnen föddes med kejsarsnitt (Mars = kniv kommer som en övermakt från 10e istället för att kvinnan "inifrån" föder fram sina nya liv). I ytterligare ett kvinnligt fall med Mars som hugger mot ascendenten ovanifrån var det enda barnet istället adopterat (samt Saturnus i 5e barnhuset - en "saturnus-formell" föräldraindikation). Jag har många fler exempel och gemensamt trots de spretiga utfallen är att man förnimmer Mars väsen i dem alla.
När Chaucer i sin dikt låter den liderliga änkan försvara sig med att män inte är bättre de, kommer så det uppenbara svaret på läran om planeters "upphöjelse" och "fall" - ibland är saker så uppenbara att man inte ser dem! Det här slår mig som en perfekt trovärdig förklaring till klassificeringen. Jag saxar några rader ur ett längre citat:
..Ty Merkurius älskar visdom och vetenskap medan Venus blott älskar komfort och utgifter. Eftersom de skilda dispositioner äger, faller den ena när den andra i ascendenten visar sig..
Stämmer Chaucers regel - om exemplet ens är del av en schematik?
- Väduren i öster: upphöjd Sol förklarar varför Solen "faller" i motsatta Vågen i väster.
- Oxen i öster: här upphöjs Månen (modersprincipen) medan ingen planet faller i motsatta Skorpionen. Däremot anses Venus skadad i Skorpionen. Läget för "skada/detriment" är inte identisk med positionen för "fallet", som är Jungfrun, så här redan här vacklar Chaucers program.
- Tvillingarna i öster: ingen planet anses upphöjd här, men härskaren Merkurius både regerar och är upphöjd i Jungfrun och i det senare tecknet faller Venus. Detta kan förklara varför Chaucer i det fortsatta citatet fortsätter uppehålla sig vid grupperingen Merkurius med Venus (förutom att de i grekisk mytologi är son och mor). Han kanske inte avser ett komplett schema utan bara valde några begripliga astrologiska teser för sin dikt.
- Krabban i öster: här upphöjs eller stiger Jupiter medan Stenbocken sjunker i väst och med den samma Jupiter.
- Lejonet i öster. Solen härskar i detta tecken och inget kan vara mer upphöjt och således heller faller ingenting i opposita Vattenbäraren. Bloggen döpte tidigt detta till den kosmologiska axeln eftersom Saturnus är den antika världens sjunde och yttersta himmel medan Solen alltid setts som hjärtats eller centrets symbol. Detta är på sätt och visa sinnebilden för Gud-i-Världen, kognitiv klarsyn som i tiden/rotationen beser sitt eget medvetandeinnehåll (Saturnus i Luft). Central symbol för en filosofisk idealism, världen existerar bara i Någons tanke.
- Jungfrun i öster har sin egen härskare Merkurius "upphöjd" medan fallet är Venus i Fiskarna, Jungfrun och Fiskarna i öster ger alltså spegelvända budskap.
- Vågen i öster: Saturnus upphöjs medan Solen faller. (Saturnus i öster är likväl tvivelaktig i hinduisk tradition eftersom öster är ett alltför smalt och ego-orienterat världsligt läge för den mäktiga Saturnus som inte ser till person utan planerar på en högre nivå. När Saturnus aspekterar ascendenten finns alltid ett lätt despotiskt drag hos individerna - den här bloggaren inräknad! Alternativet är så förslappade och urspårade individer att Saturnus tar helt EXTERN GESTALT och agerar som rättsväsende för att korrigera individen.)
- Skorpionen i öster. Som fortplantningsdriften Mars tecken kan inget i sägas "upphöjt" här. Astrologins uråldriga världsbild förefaller inte räkna ett människoliv som ett smart drag av den eviga själen. I njutningen av sex öppnas helvetets alla falluckor och Kretsloppet slår klorna i själen. I Skorpionen faller Månen, modersprincipen, vilket bekräftar den antika tanken om själens syndafall ner i en livmoder!
- Skytten i öster saknar likt opposita Tvillingarna planet i upphöjelse (jag följer hinduisk tradition här och ignorera alla försök att ge "spökplaneterna" Rahu och Ketu hemmatecken eller tecken för "upphöjelse" och "fall".) Ingen faller heller i opposita Tvillingarna.
- Stenbocken i öster. En fullträff för Mars som anses upphöjd i tecknet och dessutom anses stark i 1a huset. I väster faller nu Jupiter eftersom den var upphöjd i Krabban.
- Vattenbäraren i öster. Samma som Lejonet, inget kan upphöjas eller falla med tecknet som motsvaras av "sjunde himmelens" Saturnus.
- Fiskarna i öster. Venus anses upphöjd och hinduisk tradition tycks ha bevarat en bättre insikt om detta genom att placera sexlivet i 12e huset, naturligt kopplat till Fiskarna. Med upphöjd Venus "faller" Merkurius kyliga intellekt i samma känslosamma tecken.
Chaucers schema visade sig inte vara något schema alls (särskilt inte efter upptäckten om den babyloniska doktrinen), men en genomgång av de 12 ascendenterna har ändå sin nytta som en påminnelse av vilken möda som ligger bakom konstruktionen av den zodiak som gällt i över tvåtusen år. Eller ska man säga, det arrangemang som så lätt lånar sig till rationalisering i efterhand?
*****
Men det fanns äldre versioner som sträcker sig tillbaka till förhistorisk tid! Jag upptäckte sent omsider en geologisk zodiak i Somerset, England, ett känt landskapsfenomen sedan upptäckten tidigt under 1900-talet:
https://articles.adsabs.harvard.edu/full/1943JRASC..37..269M
Zodiaken
har en radie på ~1,5 mil, kan bara upptäckas (med lite god vilja) från luften och är ett
resultat av geologisk bearbetning. Mark och floder har tagits i bruk. Den kan vara den äldsta zodiak som existerar och
menas tyda på att de gamla sumererna var resenärer och nådde de
brittiska öarna. Men när det kommer till förklaringar tenderar allt att bli spekulativt och osäkert. Det mest fascinerande är nästan att Harvarduniversitet har sparat en så positiv artikel i ämnet, åtminstone jag har inte fantasi nog att se zodiaktecknen i de geologiska formerna!
Zodiaken (om det är en) är dock mycket gammal: Vågen har ännu inte introducerats och Skorpionen är dubbelt så stor. (Det finns antika rapporter om att zodiaken i äldsta tid såg ut just så.) Även Lejon och Krabba (Sol och Måne) har dragits ihop till en enda region (Lejonet) så att den här zodiaken består av tio tecken. Om någon sådan zodiak någonsin existerat vet jag inte men sol och måne har alltid betraktats som två sidor av samma mynt. dessa är de enda himlakropparna som bara härskare över ett tecken vardera, Lejonet och Krabban.
Zodiaken påminner också om Vattenbärarens koppling
till fågel Fenix som alltid föds på nytt (likt en reinkarnerande själ - minns bloggens återkommande försök att knyta Vattenbäraren till det gudomliga Intellektet, NOUS, eller mänskligheten på dess andliga hemmaplan). En fotnot i artikeln ger den spännande detaljen är att en romersk zodiak hittats där Vattenbäraren representeras av en påfågel.
I
denna förhistoriska zodiak representeras Vattenbäraren av en fågel med
vattenbägare mellan näbbarna och inte av en människa med en vattenkanna. Men
hur perfekt stämmer inte den ålderdomliga engelska symboliken med den
babyloniska! "Den Store" är den verkliga Människan, andesjälen som antingen den arketypiska symbolen från hela släktet eller som någon judisk text sade: "Innan syndafallet nådda Adams huvud upp till himlen." Och hur brukar man i antiken ofta avbilda den från kroppen befriade själen? Som en fågel.
Själen är fri som fågeln, en luftens varelse, och alls inte som moderna villolärare påstår, en funktion av hjärnans evolution. Sant är att själar kan göra mer i en människokropp än i en myras... Jämför bara språket! Människans ordförråd, grammatiken som bidrar till nyanser. Vad gör myrorna? Gnider sig mot simpla kemiska luktämnen för att få instruktioner av Flocken vad de ska göra, "Demokratins kollektiva självförtryck"? Arbetslinjen genom hela myrstacken?
(Såg nyligen ett naturprogram om myrors och andra arters kommunikation och fascinerades över naturens påhittighet. Återigen märks hur biokemin är så fascinerande att många utesluter högre typer av kommunikation än de förklaringar människan för närvarande är mest intresserade av.)
Eftersom perfektion inte finns i denna världen måste jag medge att de fyra evangelisterna brukar kopplas till samma zodiakemblem som dem Hesekiel ser i en "vision" under sin babyloniska fångenskap. Se en bit ner i det här inlägget:
https://siderisk.blogspot.com/2013/07/ariel-guds-lejon.html
Den här långlivade sajten har en bit ned på sidan en kort och koncis introduktion till zodiaken, där rubriceras zodiakkretsen som Glastonbury Giants:
https://www.crystalinks.com/glastonburytor.html
New Age-sajten är faktiskt mer vederhäftig än Harvards arkiverade text eftersom den uttrycker vissa dubier och dessutom nämner hur zodiaken upptäcktes, på "paranormal väg"! Den korta beskrivningen avviker också genom att påstå att landskapszodiaken har 12 tecken och inte 10.
Schemat i det gamla blogginlägget på Sideriska avviker från schemat i artikeln om den förhistoriska brittiska zodiaken (hämtad från en samling zodiakbilder utgiven 1903). Att som i 2013-inlägget placera örnen som ersättning för Skorpionen har dock också sin poäng: dödens tecken ger själen en möjlighet att upptäcka sig själv som "fågelfri".
Ska man tänka sig att Skorpionen representerar motbilden till Oxens fysikalitet? Är Skorpionen ett emblem för den "psykiska kropp" som sitter kvar när själen bryter med jordelivet? (Motsvarande 8e hus indikerar dock döden eller dödsriket - medan Oxens 2a lustigt blir "dörren till döden" trots att tecknets solida Jord står för världstillvändhet. Zodiaken säger alltså att världslighet i själva verket är dörren till döden.
Allt detta skulle stämma med hinduisk föreställning där nästa Vatten-tecken, Fiskarna, handlar om att rena sig och bryta upp med Kretsloppens låsande inverkan! I detta synsätt blir Krabban, ett av de Passionerade tecknen, naturen personifierad och boven till att själen drogs ned till att börja med. Modersprincipen får skulden, som vanligt!
I vilket fall är en kanske 5000 år gammal 10-teckenszodiak i England en fascinerande påminnelse om hur mobil mänskligheten var när vi, de hybrisdrabbade tillskrivit förfäderna enbart primitivism. Modern forskning håller på att i grunden förändra bilden, men i början av 1900-talet (när evolutionsmyten etablerats) var den västerländska människan rejält övermodig och mycket av den bristen infekterar fortfarande västerlandet.
*****
Att läsa nätet planlöst och på måfå kan först verka överväldigande men Livet är självorganiserade. Den som inte bryter ihop av för mycket informationsintag kan leva att se all data forma sig självt till en begriplig historia. Som här i en artikel från National Geographic som anknyter till den mystiska landskapszodiaken i England:
Ny dna-forskning har visat att gamla brittiska jägare och samlare utplånades för 6000 år sedan av en migrationsvåg från överlägsna kulturer, som hade med sig jordbruket. Deras ankomst från Turkiet stämmer perfekt med den gamla zodiaken eftersom tvåflodslandets framsteg måste ha påverkat Syrien/Turkiet från äldsta tid.
Artikeln uppehåller sig visserligen vid Englands stencirklar och nämner inte den tidiga geologiska zodiaken men det står nu klart att det mystiska "druid-England" tycks vara Österlandet i en tidig kulturell expansion till det mer primitiva Väst.
Hur perfekt är inte den här texten eftersom jag några dagar tidigare börjat skriva på en annan text om jordbrukarsamhällets uppkomst och dess koppling till zodiaken. Den passar bra att klistra in här.
*****
Jag har tidigare pekat på det här sammanträffandet mellan mänsklighetens utveckling och zodiaken, men det är värt en repris. Vare sig koincidens eller tecken på en "djupare" styrning av människans evolution.
Den turkiska tempelutgrävningen vid Göbekli Tepe fascinerar. Den är exempel på mänsklighetens första fasta bosättningar. Ett tempel som omkring vilken människans som bybo uppstod. Detta var steget när grupper av jägare och samlare steg in i jordbrukarsamhället.
Elements of village life appeared as early as 10,000 years before the Neolithic [age] in places, and the transition to agriculture took thousands of years, with different paces and trajectories in different regions
https://en.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6bekli_Tepe
Det är rejält ungefärliga tal i vetenskapen, bysamhällen tiotusen före stenåldern i sin tur 10 000 till cirka 2500 före vår tidräkning...
Äldsta daterande delarna av Göbekli Tepe är nästan 12 000 år gamla, men bara 5% av den arkeologiska fyndplatsen har grävts ut. Eftersom templet hittats är dock åldern säkrad, byggnation runtomkring tillkom vartefter.
Märkligheten
är förstås att zodiakens tidsåldrar så väl matchar entrén in i
Jungfruns - det jordbrukande tecknet - för sisådär tiotusen år sedan.
Det påståendet bygger på några enkla kalkyler:
Det platonska året på 26 000 år upptäckte jag skamligt nog helt nyss, är en brittisk litterär siffra som stammar från poeten Yeats! Om han följde vetenskapens uppskattning vet jag inte men det är troligt. Astronomin vet inte och det finns en hinduisk gammal siffra på 24 000 år.
Med 26.000 är en platonisk månad eller vårdagjämningens precession genom ett zodiaktecken 2166 år lång. Backar man från Väduren år 250 när (behändigt) nog den sideriska, stjärnbaserade zodiaken och den jordiska tropiska zodiaken sammanföll (0 grader Väduren är starten på Fiskarnas tidsålder eftersom rörelsen sker bakåt genom zodiaken), då är det bara att räkna bakåt till jordbrukets uppfinning eller Räknenissen eller Profitörens upptäckt av hur man kunde göra arbetet mer lönsamt.
Det är också då, enligt hinduisk astrologi människorna råkade i luven på varande, började tala om tjuvar och fiender och blev känsliga för missväxt och skadedjur på åkerfälten vilket jägare och samlare inte varit. Jungfrun är i vår tid känd som IT-nissen eller teknokraten och det är uppenbart att samma jordiska smarthet nu flyttat över sårbarheten till våra kommunikationssystem.
Merkurius onda sida, tjuven och
bedragaren, lever gott på den del av mänskligheten som, utan att fatta
hur det gick till, blev slavar under IT-fascismens lockelser om
bekvämlighet och effektivisering - mer tidsbesparing/vinst för mig" - här föds fantasin om "tidstjuven" och den moderna alltid lätt besvärade människan, hon som i bakhuvudet alltid räknar vad det "kostar" för att t.ex. svara anständigt på en annans tilltal - historiens minsta människovarelse. Detta blev så småningom kapitalismen som gör livet så onjutbart för vissa och hopar så dålig karma över de skenbara vinnarna.
Med år 250 som bas är det bara att multiplicera vårdagjämningens bakåtrörelse x5 för att hitta Jungfruns tidsålder relativt starten på Fiskarnas tidsålder år 250 (ge eller ta några timmar): Jungfruns eon startade 10 833 fvt, ett exakt värde jämfört med vetenskapens gissning.
Sen förstås en reservation för "tiotusen år av byboendets spridning" en löslighet som gör den vetenskapliga siffran flummigare än astrologin som bygger på ett fatalistiskt tänkande, att allt på Jorden är bara speglar skeenden på högre höjd. Det var så att säga en kosmisk förlaga som initierade jordbruket - eller att motivet uppdaterade utökade zodiaktecknet - och som efter många modifikationer tycks "bakåtkompatibel".
Jordbruket knöts alltså rätt säkert till Jungfruns symbol före skrivkonsten. Den senare användes inledningsvis användes för att hålla reda på spannmålsinnehavet och snart också för varutransaktioner. Jungfrun var ett viktigt zodiaktecken innan det moderna väst där symbolen mest knyts till tjänare och serviceyrken!
Intressant nog var det NYMÅNE (projektstartens signatur) denna enda gång i "modern" historia när de två den tropiska och sideriska zodiaken sammanföll. Den exakta nymånen som ringer in Fiskarnas (människoförvirringens tidsålder) inträffar förstås inte exakt, i själva verket uppstår här några timmars kaotisk blandning av det gamla och det nya: "Visst gör det ont när knoppar brister".
Väduren, offerlammet slaktas i formen av en Jesus offer av Väduren/egot ("ske Faderns vilja, inte min") och från detta ögonblick gäller orden Jesus sägs ha yttrat till sina första anhängare: "Jag ska göra er till Människofiskare" - en allusion till den själsliga befrielsens tecken Fiskarna? (För de som inte strävar efter själslig rening representerar Fiskarna istället onda böjelser, jämför den hellenistiska kopplingen av 12e med "den onda demonen".)
*****
I inlägget om försvarsminister Hultqvists värmesvettningar (över att försvaret knappast är mycket till tillgång för NATO) tjuvstartades ämnet "babyloniernas lära om upphöjda planetlägen". Men ett äldre inlägg i samma sak, låg redan i pipeline. Det följer härnäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar