Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


lördag 13 augusti 2022

Svenskars kärlek till skogen - andlighet eller egocentrism?

I DN skriver Gina Gustavsson hur hon köper Göran Greiders "Stugland" - en lovsång till naturen hon sågar och mest finner vara en hyllning till en socialt handikappad, egocentrisk svensk. Denna senare, enligt citat från en religionsvetare, är som en naturälskare som utifrån skogen kan "titta tillbaka på civilisationen liksom utifrån". 

Gustavsson frågar sig hur samhällstillvänt det är och skissar istället en bild av ett samhälle som påminner mycket mer om astrologins Vattenbärare, det intressanta tecknet som samtidigt fångar in individualitet och kollektivitet, Samhällskroppen är EN men består samtidigt av MÅNGA självmedvetet individuella utblickspunkter. Den genuint civiliserade människan är långt bortom Greiders personalistiska avskildhets-primitivism.

Lustigt nog beskriver detta läsvärda mellanting mellan bokrecension och kåseri exakt vad Sverigehoroskopet beskriver.

Greider har "vanligt folk" i sikte och mycket riktigt tecknar nationalhoroskopets Måne den mest primitiva delen av nationalsjälen som just dessa "ointegrerade" naturmänniskor, vilka aldrig nåtts av "civilisationens välsignelser" och således lever kvar på barnets naturligt egocentriska nivå. Månen i Väduren tecknar just den egocentriska reaktionen hos Solens reflektor.

Gina Gustavsson, å andra sidan, tecknar redan i textens inledning - ett besök i en fysisk bokhandel - hur hon delar den urbana civilisationsmänniskans känslor. Astrologin, med rötter i Mesopotamien ger henne rätt, även om det oklart om zodiakens exklusivt mänskliga Luft-triangel var formulerad redan för 4000 år sedan. Men mycket tyder på att människan då var lika medveten som nu och förmådde konceptualisera sina intryck. 

Not. Tvillingarnas tecken (hinduismens Paret), det heterosexuella Parets samgående i allians via Vågens tecken och till sist samhällets uppkomst i den kollektivistiska Vattenbärarens tecken beskriver tre helt logiska stadier av det intellektuella Luftelementet allt mer komplexa utveckling mot människor som förmår umgås som något mer än solitära landstrykare, skapar sig ett samhälle.

Tar man zodiaken som en slags evolutionär schematik är det uppenbart var Göran Greider hör hemma:


Kartan placerar Väduren i sektor 1, den naturliga debutanten. Månen i Väduren motsvarar exakt det "vanliga folk" han förmår ta in, den egocentriska svensken som ännu befinner sig i zodiakens barnalika första tecken, där en personlighet och en ego-kärna måste formas som en förutsättning för att effektivt kunna "göra en skillnad" i världen. 

Vädurens härskare, det vassa svärdet visar att det för Väduren handlar om att klyva, splittra och inte att "älska" eller "harmoniera med". Barnet är här för att bråka och röra om, och tillföra sitt penseldrag till historien. (Som många inlägg upprepat är svensken snöpt redan i barndomen eftersom måndisponenten Mars ligger så passiv. Folksjälen efter omstarten 1974  "död i sin linda"?)

Vad värre är och oaktat nationalkartans interna problem: Greider har egentligen passerat detta det "enkla folkets" stadium. Mars är redan dödsmärkt i förhållandet till dessa antisociala Vädurar eftersom den befinner sig i zodiakens evolutionära akt 2, där den primitiva personligheten ("JAG tycker, JAG känner") redan är övervunnen och den djupare själens INDIVIDUALITET har nåtts. Men Mars i Skorpionen visar dessvärre att tiden att djupna i sin individualitet redan är över eftersom detta är sluttecknet innan tredje aktens UNIVERSALISM tar vid. (Visar i själva verket Greiders karta att han verkligen står i samklang med den avsigkomna mognaden hos den svenska folksjälen?)

Med en månascendent som är identisk för alla födelser under två dygn vore det fel att peka på hur livskriser förde vänstermannen Greider närmare religionen och senast utmanats nästan intill döden av sjukdomar. Men den extrema övervikten i Skorpionens tecken är ett omen av betydelse här, och inte minst som den tillslutna och solitära skorpionen under sin sten i het sand så väl påminner om den tillbakadragenhet Greider så hyllar hos den svensk han ser. 

Förmodligen förkroppsligar Greider sin favoriserade del av folksjälen bättre än de flesta till följd av Mån-Väduren baserad på en döende individualitet i Skorpionen (månfundamentet Mars samt identitetens Sol). Trots tekniska skillnader beskriver nationalkartan samma historia för "det enkla folket": Månen i Väduren och disponenten Mars i det skorpioniska 8e huset (snarare än tecknet Skorpionen). 

En paradox finns här: denna Mån-Vädurens egocentricitet sitter inte särskilt hårt eftersom Mars själv befinner sig i tecknet från det fysiska bortdöendet från denna världen. Greiders liv är en flyktig övergång från primitiv person till något mer universellt och Vädurssinnets koppling till den mer mollstämda men också penetrerande Skorpionen förblir ett mysterium. 

Mellan Måne, dess disponent och även Solen råder ju dissociation (150-gradersrubbningen) som är bloggens senaste studieämnen. Från att aldrig ha tagit Johannes Keplers formalisering särskilt allvarligt tycks nu "glappkontakten" kunna innebära märkbara klyvnader i en människas liv, ett "före" och ett "efter" (som Greiders religiösa kris i samband med faderns död) skulle vara ett lindrigt uttryck som uppenbarligen går genom kris till något nytt. Värre kanske om "icke-relationen" förblir dovt förnimbar livet igenom som månpsykets oförmåga att hitta sin väsenskärna (Solen, själen).

Ett ord om hans vänstersympatier. Gina Gustavsson kallar honom "marxist" men det har aldrig slagit mig som en värst bra beskrivning av honom som politisk kommentator. Med Månen i Väduren som bas blir makttecknet Stenbocken "naturligt" lokaliserat i 10e makthuset. Ett rent maktbudskap som luktar mer betongsosse än marxist. 

Men samtidigt befinner sig 10e hushärskaren Saturnus här i globalismens eller expansionens tecken Skytten och DETTA tyder på att hans känsla styr honom till någon universell ordning, den gamla klassiska världserövrande socialismen! Tyvärr står Skyttens härskare Jupiter i 8e dödshuset så sinnelagshoroskopet antyder en sann revolutionär som inte riktigt vill födas, och det kan ha att göra med att Greider hittat annat som lockar honom personligen (Väduren) i detta liv, poesi och litteratur t.ex.

Gustavssons text hackar och har sig (och är läsvärd inte minst därför) och noterar att Greider gillar den amerikanska naturalisten Thoreau som hon återigen etiketterar oprecist och ser en märklighet när hon riggar en "halmgubbe" och undrar hur Greider så kan uppskatta en av "den amerikanska individualismens apostlar". Av det ovan anförda är Greider själv en hyperindividualist ("hyper" just för den döende skorpionfasen), medan sinnelaget inte alls gillar döden, Väduren som just påbörjat sin ungdomliga resa har hela livet känt att det är skört, det här livet! Vemodet finns djupt invävt i den här kartan.

Men Thoreau hade en extremt stark Mars-i-Väduren, alltså den personalistiska drivkraften (som senare kommer att utvecklas till individualitet) så det finns skäl att tro DN-skribenten förväxlat Thoreaus popularitet i USA med "individualitet" (baserat på den amerikanska elitens hat fackföreningar och social-ism). 

Många sinnelag finner Mars närvaro ett irritationsmoment men ibland stimulerar den snarare och tydligen har Greiders Måne reagerat positivt (Väduren är positivt polariserad) på amerikanens skriftställeri, kanske genom ett subjektivt urval av vad T hade att förmedla, men om det vet jag inget, dålig konsument av svensk litteratur.

Tidsherren eller Ödet råder över Hoppet!
(Saturnus 7e himmelen, Jupiter 6e himmeln)

Sanningen är att den amerikanska poeten har Saturnus i hemma i det verkliga samhällets Vattenbärare och således är både individualist och universalist. Dessutom lutar han åt den mystiska, metafysiska varianten av Vattenbäraren då han likt en asketisk munk låter denna rent idealistiska gränsdragare Saturnus kastar sitt långa trekvartsvarv som begränsar normalt välgörande Jupiter i Skorpionen. 

Här tycks det dessutom bli tvärstopp för den sexuella instinkten att skapa avkomma på en så låg nivå som Vattenelementets fysiska (näringslivets slavsystem är en perverterad imitation av naturens samsara, kretslopp), vilket redan det antyder att hans Vattenbärare står tydligt högre i evolutionshänseende, i andemänniskans Luft. 

Denna karta (som bygger på såväl sol- som månascendenten, och således tecknar ett viktigt dygn) gör näringslivets Vatten till Olyckan eller Fienden. Det är inte blommor och blad i sig som attraherade Thoreau till naturen. Helt i linje med bloggens "sociala utstötningssyndrom" tycks Luft och Vatten hålla avstånd från varandra och vilja /kunna beblanda sig (de symboliserar den Rationella och den Irrationella sidan av människonaturen).

Den som kan sin Platon (och den här bloggen) vet att Luft representerar "verkligt vara" för vilken den biologiska Vattenvärldens krälande grodor är en verkligt dålig avbild till den äkta varan, uppstår gärna en självpåtagen "utstötning" i de fall när inte "social mobbning" förklarar. (Vad skulle Thoreau sagt om det svenska samhället där medierna frossar i "naturliga" sjukdomar som "polyamorösa relationer" och allsköns tecken på att Saturnus helt upphört fungera i den här nationalsjälen och att sjunde himmelen för evigt stängt sina dörrar för landet som andlig entitet? 

De polyamörösa, om krämpan visar sig kronisk, kanske flyttar ner i naturens hierarki och blir just kåta grodor klängande på varandra i flock i ett kommande liv! Ser framför mig scener från överklasspartyn i filmen "Eyes Wide Shut" som entrébiljetten till nedgraderingen.)

Trots den sociala obekvämhet Saturnus blockering av Jupiter lågnivå-utbredning (eller just därför) visar Thoreaus karta en sällsynt version av Vattenbäraren. Tecknet ringar i vanliga fall in jordbundna samhällen (men också filosofiska system, vilket är fallet med T).

Om inte Saturnus gränsdragande konceptioner funnits till hands gör huvudlösa, halshuggna Draksvansen sitt för att hålla Jupiter-Skorpionen kraftlös (jämför Sverigehoroskopet där den högre rankade Saturnus istället förnekas i detta land utan Översjäl). Thoreau var en sann, glasklar tänkare och naturligtvis antikapitalist och Gina Gustavsson borde ha ägnat Thoreau åtminstone några minuter innan hon förde honom på tal. Hans individualism är överhuvudtaget inte besläktad med "amerikansk individualism" även om han hade gott om synpunkter på sin tids samhälle.

Skolartikel om Thoreaus andliga filosofi, transcendentalismen. Texten stämmer perfekt med den här bloggens tes om personens Daimon eller Översjälen, sammanfattad i ett zodiaktecken, Vattenbäraren:

https://study.com/learn/lesson/transcendentalism-overview-writers-thoreau-emerson.html


Se även den här bloggens tidigare astroanalys:
https://siderisk.blogspot.com/2018/01/henry-thoreau-en-skymt-av-lejonet-aslan.html



PS. Ser just att bloggen, nu på sitt 14e år, publicerat 6.700 inlägg. Om någon funnit både ett och två verkliga stolpskott i detta utflöde kan jag berätta följande: närmare 700 mer eller mindre färdigskrivna texter ligger kvar opublicerade, underkända. Tänk så mycket tid bloggaren sparat åt läsaren genom att till skillnad från ekipaget Sverige ha hjälpligt fungerande bromsar.

 

Inga kommentarer: