Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


måndag 15 augusti 2011

Artisteri & droger i Vattenelementet (igen)


Mörkret bakom ryggen

När jag hör om ett livsöde kantat av droger, tänker jag numera, "Nå, vilket av de tre Vattentecknen är det den här gången?"

Så tänkte jag aldrig före upptäckten av den sideriska zodiaken. Det är de otaliga stickproven på tidningsskriverier sedan början av 2009 som givit så tydliga indikationer. Och när jag hittade en illustration av filosofen Platons tredelade själ, där det kalla och begärande Vattenelementet kopplades till genitalierna, då stämde alla pusselbitar. 

Livet självt är en frustrerad, begärande inrättning. Liv begär mer liv. Livet självt har dödsskräck och försöker hålla kretsloppets hjul rullande genom att locka människan att hon inget annat är än en fortplantningsmekanism som ständigt måste vara verksam för att inte Döden ska ta över. Skräckfilmen Alien beskrev Modern (Kräftans tecken) perfekt, i denna demoniserade läsart. Livet parasiterar bara på varelserna, vi är inte vinnare i det här, det är den onda Moder Natur. 

Fredrik Reinfeldt är ett sådant här monster. Med Solen i Moderns tecken producerar han samma remarkabla myt för svenska folket: att de måste jobba jobba jobba - särskilt kvinnor måste vara sysselsatta 100% och inte mindre! Reinfeldt måste vara hysteriskt rädd för att hjulen ska stanna, för att själv dö!

Faktum att han var tvungen att lämna Skandinavien en vecka när massmord inträffade i grannlandet Norge nyligen, och när någon sökte spränga människor i Stockholm vid jultid förra året var han förstummad i ofattbara 17 timmar. Här ser vi en ledare som inte ens har grepp om livets mest grundläggande tematik. Och det beror på att han är OFFER för en zodiakal idé, han är ovanligt tydligt besatt av "makterna". (Det är vi alla men inte alltid lika tydligt som i "landsfaderns" fall.)

Nu skriver Aftonbladet om Gösta Ekman den äldre, Sveriges första filmstjärna som strax drogs in i kokainmissbruk, och jag räknar ut horoskopet mer som sport, för att se vilket av de tre Vattentecknen det är den här gången. Från "svamphoroskop" som Whitney Houstons har sagda Kräfta kommit att dominera som det kanske mest hjälplösa offret. 

Inte bara finns risken för omättlig girighet i tecknet (se de fyra lasterna) - mitt i allt tecknar den snäva kretsens tecken också rasism (se studien av 81 främlingsfientliga horoskop). Av veckotidningarnas sockrade porträtt av de tolv tecknen återstår föga om man studerar dem via skandalnyheter! Här visar sig de zodiakala principerna i deras urspårningar eller omåttliga tagningar. 

Och så var fallet även med Ekman den äldre. Här ses extremismen bland annat i hela tre oppositioner som skriker efter en upplösning i en syntes på en högre nivå. 

Men framför allt kan man tillskriva hans dåliga karaktär två oppositioner mellan Jord och Vatten, vilka sällan kan förneka sig materialismens falska löften. Allra karaktärssvagast är den "sataniska axeln" mellan mun och anus (Oxe och Skorpion) som kan avstanna helt och enbart leva för att konsumera.




Och... i centrum hittas förstås detta obegripligt lättpåverkade sinne - Månen i härskarläge i Kräftan. Jag har på nära håll en alkoholist med samma Måne (och en märklig förmåga att ändra historien - sin och andras - vartefter han fortskrider på livets väg). 

Paradoxalt nog även funnit en helnykterist med Månen i Kräftan, en kvinna som med båda Ljusen i Vatten troligen känner av sin egen karaktärssvaghet och tar det säkra för det osäkra och håller sig långt bort från alkohol och annan stimulantia. Istället resulterar då en tråkig överlägsen präktighet och brist på medkänsla med människor som slagits ut. Månen i Kräftan är empatisk, men bara mot de den förmår identifiera sig med!

Aftonbladet har en förbluffande motivering till Ekman den äldres kokainmissbruk (som han lärde sig under filminspelning i Tyskland under det dekadenta 1920-talet). Han föll inte för drogen pga. dess förföriska egenskaper utan för att, "från och med nu kunde han jobba dygnet runt om han ville."

"Om han ville?" Märklig precisering som tar tillbaka insinuationen att Ekman d.ä. var arbetsnarkoman före han också blev vanlig narkoman.

Men arbetsnarkomani verkar stämma, Månen i Kräftan är verkligen en "busybody", om sig och kring sig. Och mittöver, "lätta pengarnas" Jupiter i Stenbocken. I fråga om pengar syns också avvikelser i riktning mot girighet: Venus i Skorpionen opponerad av hungriga Rahu i pengarnas tecken Oxe. 

Svenskarna valde märkliga idoler när förra seklet var ungt. Idag skulle man kunna tycka det här är en rätt tragisk karaktär. Eller hur mycket har egentligen hänt?

Nu har vi kokainmissbrukaren Persbrandt istället, och fastän Vattenproblematiken inte är lika tydlig i hans horoskop, finns den där, liksom näsan som pekar dit där pengarna finns (sinnesmissbruk måste finansieras). Är det som publiken uppskattar hos dessa så kallat karismatiska skådespelare egentligen bara drogens inneboende andeväsen? (För mer kokain, se Plura Jonsson, också folkkär. Nu Solen och den fallna krigaren Mars i Kräftan.)


PS. Jag tyckte skådespelaren liknade författaren Björn Ranelid på det här fotot och gjorde en jämförelse:

Båda har Saturnus i Lejonet.
Båda har Jupiter i Stenbocken.
Båda möts längsmed den sataniska axeln, Venus i motsatta tecken

Inga kommentarer: