Hur genialt att skriva sig ur en förlamande dödsångest tänker jag, innan jag inser att Claes Britton i SvD:s intervju har skrivandet som sitt yrke. Verktyget låg mitt framför näsan på honom! Nåväl.
Astrologiskt kan man lära sig en del om döden av journalisten och reklammannens födelsehimmel.
Solen har nått Stenbockens tecken vid lunch och jag antar den placeringen just för att Livets planet fördjupar motsättningen med modern, Månen. Jordelementet och Eldelementet representerar diametralt motsatta ting och där Modern i Lejonet stod för liv verkade den här mannen intill moderns bortgång via dödens element Jorden - materialism, prylmentalitet.
En Sol i Stenbocken - som tror sig designa eviga imperier (långa i geologisk tid, ja, men inte eviga) - förstärker också den materialistiska fixering som syns i oppositionen till hus & hem-tecknet Kräftan. Det förvånar mig inte alls att se att hans skrivtalang ligger bakom ännu en av den miljard kokböcker svenskarna är patologiskt besatta av att skriva.
Den som söker den här bloggen kommer att se många uppgörelser med den svenska folksjälens haveri i en sekulär, prosaisk mentalitet. Att Östermalmsbarnet Britton valde att skriva om matlagningskonsten på stekarkrogen Pa & Co ändrar inte den saken. Snarare ges en pusselbit i vilka samhällsklasser insiktslösheten om livet och filosofin dominerar. Men Livet med stor bokstav har en förunderlig förmåga att väcka även det sovande folket, män som Reinfeldt och hans livsstilslikar.
Den krigaren Mars, fallen i cancerns tecken Kräftan, ligger måhända närmare sin aspekt av olycksbringare än något annat i det här tecknet. Även den placeringen har grundligt utforskats på bloggen, med bl.a. resultatet att den visade sig statistiskt överrepresenterad bland hbt-människor.
Vi har också kokainsnortande och folkliga Plura Jonsson i samma kategori av sinnenas slavar, och är inte mat också hans stora passion av den omfångsrika kroppshyddan att döma? (Kroppshydda: den räddhågsna Kräftans försvarsmekanism!)
Jag kan tänka mig att det är den distorderande demonen Rahu (Drakhuvudet) som ligger bakom patologisk dödsskräck när den passerar ett Vattentecken. Här har vi en oskön kombination av olycksplaneten och norra månnoden!
Jämför standardexemplet, massmördaren Ted Bundys katastroftillstånd i Vattentecknet Skorpionen. "Vattnet suger", och medan reklammannen stretade mot den mörka och omslutande energin i Kräftan tills han gav upp och började skriva om saken, där agerade - Solen! - Ted Bundy ut hela Skorpionens svarta dödstema!
Men det här horoskopet är mer komplext än så. Vi har samma signatur om faktabortträngning här som hos den ytliga livsstilsmänniskan och förnuftspredikanten Christer Sturmark, ett annat av bloggens flera tacksamma standardexempel.
Bakom hans rabiata ateism ligger mycket möjligt samma förlamande dödsskräck som Claes Britton till sist tvingades möta genom moderns bortgång, fast tusen gånger mer bortträngd, Sturmark har nämligen ett Jungfrupsyke och det söker kontrollera saker genom att hacka sönder dem i hanterbara fakta. Brittons Måne i Lejonet indikerar istället ett dramatiserande, konstnärligt sinnelag som snarare "hjälplöst" förstärker de inre förnimmelserna, vilka de än är.
Sturmark kan mycket väl vara Fan som blir religiös först på dödsbädden, så dissocierad från verkligheten är den himlakartan, här fick Britton livet tillbaka tack vare en svår prövning.
Det gemensamma draget för både de här genomsekulariserade individerna är störningen mellan den fallna krigaren (igen!) och den skevhet i tankelivet (Luft) som Mars skapar genom att rikta det långa onda ögat mot konceptskapande Vattumannen. Dissociationsproblemet kan förenklat uppstå från två håll, antingen som att Luftelementet, intellektuell verksamhet söker betvinga oönskade känslor (Vatten), eller som att det "lömska" omedvetna Vattenelementet angriper och derangerar individens själva förnuft (Luft).
Både Sturmark och Britton tillhör den här typen som rationaliserar (Luft) skevt eftersom de har ett själsligt trauma (Mars i Kräftan) som har kapslat in sig och inte längre är direkt åtkomligt för "förnuftet". (Ja, Sturmarks ateism är i själva verket ett psykologiskt problem, och alla hans argument för Guds icke-existens kampen för att hålla cancerrötan begravd i det omedvetna.
Ja, Brittons tidigare liv har sannolikt också bara varit idel yta och livsstil, och "det negativa värdet" var just det som artade sig till en existentiell kris. Här har vi mycket av förklaringen till varför bloggen hittar så urartade sex-, piller- och spritmissbrukare närhelst en kändis domineras starkt av det kalla Vattenelementet.
Samma Mars i hus & hem-tecknet Kräftan som i goda tider gav en så lidelsefull passion för det lilla livet, vändes således mot Britton när det kom till de stora frågorna! Mars attackerar här hela Vattumannen i meningen konceptuell helhetsbild, ens världsbild.
Jfr Sturmark som söker förgifta svenska folket med en certifierat falsk ateistisk helhetsbild som efter en god start under det materialistiska 1800-talet har blivit allt mindre övertygande ju längre vetenskapen kommit.
Som brittiska matematikprofessorn John Lennox sade i en debatt mot Sturmark 2010 där den svenska ateismen visade hur platt och okunnig den är, har DNA-koden i princip verifierat kristendomens och den grekiska filosofins mäktiga tanke om att ett LOGOS, en intelligent instruktion, ett ord, ett tilltal, kontrollerar och formar livet - DNA!
Jag har här antagit en Sol i Stenbocken och en Måne i Lejonet eftersom jag har släkt på nära håll och haft många tillfällen att se hur ibland ytlig den här kombinationen är. Individerna har varit helt absorberade av denna världen och helt tagna på sängen när livets djupa frågor dyker upp.
Britton berättar hur döden livfullt visade sig för honom redan som barn, i en anhörigs bortgång. Hans blev varse "krafterna som minskar, utseendet som faller ihop, så det svåra lidandet". Det här stärker antagandet om Solen i Stenbocken som är känd som en som studerar tingens yta. Och naturligtvis, Liemannen Saturnus var hemma i härskarläge i Stenbocken detta år. Resultatet är ett direkt möte i samma "hus" mellan Livets signifikator Solen och Döden.
Det har att göra med, tror jag att Eld och Jord är fiender till varandras världsbild och när Jord - själens syndafall ner i materialistiskt tänkande redan är markant - då dras Elden, den rena varseblivningen, ner i smutsen den också. Elden blir en infernalisk passion, livfullheten missriktas och ägnar sig åt att erövra denna världen och göra sig i ett hem i den. De här individerna blir just så här tagna på sängen varje gång det verkliga Livet (med stort L) påminner om att jorden inte är ett permanent hem för själen.
Det är ingen slump att Sveriges nationalhoroskop har en Måne i Eld (Väduren) och vars disponent (Mars) står i Jord. Då får vi pseudoliv, människor som bankar och målar på sina hem, mer och mer desperat för vart levnadsår. Filosofi och vishet står tyvärr inte skrivet i stjärnorna för detta folk. Det kommer att krävas betydligt mer invandring till Sverige innan den här bisarra, materialistiska skönhetsfläcken i nationalsjälen löses upp och Sverige blir ett öppet land där själar verkligen kommunicerar med varandra.
*****
Se även etiketten "reinkarnation" för inlägg av mer eller mindre spekulativ art, samt en liten text om Ian Stevenson, barnläkaren som, utom för de mest derangerade skeptikerna, har verifierat själavandringens existens.
Inte för att tanken bereder den egocentrerade sekularisten någon lindring... Dö måste denna kropp för att kunna fortsätta i en annan.
2 kommentarer:
Döden är ju ett ständigt pågående process i våra kroppar ... vissa bakterier lever bara några sekunder och efter 40 börjar kroppen ge upp tills alla funktioner (dubbelriktad information=reflexer) upphör !
För att översätta din kommentar tillbaka till ämnet för denna blogg, är det Fader Tid du talar om här, och hur tid kommer i flera storleksordningar.
Horoskopet här ovan indikerar exceptionell fixering vid Tiden, inte bara genom att Saturnus/Kronos är i sitt fysiska hemmatecken utan också därför att intellektet (Merkurius) färgas in av denna bedövande fixering vid det manifestas obeständighet. (Månen i Lejonet dramatiserar!)
Till sist förstås också avhuggna Draksvansen (Ketu) i samma tecken för en fixering vid avskiljandet från det temporala förloppet. Demonen suktade efter odödlighet enligt den indiska myten, så månnodsaxeln behöver inte ens tolkas nämnvärt i det här fallet.
Skicka en kommentar