Låtsas stå över dödsskräcken

Den brittiske gerontologen, som gått från att ses som en "crackpot" till en röst värd att kommentera, beskrivs i SvD. Aubrey de Grey menar att människan på ett kvartsekel kan eliminera kroppens mikroskador som byggs upp och leder till åldrande och död, bara pengar slussas in i ämnet!

Det ser ut som mer än tanke att ämnet förs på tal en arbetsdag efter att jag tipsade om att mänskligheten om 2000 år kommer att gå in i Stenbockens Guldålder då materien är fullständigt genomskådad och evigt mänskligt liv ett faktum.

Utfransning. På tal om a/ synkronicitet eller b/ idélösa människor som shoppar efter uppslag att skriva om, noterar jag också en fil.dr. i psykologi på Newsmill ta upp ämnet kvantitativ mätmetod kontra kvalitativ metod (t.ex. djupintervjuer) - också detta en knapp dag efter att jag ägnat samma ämne ett inlägg!

Utifrån den misär psykologiämnet befinner sig i Sverige - medvetandet enbart betraktat som en biokemisk "effekt" och en i alla avseenden mätbar storhet - förvånar det inte att psykologen låter som en trött härmapa till Svenskt Näringsliv som nyligen bespottade humanistiska universitetsämnen för dess påstått dåliga lönsamhet - ur det renodlat kvantitativa sifferperspektivet, vill säga.

Att två av bloggens intilliggande inlägg tycks ha avknoppat sig i medierna tyder på att folk var läshungriga på söndagen alternativt att vi alla styrs i våra infall av stjärnorna (Platons idévärld)!

Åldrandeforskaren Aubrey de Grey var ett barn som aldrig sett sin far enligt Wikipedia, och hans mor pressade honom att lära ämnen som matematik, i vilka hon själv var okunnig (föräldrarnas så kallade instrumentalisering av avkomman för att låtsas ha nått ett självförverkligande).

Det luktar patologisk datanörd här på exakt samma sätt som i fallet med rättshaveristen Julian Assagne. Faderlösa pojkar som massmördaren Anders Breivik har ingen som kan visa dem mot rätt tänkande, de kan landa var som helst. Greys horoskop bekräftar dessa tankar:

Solen är upphöjd i Väduren, barnet viktigt som identitetsmarkör för den traumatiserade, harmsna moder (Kräftan) som lämnats av sonens biologiska far. Traumat i modershägnet är i själva verket enormt, för den fallna Mars förstärks i sitt fallna tillstånd av "förstoringsglaset" Drakhuvudet. 

Och vilken blir Greys teori? Jo att det är "mikroskador" i kroppen som ackumuleras eftersom evolutionen inte implementerat några reparationssystem för att hålla människan evig ung! Detta är vansinne, det är ett skadat psykes ohejdade fantasier, men det har kombinerats med en dos rationalitet så att en del kanske låter sig duperas och tror på vanvettet. 

Här ser vi den extrema själsskadan i Kräftan fortplanta sig till den koncept- och ideologiproducerande Vattumannen för ett rejält dissociationssyndrom, dvs. individer som väljer att skära bort delar av verkligheten för att lättare kunna hantera livet. I lindriga fall blir det bara några mentala skygglappar - blindhet inför helt uppenbara fakta - men ibland löper mytomani och desinformation hejvilt. 

Eftersom Månen i Vattumannen är Mars/Rahu-Kräftans disponent får vi dessutom en vild rundgång mellan Luft och Vatten och det här är så nära ren sinnessjukdom man kan komma. Geniet och galningen, så nära varandra...

Det tydligaste tecknet på att Grey själv lider av en våldsam dödskräck är att han påstår att frågan om evigt liv aldrig forskats i därför att "andra" lider av dödsskräck! Hör den duktige stoikern som själv övervunnit rädslan för att dö!

Jag skulle vilja påstå att denna Mars med Rahu indikerar en nästan helt förlamande dödsskräck och att allt hans mentaliserande över frågan är själens sätt att patologisera, att svettas ur sig problemet.

Jag gissar att den här mannen hade varit sinnessjuk om inte Månen fått stöd från sin disponent Saturnus. I slutet av negativt polariserade Stenbocken är ramifikationens planet enligt avashta-läran bara nyfödd men vad av ramverk och förnuftsresonemang den producerar utifrån sina fysikaliska erfarenheter (Jordelementet) gagnar Månen i konceptuella Lufttecknet Vattumannen. Här har vi ett bra samarbete mellan Jord och Luft på den resonerande lunära sidan, och bloggen kallar detta för en "rationalist".

Det är därför han övertygat forskarsamfundet om att hans idéer meriterar en granskning - de ger sken av att gripa tag i konkreta, empiriska fakta (Saturnus i härskarläge i Jordelementet), fastän vi som ser hela Greys horoskop, förstår att han tänker som besatt för att han gränsar till vansinne i sin dödsskräck.

Vilken mörkläggning som pågår på denna himmel!

Och för att förstå smärtan och ilskan över den frånvarande fadern (jämför Julian Assanges fadershat som övergick i terror mot världens alla stora män - pappafigurer hela bunten), se hur Solen i Väduren disponeras av Mars i Kräftan. Här är Eld och Vatten i fräsande konfrontation! Det här är ett förhöjd stämningsläge som är osunt, det är också en remarkabel bindning mellan barn (Väduren) och moder (Kräftan).

Att fadern - Solen - varit frånvarande från första början är svårt att utläsa av ett horoskop som saknar födelsetimma, så vi stannar vid de här märkliga "blocken" eller komplexen som både samverkar och inte samverkar: 

1/ dissociationen mellan den omedvetna instinkten, skadan eller rädslan för skador mot cellvävnaden (Kräftan = hem, cell) och det medvetna resonerande tankelivet, 

2/ den efterrationaliserande verksamheten via Måne och disponent Saturnus i "tänkandets" Luft och "realismens" Jord, samt 

3/ den överhettade solära handlingsmänniskan som jobbar som ett djur på att livet ska segra (Solen upphöjd i Väduren) över den djupa insikten om att Döden och Separationen alltid vinner till sist (Mars i Kräftan, abrupt eller smärtsam brytning med livet).

Det är mycket möjligt att det behövs sådana här udda livsöden för att producera udda nytänkande! Skulle hans modell med sju "akilleshälar" i den mänskliga kroppen, sju läckande såll, sju "dödspunkter" alla kunna underhållas genom en helt neurotisk medicinvetenskap, då kanske man skulle kunna upprätthålla en frisk kropp i århundraden. Men i STÄNDIG DÖDSSKRÄCK för att en löjlig vardagsolycka skulle kunna sätta stopp för denna imbecilla dyrkan av mer biologiskt liv!

Det är ingen slump att den mest emotionellt obalanserade delen av Greys horoskop är Mars/Rahu, Saturnus/Ketu samt Sol/Merkurius i RAJAS GUNA, kvaliteten som lider därför att dess lidelse för simpelt fysiskt liv är så obalanserat överutvecklat!

Det är för att betvinga sitt eget överdrivna lidande (se Mars/Rahu i Kräftan!) som denna bindgalne biolog håller på som han gör. Hans teori (rationalisering) är hans sätt att bedriva självterapi. Troligen en följd av faderns försvinnande - Livets och Solens förmörkande. 

Dvs, var fadern frånvarande från första dag är det inte ett faktiskt trauma han upplever utan en konstruerad fantasi. Det enorma trauma som Mars/Rahu tecknar i Kräftan ska snarare sökas som ett "ingångsvärde" i detta liv, en påminnelse i horoskopet att han dog brutalt eller abnormt i sitt föregående liv. 

Mars i Kräftan kan läsas som "besvikelse på Mamma", "besvikelse på Moder Natur", "besvikelse över att det biologiska livet är så ofullkomligt". Hör dårskapen i hans tanke: Naturen har inte brytt sig om att utveckla de reparationssystem som skulle möjliggöra tusen år av liv.

Men lilla snart femtioåriga pojke! Naturen kanske vill se oss checka ut efter en viss tid! I döden assimilerar själen upplevelserna från det gångna livet på ett för dagens människa obegripligt sätt, och förbereds eller förbereder sig för nästa återfödelse i en fysisk kropp. Det kan ligga en poäng i att inte bli fast i samma kropp tusen år! Det är nämligen inte dagjaget - egot - som är den enda aktören på den här färden. Den osynliga själens avsikter kan vara helt andra än vad vakenjaget tror sitt liv om att handla om.