Robyn, på kant med alla som fordrar något / karriäristen Ana de Armas

 

Slasknyheten att artisten Robyn lyxrenoverat för nästan 2 miljoner i skrythus (där kända lesbianer bor, återkommer till denna detalj) men nu har rykt ihop med byggfirman, följs slumpartat av en text i DN om "rättshaveristen". Visserligen med fokus på förtörnade människor som tar styrelsemöten, bostadsföreningar m.fl. arenor som gisslan. Jag kommer här att samläsa dessa två rubriker i tiden.

Minns man tidningsrubriker från då en ung Robyn slog igenom, inser man snart att hon uppenbarligen varit i luven på alla och alla väldigt länge. Först var det den tid då hon såg ut att kunna bli stor i USA, när om och om igen tillbakavisade misstankar om att det udda pojkklippta håret indikerade lesbianism. 

Hon förklarade för var och varannan amerikansk journalist att frisyren berodde på problem under skolåren, eftersom förnamnet Robin i Sverige var ett pojknamn. Har man någonsin hört ett så ologiskt svar och undvikande svar på den ibland underförstådda frågan om hon var lesbian? Om namnet i kombination med kortklippt hår ledde till problem i skolan, varför då inte låta håret växa?! Den enklaste sak i världen om man verkligen inte är lesbisk och vill bryta retsamma skolelevers ytliga koppling mellan namn och frisyr. Det luktade mörkläggning lång väg om Robyns pladdriga svar till amerikansk press.

Det dröjer inte länge innan Robyn är i konflikt med det amerikanska skivbolaget eller möjligen sin representation där om hur hennes musik ska låta eller hon ska marknadsföras. (Ursäkta de vaga minnesbilderna men slasknyheter stannar på ytan och gallras snart bort.) Det var väl vid den tiden Robyn tidigt blev en av de sångartister som började handha sin egen skivutgivning och - mot hennes bedyranden i amerikansk press - blev en "ikon" i gay-världen, dessa människor som vill att kvinnor ska bete sig som män så att de kan tända på en skruvad privat bild av ett "erotiskt objekt". 

Det är bara att inse att Robyn, nu alldeles för gammal för att göra tonårsmusik hamnat i ett läge där hon - som ville kontrollera sin egen karriär - inte verkar kunna kontrollera någonting, allra minst sin image där musikinriktningen borde ha skiftat i takt med sin och publikens åldrande. Det finns ju en naturlig mognad inbyggd i människans levnadscykel och personligen fingrar jag ibland på några barndomsartister i skivhyllan men får aldrig lust att repetera urvuxna och alltför enkla artister. Öronen har och förståndet har vant sig vid mer än dagisvisorna som ett förfärande antal vuxna diggar och tror är riktar sig till dem. 

Jag gjorde själv den missen och köpte musik av flickiga artisten Lenka (astrokommenterad 2012) men insåg att hon skrev förskolemusik för småflickor! Hon hade verket en smula kreddig och arty i en reklamfilm för Microsoft Windows, men hi-tech-kontexten var bedräglig.

(Ungdomskulten tar sig ibland bisarra uttryck och AB:s röst för de äldre, Britta Svensson, är ute i ogjort väder som hävdar rätten att digga hip-hop vid 70. Konstlad och falskt argumenterat även om hon delvis har rätt - DN publicerade en riktig skitartikel som förlöjligade den klassiska musikens företrädesvis äldre publik.)

Att Robyn därför vägrar betala lyxrenovationen... är den förresten ROT-subventionerad? Är det skatten på min fattigpension som används till de "exklusiva materialen" i Robyns etagevåning? Att hon är så missnöjd med debiteringen ingår helt klart i ett närmast livslångt mönster som "missanpassad" och missnöjd. Hennes födelsedygn uppvisar en uppenbar problematik som faktiskt har både med auktoriteter eller överordnade att göra såväl som med personliga låsningar och kanske djupgående identitetsproblem (vilket skulle kunna förklara inflyttningen i ett "kulturpersonlighetshus" på Söder i Stockholm, där man hittar några kändislesbianer).

Som en kuriös koincident föds Robin samma dag discodrottningen Donna Summer toppar den amerikanska listan med "Hot Stuff" medan etta på Englandslistan också är en discodiva, Anita Ward, och hennes ytterst ekivoka "(You Can) Ring My Bell" som kan - ursäkta grovheten - kan översättas som "Du får fingra på min clitoris tills jag upplever ljuva klanger".  Wikipedia är nästan misstänkt angelägen om att framhålla att texten handlar om att "ringa ett telefonsamtal" och att en BARNstjärna ursprungligen var påtänkt att sjunga in sången.

https://www.onthisday.com/date/1979/june/12

Anita Wards publik känner jag inte till, men Donna Summer gjorde New Yorks gay-kommunitet tvärilskna där hon blev kristen och svek sina fans i deras missriktade hedonism. Dygnet för Robyns födelse indikeras således av den homotrend som discomusiken promoverade men även identitetskonflikten via Donna Summers ställningstagande mot den hand som födde henne så länge hon spelade med. 

Astrologiskt kan man tänka sig att flera faktorer påverkar Robyns taggiga liv. Tomma fantasier (Månen), Venus-preferensen hos kvinnor för sitt eget och därmed också identitetsfrågan (Solen). Och den yttre formen på ting eller personer (Saturnus) i synnerhet. Saturnus upplevs ofta som en ofrivillig bindning, och därav feminismens hat mot Patriarken och hans värld (Saturnus).

Att Robyn inte trivdes med skivbolagets sätt att nischa henne, var bara ett första exempel på den svåra störningen mellan formala och patriarkala Saturnus och identitetsmarkören Solen. Det är också samma Saturnus som låser henne till en look och en musik som hon inte vill skiljas från trots årens gång. Hon är en föredetting och det äter henne säkert.

En sinnelagsascendent (Månen som start på 1a huset) ger också en dissociation mellan sinnet och dess fundament i den välgörande Jupiter i Krabban. Här är finns frågetecken för både officiellt karriär-jag Solen och den privata lunära sidan. 

Men framför allt är soltecknet komplext för dem födda Sol-Oxe detta år: Solen är fundamentet för Lejonet (ofrånkomligen en symbol som drar mot det maskulina), men Saturnus "yttre form" går i attack mot Solen - resultatet blir nog t.o.m. en mer problematisk variant av "egenmäktigheten" än det Eld/Jord-krig som först taggades så, den egocentriska och ofta råa ton som kommer ur Väduren/Stenbocken när också Saturnus ingår i komplexet.

Utvikning.

Ska man koppla den spektakulärt auktoritetshatiska störningen under vilken Robyn föddes till revolutionen i Iran i början av 1979 och det påföljande ayatollah-väldet? (Verkligen en grogrund för kvinnors manshat!)

Det handlar då inte om den snävt personliga störningen Solen/Saturnus utan om större krafter. Iran styrdes av USA via den köpta shahen och upproren började redan 1978 innan Wikipedia anger 11/2 1979 som slutdatumet för revolutionen.

Typiskt för startdatumet 7/1 1978 är livligheten i de föränderliga och progressiva tecknen av typen Ljusets kvalitet. Särskilt den filosofiska/religiösa axeln mellan Tvillingarna/Skytten står i ljusan låga. Solen i Skytten och soldisponenten Jupiter rycker fötterna under Ledaren/shahen genom sin oppsition från Tvillingarna. Det är en huvudvärk att lista ut när en opposition gör nytta eller innebär problem! Här favoriserar symboliken ett maktskifte men ur USA:s marionettregering är det förstås en otrevlig opposition. 

När sedan den "demoniska ambitionens" Rahu når in i dominanten Lejonet och delar tecken med auktoriteten Saturnus, då måste övergången från dekadent lyx-mentalitet till en extremt repressiv form av Islam ha tagit skruv! Jag har inte kollat själv, men Wikipedia-artikeln har detaljer om revolutionens olika stadier.

Rahus och Saturnus samgående (i samma tecken) tycks motsvara revolutionens final:

Range of search: 1.01.1978 - 1.01.1980
In steps of: 24h 0m
Search for...:
sa.0.nod
 
Realization intervals (begin - end):
18.11.1978 -  3.11.1979

 *****

Ana de Armas 2017 i "Bladerunner 2049"

Artisten för dagen är annars aktrisen Ana de Armas och det ska bli intressant om hon fortsätter vara ett lealöst objekt i filmregissörernas händer eller om hon tar kontroll och undviker att slussas in i enbart vissa filmroller. Kritiken är tydlig mot nya filmen "Blonde" där hon gestaltar Marilyn Monroe. 

Nämner den fabulösa kubanska skönheten enbart för att det skrivs om filmen och att hon passande nog är raka motbilden till den pojkflicka Robyn en gång var: istället för Solens självskapade upplevelse av att Saturnus söker binda den, föddes Ana när Solen och välgöraren Jupiter gick samman i ett alltigenom lyckligt famntag och dessutom i Debutantens tecken Väduren - tecknet som är så lätt att gilla till följd av dess raka och okomplicerade natur. Men även kubanskan har ett kraftfullt Eld/Jord-krig - dessa är kämpande och strävsamma typer. 

 

Men det här egenmäktighetssyndromet mildras av Jupiter och hon är inte den snäsigt kalla själviska karriärist. Mars i Stenbocken attackerar karriär-Solen men gör ett bra jobb eftersom Sol/Jupiter vänder Mars till något gott. I en intervju i samband med "Blonde" berättade stjärnan att hon uppsökt Hollywood utan att kunna ett ord engelska men lärde sig det nya språket på bara tre månader. 

Det finns stor kraft och stridbarhet i den här kartan och tydligen också språklig talang. (Ovanstående är visserligen bara en månkarta men Merkurius och 3e huset är båda gynnsamma och Saturnus alls inte trög i 3e huset, den ägs av expansiva Jupiter). Står Månen i Vågen (vilket jag tror) förstärker det en feminin sida även om Eld/Jord-kriget får henne att skina (våldsamma scenerna i sista Bond-filmen mot Daniel Craig). 

Att Månen står dissociativ till sin disponent Venus kan tyda på att hon relaterar bättre till sitt maskulina action-natur. (Det var djuppsykologen James Hillman som kompletterade Carl Jung och underströk att såväl man som kvinna har både en animus och anima-aspekt i sitt djupa psyke. Kubanskans manliga Mars tränger sig hårt på och hennes goda karriärutsikter gynnades av Bond-filmen.)

Även med turbulenta Mars på sig är Solen konjunkt Jupiter en närmast oslagbar kombination eftersom de dessutom är planetära vänner enligt indisk astrologi. Något av hennes inbjudande ansikte förklaras säkert av den konjunktionen. Jag kom att tänka på aktrisen Jessica Alba med samma ultrafeminina och kanske än mer harmlösa uppsyn och varaktigt ungdomliga utseende, och kollade om också hon var kuban (kanske något med de latinska generna?). 

Nja, Alba föddes i Kalifornien men det innebär inget med tanke på hur folk lika Ana de Armas strömmar dit från världens alla hörn i hopp att bli en Någon. Men intressant nog har hon Solen med Jupiter i Väduren, hon med! Här är kanske ett par som ger en vink om varför Jupiter kallats den Stora Välgöraren medan Robyns Sol släpar på en Saturnus känd som den Stora Illgöraren. 

Och detta är då kopplingen till DN-artikeln om "rättshaverism" - det kan vara Saturnus i aspekt till Solen som ger en kronisk upplevelse av bördor och att andra motarbetar en. Men det är alltså Solen själv som är basen för denna upplevelse.

Hela fyra års depression sedan hennes musikkollaboratör dött är också tecken på en ovanligt kraftig och ogynnsam saturnisk bindning i horoskopet. (Saturnus/Kronos står för långa eller kroniska tillstånd och Solen är naturligvis livsandar eller allmän pigghet på livet.) Missa inte demonen Rahu som förstärker den autokrata Saturnus. Detta förvärrar Saturnus trekvartsvarvslåsning mot Solen ännu mer och är någon slags rundgång så att samma mönster upprepar sig om och om (kanske i helt olika sammanhang).

Särskilt patriarker och skivbolagschefer och liknande blir måltavla för den här typens frostighet (frigiditet) och rent av iskallt patologiska missnöje ur vilket rättshaverism eller stalker-beteenden kan följa.

Saturnus bindning till identitetsmarkören Solen kan (men måste inte) betyda att man är så fixerad vid sig själv ("Dancing by my own") att dragning till det egna könet - ring my bell - blir ett av uttrycken OM Saturnus/Sol-störningen faller riktigt illa i horoskopet. Men för att ens producera en informerad gissning om det behövs födelseminut för det är ju knappast så att hela det här dygnets svenska barnakull om 300+ nyfödda bestod av inkommande själar vilka alla valt att byta kroppstyp! Men vad vet man och hur livets rangerbangård fungerar på Andra sidan...

 

Extraspaning

I samlingen med dryg tiotusen celebritetshoroskop (mestadels) hittas 92 st lesbiska kändisar. Testar Saturnus i den hinduiska astrologins olika kontakter med Solen (men hoppar över den "ömsesidiga receptionen").

Sa 0 So 11 st
Sa 60 So 5 st
Sa 180 So 9 st
Sa 270 So 7 st

Snitt: en tredjedel av gruppen bör ha påverkan från Sat.
Utfall: 32 st har identitetspåverkan från Saturnus 

Helt i linje med slumpmässigt resultat. Ser man så här förenklat (kvantitativt) på budskapen har Saturnus press på Solen ingenting med havererad sexualitet att göra. Men astrologin påminner starkt om matematikern Dembskis beskrivning av generna som uttryck för Complex Specified Information (CSI), en insikt som direkt reducerar Darwins dagdrömmar om evolution till just fria fantasier biologin roat sig med länge nog. Jorden har helt enkelt inte funnits tillräckligt länge för att en så komplex konstruktion som ögat kunnat bli till följd av "försök och försök igen".

Bortom Sveriges snäva scientism finns påfallande många intelligenta vetenskapsmän som håller kreationism som en teori som till skillnad från darwinismen har fog för sig. Obs. Inte den pinsamma bibeltrogna kreationismen som just inte förklarar mer än evolutionsbiologernas efterhandskonstruktioner att "Tyrannosaurs har behållit små armar/händer framtill för att kunna greppa tag i sin dinosaurfiende" (hört på ett naturprogram på tv). Barnsagor värre än vad bokstavstrogna religiösa bjuder på! (Med bokstavstrogen avses här den som blundar för att en del texter måste uppfattas som symboler eller allegorier för något.)

Att bara titta på en planetär konfiguration i horoskopet som Saturnus i relation till Solen är att missa hela den komplexa, specifierade information kartan som helhet indikerar. Och här övergår astrologin från ögonblickets enkla underhållning till en seriös brottningsmatch med ett antal ofta motsägande faktorer. Intuitionen måste få spelrum eftersom människan aldrig kan lösa gåtan med en karta annars. Särskilt när informationen "av-specifierats" därför att klockslag och ascendenten saknas i underlaget. 

Men titta på Ana de Armas karta igen: varför dömer jag hennes Eld/Jord-friktion som i princip en tillgång medan Robyn mer liknar en bitter rättshaverist? Jo, för att Mars visserligen attackerar Sol/Jupiter men att hon har en bättre Sol/Mån-axel. Robyns Måne-i-Skytten är dissociativ i förhållande till disponenten Jupiter (150° mellan tecknen), medan kubanskan inte bara har "lyckliga" Jupiter som stöd för sin Sol utan även hennes krigiska Mars ägs av formella eller stilorienterade Saturnus i jupiteriska Skytten. Här leds man åter tillbaka till Jupiter med Solen, en definitiv nyckel till hennes frimodiga och hoppfulla inre natur. (Solen som själen, själar har någon form av personlighet!)

Nu kan förstås läran om planeternas "verksamma natur" ändra den här bilden (som i fallet med Sverige där både Sol och Jupiter är verksamma illgörare och gör Sveriges Storfinans självisk så till den grad att alla med en fot inne på solsidan i dessa dagar låtsas som att inte USA har minst lika många intressen som Ryssland av att kapa de där gasledningarna). 

I brist på klockslag vet man inte hur Anas planeter beter sig. Med (den troliga) Mån-Vågen i 1a huset ramlar faktiskt Solen och Framgången i händerna på dem hon allierar sig med (7e huset) och det är faktiskt allvarligt, en varning för att hon kan "typecastas" tills hon är helt utnött och inte får några roller att utvecklas genom. (Jämför åter Sverigekartan: rikedom kommer och därefter dekadensen.) 

Men det är mycket möjligt att hon inte tänkt värst på frågor som artistisk integritet. Det här kan vara den Eld/Jord-friktion gom indikerar den klassiska klättraren som karriäristen. Hon var ändå bara var ute efter pengarna och materiellt välstånd. Exilkubaner brukar vara det och jag har ett par kalla och karriäristiska projektledare med just "Jag och Makten" (Väduren och Stenbocken) i clinch, precis som de Armas.