Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


måndag 3 oktober 2022

Hur metafysiken räddar fysiken från sig själv, samt hinduisk astrologi om intelligens

 

 

Bloggaren har läst merparten av vetenskapsfilosofen Wolfgang Smiths "Physics & Vertical Causation" och han återanvänder i stort exempel från sina äldre böcker. Men med ålderdomens (Saturnus) perfekta kontroll över helheten. Boken är friskar upp minnet några årtiondens sporadiska böcker och här presenteras en metafysisk världsbild som hjälper reparera den hopplösa härva och obegripligheter modern kvantfysik resulterat i. 

Smith skriver förundransvärt lättläst, med perfekt grammatik. Jag har aldrig hittat ett enda stavfel i någon av de 4-5 böcker jag läst av denna skarptänkta människa. mer. Ibland märks det att han är ett geni, när meningsbyggnaden blir så komplex att den knappast längre förekommer i modern svensk text, men han har ändå ett sådant järngrepp om kommunikationen att det vid dessa passager räcker med en omläsning. Men de meningarna har varit mycket sällsynta under de första 24 sidorna.

I många stycken likasinnade Alfred North Whitehead skrev en så knepig engelska från sitt 1930-tal i en bok jag just avslutat (se föregående inlägg), att det krävdes 3-5 omläsningar för att komma vidare. Bara för att gå in i väggen på nytt två meningar senare! 300 sidor tog 1½ år att komma igenom (men då gav jag upp boken under långa perioder). 

Fantastiskt nog kommer aha!-insikter om vad Whitehead menade i efterhand - genom de första sidorna av Smiths destillat av sina gamla tankar. Den här boken vidareutvecklar också en smula, via hans fokus på den "kosmiska ikonen", astrologins sol-symbol. Ibland tycks "lässchemat" nästan styrt av en högre makt! 

Från Whitehead till ett sentida som definitivt förenar Platons idealism och den ontologiska Realism som inte trollar bort världens verklighet i orealistiska kvantfysiska spekulationer. Den delen av Smiths kritik sökte jag med diskutabelt resultat förmedla i förordet till "Folksjäl" från 2018 (till skillnad från Smith knappast fri från stavfel trots flera korrekturläsningar).

Smiths bok rekommenderas utan förbehåll (125 sidor i stor stil). Hans korta (ett fåtal sidor) genomgång av kvantfysikens tidiga historia och några välkända paradoxer har jag redan läst ett antal gånger i andra böcker men det här var den bästa presentationen hittills. Smith hittar nya sätt att kontextualisera kända milstolpar och skänker kvantfysikens tidiga historia en överblick och klarhet som ofta saknas vid mer djuplodande historiker. 

Enda "omöjliga" citatet för den allmänintresserade är en tredjedels sida som återger Kurt Gödels ofullständighetsteorem. Smith förstår det naturligtvis och använder det i sin argumentation för västerlandets defekta världsbild från Upplysningen och framåt. Gamle ateisten Christer Sturmark ("Humanisterna" säktten för oss som hatar islam och älskar tekniska förklaringar) viftade en gång med en bok om Gödel som han beundrade - boken alltså, Gödel kan han inte ha förstått eftersom detta genis teorem underminerar det som var Humanisternas dåvarande scientistiska pseudo-världsbild.

Sturmark står för övrigt och stampar på samma fläck 10-12 år senare han ansåg att scientism är rätt väg att gå. Publicerar 26/9 en text för barn i DN, som om Sverige hotades av den bokstavstrogna bibelkreationismen (att skilja från den matematiskt välgrundade intelligenta design Smith själv presenterar goda argument för i denna tunna bok).

Att riksdagsledamöter av SD:s övertygelse också kan lida av fler kunskapsluckor är inget att förvåna sig över. Sturmark är opportunist, och såg ett lätt byte när snacket gick om SD:aren Julia Kronlid, som tydligen svalt en pamflett av Jehovas Vittnen någon gång i ungdomen. Han gjorde en höna av en fjäder.

Wolfgang Smiths diskussion av människans fria vilja skaffar han undan på bara någon sida och knyter elegant ihop med sin egen "reparation" av vår djupt problematiska moderna världsbild. Det är helt genialt hur allt - inklusive kvantfysiken - klarnar om man som Smith inser att antikens tänkare  hade rätt (både Platon och hans elev Aristoteles figurerar flitigt på sidorna). Det krävs både en horisontell och en vertikal orsakskedja för att få ihop en logisk och rimlig världsbild.

Descartes och Newton enbart är alltjämt västerlandets praktiska grundval och omintetgör varje chans att förstå kvantfysikens roll. Smith häcklar forskarnas desperation när de tvingas tillgripa sådana fantasier som "multiversa" och räddar på sin ålders höst mänsklighetens spetstänkare i Väst från sådana och andra flummigheter. Detta genom att från tidigare böcker repetera mindre kända men banbrytande forskarrön från olika discipliner - mest fascinerande är nog en insikt en banbrytande optiker hade på 1900-talet men som inte passat den moderna vetenskapen förrän Smith visar hur fynden passar perfekt om man vidgar perspektiven. 

Dessa repriser från tidigare böcker blir här mer än bara rekapitulation. Hans trogna läsare ser nu tydligt vad han själv under alla år har anat eller set. Insikterna behövde bara komprimeras en aning. Men det är ofrånkomligen en slags "Best of"-samling, omarrangerad och med tonvikt på de två typerna av orsak.

Några personer har ombetts skriva om boken och dessa texter är tryckta först och inte på omslagets baksida. Därför lär de inte bli synliga i de skämt till boklådor på nätet som bara innehåller avbildningar av omslaget och ett minimum av information när de är riktigt dåliga, som i Sverige. Brittiska och amerikanska Amazon har visserligen förslavat de anställda men ger på nätet betydligt bättre vägledning. Där svenskar är särskilt ospråkliga är britter och amerikaner ytterst talföra och delar gärna med sig i form av läsarrecensioner - även många kvalificerade sådana. Det är tacksamt när det kommer till populärvetenskaplig litteratur (där man gärna vill veta om boken har någon ny vinkel att erbjuda). Det ringa antalet svensktalande är förstås en del av förklaringen men inte helt.

Jag översätter en av dessa "blurbs" undangömda inuti boken, inte den bästa men den var väl lång:

Professor Smiths metafysiska uttydning av den "kosmiska ikonen" genom dess euklidiska konstruktion kan mäta sig med René Guénons matematisk-metafysiska texter. Smith t.o.m. överträffar dessa på två sätt: först, genom att bokstavligen låta läsaren se vad som falsifierar Einsteins konception av "rum-tiden" och, för det andra, ge läsaren underlag att fatta de kosmologiska läror som ligger insmugna [mellan raderna] i både Gamla och Nya Testamentet, genom återupptäckten av den kosmiska trikotomin.
/Bruno Bérard, förf. till A Metaphysics of the Christian Mystery
[Även strikta fysiker har bidragit med "blurbar".]

Jo, Smith monterar isär och analyserar tankarna som både gav Einstein ett Nobelpris (av svenskar som inte kunde genomskåda konstruktionen djupt nog) och en ikonstatus: Geniet (med rufsigt hår). Smith finner den speciella relativitetsteorin ett fulbygge som är helt onödigt och visar och argumenterar varför!

Detta kan vara bokens höjdpunkt men innebär 14 sidor som är mycket svårlästa för den utan matematisk begåvning. Lyckligtvis verkar Smith ha även dessa i åtanke och genom att följa logiken i det han säger finns ändå behållning - och vilken behållning sedan!

Smith själv förvånas över att INGEN sedan Einsteins forskarrapport 1905 (senare känd som den särskilda relativitetsteorin)  sett igenom vad mannen sysslade med! De som har svårt för abstrakta resonemang överhuvudtaget, får ta Smith på orden och läsa vidare, jag vidhåller att boken är en juvel i den oöverskådliga litteratur som riktar sig till allmänheten.
 

*****

En halvdags rundtur på nätet visar hur mycket mer som tillkommit i ämnet hinduisk astrologi sedan den här bloggen startade 2009. Det dräller av sajter som plagierar varandras texter (eller alla refererar till samma hinduiska urkunder) och det är inte alltid mer än väldigt enkla nybörjarsajter det går tretton på dussinet av. Få producerar tankar kring den hinduiska traditionen. Men det finns en metod att slippa det som adresseras till en alltmer intresserad men enbart engelskspråkig värld. 

Bli bara bekant med en (större) mängd av de hinduiska fackorden på hindi och googla igen. Nyckelordet "jyotish" (namn för indisk astrolog) är bra att inkludera i sökningen. Då visar sig betydligt bättre texter, skrivna av mer bildade indier, fortfarande på engelska (nu med högre grammatisk kvalitet) men med respekt för sin tradition (därav t.ex. zodiaktecknens inhemska namn). Kan man bara ett antal begrepp kommer man långt.

https://siderisk.blogspot.com/2009/04/planeternas-hemmatecken.html

(Jag kallade i början planetnamnen för sanskritnamn och har fortsatt göra det. Sanskrit är utdött för gemene man och det är förstås på hindi solen kallas "Surya" och månen "Chandra". Några av planeterna har dessutom flera benämningar för att inte tala om stavningsvarianterna. Till Merkurius stavningar Buddhi eller Budha upptäckte jag nu också det utskrivna Budh - talspråkets sätt att utelämna vokalen på slutet. Jyotisha > Jyotish.)

Texter som dyker upp på Google via ursprungsbenämningarna blir i sig tålamodsprövande eftersom man sedan också måste söka och hitta förklaringar. Det tog mig en stund att lista ut att lista ut att mantrabhava - mantrats hus - är den indiska teckningen för 5e huset. Med facit i hand matchar "mantra" femte husets naturliga signifikator Solen (själen/atman). Att mässa ett mantra är ett sätt och återknyta den (förmodat) förlorade kontakten med sin själ.

Lagnesha är ett annat vanligt men klurigt ord för novisen. Det är helt enkelt ordet för ascendentens - lagna - härskare. Varje ord som slutar med -esha är alltså den planetära härskaren över eller tillfälliga ägaren till ... oftast ett husnamn, t.ex. Mantresha.

Vilken Mantresha är, beror förstås på vilken ascendenten är. Starten avgör hur de tillfälliga ägarna fördelar sig över husen. Bara den "naturliga zodiakens" start med Väduren gör själens signifikator Solen till Mantresha. Väduren är också en tursam ascendent att födas under. Om inte ascendenthärskare Mars är alltför eländig har dessa personer visserligen hett humör men ändå vinnande personligheter och centralfigurer på partyt. 

Väduren är Eld i dess passionerade, medryckande tillstånd. Skyttens "ljusa/sattvska" eld lämnar de trögare efter sig och Lejonets "mörka/tamasiska" eld är så individfixerad att den varken låter sig imponeras (väckas av passion) eller har någon större lust att lämna sin roll som "Lejonkungen" för att delta i Skyttens spets-eld, den förutsättningslösa beredskapen att lämna allt bakom sig när Universum kallar (Sattva påminner om den goda vetenskapens kvalitet). Ur 3-guna-läran är faktiskt Lejonkungen rätt patetisk om horoskopet inte har några mer progressiva inslag...

Ett inlägg om "karma och koncentration" kommer att följa på bloggen, men redan här, i samband med 93-åringen Wolfgang Smith (ett underbarn på sin tid och klar med universitet redan vid 18 även om han fortsatte till högre studier), kan det vara intressant med en indisk sida om intelligens och "läshuvud" som Sverige som en underdog med ett lätt ogillande skulle kalla själens naturliga tillstånd. 

Nog för att nybörjarboken "Light on Life" innehöll mycket för en nybörjare men den här indiska astrologen har många bra artiklar på nätet och det är verkligen "nästa nivå" för dem som tar Jyotish allvarligt och inte som den här bloggen strövar runt i allsköns traditioner!

Jag översätter det (i och för sig välskrivna engelska stycket med mängder av främmande begrepp) och kastar in diverse kommentarer. Här kan var och en kolla om de när någon Einstein Wolfgang Smith som ännu inte blommat ut! (Bloggaren visade visst gry men kom till korta som de flesta). Detta är första gången sedan jag i bloggens början sniffade upp indiska åsikter om astrologiska indikationer på hög begåvning:

https://siderisk.blogspot.com/2010/03/merkurius-i-sitt-hela-sammanhang.html

Följande kombinationer (yogas) enligt en ny källa är delvis väldigt enkla med vissa också rätt komplexa:

1. Mantresha (5e husets tillfälliga ägare) förenad med Budha och Shukra.

(Merkurius och Venus - jag antar att "förening" kan betyda både konjunktion och den lite lösare "kombinationen": alla är samlade i samma tecken. Om "föreningen" också innefattar interplanetära aspekter mellan tecknen framgår inte, men en "yoga" och en aspekt - "drishti" - är inte samma sak och ger nog svaret.)

2. Mantresha befinner sig inom en Shubhakartari-yoga.

(Denna krävde extra googlande. Kartari = sax eller saxbladen, shubha = välgörande, som i välgörande planet. Detta är den kända yogan där en planet omringas av en planet i endera granntecknet. Är båda planeterna essentiella (vad jag förstår) välgörare bildar de två saxblad som kniper åt planeten i tecknet mellan dem. Skulle en i kläm vara 5e husets ägare blir intelligensen knivskarp. Jag har inte hittat något ställe som säger att denna yoga går om intet i de fall där båda välgörarna tappat stinget och istället agerar som "verksamma illgörare".

Eftersom man kan hålla antikens makro- och mikroparallelism i åtanke har jag sedan första början krympt denna Shubhakartari till att gälla i mikroskala också. Sverigehoroskopet har INOM Vattenbäraren i 5e huset den arma medieplanetern Merkurius som en i sig verksam välgörare - men från båda hållen kniper den onda ledaren Solen och storfinansens Jupiter åt de fria medierna och tvingar dem till samma falskhet som stat och näringslivs står för.

Detta är alltså en mycket "lokal" olägenhet för Sveriges skribenter att de glassar sig i Elitens 5e hus men samtidigt korrumperas av sitt umgänge. Annorlunda uttryckt: tidningens ÄGS av storfinansens Jupiter som det är givet att de också basunerar ut alla den propaganda statsminister (våra tiders Sol eller kung) och regering vill ha ut.

Detta skulle alltså vara en Shubhakartari som inte fungerar som tänkt eller lycka och rikedom som stannar inom en viss klass. Men den är inte yogans onda tvilling, Paap Kartari yoga (även stavad "papa" = syndfull eller ond).
Paap eller Papi Kartari yoga bildas i makroversion av att de onda planeterna, Solen, Mars, Saturnus, Rahu och Ketu hämmar en eller flera tecken i tecknet mellan sig, eller i mikroversionen som Sverigehoroskopet där förvisso anas en mixad yoga, naturligt goda Jupiter och milt negativa Solen, "ledaren som plågar arbetarna ute på det stekheta fältet")

Men en del av svenskarna har det övergott ställt (nu 400 miljardärer) och detta hade inte varit resultatet av Papi Kartari-signaturen.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/jlzpxA/sverige-mer-ojamlikt-an-ryssland-siffrorna-som-s-blundade-for

Här är (återigen) det astrologiska skälet till att bloggen skriver ner Sveriges Elit utifrån horoskopet (och iakttagelser av landets tillstånd). Sveriges rika och välmående elit är alla "syndare", ett folk som avvikit från den rätta vägen och kommer längre och längre från universums sanningar för var generation! Dummare och dummare blir svenskarna också, en följd av detta falska solsken de lurats att gassa sig i.

Att allt känns bra på insidan av 5e huset är det ett faktum att man där är helt utan ledtrådar - man ser sig inte utifrån. Eliten och de som drömmer om att ta sig dit är så fast inne i en bubbla att det krävdes en sprucken Jupiter (Sverigeödet 2020-36) för att väcka det sovande borgerliga folket. De hade levt en gruppegoistisk dröm i huvudstaden.

Ekonomijournalisten Andreas Cervenkas senaste om de 400 svenska miljardärerna (som 450 i en av hans tidigare texter) skär sig förstås mot den här bloggens tidigaste varsel där Jupiter beskrevs som den spruckna välfärdens tid. Lyckligtvis stack jag då in en brasklapp i stil med att det samtidigt är tiden de rika ser över och konsoliderar sitt hus. Men jag missade att det gjorde mer än så, att de byggd vidare på sitt framtida Fallande Torn.

Förklaringen till fåtalets ökade välstånd är förstås att 5e huset är en mixad blandning där Jupiter fortsätter producera gott åt de redan rika men också visar spruckna bubblor, (efter den är en verksamt ond sälle). Allt handlar om hur mycket man hade med sig in i livet (rik barndomsfamilj) och hur positionen var just inför denna onda Jupiter-cykel... Avundsjuka svenskar, som ville statusliv likt det halv-Eliten visar upp i sociala medier, belånade sig lagom till denna onda period rullade igång... Karma slår till direkt för dem som levt upp sin bott av goda gärningar från tidigare liv!

3. Mantresha i ett shubha bhava (fördelaktigt hus, hörn eller triangulärt, kendra- eller konatypen) och därtill i ett shubha rasi (fördelaktigt zodiaktecken). Artikeln listar sedan "Uccha, Mulatrikona, Sva eller Mitra)" men jag lämnar åt läsaren att utforska vad detta är. Som sagt, hinduernas astrologi är möjligen huvudet över den svenska komfortzonen....

4. Merkurius är i sitt Uccha Rasi. (Ok, jag slog upp begreppet. Höggradig intelligens kan uppstå med Merkurius i tecknet för dess "uccha" eller "upphöjelse" vilket förstås är Jungfrun. Typiskt! Just som bloggaren bestämt att "fall/upphöjelse" utgår ur den här bloggens verktygslåda, kommer en yoga/förbindelse som tar det post-babyloniska och helt annorlunda schemat på högsta allvar!

(Här blir det intressant att tänka sig att hellenistisk kulturimport sögs upp i Medelhavsländerna - särskilt Alexandria i Egypten - och sedan gick i retur österut och kröp in i den hinduiska astrologin. Den senare har bevisligen också direkta influenser från Babylon. Lager på lager av kulturpåverkan.)

5. Merkurius i mantra bhava (5e huset)

6. Jupiter (Guru) i ett gynnsamt hus (hörn eller triangulärt).

7. Punkt 7 inbegriper det komplementära Navamsha-horoskopet som ingen verklig indisk astrologi utelämnar. Den här bloggen har använt så mycket kändishoroskop utan känd tid att Navamsha inte varit möjlig att upprätta. Länken nedan visar hur oerhört komplex punkt 7 är, samtidigt som några av ovanstående punkter knappast ger något certifierat geni. Att Merkurius bebor Jungfrun eller 5 huset är mycket frekventa placeringar. Och att Jupiter prickar in ett hörn- eller triangulärt hus innebär ju halva horoskopet eller att var och varannan människa är en Einstein. Verkligheten tyder snarare på det motsatta.

Sådana här indiska listor får inte läsas bokstavligt, som ett recept. Alla horoskopets mothugg måste också analyseras innan något beslut tas.

8. När lagnesha (ascendenthärskaren) är i tecknet för sitt fall eller i förening med papagrahas, sjunker intellektet till en låg nivå. -Den här sista punkten bryter logiken, listan skulle ju handla om tecken på hög intelligens!

Vilka planeter (grahas) som är syndare (papa) framgår inte, och tid på indiska sajter på nätet ger samma intryck. De redovisar sällan vilken tradition de talar om och det ger problem om planetens natur. Tillhör artikelförfattaren en tradition som helt utelämnat läran om dess verksamma natur och håller sig till de essentiella naturerna (Jupiter god, Saturnus ond)?

På Sideriska gäller "funktionell" eller "verksam" natur, så viktig för Sverigehoroskopets bedömning av dem på "solsidan". Här är således både Solen och Jupiter "papi" medan t.ex. använder "planeters relativa förhållande" ser Solen som ond medan Sveriges Jupiter som den essentiellt goda "högsta kast" den uppenbarligen inte är i Sverige.

Jag tror den här bloggens amatörstudier ger den tradition rätt, där husens tillfälliga ägarskap "studsar" tillbaka och ändrar planetens funktion (där den nu ligger). Bloggaren har t.ex. den Stora Illgöraren (supersyndaren) Saturnus som verksam välgörare just för att Tvillingascendenten placerar den som ägare över det utmärkta 9e huset för filosofi, religion (och astrologi) - det högsta kunskapsfältet själar på Jorden kan ägna sig åt, ljusår bortom ekonomisternas världsbild. Därmed inte sagt att vissa har en materialistisk filosofi och det är då rätt för dess själar, i nuvarande jordeliv.

https://medium.com/thoughts-on-jyotish/intellect-wisdom-scholarship-and-talent-d00f7327b36f

Några av den här listans punkter är så allmänna att även kartor utan känd tid, t.ex. Wolfgang Smiths, kan granskas. Planeter i vissa tecken kräver t.ex. ingen födelsetid. Och Mulatrikona, viktig i vissa indiska traditioner men inte i andra, är bara ett antal snäva zodiakregioner inom vilka vissa planeter gör bra ifrån sig. Tyvärr klargjorde listan att det var just Mantresha eller 5e-hushärskaren som gav intelligens i en sådan region, så det mätinstrumentet fungerar heller inte för kartor utan födelsetid.

Se även: https://netchanting.com/what-is-mooltrikona-sign/

Jag lämnar därför Wolfgang Smith, den smarte rymdingenjören som "återupptäckte" att vår jordiska verklighet faktiskt finns (!) - trots flummet inom den fysiska matematiken. Den som vill kan förstås söka spår av extraordinär intelligens även i hans månhoroskop. Med månen som 1a hus finns ändå en viss ingång med medvetandenivå eftersom Månen i dessa sammanhang klassas som god och i djupare indiska diskussioner om intellekt och minne är Månen en omistlig spelplan för alla intellektets operationer. 

Vad man troligen inte har hos mycket begåvade människor är "stirriga" Månar som brusar upp för det minsta och tappar tankeskärpan för många minuter innan vattenytan åter är lugn och glasklar. Läsaren har sett bra många av dessa Månar på bloggens många stickprov på allsköns ökända typer.

 

Horoskopet har redan beskrivits i flera tidigare inlägg, men vid detta återseende kan man notera att Månen står intellektuell Luft (Vågen) vilket preliminärt är bra. Sinnet håller sig bortom t.ex. Vattnets tendens att skapa sådan biokemisk rörelse att individen dras iväg i emotionella rörelser. Sinnet är "förprogrammerat" att lystra till tankar snarare än sinnliga upplevelser.

Och en bra början leder vidare, Ketu är en undertryckande planet men här har den gott stöd från sin värd Venus som står i det för intelligensen så centrala 5e huset. Ur sinnelagsascendentens perspektiv är det ett välgörande undertryckande av Månens mer känslomässiga sida. Venus står också i Luft och skulle dagtid vara osynlig till följd av närheten till den ljusstarka Solen (som "bränner" den).

Här viker del efter del undan i horoskopet för att ge Solen fri framfart (enligt men mentala Luft-Månen i rätt hus, sitt eget femte, enligt högsta läsart "själens hus"). Dessutom stadgas Solen av sin disponent Saturnus, vilket skapar en kategorisk men extremt stabil och tydlig tänkartyp.

Att denna Eld-Sol disponeras av Saturnus (en essentiell Luft-planet) i ett Eld-tecken ger en generell synergi mellan de två "övernaturliga elementen" Eld och Luft som uppväger det faktum att alla födda med Solen i Vattenbäraren bär på samma paradox, att deras soltecken har Solens naturliga fiende Saturnus som sitt fundament.

Men här är kanske första gången bloggen föreslår en förmildrande omständighet för många årgångar av Vattenbäraren. Varje gång Saturnus befinner sig i ELD är dessa födelsetillfällen för själar som kan vara ovanligt högt utvecklade, om nu värdlandet har en kultur som tillåter dem att växa. Eld och Luft är båda supralunära, och bortom Jorden gäller inte den simpla typ av fiendskap man tänker på när Solen och Saturnus sägs vara fiender. 

Bara på Jorden finns materia som kräver sitt utrymme, men i högre verkligheter kan andarna lätt röra sig mellan oförenligheter som skulle leda till krig eller anklagelser om kappvändande nere på Jorden. Smiths Måne ser ut att ha den bästa sortens Ketu, den som betecknar en befrielse från naturen eller det låga kretsloppet. Så långt man kan avgöra av enbart dygnet är detta verkligen ett gynnsamt tillfälle att födas som geni.

Jag tycker mig minnas att tidigare inlägg diskuterat Jord-elementet i horoskopet, och hur det hjälpt hans högre intellektuella natur att filosofiskt tillintetgöra hela västerlandets sneda tankeutveckling från Descartes och framåt. Materien (Jord) finns och vår värld är där ute, med alla smaker, lukter och färger. Detta förnekade Descartes förnekade och sedan var det onda västerländska Maskinsamhället med siffror och idel siffror fött. 

Smith, märker jag, har fullt ut fattat hur dekadent västerlänningen nu blivit och han har sänkt svårighetsgraden så att ny generation ska förstå. Detta är, så långt, hans näst senaste bok, men man märker att han är förbannad på hur världen har degraderat sig, något han höll för sig själv i tidigare böcker!

Redo att läsas efter "Physics & Vertical Causation" ligger på hyllan hans kanske sista text, "The Vertical Ascent" (2020). T.o.m. boktiteln antyder att han är på "Vägen upp" som jag beskrev den ena rörelsen i Plotinos kosmologi redan tidigt på bloggen:



Det skulle inte förvåna om Smith tar parti för Platons filosofiska Idealism i den här boken efter att med ett överlägset intellekt ha läxat upp de matematiska fysikerna och bevisat jordelivets äkthet - filosofisk Realism - i närapå alla sina tidigare böcker. 

Även om allt är verkligt och allt finns överallt om än i olika grad (Plotinus) kommer det lägen där övriga existenstillstånd träder tillbaka och allt visar sig ha varit ledtrådar som pekar tillbaka till en högsta intelligens som redan tänkt den tanke vari dessa ledtrådar planterades!


 

Inga kommentarer: