I natt jag drömde...
Det här är en själavandringsspaning. Någon skulle kanske kalla det konsten att göra en höna av en fjäder. Jag återkommer strax till drömmen, en fristående förutsättning på en äldre och misstänkt "tidigare liv"-dröm från Mussolinis Italien. Jag rekapitulerar merparten längre ned - tidigare skiss har gått förlorad på den här alltmer oöverskådliga bloggen.
Men först några stämningsskapande och inledande rader från en artikel (?) om den italienska fascismen översatt till lite klantig engelska som jag sökt återställa till det författaren avsåg:
Disciplin och Makt. Mussolini [1883-1945] använde myten om Rom med mängder av positiva referenser även innan fasciströrelsen blev ett politiskt parti. Det stod klart från början att det beteendemönster som förespråkades för de militanta fascisterna skulle omsider omfattas av hela samhället.
Anammandet av romerska symboler, sådana som fascio littori - hälsningen med utsträckt arm - och rytmiska marscher möjliggjorde att effektfullt mejsla ut en fascistspecialitet, men samtidigt presentera den som en nationell särart.
Det är inte utan att tankarna går till dessa metoder för maktövertagande i tider när den aningslösa socialdemokratiska regeringen bjuder in allt fler amerikanska vargar att ta för sig av det här landet. (Talar förstås om tech-jättarnas invasion och kommande utslagning av landets egen handelsmannaflora.)
Vilka symboler i Sverige idag är INTE amerikanska, hur mycket återstår av svenska småord mellan all företagsamerikanska (och tech-termer) som slår ut traditionella svenska ordval? Hos de allt större skarorna svenskar som har det knapert har ordförrådet snart krympt ned till ungefär den vokabulär som finns i iPhone-manualen. Swaipa och pusha. Den Rike Mannen gav massorna en bildskärm att titta på all den världens rikedom de behöll för sig själv som äkta vara.
1970-talets vänsterfolk såg USA-imperialismen smyga sig på via samhällets kommersialisering och det övertagandet från en parasit som alls inte ser Sverige som någon vän utan bara ytterligare en munsbit, är snart fullbordat. Sveriges nationalhoroskop, som jag noterat annorstädes, ser aldrig mer ut att "återfödas" - vi är inne i slutfasen av detta som ett självständigt land. Är det antydda utförsäljning till annan makt som motsvarar detta omen?
Och inte att förglömma den parallella processen med det indirekta Nato-medlemskapet som djupnat år efter år. Svensken ska kämpa USA:s erövringskrig i den här delen av världen. Medan Sverige steg för steg inviterar sin undergång pladdrar morgonradion obekymrat på om Putins påstådda försök att giftmörda en dissident... Tala om att vara selektiv i seende och nyhetsrapportering.
*****
Dröm 200821 01.14
(den korta drömsekvensen kändes så viktig att jag snubblade bort till papper och penna, klottrade några nästan oläsliga ord och noterade tiden)
Bakgrund eller som Sigmund Freud sade, "dagrester": Under förmiddagen hade jag relaterat min Mussolini-dröm för jobbcoachen (telefonmöten pga. corona) som respons på hans ateism och otro om själen. (Coachtipsen är slut efter några veckor och sedan har samtalen blir allt friare - och mer angenäma!) Drömmen på småtimmarna känns som en direkt fortsättning på två drömmar från cirka 2003 (med bara några dagar mellan dem) . De hängde tydligt ihop och utspelade sig i Italien på 1920-30-talet.
Jag befinner mig i natt i samma svagt belysta hus längs Strada Emilia - gatunamnet kom i en hörseluppenbarelse flera år efter drömmarna som ett repetitivt tjatande som effektivt fick mig att tappa koncentrationen på boken jag läste (intressant nog i ämnet "synskhet").
Jag visste omedelbart att det var namnet på den gata där jag bott, och googlade. Mycket riktigt, vägen går in till Pisa, och en teknisk illustration av lutande tornet hade figurerat i den första av drömmarna och förklarat var i Italien drömmen utspelade sig. Eftersom restaurationen (beordrad 1934 av diktatorn, som del i hans kulturprogram), började gå åt pipan redan 1935, är här ett nästan exakt tidfönster för bloggarens eventuellt ärelösa senaste liv som otillräcklig ingenjör! :-) (Nå, uppgiften var extrem och har inte lösts förrän i modern tid.)
Frustrerande nog namnges Alessendro della Gherardesca som nära nog förstörde tornet 1838 överallt på nätet (här är ett dokument), men inte den chefsingenjör som fick order av Mussolini. Hans namn verkar ha gått förlorat och närmare än så här kommer man tydligen inte:
[Mussolini] then ordered to straighten up the Leaning Tower of Pisa. ...and so people did... or at least they tried. 361 holes were drilled into the foundations and 90 cubic meters of concrete were poured into the holes.
The result was an overwhelming increase in the inclination of the monument. Mussolini gave up trying to be an architect and brought Italy to war a few years later.
https://leaningtowerpisa.com/facts/who-built-pisa-leaning-tower
Varför beslöt någon att borra just 361 hål runt tornet? I mina öron låter det som samma medvetna val när arkitekter byggde in en matematisk felaktighet i medeltida katedraler för att inte utmana Gud i frågan om perfektion. Att ha borrat den perfekta cirkelns 360 grader hade just varit tecken på sådan hybris, men detta var i Italien med dess starka katolska tro! En annan som anklagades för smygkatolska sympatier i det Elisabetanska England (kunde leda till dödsstraff) var den 17e greven av Oxford, hem dolde författaren bakom Shakespeares verk.
Just när den här bloggtexten var färdig publicerar The Guardian (naturligtvis utifrån den officiella hållningen att författaren var en spannmålshandlarson från Stratford som ägde närmast övernaturlig kunskap om allt som hände på insidan av adels-England, så till den grad att han skriver in tok-roliga referenser i flera historiedramer som förskönar den 17e grevens anfäder).
Jag har inte plöjt Shakespeares samlade och orkade bara några stycken i den här påfrestande artikeln om "Shakespeare som tröst i coronatider", men det är påfallande att också den elisabetanske författaren hade ge gamla byggmästarnas tanke kring "cirkeln + 1". Evigheten visualiseras ju gärna med en cirkel:
Utvikning. Inte ens i en tidningsartikel som följer Englands partilinje går det att hålla tillbaka den egotrippade greven - född i egoprincipen Vädurens tecken. Han älskade att stoppa in sitt efternamn Vere, franskättad som han var, i olika ordformer. Som här, i "forever", eller på försättsbladet till förstautgåvan 1609 av Sonetterna, där manuskriptägarna (i bakgrunden skymtar en av grevens döttrar) mycket väl kände till författarens verkliga identitet: "our ever-living poet".
*****
När jag många år efter Pisa-drömmarna tittar på Googles kartor, har gatunamnet ändrats och är idag Via Emilia. Ursprungsinformationen kan förstås vara föråldrad och vägen hetat Via Emilia många år... Det visade sig svårt att återfinna den italienska sida jag en gång sett med vägens ursprungliga namn, men hittade den till sist inte på nätet utan på min dator, sedan länge bortglömd. När väl titeln väl var känd (tycks vara färdvägen till en speciellt intressant sjö för fritidsfiskare), visade den sig ännu vara kvar på nätet:
Utan nätbekräftelsen av namnet Strada Emilia hade någon som saknade reinkarnationsnyckeln kanske klassat hörselupplevelsen som ett ögonblick av sinnesförvirring. I själva verket är sådana här ögonblick vår goda ängel som bryter in för en "extrasändning". Att läsa böcker om "synsk öppenhet" gjorde tydligen susen just för mig vid det tillfället.
I nya drömsekvensen (under augustis nymåne i det-sig-själv-presenterande Lejonet) händer egentligen inget.
Jag bara betraktar en gammaldags radioapparat med "futuristisk" design (se Wiki om den futuristiska rörelsen). Höljet har, noterar jag, lutande sidor för ett "cool" asymmetriskt utseende. Drömmens radio hade två identiska runda knappar eller rattar på höger sida. En med funktionen utmärkt med bokstäver (på/av?), den andra är hemlighetsfullt omärkt.
Drömjaget "vet" att den här radion sammanhänger med Italien-livet. Kanske alluderar radion till 1920-tal när italienaren troligen engagerar sig i den hemliga kampen mot Mussolini och hans bisarra världsbild som bygger på den starkes rätt och på teknokrati (så likt Sverige av idag!).
Är radion en drömsymbol för ett kommunikationssystem för kommunisternas organisering mot fascisterna? Stod det en faktisk apparat med samma utseende i hemmet? (Bilden överst är bara en illustration av hur en radioapparat i Italien kunde se ut på 1920-talet.)
Drömkvaliteten påminner om de tidigare två Italien-drömmar i dess stillhet, det är som observatören är helt utanför känslolivets yra hav och bara iakttar. (Jag har drömmar med affekter också, men de är ofta kaotiska till handlingen också.) Jag vandrar i ett rum som är dåligt ljussatt, letar efter (av någon anledning efter) något och hittar i en byrå- eller skrivbordslåda papper med matematik och ritningar över lutande tornet i Pisa. (En antydan om att detta inte är en byggjobbare utan den som just har reparationsprojektets hållfasthetsberäkningar, eller vad det kan ha varit.)
Drömjaget förstår inte matematiken, men tornet är uppenbart. Drog i vaket tillstånd slutsatsen att jag var en nyfiken och alienerad hustru till en make vars arbete han hemlighöll och hon snokade i. Men det var en tolkning av drömmen runt 2003, kanske en övertolkning triggad av det faktum att en väninna nyligen kommit ut som lesbisk. Var detta mitt psykes nattliga försök att närma sig hennes nya påfund? "Se här, du har också varit kvinna i ett annat liv och den kvinnan, det livet, finns kvar i ditt omedvetna." Jag har Solen i Vågen, ett tecken med en irriterande förmåga att försöka assimilera sig till den andres position i alla lägen! (Solen anses "fallen" i Vågen, självhävdelseförmågan underordnad den kooperativa instinkten.)
Men nu, i radiodrömmen, verkar jag ändå vara maken, för jag är medveten om att apparaten representerar min "osynliga" kontakt med andra kommunister.
Från den andra drömmen drog jag slutsatsen att hustrun var ovetande om att mannen som jobbade för Mussolini i hemlighet var kommunistisk oppositionell mot den dominanta fascismen i diktaturen Italien. Var mannen infiltratör av fascisterna på mellannivå? Av matematiken i lådan antyds att han var betrodd med arbetsledarfunktionen, chefsarkitekten, dock knappast Mussolinis ledande man.
Dödsskjutningarna i garaget i nästa dröm (några nätter senare 2003) där make, fru och barn (dotter cirka 8) skjuts ihjäl, kanske inte bara var ett vanligt gatubråk mellan anhängare till Mussolini och kommunister - en historisk detalj om Pisas turbulenta gatuliv jag googlade fram och som verkade stämma med tumultet. Efter mer eftertanke verkar familjen snarare ha "taggats" för avrättning från högre ort, och fick en "dödspatrull" på sig (Svartskjortorna). Kanske var verkligheten ett mellanting, ett lokalt fascistgäng som kommit byggmästaren på spåren och såg honom som en förrädare.
Det fanns något hektiskt i drömscenen, familjefadern sökte fly flera män med sin familj. Garaget var så långt de kom. Det är förstås spekulation att det handlade om ingenjörens dubbelspel, han "radiosände" info han uppsnappade i sitt arbete och förmedlade till de kommunistiska motståndsmännen. Fascisterna hade vid tiden för Pisa-projektet sedan längre krossat allt motstånd. Men det är vad den förenklade historieskrivningen säger... Jag noterade under nätsökandet att det var dödsstraff i Italien för obetydligheter, och naturligtvis kan ingenjören kan begått någon annan förseelse. Men att avrätta hela familjen, det känns som lite medborgargarde.
I detta liv, kan inflikas, har jag alltid varit en socialt distanserad individ, förutom i känd (säker) grupp som hela registret släpps fram. Jag har därför inte ens märkt corona - jag lever som vanligt med minimal kontakt mot den oberäkneliga "pöbeln". Sådana här djupa beteendemönster kan vara rotade i tidigare liv och i det här "anpassar" sig t.o.m. födelsehoroskopet till själen och indikerar dragen (i mitt fall försiktiga och medvetna Saturnus i opposition till "pöbelplaneten" Månen).
Efter att sent omsider ha övervägt att jag faktiskt är make med hemligheter i denna familj som han indirekt förde in i döden, faller ytterligare polletter från det detta svenska liv ner. Jag var räknesvag i 1a klass och det tog lång tid att bli halvdan i den mest elementära uppgifter. I tredje klass fanns en irriterande påträngande flicka som jag avvärjde genom att involvera syrran i första klass som vittne till att jag skulle ha "vådaskjutit vår andra syster till döds"! (Undertext i min lögn: "Se upp för mig, jag är farlig.") Vilket bisarrt sätt av ett litet barn att hantera en förvisso eländigt stirrig tjej tjej i en parallellklass (adhd kanske alltid funnits).
Var tredjeklassarens påfund en kreativ omvandling av ett dunkelt själsminne? Dottern som faller död framför sin förälder (som själv blir skjuten ögonblicket efter) blir ett skevt minne av att själv ha tagit en syster av daga. Tog det årtionden för detta traumatiska föräldraminne, inklusive ledtrådar och tid och plats, att komma upp till ytan? Är detta varför bloggaren har undvikit att skaffa barn i detta liv?
Tanken att KARMA kan få oss att fatta till synes obegripliga beslut bör göra slut på den arroganta västerländska myten att vi styr vårt eget öde. Vissa motiv ekar genom århundradena och kan kräva hårda motåtgärder och justeringar på undermedveten nivå att få bukt med. Min barndoms lamslagenhet inför siffror stämmer märkligt väl med en f.d. räknenisse som på sätt och vis använde siffersinnet för en ovärdig sak att följa Mussolini i dennes nycker.
Jag har fortsatt häckla Räknenissen på denna blogg, och även om de gör mänskligheten skada inom politik och ekonomi brottas bloggaren således med en privat inre skuldkänsla: genom att göra hållbarhetskalkyler för Mussolinis Pisa-projekt och undertryckandet av hemliga politiska sympatier med dem som förstod faran i fascismen förorsakade han (före detta) nära och kära en tidig död. Det är en röra den ego-kroppen ställde till! Misslyckanden kan bli till självförebråelse i nästa liv.
 |
| Att googla Pisas stadsvapen gav en flashback. Som barn var jag fixerad vid "malteserkorset" och ritade det ofta. Några år senare kom jag istället att flytta det till en ny vurm för riddartiden, och Arthurlegenden. Stämmer bra (se kronan) om detta stadsvapnet var del i själens senaste upplevelse på jorden... |
*****
Den 8/8, några veckor innan denna nattliga dröm om "radion / komradion" hade jag gjort en ny ansats att googla fram historiska verifikationer. Då hade det gått många år utan funderingar över Pisa-drömmarna.
Den andra korta drömmen med skottdramat utspelar sig i ett underjordiskt garage och jag ser en svart bil i bakgrunden med den tidens mjuka former. Eftersom jag inte vet något om varken byggnadshistoria eller i närmare detalj hur bilar förändrats, var jag inte ens säker på att garagetypen stämde.
Men visst började stora garage under marknivå byggas vid den här tiden. Jag hittade ingen information om Pisa, men den västerländska privatbilismen satte säkert spår i varje land och här är det äldsta foto jag hittat, från England 1931:
Bilen var lite knepigare. Jag hade inledningsvis bara känslan av "Mussolinis tid" att gå på, vilket gav 20- eller 30-talet (jag "vet" att familjen var död innan Andra världskriget bröt ut). Det var först inför blogginlägget jag googlade vidare och lärde att Mussolini beslutade om Pisa-projektet 1934. De första googlingarna på 30-talsbilar var inte lovande. De såg äldre ut än i drömmen! Här en konventionell lådformig kaross från 1932, italienska bilmärket Lancia:
Men då hade jag försummat att de privilegierade knappast köpte "Volvo" utan säkerligen futuristiska (futurismen igen) art deco-designer. Här är exakt den mjukhet i linjerna. Bilen, parkerad lite under markplanet i drömmen, kan mycket väl ha varit en exklusiv modell som anstod en välavlönad ingenjör hos Mussolini:
Inga storslagna insikter, alla som sett någon historisk dokumentär har säkert registrerat många detaljer i det omedvetna. Men det var tillfredsställande lära att gamla "lådkarosser" existerade samtidigt med den nya smäckrare linjeföring jag såg i drömmen.
Naturligtvis är den formen mer och mer utbredd - även hos billigare modeller - ju längre in i 30-talet man kommer, och 1935 eller ett eller ett par år framåt verkar vara där denna själ senast sade adjö till livet för att senare landa i...Sverige!
En annan ingång som jag knappt börjat titta på än är Googles gatufoton. Gamla Strada Emilia, nu Via Emilia säger mig preliminärt att detta kan vara rätt. Inte någon stor aha!-upplevelse utan ett igenkännande som naturligtvis kan beror på att jag redan sett detta slags byggnation i norra Italien som sexåring på familjesemester (eller i tv-program eller på film). Den sträcka jag preliminärt tittat på verkar knappast burget, så ingenjören var nog inte så upphöjd när allt kommer omkring. Garaget kanske inte ens låg i Pisa, slår det mig. Den drömmen kommer några dagar senare, men jag "visste" att det var samma liv. Därmed inte sagt att dödsskjutningen ägde rum i samma stad.
Efter att inspekterat några hus i gatans tidigare del sjunker insikten in: rummet i första drömmen (med lådan med tekniska beräkningar) var så mörkt därför att det är fönsterluckor på vartenda jäkla hus! Hur kunde jag inte minnas att det är så här det ser ut i sydliga länder? Tidigare liv-forskning är spännande och drömfragmenten har så här långt inte innehållit någon anakronism. Googles foton visar helt klart en gammal gata med nyare hus som tillkommit här och där.
Via Emilia 37, förmodligen "medelklass" för denna tid. Fönsterluckor som på alla andra byggnader:
Men... Vägen tar abrupt slut pga. järnvägsspår och fortsätter sedan i en lång sträckning söderut. Längre ut från centrum blir genast husen mer eleganta - en mer välbärgad del av Pisa som passar idén om en ingenjör. Här är t.ex. nr 127 (tvåfamiljsbostad?) efter vilket landsbygden i princip tar över:
*****
Drömmen och astrologinEfter att ha skrivit ner några tankar kring det tredje drömfragmentet på morgonkvisten var det förstås oundvikligt att räkna ut ett Stockholmshoroskop för närapå exakt minut för uppvaknandet ur drömmen. (Vem vet när drömmar börjar med den märkligt gummiartade tidsström som kan visa sig i den psykiska dimensionen!)
Som väntat innehåller himmelen beröringspunkter med bloggarens horoskop, vars starka koppling mellan 3e räknenisse- eller logikhuset och 5e kreativitetshuset nu blir mer begripliga.
I något gammalt och omfattande test för fallenhet som jag en gång gjorde hos arbetspsykologer (jag har i perioder svårt på snäva svenska arbetsmarknaden) visade resultaten att jag svarat som om jag var född "stadsarkitekt". Jag log över resultatet och konstaterade att det var precis det jag just varit under flera år, men som dataprogrammerare. Ett program är som en mikroskopisk version av det stadsflöde arkitekten ritar upp för att kanalisera folkets rörelse.
Se hur nymånen i Lejonet på småtimmarna är på sitt yttersta (yttre kretsen). En passande tematik för någon form av ansvarsfullt arbete i ledarposition eller ett arbete som kräver stor överblick. (Lejonet korrelerar i den naturliga zodiaken också med "lek" och "kreativitet" kanske med visst fokus på visuell design, tänk Mussolinis irritation över tornets lutning).
Här faller "nystartens" nymåne i bloggarens tredje kommunikationshus - den gåtfulla radion som drömfragmentet pekar mot? Beskriver astro-symboliken ett "aha-ögonblick" av klarsyn så som den träffar den här bloggarens karta?
Not. Andra födda med aktivt Lejon kan också räkna med att ha upplevt något speciellt under gångna nymåne, 19-20 augusti. Sara Skyttedals bil brann upp, även om hon inte hade någon planet i Lejonet men väl en nymåne i den Solen återspeglande Krabbans tecken - de två betraktas ofta som komplementära, så att det som utgår från kreativa Lejonet speglas av lunära Krabban. Att detta var en nymåne som påverkade min kommunikationssektor märks även av ett lättviktigt inlägg. Lejonet, manbarheten eller t.o.m. identiteten i tydligt fokus där.
Dessutom stiger Venus i Tvillingarna, bloggarens eget ascendenttecken. (Jag skriver helt under på att hjärnan i kroppen/asc. är en RADIOMOTTAGARE så att själen på en högre existensnivå kan styra sitt värddjur. Vid närmare anblick korrelerar drömmens ascendentgrad EXAKT med Jupiter i härskarläge i Skytten i väster.
Jupiter har med filosofi eller religion att göra, en större typ av insikter än t.ex. politiken förfogar över (själva basen för möjligheten att bedriva politik). Kanhända radions "omärkta knapp" var en direktförbindelse till ett högre medvetande eller ett samvete som fick arkitekten/ingenjören att motverka Fascismen i lönndom? Jupiter ÖPPNAR de dörrar, Saturnus normalt vill se stängda. Jag är född med Saturnus i opposition till ascendenten och kanske därför har de viktigaste tidigare liv-minnena dröjt så länge. I en italienare som arbetar för fascismen men drömmer om kommunistiskt styre är en sådan självmotsägelse att det är lätt att förstå att själens balanssinne får den att vänta med sånt.
Att Venus i 3e kommunikationshuset hos bloggaren bildar en ömsesidig reception med Solen i 5e kreativitets- och själshuset repriseras faktiskt i lite annorlunda form i drömmens horoskop.
Var detta en av de Stora drömmar man från tid till annan kan nås av? Att drömmen bara bestod av drömjagets reaktion på en radio motsäger det, men astrologin bekräftar. Ibland kanske det bara behöv en SYMBOL för att väcka själens ur dess slummer i den döda köttkroppen och få den att som Platon sade, "återkalla" hela eller delar av sitt totala väsen...
Missa heller inte att Jupiter vid drömögonblicket befinner sig i 7e partnerhuset medan bloggaren natalt har den i 6e olycks- och fiendehuset. Denna flyktiga transit över natthimmelen utlöste således en ny pusselbit i frågan om fiender, gamla och nya i bloggarens själs långa vandring! Med radiosymbolen rinner det till en ny helhetsbild, och ev. försvinner här ett kvinnoliv som jag kunnat stoltsera med för att illustrera tesen att själar ibland byter kroppstyp. Då har jag bara två enkla liv (väldig snarlika) som bondmora i ett avlägset England kvar som tecken på att den "feminina sidans" ändå genomgått någon form av utveckling...
:-)
(Jag tror inte själen tar med sig alla sina liv till jorden vid varje tillfälle, någon gång kanske hela livet är vigt åt att bearbeta viss karma, andra gånger är det en mer komplex färdplan som involverar fler förflutna identiteter.)
*****
Enligt den svårbevisade indiska läran om att husen 12, 1 och 2 tecknar föregående jordeliv, detta liv och kropp, samt nästföljande liv, skulle förvisso bloggarens 12e kunna analyseras. Italien-livet det närmast föregående jag haft någon förnimmelse av.
Tvillingascendenten innebär det märkliga att den enbart har Venus som en planetär välgörare - en väldigt snål ranson av vänner, men kanske begriplig om man tänker på hur handelsresande och tidningsmurvlar egentligen inte engagerar sig subjektivt i sin verksamhet, allt är bara merkuriska "transaktioner".
Den enda planetära för dem födda under Tvillingarna blir intressant nog Solens naturliga femte hus, här i Vågens tecken. Kommunikatören tycks ha ett ovillkorligt krav på sig att vara sin själ trogen, kanske för att desinformation son idag utgår från både hög och låg i äldre och bättre kulturer bestraffades hårt. Hade antiken bättre blick för livets lagar kommer Väst att sluta i en våldsam krasch!
Med kommunikatören och vandraren Tvillingarna har även Venus som härskare över sitt 12e hus "försakelser av det världsliga". Tecknet är känt som en älskare i så måtto som 12e rent världsligt står för "sängkammarens hemliga nöjen" får man här den moderna bilden av den notoriskt otrogna Tvillingarna: "love 'em and leave 'em".
Tvillingascendenten kan redan vid livets början, eller lär sig med åren, att släppa det förflutnas bördor för att vara sin själ troligen och röra sig mot nya erfarenheter. (Jag är nog väldigt otypisk detta tecken som efter tio år ännu bloggar i samma ämne och på ungefär samma nivå... Skyll det på oppositionen från konservativa Saturnus i bloggarens horoskop.)
När Tvillingarna nu har Oxen "bakom ryggen", i sitt föregående liv, är det inte tecknet man ska stirra sig blind på, annat än att det är en självklarhet att den luftburna kommunikatören måste offra den fasta jord och fixering vid den lokala traditionen och/eller egna trakten som Oxen representerar. Ett liv med Tvillingascendent kan därför förmodas vara mer flexibelt än föregående och sannolikt mer materialistiska liv.
Men för att bättre förstå det förra livet måste den tillfälliga ägaren till 12e granskas. Här är det Oxens Venus som händelsevis är en välgörande faktor för Tvillingarna eller Merkurius. Att Venus återfinns i Lejonet i 3e intellektshuset hos bloggaren avslöjar att det föregående livet hade att göra med för Merkurius typiska sysslor (jag har också ett liv som en rätt förfärlig handelsman bakom mig) medan Lejonet MÖJLIGEN antyder att det var någon som räknade eller kommunicerade för en ledare eller viktig person. Lejonet lyfter alltid fram en individ på massans bekostnad.
När sedan Venus ingår i en ömsesidig reception med Solen i kungens eller ledarens 5e hus börjar det bli tydligt att den här själen i sitt närmast föregående liv servat en maktperson på något sätt eller varit involverat i maktens beslut. Längre än så vågar jag inte pressa ett horoskop, men symboliken är rätt tydlig och stämmer med ett arbete för en diktator i Europa just före Andra världskriget. (bakom arbetsgivaren eller Solen döljer sig för övrigt en "bränd" krigets Mars...).
Uppenbarligen har jag en del dålig karma med mig in i livet som svensk av att ha servat denna Sol (Mussolini?) eftersom Solen är en "verksam illgörare" för Tvillingascendenten. (Budbärare/kommunikatörer är bara att rapporterar utan att söka dominera, vilket är vad Solen gör.)
Å andra sidan innehåller hinduisk astrologi märkliga specialregler. Solen frånkopplas dess funktion som den egna själens symbol om atma karaka är en annan. Här blir det istället Merkurius, längst framskriden av alla planeter i Vågens 27e grad, som betecknar själen och dess orientering i detta liv. Kanske är det god karma att bara bränna ond karma genom att skriva om ämnet? Det straffar sig ofta att svälja samtidens myter med hull och hår, och om denna rekonstruktion av Mussolinis ingenjör stämmer, har bloggaren åtminstone ett tidigare liv bakom sig som någon som genomskådat dåliga makthavare.
*****
Det är inte utan att man, som noterat, anar en viss konfliktskygghet i den här italienaren, han jobbade vidare och samtidigt stod för socialistiska tankar - tankar som kan ha kommit surt efter via en av Mussolinis "dödspatruller". Lönndomen kanske var begriplig, har i samband med den här lilla forskningen läst om att Fascismen underkuvade den socialistiska oppositionen redan på 1920-talet och det kan inte ha varit enkelt för ett rött hjärta i det landet, på den tiden.
Men de här drömfragmenten är för få för att förstå den misslyckade (och kortlivade) byggingenjörens liv i större detalj. Var garaget en del av bostaden måste han ha levt välbeställd eller byggt det själv, han var ju i branschen. Bilen i drömmen var av ny typ, men om det var ett större garage inne i Pisa, halvt under jord - drömmen visade fönster just under taket) kunde bilen förstås ha tillhört vem som helst...
Varför jag tar drömmen ganska bokstavligt beror på att en serie tidigare liv-minnen runt 20 började med en helt korrekt minnesbild av en lägenhet där jag brände mig illa på spisen vid tre (välte en kastrull och träffades av kokande vätska). Den helt autentiska minnesbilden kom fram under meditation - från samma ögonhöjd i förhållande till dörrhandtag och spis som det lilla barnets - och visar hur minnen kan återskapas väldigt väl av själen, som är den som producerar dessa ting och inte hjärnan som vilseledd vetenskap söker slå in folk utan eget omdöme.
Med tanke på mina flitiga referenser till barnläkaren Ian Stevenson som forskade i barn som mindes ond bråd död, tycktes dessa återkomma till jorden snabbt. Själen kanske kände sig blåst på ett långt och rikt liv. Stevenson räknade på alla sina fall där det föregående livet verifierats och snittiden för en timeout mellan liven var 16 år (Stevenson - Children who remember previous lives). Antar man att italienaren med familj dödades, säg, 1936-40, passar Stevensons rör rätt bra. I detta fall var det cirka 20 år mellan liven.
Hur långa intervallerna är utan "ond bråd död" finns ingen som kan se svar på. Platon och andra tidiga källor till reinkarnationen har uppenbarligen ingen forskning i ämnet utan höftar bara till med "passande" tal. Karmalagarna måste vara fullständigt ogripbara för att bygga en fenomenvärld som är det som tillkommer varje individ i vart ögonblick, så det finns troligen ingen given regel alls för de stackars Räknenissarna att hänga upp sig vid...
Efterord
Bloggaren fick en tågbana som liten och en stor spånskiva att bygga landskap och städer på, runt rälsen. Varje gång en värld var färdig med berg av gips och hus och grönska, rev jag sönder världen för att bygga ett annat landskap och dra rälsen annorlunda. Stadsplanerare sade arbetspsykologen årtionden senare... Men grunden till tågbanans många stadsbyggen kanske låg i ett tidigare liv som byggingenjör? Något måste Mozart ha gjort i säkert flera tidigare liv för att till sist bli en som spottade ur sig hela verk redan vid sex.
Våra tidigare liv läcker igenom även i detta genom varjehanda memorabilia, men problemet är hur att ens få tag i början av Ariadnetråden och genom alla dessa indikationer återvinna sin ursprungliga identitet och hitta vägen ur labyrinten.
I berättelsen om labyrinten på Kreta råkar händelsevis Minotauren befinna sig fången i labyrinten - Taurus eller Oxen. Här är återigen 2a huset/Hades port/Oxen som dödsriket, dvs själens fångenskap i många fysiska kroppar (labyrintens alla vindlingar och återvändsgränder som små enskilda rum).
I den dröm om flygplatsen som fick mig att upptäcka att babylonierna justerade zodiaken för att kompensera vårdagjämningens precession, såg jag som en ande i luften en lång kö utlandsturister. De var på väg in i en labyrint som de inte kunde se eftersom de stod på golvet medan drömmaren svävade ovanför och tycktes se över skiljeväggen. Drömmaren insåg att dessa turistande människor skulle nå flygplanet först efter att ha tagit sig genom labyrinten. Man kan säga att jag, som valt bort flyget sedan säkert tre årtionden, drömde om att turismen stod inför en fördröjning eller kris.
Just efter drömmen förstod jag inte symbolen med labyrinten, men hittade snart en bok där presenterades som en symbol för döden. Jämför man med minotaurens labyrint (Hades) och själens irrvägar genom många kroppar, börjar det hela bli begripligt gör det inte? "Flygresenärerna och Döden" var en dröm som tycks ha blickat fram många år för sitt stoff ("profetisk" dröm).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar