Först, beklagar föregående inlägg som inte blev stavningskontrollerat!
Följande text ser ut som gamla nyheter från bloggens första år när det ännu fanns liv i ateistsekten Humanisterna och deras ordförande Christer Sturmark. Han var egentligen föga mer än en lycksökare som gick från internetindustrin till den "ljusa idén" att importera den brittiska sammanslutningen av "Brights", ljushuvuden som trodde sig vara förmer och som räknade en zoolog (Richard Dawkins) till sina främsta. En zoolog är nu inte en filosof men det hindrade inte Dawkins från att spekulera fritt om att generna var själviska (han har senare gjort avbön från boken som gjorde honom både rik och ökänd).
Jag minns hur Sturmark i någon av de artiklar han kämpade ihop nyttjade någon grundkursbok i idéhistoria. I dessa får man utan undantag lära sig en medeltida sparsamhetsprincipen, lanserad av den kristna teologen William av Occam. Den fick namnet Occams rakkniv: man alltid skulle sträva efter så enkla modeller som möjligt.
Säkert kommer "det enkla är det geniala" från den principen. Det är i sig en paradox att en ateist som Sturmark tog denna princip i sin mun eftersom den härrörde från diskussioner om Guds väsen och sådant medeltidens teologer älskade att debattera. Med sig av denna boklärdom fick Sturmark en rakkniv som han vände mot Occam och menade att man kunde skära bort Gud helt och hållet (vilket fransmannen la Place gjorde under "Upplysningen").
Egentligen är paradoxen gigantisk. Under Sturmarks ledning en trubbig svensk sekt, alls inga "ljushuvuden" som för sin kamp mot kyrka och religion väljer ett hjälpmedel från de medeltida kristna skolastikerna som - tyvärr för kristendomen - kan beslås med så många stölder från antiken att man undrar om inte kristendomen är mycket mer än en efterhandskonstruktion av lärda män som snart gjorde sig till överhuvuden över en unga religion som attraherade folk i stora skaror.
Jag upptäckte nyligen något spännande vid omläsning av den romerske 200-talsfilosofen Plotinos. Han var platonist och därmed förfäktare av Guds existens och själens oberoende av den fysiska kroppen - något även Platons elev Aristoteles först accepterat men i den form eftervärlden minns honom hade förkastat.
Aristotelismen blev därmed början på Västerlandets segdragna självmord som kultur, segdragen eftersom frågan om kroppens och själens förhållande ändå är underordnad den om världen bottnar i Guds existens eller ingenting alls. Bara den som väljer ateismen skär av sig från det Yttersta och garanterar på sikt sin egen fullständiga radering.
Platon var en av de tidiga som lärde ut själavandring i västerlandet och tanken var väl förankrad bland grekerna. Hans version är att en människa kan välja tanke och handling så illa att man tappar rätten att återfödas med människans alla fakulteter och återvänder i någon djurart med mycket sämre livsbetingelser.
Hinduer och buddhister såg också metaforiskt eller bokstavligt vissa djur som mer lämpade att agera värd för själar som i människokropp givit efter för eller t.o.m. odlat låga drifter/begär. Grisen som vältrar sig i gyttja är ett tacksamt exempel och Platon jämställde detta med att själen bäddat för ett rent helvetiskt liv (inte bara för att människorna åter svin).
Astrologins fyra element är kända för grekerna redan före Platon och Aristoteles och frågan är om turken Herakleitos redan cirka 500 före vår tid inhämtat kunskap från Babylon (astrologins vagga) eller kanske från Indien. Platons 200 år yngre bild av själar som ligger som svin och vältrar sig i lera är en så grafisk beskrivning av en gudlös hedonist som bara lever för att frossa och ha sex, att liknelsen använts på den här bloggen för kombinationen av Jord och Vatten i vissa horoskop. De är, i avsaknad av förlösande kvaliteter, är lätta att se i horoskopinnehavarnas politiska preferenser och en ibland rätt anstötlig materialism. Det är samtidens idealmänniskor men kommer snart att vara gårdagens dumheter.
Vilken var då upptäckten i Plotinos samlade verk? Jo, att Occams rakkniv har approprierats av senare västerländska tänkare och obetydliga copycats som Humanisterna. I en hård kampskrift mot floran av gnostiska sekter vänder sig Plotinos mot någon av dessa, okänt vilken och hans kritik stämmer in på många. Han påpekar klarsynt att gnostikerna bara plagierat Platon och utsmyckat hans grundläggande metafysik med en massa extra andliga väsen och inte minst har mage att kalla kosmos en plats, skapad av en demon.
Det gick helt emot hellenernas gamla och positiva skattning av denna värld som en så god avbild som det någonsin är möjligt, givet att vår värld inte längre är rean klar ande eller tanke utan delvis har attraherats av urmaterien som höljer tillvaron i en skugga. Här är Plotinos själv ute och fingrar på den "mörka" världsbild gnostikerna fått från Österlandet, men den finns redan hos Platon. Hos gnostikerna är denna världens "fall" en mer utbredd korruption än Platon velat se, t.o.m. gudarna (planeterna) är demoniska väsen som arbetar på att hålla själen fången i "sjuan" (det antika solsystemet).
Frågan är om de sju inseglen på Livets bok, nämnd i kristna Bibelns sista bok visar hur "gnostisk" redan den tidiga kristendomen var? I Livets bok står namnen på dem som ska få träda in i nästa värld när denna kommer till sitt slut.
Om de sju sigillen är planeterna, då är innehållet i Livets bok inget annat än Jorden och den historia den rymmer om sina invånare från begynnelse och framåt. Kan det här vara en besläktad tanke med hinduismen som ser varje tanke och handling registrerats i ett substratum till vår materiella värld, Eter?
Eftersom hinduisk eter är grunden till de fyra elementens spel, föregår den tanken på att Livets bok är Jorden, men eter saknar dimensioner (är inte en materiell substans) och den bidar dessutom utanför skapelsen (indiska legender om Vishnus "mjölkocean"?), en "icke-plats" före tidens början. Etern bör därför vara en prefiguration av den värld som ska bli och alla levande varelser i dess alla skeden.
För hindun blir Eter närmast en dimensionslös "container" som är den verkliga världen som den var innan någon sade A - alfa - och som åter kommer att gälla vid O - omega, också det en möjlig parallell från kristna talesätt. Eter, det femte elementet är så otroligt mycket mer än Aristoteles vars naturlära vanställde än äldre kosmologi, band de fyra till vår värld och pinnade som ett förskolebarn fast "efter" på allt det andra bortom månen. Han reducerade Eter från något gåtfullt till bara stoff i en långt fattigare kosmologi än den Platon avsiktligt bara snuddade vid via myter. Platon visste förmodligen att man i hans tid visste för lite för att kunna reducera gammalt vetande i naturvetenskap och han valde hellre att behålla vissa myter som de var, även om han i delar drev ett rationellt "avmytologiseringsprogram".
Så Humanisterna/Sturmark använder "sparsamhetsprincipen" för att ta död på Gud, trots att båda Occam och "västerlandets siste betydande klassiska filosofi" båda använt den för att förklara varför Gud måste finnas, Plotinos dessutom i kamp mot gnostiker som skapade en uppsjö av smådemoner i sina "barnsagor" för att fånga publik på bekostnad av Platons akademi. Vad pöbeln konsumerade var egentligen inget problem (tänk på vår tids urvattnade New Age-sekter och stölder från äldre tider), men Plotinos översättare (Armstrong) tycker sig se att han fått in åhörare i Akademien som reden blivit skadade eller påverkade av gnostiska irrläror.
Det intressanta är att Plotinos inte argumentar för "rakknivsprincipen" utan verkar utgå för att den är allmänt känd. Ett uppslag på Wikipedia berättar att naturvetaren Ptolemaios redan på 100-talet använt sig av principen. Flera av Ptolemaios och Plotinus samlade verk överlevde in i medeltiden och var inflytelserika. William av Occam kan mycket väl ha läst det här stycket av filosofen.
Även långt tidigare kyrkofäder måste ha läst den för deras kritik mot gnostikerna låter som en ren kopia av Plotinos. Att ingen känner till Plotinos idag beror på att kunskap om originalet avslöjar kristendomens "lån" från den grekiska filosofin i syfte att skapa en teologisk berättelse runt en judisk uppviglare som romarna lät korsfästa... Och "Upplysningen" har gjort sitt till att reducera västerlänningarna i stort till lättledd boskap utan stolthet och med bara marginell kunskap om sin tradition. Men de har å andra sidan fått ynnesten att kunna inhandla senaste smartfånen istället.
Plotinos:
Vi kallar det Det Första [Det Ena] i den meningen att det är det enklaste, och det Själv-Tillräckliga eftersom det inte består av ett antal delar. För vore Det sammansatt, skulle Det vara beroende av de ting varav Det varav det bestod. ... Så vi måste avhålla oss från att jaga efter andra "första principer" [gnostikernas myller av andeväsen], ty det är nödvändigt att inget annat finns före Det Första, och därefter [sparsamhetens princip] Intellektet - det som primärt tänker i evigheten - och därefter Själen, för sådan är ordningsföljden som motsvarar tingens natur.
/Ennaderna II.9
Plotinos ältar en smula i förklaringen varför dessa tre principer och varken fler eller färre kan vara, men upprepningarna tjänar till att logiskt täcka in alla eventuella motargument. Romaren är en skarp logiker och trögläst som han i bland är, står det klart att han kan sin Platon utan och innan och tar "västerlandets första tänkare" ett par steg till, även om Plotinos föreläsningar (han sade säkert samma saker inför åhörare) bitvis låter som rena parafraser på sin femhundra äldre mentor.
Med Plotinus rätar Akademien definitivt upp sig efter svajigheten till följd av några äldre aristoteliska ledare och via romaren producerar den åter pur platonism.
Uppdelningen på den här bloggen i stoff under taggarna "platonism" och "nyplatonism" är inte lyckad för ju mer man smälter materialet dess tydligare är det att Plotinos är en konservativ vårdare av det grekiska arvet. Det är paradoxalt eftersom han tidigare i sitt liv ville till Östern och studera lärorna där. Nu hade Östern kommit till Väst i form av symbolindränkta gnostiska läror och nu gillade han inte alls vad han hörde!
Men åter: det är okänt vilken av de många gnostiska sekter han vänder sig mot. En del var rena skämtet men andra faktiskt raffinerade. Redan i Jesus esséiska ungdomsvän Johannes Döpare finns den typiskt gnostiska läran om hur de 7 planeterna är som sigill som binder själen i lågt och "drucket" tillstånd. Johannes följare ser honom som den utvalde och hävdar att Jesus aldrig hade någon viktig roll (en uppkomling på andlighetens marknad i Israel). En viss rivalitet kan anas i bibelstället där Johanns sägs ha förklarat att han bara döpte i vatten men en annan skulle komma som döpte i eld/ande. Jesus efterföljare reducerar Johannes i detta uttalande.
Den alltid lika originella klärvoajanten Edgar Cayce (1877-1945) förklarade i trans att Jesus och Johannes TILLSAMMANS initierats i Egypten till översteprästlig rang. Detta kan ha inneburit ett krönande moment där neofyten konkret fördes till ett utomkroppsligt tillstånd och därefter tillhörde de Vetande - en gnostiker - som varseblivit skillnaden mellan kroppen och själen. Forskningen ser visst egyptiskt stoff i helleniska (egyptisk-romersk-grekiska) Kaldéiska Oraklen som bara finns kvar i formen av citat i andra källor.
I denna text avhandlas den astrala kroppen - okhma pneuma - den kropp själen ikläds under färden ner genom planeternas kretsar och som förmodligen den egyptiska prästen blev varse i sin invigning. En viktig skillnad får inte mörkas: De Kaldéiska Oraklen namnger inte planeterna som i många gnostiska traditioner, istället förefaller de ha varit bara fyra. Här är blandningen av element och planeter märklig:
Den eteriska klädnaden
Solens klädnad
Månens klädnad
Luftens klädnad (eng: "aerial")
Med eter kan man antingen se Aristoteles dekadenta vy att Eter är den fina substans som fyller rymden eller också att här finns en koppling till hinduisk astrologi som avvikande ger Jupiter som enda planet en essens av Eter och därmed gör Guru/Jupiter/Zeus till en "portal" ut från denna värld. Gudlös och fast för evigt i det låga kretsloppet! Möjligen finns det specialstudier om okhma pneuma men googling ger magert resultat. Uppenbarligen har forskningen inte kommit i händer på profanerare lika den här bloggen!
Med Eter som den mest avancerade klädnaden (som bevarar kontakten med den Högsta Himmelen), bör Solen vara Eld-elementet (Liv) och Månen den sublunära sfärens Vatten (Här är själen fast i kretsloppet). Varför Luft kommer sist tyder på en tradition där vinden blåser över världen - minns romersk tradition som pekar ut Luft som det specifikt mänskliga elementet.
Notabelt saknas Jord-elementet. Detta är de subtila kropparna som bygger upp den slutliga "köttkroppen" eller stoftkroppen. Jord ärver aldrig himmelriket, säger Jesus och Sideriska har ofta använt den här bilden som är impressionistiskt och allmänt "platoniserande":
Detta är Platons version där själen är tredelad och man kan undra varför inte ett så viktigt element som Eter har någon plats. Att som här reducera perspektivet till människans tre själar kan vara ett skäl. Den överallt och i alla tider utbredda anden eller etern har ingen plats i just denna illustration. Missa inte att den "heliga ande" Jesus lovar hans sällskap ska få möta efter hans död, passar förunderligt väl med den hinduiska astrologins "bästa sektor" det 9e huset tillhörigt Jupiter. Och vad är Jupiter om inte den Stora Välgöraren, Guru, den hjälpande läraren. Bibeln ger Jesus denna kraft namnet "hjälparen" och senare förknippad med "den helige ande" av kreativa teologer som försökte skapa något begripligt system av sina historiska fragment.
Men var även läran om "själens fyrdelade fordon" ursprungligen egyptisk? De gnostiska traditionerna brukar räkna upp planeterna som sigillen som måste brytas av själen i sitt uppstigande. Men vem vet om läran inte ytterst kom från Babylon? Kulturerna verkar ha blandats långt mer och långt tidigare än inskränkta västerlänningar antagit. Gammal vetenskap var i grunden störd av Upplysningens inbilskhet och västerlänningens ogrundade övertro om att vara skapelsens krona. Det håller på att ändras.
Givet denna uppblåsthet i Väst är det är inte förvånande att kristendomen är fåordig om Johannes tradition som innehöll själavandringsläran och alltjämt i modern tid levde vidare i Irak under namnet mandéism (manda = kunskap, jämför grekiskans gnosis = vetande). Det vill säga, tills kulturdödaren USA stormade in i Irak i jakt på billig olja och för att ge barbarerna "demokrati" och "kapitalism". Denna fascinerande rörelse skingrades tack vara USA:s krig i världens alla hörn och bara några tusen anses idag finnas kvar.
Jag är ganska säker på att mandéernas gnosis påminde om de judiska esséer de direkt stammade från och visar vad romaren Plotinos retade sig på. Han levde 200 år senare och vid den tiden kan lärorna ha hunnit broderas ut.
Kanske återkommer bloggen till mandéerna men Wikipedias artikel innehåller fakta som inte var tillgängliga i en bok från 1963 jag läst flera gånger i mitt liv och som använder många mandéiska källor. I den framkommer det inte lika tydligt hur starka kopplingarna tillbaka till den judiska esséismen var, så forskningen har gått framåt. Vissa ord i mandéiska texter återfinns redan i Dödahavsrullarna, så gnosticismen var förmodligen långt mer Orientalisk än äldre uppfattningar i Väst om att det var en "perverterad form av platonism".
Ibland låter Plotinos själv som en gnostiker, särskilt när han börjar orera om materiens bristfällighet och därmed vår världs ofullkomlighet - nog så annorlunda tonläge än när han försvarar den hellenska "goda världen". Vaknar man på rätt sida ser världen trevlig ut, men snart inser man att det är här Ljuset och Mörkret kämpar en evig kamp. Var dag är ett Harmageddon vilket gör den millienaristiska positionen den kanske mest obegåvade av dem alla.
Den här bloggen använder visserligen en Harmageddon-tagg (Naturens vedergällning på människan), men den ska fattas i skenet av Platons månader, av zodiakens långsamma rotation. Vid varje tidsåldersskifte (som det förestående) kommer det att se ut som att världen går under, men på distans är det bara ännu en liten period som övergår i nästa. På ännu längre avstånd märks knappt sömmen och de gamla grekernas "kontinuerliga och eviga universum" får fog för sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar