Sveriges standardfilosof (ateism som intellektets frånkoppling), Elton Johns manager och några till

För att driva det kollektiva konsensus i önskad riktning hörs ofta vissa personer i medierna. Ännu en gång dyker Akademiledamoten och tillika filosofen Åsa Wikforss upp radion för att förklara det Sveriges pseudo-sakrala värde "yttrandefrihet" för radiolyssnarna. Hon drar också den slitna ramsan om nätets förvirrande informationssörja och truismen som en gång lärdes ut redan på högstadiet om värdet av kritiskt tänkande. 

Inget av det hon säger är fel, men det är så utslätat och typiskt svenskt. Ett problem värt tiden vore att ta upp frågan varför svensken inte håller "yttrandefrihet" värst högt på sin priolista. Svaret har ofta givits på den här bloggen: IT-fascimens snabba frammarsch har skapat ett sjukligt band mellan användarens och dennes smartfåne. Teknokratnationen Sverige har redan förlorat sin tankekapacitet i de breda folklagren och marknaden har gjort alla till mutister som tigande konsumerar vad som bjuds dem. Wikforss är tragiskt ur fas med verkligheten, men det passar ju Sveriges intressen perfekt. Här står landets intresse av IT som kassako mot intresset av att verkligen ha ett skärpt och kritiskt tänkande folk.

När jag går till Wikforss födelsehimmel (enbart dygnet) syns här konjunktionen mellan giganterna Jupiter och Saturnus (sjätte resp. sjunde himmelen), en konjunktion den icke-filosofiska grenen av astrologin ofta uppskattar och ser som tecknet på stora ting. I ett sånt generellt påstående är astrologin värre än den värsta desinformatör! Teoretiskt är konjunktionen neutral och accelerationens Jupiter behöver sin motpol i decelerationen och gränsdragningens Saturnus. 

Men i verkligheten finner man ofta att de skadar varandra så att det varken blir hackat eller skuret. Nästan jämngammal med bloggaren har jag mött mitt beskärda del av den kanske värsta varianten av dem alla, mötet i Stenbockens tecken. 

Detta är hemmatecknet för Saturnus i sin materialistiska sida, där visserligen systematik och saklighet är starkt betonade men där Saturnus högre sida, den andliga, helt fått stryka på foten. Det är inte förvånande att Sveriges "normfilosof" är en ateist tillhörig sekten Humanisterna. 

Samtidigt lider Jupiter (det övernaturligas symbol) sitt "fall" i jordnära och maktfixerade Stenbocken, vilket gör den här perioden till ett Ödets tidsfönster för återvändande själar helt utan intresse av högre ting. De återvänder tydligen som människor för att arbeta med helt andra saker än sitt självförverkligande eller att sprida den korrekta filosofi genom vilket människor kan höja sig till kritiskt tänkande och verklig förståelse för yttrandefrihetens gränser. Se bara Sveriges skamliga velande i frågan om att bränna Koranen tillhör svenskarnas yttrandefrihet. 

Hade inte landet givit korrekt filosofi (som inkluderar metafysik) på båten redan när Gustav Vasa körde ut katolikerna ur landet och beslagtog deras rikedomar hade Koranbränning definitivt klassats som blasfemi och kopplats till kännbara straff. När ju Paludan sent omsider fått förbud för sina tilltag är det enbart av pragmatiska skäl från de styrande. Svenskarna har fallit så i tankehöjd att den inte kan förstå det verkliga skälet till varför blasfemi är ett brott och inte en form av yttrandefrihet.

Åsa Wikforss födelse är ett typiskt exempel på det amerikanerna kallar intelllektuell "disconnect" men som på bloggen rubricerats "dissociation" eller "6-8-relationen" mellan två eller flera planeter. Det astrologiska förhållandet har också, lite slarvigt kallats "radioskugga". Två (eller flera) arketyper lever i total alienation från varandra, och ett ibland smärtsamt vakuum inom individen uppstår. 

Jämför med filosofen Plotinos konstaterande att "allt finns i alla, bara inte i samma omfattning. Dissociationen indikerar att ur planeten X perspektiv är det som om planeten Y och allt den står för inte existerar - och vice versa. 

Exempel: Jag tittar på homosexuella artisten Elton Johns mångårige manager John Reid. De börjar som homoälskare och Reid drar in en ung och osäker Elton i homosexvärldens lägsta träskmarker med alkohol, knark och degraderat leverne, ett mörker som bloggaren var helt omedveten fanns under sina tonår då han trots annan musiksmak kunde medge att Elton var en hejare på melodier. 

Efter att ha tagit del av den fula men också tragiska historien om Eltons iskalla föräldrar, hans furiösa vredesutbrott, självmordsförsök och andra problem, kan man inse hur ett känsligt Vatten-horoskop lätt kan förledas av ett monster som managern, själv ett sexuellt rovdjur, och sluta som Elton, framgångsrik men helt tok-dekadent. Det förvånade mig inte att upptäcka att Reid också var rockgruppen Queens manager under de år, 1975-78 när de gick från udda hårdrockare till superstjärnor ledda av en homo-diva.

Managern visar sig mycket riktigt ha en av de svårare "bortkopplingarna". Den där de viktiga Sol och Måne saknar synergi eller ens kontakt med varandra, precis som även hos Åsa Wikforss, vars ateism plötsligt står i ett klarare ljus. Människan står närmare sitt sinne än Solen och saknas kontakt mellan dem blir det inte mycket av den kognitiva kapaciteten. Som bäst kan man kompensera sig och bli en boklärd, men utan egen klarsyn.

Med Månen som sinnelagsascendent uppstår här den symboliska symboliken att Solen (egen identitet) upplevs som en Fiende eller Olycka (hus 6) vilket förstås passar bra för homosexuella, men knappast är en tvingande lag. Väldigt lika ingredienser kan ta sig vitt skilda uttryck i enskilda livsöden. Astrologin är nu inte verkligheten utan bara en förenklad kartritning, den antyder vissa "principer" men inte detaljutförandet.

Men att Solen i omvittnade vivören Lejonet kan bli helt dekadent när den står tillsammans med sin fiende, ger ytterligare indikationer på en tid öronmärkt för "själar med bekymmer", karmiskt belastade själar, att återfödas. 

Just Solen med Saturnus i Lejonet har figurerat i åtskilliga homohoroskop (tydligen är identitetsfixerade Lejonet ett svårt tecken att ha Gränsdragaren Saturnus i), men som noterat är statistisk signifikans en fantasi på ett lägre existensplan (räknenissarnas) och har något visat sig på den här bloggen, är det att det knappast går att avtvinga astrologin ett beteende som passar materialisternas sätt att beskriva sin av Jord förkrympta verklighet! (I Jord-baserade horoskop kan Sol med Saturnus ibland ge oerhört praktiska människor och Jord-elementet förefaller mindre problematiskt än Eld-tecknen. Men det är bara en observation.)

Perioden för Saturnus och Jupiters konjunktion i Jord-Stenbocken är ett kosmiskt lågvattenmärke i sig och genom planeters periodiska men skenbara backande i zodiaken inträffade deras möte i Stenbocken två gånger (tidigare noterat i ett betydligt äldre inlägg).

11.02.1961  - 17.09.1961
 8.10.1961  - 24.02.1962

I fallet Wikforss tillstöter dessutom en "bortkoppling" mellan intellektets Merkurius som i sig är starkt placerad i hemmaläge i Tvillingarna och kampen i JORD om hur stor eller förkrympt den världsbild man kan hantera är. Ett annat sätt att uttrycka sig är att Merkurius här verkligen är ängeln, budbäraren med hemort i det andliga eller osynliga (Luft-elementet), men budet om den högre verkligheten kommuniceras inte ned till det jordiska eftersom Jupiter och Saturnus tillsammans beter sig så inskränkt och materialistiskt. 

Så "skapar" himmelen närmast kreationistiskt förutsättningarna för ateistiska halvliv på Jorden. Och naturligtvis finns mängder av själar sugna på att återfödas som inte har något emot dessa begränsningar eftersom allt de önskar av ett jordeliv är materialistiskt välmående. Vem bryr sig om klart tänkande och yttrandefrihet? Åsa Wikforss, perfekt i rollen som Sveriges "normalfilosof". 

(Ironi! Sverigehoroskopets 9e hus för filosofi och religion är inget annat än en katastrof och indikerar en perfekt ateistisk nation som gjort "människan till alltings mått" - Platon drev rejält med denna låga mentalitet som tror allt ligger i människornas händer i sin varmt rekommenderade dialog "Sofisten".)

Jag har ett annat fall, anonymt, från samma födelseår. Här är det istället vredens Mars i kritikern Tvillingarna som ställer sig i icke-kontakt med (enbart) Saturnus i Stenbocken. En rabiat ateist med påfallande benägenhet att låta sig hjärntvättas av allt svenska medier publiceras. Hatar således Ryssland av hela sitt hjärta nu (men hade inga åsikter alls om landet för några år sedan) medan pro-amerikanismens fått en verklig energiinjektion. 

Stört omöjligt att föra en vettig diskussion om stormakternas fula historik (gäller även Sverige), en av de typiskt lättledda svenskarna, kanske för att intellektets Merkurius står i det smittobenägna Fiskarnas emotionella Vatten, i sig en viss varning för ett intellekt med låg urskillning. Det är tragiskt att svenska folket degraderats av statens styre till denna nivå, för bortom dagsaktualiteter och viktiga frågor är det en mycket trevlig människa.

Själv extremt sensitivt för ordval (född när Merkurius är en dominant på himmelen, inte minst ascendenthärskare) är det närmast en plåga att lyssna till P1 Public Service, vars anställda som ständigt söker styra lyssnarnas värderingar genom att "rätta till" varje inslag som knystar något annat än den officiella svenska linjen i brännande frågor. Det är pinsamt att höra alla dessa förnumstiga "sista ordet".

Tillägg

Elton Johans psykiska sadist till manager har typiskt nog ett intressantare horoskop än den svenska filosofen, så det blir en avslutande kommentar om hans karta och ännu en liten förgrening i varför Sverige lägger så mycket energi vid ytan och så lite på innehållet.

Reid var en skamlöst framgångsrik manager, och hade i sitt artiststall även den inkomstbringande Riverdance-snubben (den där uppvarvade spratteldockan, ni vet). Ibland är t.o.m. psyk-ascendenten träffsäker eftersom den beskriver individens fantasier. Här ser man Månen i Fiskarna perverterad av den demoniska ambitionens Rahu och båda ägs av "drömmen om stor framgång i 10e karriär- och makthuset". Här stämmer drömlika Mån-Fiskarnas fixering vid Jupiters alla excesser perfekt med hur det gick i livet. 

Men samtidigt var vandeln under all kritik. Solen, vandel, ens aktiva steg i livet, just eftersom samma psyke antingen var helt omedveten om själen, om själen i Reids kropp, eller på något sätt var medveten men bara såg en olycka och en fiende i den han var. Resultatet blev ett genomperverterat Lejons vandel. 

Man kan också notera att Venus i Vågen, markör för den naturliga heterosexuella naturen, landar i dåliga karmans 8e hus utifrån psykets fantasivärld. Gillar inte tanken på förening med kvinnor ens i tankevärlden (Luft på en lägre nivå än den ändliga).

En förledare av nästan samma kaliber som Reid är svenska fenomenet "Bianca". Utan att ha följt det annat än via de tidningsrubriker som är svåra att undvika kan man undra kring hennes grad av hat mot sig själv som kvinna. Vad saknas när man reducerar sig till plastmänniska? 

Även här Venus i Vågen - ett teoretiskt perfekt läge - men som i detta fall tycks verka som en ond ande som driver en ung människa ännu i 20-årsåldern till ingrepp på sin kropp som om hon redan var på väg ut i det rasbiologiska och ytliga Sveriges skräphög av de förbrukade. På glamourbilder som gör reklam för tv-showen i hennes namn förefaller hon permanent ha reducerat sig till en vulgär version av den gamla Barbie-dockan.

Fanns någon "radioskugga" inom psyket även där? Den nyfikna kan återvända till de tre äldre inläggen om denna typiskt svenska kändis, sprallig men ack så artificiell och konstgjord. (Tre inlägg på 13 år är inte mycket jämfört med den uppmärksamhet nöjesjournalisten lägger på att bygga upp de utvalda till en livstid i Eliten och rampljuset.)

https://siderisk.blogspot.com/search/label/Bianca%20Ingrosso

Spoilervarning: spralligheten syns via eldplaneterna Solen och Mars båda i Eld-tecken. Någon "radioskugga" för Venus finns inte, däremot den demoniska Rahu, precis som hos managern. Hon har så skev verklighetsuppfattning att hon försöker göra om sig till "gudinna" från andevärlden utan att fatta att hon redan var tilldragande. Rahu förvränger ambitionen tills man blir ett skämt av det man började som. 

Visst, Rahu dyker ofta upp i de framgångsrikas horoskop, men vilka vrak de måste ha varit till att börja med för att överkompensera något så otroligt! Men det är klart, Mars attack mot ett mörkt psyke som Månen-i-Skorpionen, ger ingen vidare sinnesro. Efter 28-30 bör Mars lugna ner sig och kan därefter möjliggöra en intressant personlighetsutveckling, om det fortfarande finns intresse av en sådan då. 

Med enbart Månen/sinnelagsascendenten till vägledning blir enda förklaringen att hon inte har någon kontakt med sitt feminina jag: Venus har halkat in i 12e huset, som ibland tecknar "samhällets förlorare" men ibland bara villfarelser av att man inte duger, att man kommer till korta. Men mer troligt är det Månen och Rahu som förklarar driften mot en "tacky" hemlagad version av Kardashian-klanen. Rahu som vulgäritet är en sida av norra månnoden som inte diskuterats, men som känns akut när Elton John förts på tal.  

Han föddes visserligen med Ketu i 1a huset och led av låg självkänsla, men samtidigt stiger Jupiter starkt placerad i öster och lovar framgång. Kanske nodaxeln illustrerar periodiska omsvängningar så att noll självkänsla kan slå över i vettlösa överdrifter? Frågan är värd ytterligare studier. Jag har ett (anonymt) exempel som visat på just en långsam svängning från självförnekande modfälldhet (Ketu hus 1) till överdriven självhävdelse men två fall är för lite att grunda en hypotes på...

Smink-Bianca är nog perfekt för Sverige, hon också. Här räcker det långt med schabloner och klichéer och styling. "Folket" är ju barn av den IQ-destruktion it-teknologin fört med sig. Jag skulle vilja höra filosofen Wikforss syn på varför Sverige vill ha sin befolkning så lam. Vad är det för världsbild som är så ondskefull att den drogar samhällsmedborgarna att bara leva utanpå huden av sina sanna väsen?

 

PS. På tal om HBTQ-sjukan, DN:s ledarskribent Lisa Magnusson producerar ännu en - gäsp - politiskt korrekt text där hon sittar in sig på AB:s Åsa Linderborg som gjort en JK Rowling och med rätta inte vill stå i duschen nästintill en identitetsförvirrad naken man som tror han är kvinna.

Jag tittar till Magnussons karta som undersöktes i termer av "uppfyllbar potential" för bara ett halvår sedan, dessförinnan 2017 och sedan ett stort hopp bakåt till en av bloggens tidigaste inlägg 2009. Kan sägas att jag inte memorerar alla kartor så ibland väntar överraskningar vid återbesöket.

Här visar sig pk-Magnusson ha samma problem som Sveriges pk-normalfilosof Wigforss! Återigen låser sig inskränkhet och gränslöshet (Saturnus och Jupiter) mot varandra i det i sig begränsade elementet Jord. Dessa två långsamma planeter möts regelbundet och tjugo år efter Wigforss födelse var det nu dags för ett möte i Jord-tecknet Jungfrun. 

Exakt hur välgörande eller skadlig deras möte är ger sig först genom ett exakt födelseklockslag. En obskyr husplacering kan t.ex. reducera hela frågan om var man står i en sakfråga. 

Följer man Magnussons sinnelag - Månen i Lejonet - hamnar den grovt materialistiska kombinationen i Jungfrun och 2a "jordiska" sektorn för personligt kapital. Kombinationen ges därmed en ytterst reducerad roll men en som drivit henne mot den penningtätaste av alla mediehus, Bonniers. 

En annan tanke ger sig: Hålla hårt på slantarna (Saturnus) och få penninghögen att växa (Jupiter). Så småborgerligt och svenskdygdigt, en låsning som stat och regering avlat fram hos folket under generationer och gjort dem så hjälplöst oförmögna att växa ur ett förlegat samhällsformat och träda in i... Vattumannens tidsålder där bara fria andar släpps in. Här syftas på den äkta Vattumannen (rättare: Bäraren av Vatten) och inte nationalkartans suboptimala version. 

Eftersom svenskar föds kontinuerligt och inte bara när de planetära tungviktarna möts i Jord kan man tänka sig att planeternas sammanfaller med skiftningar i tidsandan som i sig sammanhänger med hur konjunktionen fungerar i ett visst nationalhoroskop.

I vissa nationer kan det inträffa en chockerande nivåsänkning när vissa årgångar hittar maktpositioner. Ren stupiditet faktiskt. Då får vi länder med en förstummande trångsynt pk-mentalitet, t.o.m. när opinionsbildare som Magnusson tror sig predika tolerans och frigjordhet. Problemet här är att JORD bara representerar en mycket liten del av den större sanningen enligt vilken det kanske inte alls är Wigforss ateism eller den individcentrerade definitionen av sanning som är det sanna.

Med tanke på de avgrundsdjupa problem regeringen Kristersson ger majoriteten av befolkningen och den sittande regeringens övermått av horoskop som lider av Eld/Jord-kriget, kan noteras att även DN:s ledarskribent har detta fruktlösa krig, och därtill av den mest primitiva och övermaga sort: Mars-Oxe i attack mot psyket i dominanta Lejonet. Stark Tvilling ger henne kommunikationsförmågan men det hon kommunicerar är inte värt att skriva hem om... Det här ser mest ut som en arg feminist som hemligen drömmer om att få vara manlig lejonhärskare.

I termer av psykets fantasier är det inte den ohämmade frihetens och framgångens Jupiter som dominerar här, som hos Elton Johns manager, utan en närmast våldsamt pervers instinkt att få trycka till eller revanschera sig mot män i ledande position (Lejon). Därför "karriärvalet" feminism. Man kan å andra sidan inte stänga sig för risken att den här horoskoptypen kan bli brottsoffer. 

Jag har ett antal anonyma kvinnohoroskop med problem i välkänt våldsamma Oxen eller kombinationen av Måne i dominanta Lejonet och planeter i Jord-elementet där kvinnorna farit illa av t.ex. fadern eller usla val av pojkvänner. Mars attack mot Månen i synnerhet tycks störa ut omdömesförmågan så att individen väljer att utkämpa helt fel strider, som senast Magnussons mot Åsa Linderborg.

Några exempel:

Kvinna med tafsande fadersgestalt (1): Månen i Lejonet genuint stigande i öster (klockslag fanns) och Solen i Jord-Stenbocken. "Radioskugga" eller dissociation mellan psyke och solär handlingsmänniska. Kvinnan var extremt manhaftig och valde kampsport för att urladda sig. Psyket och identitetskärnan utan integration, igen.

Kvinna med tafsande fadersgestalt (2). Mars och Venus i den liderliga konjunktionen i Oxen och opposit Skorpionascendenten. Anmälde fadern och hamnade i tonåren i fosterhem. Därifrån gick det bara nedåt. Medger att signaturen inte pekar på en suspekt fadersgestalt men övriga horoskopet är lika trassligt. Inte minst kan en fullmåne peka på bristningar i livsvägen (här: byte av föräldrahem/Månen).

Kvinna med tafsande fadersgestalt (3). Mycket vek med både Sol och Måne i Vatten och ett problem i faderns 5e hus: här har Solens planetära fiende Saturnus inte något att göra. Kvinnan odlade sedan unga år ett förakt mot män baserat på faderns närmanden och landade i det lesbiska lägret. Och ja, detta är ännu ett fall av Saturnus och Jupiter konjunkt i Jord. Troligen är låsningen vid Jord så hård att dessa livsöden inte är ämnade åt annat än söka sin kroppsliga frihet och ofta är grundanalysen så skev att det blir HBTQ-svar på identitetsfrågorna. 

Bloggen måste på sedvanligt vis addera de få men fascinerande fall där själen byter kroppstyp mellan liven i syfte att nå något högre mål än leka drag-queens och förvirra småbarn om spelreglerna på Jorden.

I Sverige där allt anses "normalt" ("människan, dåren, är alltings mått") finner deras själar aldrig sitt uppdrag utan blir kvar på småbarnets nivå. Bloggaren lekte också med mammas kläder vid 5 - normalt när barnet upptäckt att det fanns två kön - och sen var det bra med den saken. Men när barnet på sin upptäcktsfärd fixerar sig, då kan den bakomliggande anledningen vara ett just avslutat tidigare liv i motsatt kön. 

Det vore guld värd att ha en uppsättning horoskop av individer som via hypnos fått tillgång rötterna till varför de upplever sin "läggning" så avvikande från kroppens odiskutabla vittnesbörd. Men eftersom Sverige saknar vishetstradition är detta inte ett stöd hälsovården ger. Framför allt är det så mycket billigare för staten att låta förlorade själar byta juridiskt kön och hoppas att samhällsutgifterna stannar vid en minuts omregistrering.