I Aftonbladet ger Torbjörn Tännsjö uttryck för sin misstänksamhet över denna folkets senaste olat: "Min integritet", som det tjatas om i tid och otid - särskilt i den grupp som åtminstone under rådande lagstiftning är brottslingar i deras envetna snattande sin film- och musikunderhållning.
Detta var ett glädjande och intressant resonerat inlägg, särskilt som jag tidigare med misstro granskat den ateistiska filosofens horoskop. Men även denna blogg, fast med stöd i indisk astrologi och filosofi, har understrukit att egot (horoskopets ascendent) är ett gissel.
Ahamkara, "jag-skaparen", eller "kraften till att identifiera sig som ett åtskilt jag", är sanskrittermen som förknippas med lagna, ascendentpunkten. Men det är egentligen ett icke-jag, för egot är ytterst sett imaginärt, en dagslända som andesjälen byter ur för varje nytt liv på jorden. (Ibland kan själsminnen från andra jagkärnor bryta in i ett enskilt jagmedvetande, särskilt nattetid i drömmens värld.)
Det roliga, om man inspekterar Tännsjös karmiskt betingade entré i rum och tid, är just frågan om "att synas" eller "hålla sig dold"! Himmelen formligen kortsluter sig över de kontrasterande temata Lejonet - scenisk och offentlig - och Skorpionen - verksam men gömd i skuggorna!
Tännsjös soltecken är just Skorpionen vilket är något av en självmotsägelse eftersom Solen tillhör estradören Lejonet. När jag tänker på saken slår det mig att Unni Drougge, som snabbt tog parti för småbarnen i piratrörelsen och argumenterade för sin rätt att huka i skydd av anonymiteten, också var Sol-Skorpion.
Men notera skillnaden: hon var en naturlig mörkermänniska och saknar Lejonet i horoskopet. Hon ser därför inte problemet på samma sätt som Tännsjö som står i kontakt med båda de drivande arketyperna.
Vi är facettögon i Världssjälen så det är inte så konstigt att vi, då vi tar till orda och uttrycker något djupt känt, ofelbart beskriver vår födelsehimmels ledande motiv. Detta mysterium kan inte västerlandets vetenskap adressera eftersom den redan förkastat den klassiska filosofin och dess idealistiska världsbild. Med samtidens materialistiska utgångspunkt är formuleringen "odödlig själ" en fullständigt meningslös utsaga.
Eftersom svenskar totalt saknar idéhistorisk förankring hör vi därför en tröttande kör av grötmyndiga åsikter om religion som "saga" och passé överallt i de interaktiva nätmedierna. Det här är en talkör som avslöjar hur i grunden indoktrinerade unga människor i dag är av en världsbild som har så genanta skarvar när man börjar syna den att ingen rimligen borde tro på den.
Å andra sidan "stämmer" uppenbarligen den antika kosmologin eftersom astrologiska (arketypiska) temata så tydligt genljuder i människornas tankeliv och gärningar.
Men frågan hur en geocentrisk världsbild som tar slut vid den sjunde kretsen Saturnus kan "stämma", det är en epistemologisk fråga för ett annat och djupsinnigare forum.
Tillägg 101013
Knappt hinner man säga något gott om en ateist förrän han skiter ner sig rejält och vi är tillbaka vid ruta ett igen! Se detta inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar