En vrång och svag evolutionsbiolog

Jag ska här citera (i egen översättning) ett långt stycke för att sedan dra den allra kortast tänkbara parallell till horoskopet för personen. Citatet kommer från den högklassiga engelska matematikern John C. Lennox som gör slarvsylta av de arma idoler som dumbommarnas egen förening Humanisterna hyllar som intellektuella förebilder. Horoskopet för en av dessa matchar exakt det jag tidigare sagt om blunders av den typ som inte undgår ett så exakt öga som Lennox. Föremål för analysen är häftigt ateistiska evolutionsbiologen Richard Lewontin från New York:

I sin recension av Carl Sagans sista bok gör Harvard-genetikern Richard Lewontin det överväldigande tydligt att hans materialistiska övertygelse är a priori. Inte bara bekänner han att hans materialism inte springer ur hans vetenskap, han medger det motsatta, att det är hans materialism som i själva verket avsiktligt avgör vad han uppfattar som vetenskap:

"Vår villighet att acceptera vetenskapliga påståenden som går mot sunda förnuftet är nyckeln till att förstå den verkliga kampen mellan vetenskapen och det övernaturliga. Vi tar vetenskapens sida trots det patenterat absurda i några av dess konstrukt... trots det vetenskapliga samfundets tolerans inför historier om "vad saken är till för" som saknar belägg, och detta därför att vi allaredan har försvurit oss till...materialismen.

Det är inte så att vetenskapens metoder eller inrättningar på något sätt skulle tvinga oss att acceptera en materialistisk förklaring till fenomenvärlden utan tvärtom att vi genom vår a priori anslutning till [tanken om] materiella orsaker nödgas skapa en apparat av undersökningar och en begreppsapparat som producerar materiella förklaringar, oavsett hur kontra-intuitiva och mystifierande den verkar för den oinvigde."

Det här uttalandet är lika häpnadsväckande som det är uppriktigt... Lewontin påstår att det finns en kamp mellan "vetenskapen och det övernaturliga" och motsäger sig likväl genast genom medgivandet att vetenskapen i sig själv inte  innehåller något tvång att forcera materialismen på oss.

Detta stöder vårt påstående, att det verkliga slaget inte så mycket står mellan vetenskap och gudstro utan mellan en materialistisk, eller mer brett fattad, naturalistisk världsbild och en supernaturalistisk eller teistisk. När allt kommer omkring är Lewontins trosbekännelse av materialismen enligt eget medgivande inte alls rotad i vetenskapen utan i något helt annat, vilket framgår av det han härnäst säger: "Till yttermeravisso att materialismen är absolut, för vi kan inte tillåta en gudomlig fot i dörrspringan."

Jag är inte säker att Richard Dawkins skulle vara lika entusiastisk över att utrota det här slaget av "blind tro" på materialismen som han är om att utplåna tron på Gud, men för konsistensens skull borde han vara det. Och vad är i vilket fall som helst den exakta betydelsen av "kan inte" om att tillåta det gudomliga att få in en fot?

Det är förstås en tautologi att säga att "materialismen kan inte tillåta en gudomlig fot i dörrspringan". Materialismen förkastar ju både den gudomliga foten och, när man börjar tänka på saken, även dörren. Det finns när allt kommer omkring ingen "utsida" för en materialist - "kosmos är allt som är, var och någonsin kommer att finnas" [Lennox citerar här Carl Sagan].

Men det förkastandet har inga följder för frågan om det existerar en gudomlig fot eller en dörr... När allt kommer omkring skulle en fysiker avsiktligt kunna konstruera en maskin kapabel att läsa av strålning enbart inom det synliga spektrat, och då, hur användbar apparaten än var, skulle det vara absurt om tillverkaren med dess hjälp sökte förneka existensen av t.ex. röntgenstrålar, vilka apparaten till följd av sin konstruktion inte kan se.

Lennox - God's Undertaker (2009, s 35-6)

Här är horoskopet. Missa inte den uppenbara skogen för träden!

Det är lite kritiskt att dra snabba slutsatser när över 800 horoskop redan snabbskannats. Jag vet att vi har Nobelpristagare med både Sol och Måne i Vatten - ingen mindre än Albert Einstein - men även han avslöjade sina begränsningar när han vägrade följa med i kvantfysikens nya utveckling. Han hade redan satt sig tillrätta och börjat försvara sina egna fynd! Till sist blev det så paradoxalt att en tankegång [1] han utvecklat för att försvara sin position i själva verket kom att bevisa det motsatta!

Vad jag fikar efter är det allra första inlägget då jag kallade Vattenelementet för "den irrationella själen" och hur bloggen, lite förenklat, etiketterat alla horoskop med både Sol och Månen i detta element med "Vattenelementet". Under loppet av horoskopgranskningarna började det verkligen framgå att bortsett från musiker som "har rätt" att flyta runt i känslans hav och hämta fram fantastiska melodier, så resulterar en överdrift av det irrationella i allsköns missbrukstendenser, sex, droger, sprit...

Den här evolutionsbiologen lider dessutom av mer än Platons "irrationella själ" eftersom han inte ens klarar att föra en diskussion utan att hamna i självmotsägelser. (Lennox är försynt här, men det är rent pinsamt hur obegåvade en del ateister är, fastän framgångsrika inom sin lilla Lego-låda av biologiska pusselbitar)

Dels har vi ett psyke som inte vill sig: Månen är fallen (debil) i Skorpionen vilket är hanterbart. Men här ligger disponenten i kritiska och elaka Tvillingarna, så vi får ett klent psyke plus Luft/Vatten-störningen som kan ge mental dissociation, dvs man har inte full logisk kontroll över vad man säger. Det är uppenbarligen fallet här.

Dessutom är problemet dubblerat genom att himlen också rymmer den generella mismatchen mellan individ och grupp, eller mellan privat hatiskhet och en ideologi. Vattumannen och Skorpionens "utstötningssyndrom" med andra ord. Inte alls ovanlig men här alltså dubblerad genom Månen haltande förhållande till sin disponent.

Slutligen ser man att Solen i Fiskarna har en disponent (Jupiter) som hunnit lite i förväg och brådmoget som ett nyfött spädbarn står på sig i en totalt egocentrerat och subjektivistisk åsikt om att han minsann valt materialismen som sin "tro".

Och materialismen ser vi subtilt krypa som en grundton i horoskopet genom dels den sataniska axeln där hungrande demonen Rahu vill ha Oxen (det materiella jordtecknet nummer ett, primär identifikation helt utan filosofisk reflektion) och dels genom att Saturnus - materieprincipen - och Mars står i opposition.

Visserligen en kreativ opposition men likväl tvivelaktig. Den här oppositionen är jag osäker på. Min favoritastrolog i väst, Charles Carter, hävdade att han sett tecken på att planeterna förstörde för varandra i opposition. Att stramande Saturnus gjorde Mars extremt ytlig och lättviktig.

Besinnar man att Tvillingarna är ett skeptiskt tecken även utan den lilla illgärningsmannen, och sedan störs av den stora, Saturnus, är det inte undra på att den här biologen helt enkelt saknar mental kvalitet nog att gå bortom en instinktiv fixering vid materialismen: hans fallna Måne i Skorpionen med "den straffade" draksvansen är en märklig historia som tycker på en vansinnig rädsla för att släppa in "en fot genom dörren"!

Som vanligt måste man bolla med flera astrologiska "komplex" innan man får en aning om vari problemet består. Sitter man bara och tittar på Solens eld-och-vatten-krigiska intensitet via kombinationen med sin disponent Jupiter får man bara historien om en nyckfull fanatiker. Men man har inte mycket idé om vad den här människan så obalanserat brinner för.

____

1. Se även fysikprofessorn Amit Goswami - The Self-Aware Universe. Över 30 sidor ägnas åt den här spännande paradoxen.