[Not. Kanske inte bloggens mest seriösa inlägg! Snarare en pastisch på statistiska undersökningar.]
Jag kan inte föreställa mig att alla kvinnor som röstat fram de värsta karlsluskarna på nätet gaddat sig samman för att skuldbelägga enskilda zodiaktecken. AB:s artikel ger ett gyllene tillfälle att ta ett stickprov på de kosmiska idéerna som informerar livets gång här inne i centrum, på den plats vi kallar vår värld.
Jag kan inte föreställa mig att alla kvinnor som röstat fram de värsta karlsluskarna på nätet gaddat sig samman för att skuldbelägga enskilda zodiaktecken. AB:s artikel ger ett gyllene tillfälle att ta ett stickprov på de kosmiska idéerna som informerar livets gång här inne i centrum, på den plats vi kallar vår värld.
Sådana är mina läsvanor att jag inte ens kände till någon annan otrohet än Tiger Woods och Svennis, och jag känner inte ens till alla namnen i listan. Sak samma, så här fördelade sig det ursprungliga (och korrekta) sideriska zodiaken som sol- och måntecken på värstingarna:
- Tiger Woods
Sol i Skytten, Måne i Skorpionen - Wayne Rooney [fotboll]
Sol i Vågen, Måne i Vattumannen - Ashley Cole [fotboll]
Sol i Skytten, Måne i Oxen - John Terry [fotboll]
Sol i Skorpionen, Måne i Skorpionen - Ronan Keating [Boyzone]
Sol i Vattumannen, Måne i Kräftan - Eddie Murphy
Sol i Fiskarna, Måne i Vågen - Gordon Ramsay
Sol i Vågen, Måne i Lejonet - Mark Owen [Take That]
Sol i Stenbocken, Måne i Tvillingarna - Sven Göran Eriksson
Sol i Stenbocken, Måne i Skorp. e. Skytten - David Beckham
Sol i Väduren, Måne i Stenbocken
Tio personer kan inte kallas ett tillräckligt dataunderlag, snittet 0,83 otrogna hundar per tecken är inget att stödja sig på.
Likväl undrar jag vad som händer i ett speciellt hörn av zodiaken där två tecken på raden börjar antyda en "utbrytartendens" mot otrohet. Det är Stenbocken - redan i ett tidigare blogginlägg identifierad som zodiakens "häradspåsättare" - som med sin granne Skytten når två solplaceringar var! Även Vågen har två, men det tecknet föregår inte direkt de två andra (Skorpionen ligger emellan). Av en ren händelse rörde det senaste blogginlägget om otrohet Ashton Kutcher som tröttnat på sin "mamma" Demi Moore. Han var en markant Stenbock.
Svennis Måne byter tecken in på halva dygnet och kan inte användas, så månplaceringarna är det inte mycket att säga om. Att Skorpionen och Vattumannen också har två fall vardera ger inte samma intryck eftersom de inte följer på varandra som Solen i Stenbocken/Skytten gjorde.
Svennis Måne byter tecken in på halva dygnet och kan inte användas, så månplaceringarna är det inte mycket att säga om. Att Skorpionen och Vattumannen också har två fall vardera ger inte samma intryck eftersom de inte följer på varandra som Solen i Stenbocken/Skytten gjorde.
Delar vi Solarna på ett annat sätt, uppstår emellertid en lustig tendens:
NIO AV TIO otroheter ligger i zodiakens andra halvlek! Det är bara "minst gräsliga bedragaren" David Beckhams Vädur, zodiakens första tecken, som bryter det här mönstret. Jag har ingen förklaring till denna våldsamma obalans, annat än vad den skickliga astrologen Charles Carter sade om zodiaken första och andra halva: tecknen i första halvan är mer inneslutna och egocentrerade, men från och med Vågen "öppnar de upp" och blir mer genuint intresserade av människor i sin omvärld.
Särskilt tydligt är detta i zodiakens klämläge: Jungfrun som nervöst, oskuldsfull och oerfaren för första gången ska ingå en sexuell union (Vågen) med en av "den andra sorten". I Jungfrun har eogcentreringen nått smärtgränsen och kanske är det också därför vi hittar otippat mycket kriminalitet i det tecknet, åtminstone om man går via Månen (människans nattsida).
Det här också här den religionshatande och ateistiska skocken av språkrör i Humanisterna håller till med sina Månar, ett tydligt tecken på att de är rädda för att blanda sig med och "infekteras" av andra grupper och deras världsbilder. Den laboratorierocksförsedda hygien- och fitnessspecialisten Jungfrun värdesätter sin egen "renhet" över allt annat.
Hon är faktiskt så rädd att hon i mytologin "hjälps" från sin besatthet genom att Hades kommer upp från underjorden och våldtar Persefone, ungmön. Brutalt kanske, men nu är in invigd i vad det handlar om, och kan inte gå och inbilla sig att hennes lilla åkerlapp är en fredad zon.
Ja, det förvånade inte att hitta Jungfrun tydligt involverad också i horoskop för främlingsfientliga!
Ja, det förvånade inte att hitta Jungfrun tydligt involverad också i horoskop för främlingsfientliga!
Det vill alltså synas som att när väl "det värsta är gjort" i Jungfrun - det brutala mötet med Hades, verkligheten som den verkligen är - då kommer människor f.o.m. Vågen att med glädje hoppa över skaklarna och bekanta sig med andra, trots att de förbundit sig med äktenskapslöften! Rena ketchupflaskeffekten här!
*****
Och det är inte riktigt slut än. Ett stycke kuriosa också. Var ligger Spica, stjärnan man tror att den sideriska zodiaken fixerats utifrån? Jo, i Jungfruns 30e och sista grad! Vi hittar alltså samma delning mellan zodiakhalvorna på ett rent tekniskt plan. Vågen är början på andra halvlek.
"Tidsåldrar" är ett viktigt begrepp och där det talats mycket om Vattumannens tidsålder fastän flera hundra år för tidigt - snacka om att västerlandet ropade hej innan de hunnit över bäcken!
Om man betänker att dessa "eoner", eller "evigheter" som de kallades förr, rör sig baklänges genom zodiaken (vårdagjämningens precession), befinner sig Spica istället i Jungfruns första grad (nollan var inte uppfunnen i den forntid vi nu talar om). Det skulle innebära att zodiakens startskott låg mer än 12.500 år tillbaka i tiden redan år 0.
Om man betänker att dessa "eoner", eller "evigheter" som de kallades förr, rör sig baklänges genom zodiaken (vårdagjämningens precession), befinner sig Spica istället i Jungfruns första grad (nollan var inte uppfunnen i den forntid vi nu talar om). Det skulle innebära att zodiakens startskott låg mer än 12.500 år tillbaka i tiden redan år 0.
Det är naturligtvis omöjligt att påstå att astrologin själv är så gammal, men tidpunkten rimmar märkligt väl med Platons berättelse om det sjunkna Atlantis ute i Atlanten. Lägger man till detta vetenskapsnyheten från Australien nyligen, att aboriginerna studerat stjärnor i kanske 20.000 år börjat den vita mannens sätt att skriva historia - att räddhågset som Jungfruns tecken vilja hålla hela civilisationen så nära i tiden henne själv som möjligt - att framstå som rena dumheter.
Ja, Jungfrun... Inte en enda Sol eller Måne trillade in där bland de otrogna hundarna. Kanske rätt logiskt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar