[Långt inlägg ur kosmologisk-filosofisk synvinkel på A.I., cirka 7 A4-sidor]
Det är fascinerande hur den stendöda och av mänsklig hybris jäsande forskningsväg som kallas Artificiell Intelligens ändå givit en del nyttiga resultat. För vem kan inte glädjas åt hur världen binds samman till ett globalt folk tack vare nätets översättarprogram, hur klantiga resultaten för närvarande ännu ter sig? Jag skriver understundom en krumbuktig svenska och det har gått fullständigt åt pipan båda gångerna jag har testat Googles översättningar av egenhändigt nedknackade textstycken. Men det här kommer att bli bättre!
Det är fascinerande hur den stendöda och av mänsklig hybris jäsande forskningsväg som kallas Artificiell Intelligens ändå givit en del nyttiga resultat. För vem kan inte glädjas åt hur världen binds samman till ett globalt folk tack vare nätets översättarprogram, hur klantiga resultaten för närvarande ännu ter sig? Jag skriver understundom en krumbuktig svenska och det har gått fullständigt åt pipan båda gångerna jag har testat Googles översättningar av egenhändigt nedknackade textstycken. Men det här kommer att bli bättre!
Att ett tidigt språkverktyg på nätet hette Babelfish var förstås en allusion till den bibliska berättelsen om ett annat folk som delade de sekulära dataingenjörernas hybris och föreställning om att med Guds död ha tagit över skapelsen. Babels torn skulle byggas till himmelen, som för att utmana Gud, men när det rasade skingrades människorna och språkförbistringen vidtog. Så långt den sedelärande berättelsen om att inte driva latinet så långt upp i skyn att den sociala kontakten bryts med bönders tal! Eller vad man nu vill läsa in i historien om Babels torn.
Som ett stickprov på en systematiker som inte talar färre än sex språk gubevars, ritar jag upp horoskopet för Göteborgsprofessorn i datakunskap som beskriver översättningsmaskinernas utveckling i en SvD-artikel.
Enskilda astrologiska impressioner är omöjliga att förmedla för den tillfälligt förbipasserande, men den här himmelen bekräftar DN-artikelns antydan att professor Ranta närmat sig datatekniken och översättningsalgoritmerna från det REGELBASERADE hållet snarare än det matematisk-statistiska, vars historiska bakgrund han också redogör för.
Dygnets elementära sammansättning påminner också om den sekulära scientismen som ofta övergått till en pseudoreligion för de utövare som, sedan de lärt sig sådan kunskap som syftar till att dödförklara en större världsbild med ett verksamt gudomlig element, nu likväl måste introducera samma princip och då väljer att själva axla det kreativa momentet - människan adlar på eget bevåg sig själv!
Se den parodiska situation där den enkla människan upproriskt förklarar kungen för död bara för att sedan med svärdet egenmäktigt dubba sig själv till riddare och en Sanningens sändebud. Bara det att det inte längre finns någon sanning i den positivistiskt skadade människans värld förutom den hon själv konstruerar i sina semantiska system. Språkspel kallade Wittgenstein dessa sorgliga substitut för den objektiva systematik eller lag som Nietzsche dödförklarade (i dess personifierade form).
Det är förstås den exceptionella övervikten av dödkött jag talar om här: hur alla himlakroppar förutom Solen drar neråt mot fysikalitet och inomvärldslighet (Jord och Vatten). Mot denna tendens att välja köttet framför anden står sig en ensam placering i Eld ofta slätt.1
Den "upphöjda" Solen i Väduren symboliserar metafysiskt ren kognition, andesjälens ontologiska status av sann individualitet. Solen i härskarläge i Lejonet bär som djupaste metafysiska innebörd samma rena medvetande - grundprincipen i allt - fast som källan, Gud-Fadern själv från vilken utgår de autentiskt existerande individuella själsgnistorna. Dessa är metafysiska utsagor - andesjälen är inte spatio-tempral till sin natur!
Därmed hamnar anden utanför den materialistiska vetenskapens intressesfär - eller borde göra det. Lustigt nog är vetenskapens sämre företrädare, parodiska fåntrattar som Richard Dawkins, nästan lika intresserade av att härja över metafysiken som att hålla sig inne inne i sin självvalda avgränsning och sköta sitt. Ett underligt släkte dessa störda ateister...
(För en vettig diskussion istället för Richard Dawkins dravel, se aktade brittiske matematikern John C. Lennox svar till Dawkins av okunskap präglade gallstensanfall i "God's Undertaker" - tyvärr verkar boken sälja slut hela tiden. Ömsom finns den, ömsom inte, på Amazon. F.n. har amerikanska Amazon den brittiska andra upplagan i första tryckningen - bättre papperskvalitet än tredjetryckningen som f.n. säljs i England.)
Kristen teologi, fast i dag knappast längre medveten om det själv, upprepar det antika schemat genom i texten där Jesus, som sonen, låter "Faders upphöjas" genom sig själv. En tydlig allusion till barnets eller sonens tecken Väduren vari den gudomliga Solen är "upphöjd".
Av dataprofessorns horoskop kan man indirekt sluta sig till vilken tjusning tanken måste ha utövat om en människa som själv skapar en tänkande och talande maskin - A.I. med andra ord. Jag har tidigare kommenterat filosofen och före detta A.I.-forskaren Kenneth M. Sayre och noterat vissa astrologiska signaturer i inlägget Positivismens armod. På min andra blogg upprepade jag flera gånger boktipset "Irreducible Mind" med en underbar redogörelse från en annan pensionerad f.d. A.I.-forskare som insett just vilken grundlös hybris som drivit datateknikerna att leka Gud.
Det är västerlandets skeva utveckling de senaste få århundradena som skapat den här störda mänskliga självbilden, som på gatunivå nu börjar märkas i att mänskligheten i väst artar sig till ett värre slödder än någonsin tidigare i historien. Babels torn håller på att rasa ännu en gång och samhället fragmentiseras i ett gäng enklaver och tillslutna kommuniteter, var och en med sina egna språkspel och sanningar.
Vetenskapskritiker har menat att västerlandet för närvarande är fullständigt ute på drift - vetenskapsmännen kan ibland inte ens prata över gränserna med varandra eftersom alla torskat på sin subjektivistiska terminologi och söker upphöja den till sanning. Det är inte fråga om någon duglig världsbild från det hållet men scientisterna klamrar sig fast vid sina få mätpunkter och de hypotetiska linjer de drar mellan sina observationer och låtsas att de står i kontakt med naturen. (Naturen kommer att fortsätta bistå dem i deras fantiserande, för så fungerar Jord och Vatten!)
Allt detta är en sekulär civilisations dödsryckningar sedan den avfärdat den stora berättelsen, den gemensamma kosmologin varunder tingen tilldelas sin objektivt givna mening inom den helhet (Gud) den moderna människan inte längre vill grunda något i.
Astrologin är i dag en av de få livlinorna tillbaka till den verkliga verkligheten, och det är därför pajasorganisationer som VoF och Humanisterna bedriver en så intensiv kamp mot detta system, ja parapsykologin som forskningsgren. Det är nämligen mycket lätt att via en vidare förståelsehorisont se vilken intighet den till norm upphöjda scientismen är. En modell ska tjäna människan, likt astrologin, inte förslava hennes tänkande som vi ser Humanisterna i person ge prov på.
Dataprofessorn Rantas distinkt "naturvetenskapliga" födelsehimmel erinrar i mycket om den ateistiska evolutionsbiologen Patrik Lindenfors celesta konfiguration från året därpå. Under båda åren ser vi den distinkt materialistiska Saturnus hemma i sitt Jordtecken Stenbocken och båda åren betvingar den via 60-gradersaspekten Fiskarnas tecken - de fruktade bibliska kaosvattnen som rymdflygsingenjören Wolfgang Smith menar kan sägas representera fysikens partikelnivå. Smith citerar Heisenberg som såg kvantnivån som en overklig värld, någonstans mellan Aristoteles potential och aktualitet.
Astrologins Vattenelement lånar sig väl till denna tanke om en imaginär (pseudo)värld som den materialistiska forskarens sinne spelar mot, och som, som den generösa realitet Moder Natur är, för evigt kommer att ge honom vatten på hans kvarn. Materialisten kommer att kunna vandra hela sitt liv i djup illusion eftersom det just är Moder Naturs egenskap att spinna materialisten hans nya fantasi-partiklar så länge han hårdnackat tror att han sysslar med något verkligt.
På ett djupt plan är människan faktiskt en gud för kvantfysikern kan här ses i färd med att skapa verklighet (åtminstone en matematisk verklighet). Det är bara det att den materialistiska monisten har fallit för sin egen mytologi och tror han bedriver undersökningar och skapar modeller av verkligheten själv. Långt ifrån så!
Om Saturnus totalt låser den i sig förnämliga sensitiviteten och plastiska impressionabiliteten hos Fiskarna - så att t.ex. hans sex talade språk lätt måste ha etsat sig in i detta mottagliga substrat av psyke/Vatten - så är dataprofessorns aktiva livsvandring - livslinjen - där vägen från Psyke till Ande (Månen till Solen) mer hotad. Eller är det i själva verket ett löfte vi har här? Låt se.
Båda Ljusen disponeras av Mars som här hittas i sitt fallna tillstånd i lidelsefulla och inkonstanta Kräftan. Likt Humanisten Christer Sturmark, som också har den här placeringen för "incentiv" eller "impuls", indikerar Mars-Kräftan ett minuspoäng för principfastheten - Kräftan eller den lunära varelsen saknar direktiv och drivs av Månens ständiga färd och skiftande förhållande till Solen. Mars i Kräftan blir i sina värsta stunder bara stingslig, irrationell och gapig. Den är nervös. "Kapten Klännings" dubbelnatur kunde till del återföras på Mars i Kräftan, se fler funderingar i det inlägget.
Den basala, sensationalistiska driften att "få vara med om mer", uppleva mer, absorbera och förbränna/assimilera mer in-data synes vara den enda styrande principen för den specifika kombinaionten av lidelsens Rajas guna och Mars i Kräftan. Hela det gigantiska översättningsprojekt professorn så djupt levt sig in i kommer, fastän det kommer att gagna mänsklighetens interna kommunikation, ändå aldrig att vara annat än en dagslända vår värld av icke-egentligt vara, ständigt på väg, som Platon sade, men aldrig mot en bestående verklighet. Vi söker helt enkelt på fel ställe när vi söker bygga oss vårt tusenårsrike eller vårt perfekta system.
Den "ultimata översättningsalgoritmen" är ett fallet sublunärt projekt, som inte ens nuddar vid de stora frågorna. Detta antyds även av Månens fall i Skorpionen, i opposition till kommunikationens Merkurius i Oxen. I den här gyttjebruna Vatten/Jord-polariteten (den sataniska axeln) visualiserar jag därför en av männen som byggde Babels torn och som ytterst inte enar mänskligheten utan splittrar den, genom att sätta det skapade framför skaparen, den enda källan till mänsklig enhet. Hela databranschen är faktiskt drömmen om Babels torn, tills dess människan finner vägen åter till det processande som sker utanför tid. Där håller de verkliga gudarna till!
Men visst, som ett steg i en större berättelse gagnas mänskligheten av förbättrade översättningsmaskiner på internet.
Det finns dock en öppning i professorns horoskop: vägen går ju från fallenheten i sublunärt mörker av värsta sort (Månen i Skorpionen) till en "pånyttfödelse" i Väduren. (En fallen Mars-Kräfta som bas för en fallen Mån-Skorpion avslöjar visserligen fullständig dysfunktionalitet och kanske svåra olyckor i hemmet i början av professorns livsvandring och förklarar varför regelbaserat liv lockat så.)
Men fokuserar man enbart Solen, upphöjd i Väduren, indikerar den trots allt medvetandets triumf eller upphöjelse i denna världen, och i så måtto som Mars i Kräftan ändå gör något gott (för alla planeter har ett spektrum av uttryck) bildar Solen och dess disponent ett Eld/Vatten-krig som bloggen kallar "sensationalism", en oerhört vakenhet inför möjligheter.
Eld och Väduren är andesjälens manifestation utåt - de levande andevarelserna är ljusavgivare, levande och verkande entiteter i denna värld. Men de hämtar sin inspiration genom att vända sig inåt och kontemplera Platons formvärld, till vilken de själva paradoxalt nog tillhör.
När därför en Sol-Vädur blickar inåt, finner den sin spegelbild i det interna, psykiska Vattenelementet och ser Fadern upphöjd i honom själv, Sonen. Det går alltså inte att utesluta att den här livsvägen har ett bättre slut än den allmänna gyttjebrottningen med krumma materialistiska avbilder av äkta Intelligens låtit antyda.
I horoskopet för David Byrne, skenbart bara en sinnlig materialist, såg vi t.ex. hur remarkabelt snyggt hans 9e hus för högre medvetenhet gav honom en koppling som man inte kunnat förutsäga om enbart båda Ljusen i Jord förts på tal.
Vetenskapsteoretikern Karl Popper såg rätt när han, troligen rätt ytligt, inspekterade astrologin: den är ingen vetenskap då den är så komplex att man inte på regelbaserad grund kan falsifiera den. Och det ska vi vara väldigt tacksamma för!
Saturnus reglerande regimente förfalskar verkligheten själv - i dess blotta försök att ge den struktur. Saturnus som tidens herre är en skyddad verkstad som ringa människor gömmer sig i. Att ingen kan se Gud och (sedan) leva (vidare i egocentricitet), det har de fega varelserna förvandlat till ett argument för att Gud inte skulle existera. Men barn växer upp, de med. Har man Solen upphöjd i Väduren är oddsen goda för att gå från klarhet till klarhet. Minns hur förunderligt fyndet var, efter att många gånger ha konstaterat det egocentriska i Väduren, att finna så många idealistiska filosofer med Månen (psyket) i detta tecken.
Så mycket kvar att lära om hur arketyperna beter sig i olika kombinationer! Och en vacker dag hajar man grejen och kan släppa verktyget. Det egna medvetandet har nu vuxit sig jämstort med kosmos! Individen inkarnerar det solära Logos! Detta var Jesus löfte till mänskligheten. Och västerlandets kultur är nu längre från att uppfylla det löftet än någon annan! På INSIDAN behöver vi nämligen inte översättningsredskap alls. Men tills vidare får vi hålla till goda med sådana här tankemönster.
Därmed hamnar anden utanför den materialistiska vetenskapens intressesfär - eller borde göra det. Lustigt nog är vetenskapens sämre företrädare, parodiska fåntrattar som Richard Dawkins, nästan lika intresserade av att härja över metafysiken som att hålla sig inne inne i sin självvalda avgränsning och sköta sitt. Ett underligt släkte dessa störda ateister...
(För en vettig diskussion istället för Richard Dawkins dravel, se aktade brittiske matematikern John C. Lennox svar till Dawkins av okunskap präglade gallstensanfall i "God's Undertaker" - tyvärr verkar boken sälja slut hela tiden. Ömsom finns den, ömsom inte, på Amazon. F.n. har amerikanska Amazon den brittiska andra upplagan i första tryckningen - bättre papperskvalitet än tredjetryckningen som f.n. säljs i England.)
Kristen teologi, fast i dag knappast längre medveten om det själv, upprepar det antika schemat genom i texten där Jesus, som sonen, låter "Faders upphöjas" genom sig själv. En tydlig allusion till barnets eller sonens tecken Väduren vari den gudomliga Solen är "upphöjd".
Av dataprofessorns horoskop kan man indirekt sluta sig till vilken tjusning tanken måste ha utövat om en människa som själv skapar en tänkande och talande maskin - A.I. med andra ord. Jag har tidigare kommenterat filosofen och före detta A.I.-forskaren Kenneth M. Sayre och noterat vissa astrologiska signaturer i inlägget Positivismens armod. På min andra blogg upprepade jag flera gånger boktipset "Irreducible Mind" med en underbar redogörelse från en annan pensionerad f.d. A.I.-forskare som insett just vilken grundlös hybris som drivit datateknikerna att leka Gud.
Det är västerlandets skeva utveckling de senaste få århundradena som skapat den här störda mänskliga självbilden, som på gatunivå nu börjar märkas i att mänskligheten i väst artar sig till ett värre slödder än någonsin tidigare i historien. Babels torn håller på att rasa ännu en gång och samhället fragmentiseras i ett gäng enklaver och tillslutna kommuniteter, var och en med sina egna språkspel och sanningar.
Vetenskapskritiker har menat att västerlandet för närvarande är fullständigt ute på drift - vetenskapsmännen kan ibland inte ens prata över gränserna med varandra eftersom alla torskat på sin subjektivistiska terminologi och söker upphöja den till sanning. Det är inte fråga om någon duglig världsbild från det hållet men scientisterna klamrar sig fast vid sina få mätpunkter och de hypotetiska linjer de drar mellan sina observationer och låtsas att de står i kontakt med naturen. (Naturen kommer att fortsätta bistå dem i deras fantiserande, för så fungerar Jord och Vatten!)
Allt detta är en sekulär civilisations dödsryckningar sedan den avfärdat den stora berättelsen, den gemensamma kosmologin varunder tingen tilldelas sin objektivt givna mening inom den helhet (Gud) den moderna människan inte längre vill grunda något i.
Astrologin är i dag en av de få livlinorna tillbaka till den verkliga verkligheten, och det är därför pajasorganisationer som VoF och Humanisterna bedriver en så intensiv kamp mot detta system, ja parapsykologin som forskningsgren. Det är nämligen mycket lätt att via en vidare förståelsehorisont se vilken intighet den till norm upphöjda scientismen är. En modell ska tjäna människan, likt astrologin, inte förslava hennes tänkande som vi ser Humanisterna i person ge prov på.
*****
Dataprofessorn Rantas distinkt "naturvetenskapliga" födelsehimmel erinrar i mycket om den ateistiska evolutionsbiologen Patrik Lindenfors celesta konfiguration från året därpå. Under båda åren ser vi den distinkt materialistiska Saturnus hemma i sitt Jordtecken Stenbocken och båda åren betvingar den via 60-gradersaspekten Fiskarnas tecken - de fruktade bibliska kaosvattnen som rymdflygsingenjören Wolfgang Smith menar kan sägas representera fysikens partikelnivå. Smith citerar Heisenberg som såg kvantnivån som en overklig värld, någonstans mellan Aristoteles potential och aktualitet.
Astrologins Vattenelement lånar sig väl till denna tanke om en imaginär (pseudo)värld som den materialistiska forskarens sinne spelar mot, och som, som den generösa realitet Moder Natur är, för evigt kommer att ge honom vatten på hans kvarn. Materialisten kommer att kunna vandra hela sitt liv i djup illusion eftersom det just är Moder Naturs egenskap att spinna materialisten hans nya fantasi-partiklar så länge han hårdnackat tror att han sysslar med något verkligt.
På ett djupt plan är människan faktiskt en gud för kvantfysikern kan här ses i färd med att skapa verklighet (åtminstone en matematisk verklighet). Det är bara det att den materialistiska monisten har fallit för sin egen mytologi och tror han bedriver undersökningar och skapar modeller av verkligheten själv. Långt ifrån så!
Om Saturnus totalt låser den i sig förnämliga sensitiviteten och plastiska impressionabiliteten hos Fiskarna - så att t.ex. hans sex talade språk lätt måste ha etsat sig in i detta mottagliga substrat av psyke/Vatten - så är dataprofessorns aktiva livsvandring - livslinjen - där vägen från Psyke till Ande (Månen till Solen) mer hotad. Eller är det i själva verket ett löfte vi har här? Låt se.
Båda Ljusen disponeras av Mars som här hittas i sitt fallna tillstånd i lidelsefulla och inkonstanta Kräftan. Likt Humanisten Christer Sturmark, som också har den här placeringen för "incentiv" eller "impuls", indikerar Mars-Kräftan ett minuspoäng för principfastheten - Kräftan eller den lunära varelsen saknar direktiv och drivs av Månens ständiga färd och skiftande förhållande till Solen. Mars i Kräftan blir i sina värsta stunder bara stingslig, irrationell och gapig. Den är nervös. "Kapten Klännings" dubbelnatur kunde till del återföras på Mars i Kräftan, se fler funderingar i det inlägget.
Den basala, sensationalistiska driften att "få vara med om mer", uppleva mer, absorbera och förbränna/assimilera mer in-data synes vara den enda styrande principen för den specifika kombinaionten av lidelsens Rajas guna och Mars i Kräftan. Hela det gigantiska översättningsprojekt professorn så djupt levt sig in i kommer, fastän det kommer att gagna mänsklighetens interna kommunikation, ändå aldrig att vara annat än en dagslända vår värld av icke-egentligt vara, ständigt på väg, som Platon sade, men aldrig mot en bestående verklighet. Vi söker helt enkelt på fel ställe när vi söker bygga oss vårt tusenårsrike eller vårt perfekta system.
Den "ultimata översättningsalgoritmen" är ett fallet sublunärt projekt, som inte ens nuddar vid de stora frågorna. Detta antyds även av Månens fall i Skorpionen, i opposition till kommunikationens Merkurius i Oxen. I den här gyttjebruna Vatten/Jord-polariteten (den sataniska axeln) visualiserar jag därför en av männen som byggde Babels torn och som ytterst inte enar mänskligheten utan splittrar den, genom att sätta det skapade framför skaparen, den enda källan till mänsklig enhet. Hela databranschen är faktiskt drömmen om Babels torn, tills dess människan finner vägen åter till det processande som sker utanför tid. Där håller de verkliga gudarna till!
Men visst, som ett steg i en större berättelse gagnas mänskligheten av förbättrade översättningsmaskiner på internet.
Det finns dock en öppning i professorns horoskop: vägen går ju från fallenheten i sublunärt mörker av värsta sort (Månen i Skorpionen) till en "pånyttfödelse" i Väduren. (En fallen Mars-Kräfta som bas för en fallen Mån-Skorpion avslöjar visserligen fullständig dysfunktionalitet och kanske svåra olyckor i hemmet i början av professorns livsvandring och förklarar varför regelbaserat liv lockat så.)
Men fokuserar man enbart Solen, upphöjd i Väduren, indikerar den trots allt medvetandets triumf eller upphöjelse i denna världen, och i så måtto som Mars i Kräftan ändå gör något gott (för alla planeter har ett spektrum av uttryck) bildar Solen och dess disponent ett Eld/Vatten-krig som bloggen kallar "sensationalism", en oerhört vakenhet inför möjligheter.
Eld och Väduren är andesjälens manifestation utåt - de levande andevarelserna är ljusavgivare, levande och verkande entiteter i denna värld. Men de hämtar sin inspiration genom att vända sig inåt och kontemplera Platons formvärld, till vilken de själva paradoxalt nog tillhör.
När därför en Sol-Vädur blickar inåt, finner den sin spegelbild i det interna, psykiska Vattenelementet och ser Fadern upphöjd i honom själv, Sonen. Det går alltså inte att utesluta att den här livsvägen har ett bättre slut än den allmänna gyttjebrottningen med krumma materialistiska avbilder av äkta Intelligens låtit antyda.
I horoskopet för David Byrne, skenbart bara en sinnlig materialist, såg vi t.ex. hur remarkabelt snyggt hans 9e hus för högre medvetenhet gav honom en koppling som man inte kunnat förutsäga om enbart båda Ljusen i Jord förts på tal.
Vetenskapsteoretikern Karl Popper såg rätt när han, troligen rätt ytligt, inspekterade astrologin: den är ingen vetenskap då den är så komplex att man inte på regelbaserad grund kan falsifiera den. Och det ska vi vara väldigt tacksamma för!
Saturnus reglerande regimente förfalskar verkligheten själv - i dess blotta försök att ge den struktur. Saturnus som tidens herre är en skyddad verkstad som ringa människor gömmer sig i. Att ingen kan se Gud och (sedan) leva (vidare i egocentricitet), det har de fega varelserna förvandlat till ett argument för att Gud inte skulle existera. Men barn växer upp, de med. Har man Solen upphöjd i Väduren är oddsen goda för att gå från klarhet till klarhet. Minns hur förunderligt fyndet var, efter att många gånger ha konstaterat det egocentriska i Väduren, att finna så många idealistiska filosofer med Månen (psyket) i detta tecken.
Så mycket kvar att lära om hur arketyperna beter sig i olika kombinationer! Och en vacker dag hajar man grejen och kan släppa verktyget. Det egna medvetandet har nu vuxit sig jämstort med kosmos! Individen inkarnerar det solära Logos! Detta var Jesus löfte till mänskligheten. Och västerlandets kultur är nu längre från att uppfylla det löftet än någon annan! På INSIDAN behöver vi nämligen inte översättningsredskap alls. Men tills vidare får vi hålla till goda med sådana här tankemönster.
_____
1. Se ateisten och hedonisten Bertrand Russell - visserligen ingen avsaknad av Eld, men likväl ett horoskop vars andliga ambition drunknat i övermåttet av Jord och Vatten som breder ut sig mellan 2a och 8e huset för "satanisk dövad inomvärldslighet". Se "västerlandets syndafall" - det franska revolutionshoroskopet där allt sjunker ner i inomvärldslig gyttja. Se en normal svensk "folkbildare" som Henrik Fexeus - även specialist på raggning via självisk och bakslug kontroll över det egna kroppsspråket. I svensk ungdoms-tv har han sökt befästa svenskens reducerade medvetandenivå till det lågvattenmärke som världen egentligen lämnade för snart 100 år sedan kvantfysiken åter aktualiserat insikten om att medvetande är en storhet som inte kan reduceras till "jord och vatten" - till ett materiellt fenomen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar