Okej, ett måhända trivialt inlägg. Men jag är född Våg, dvs disponerad av Venus som i Lejonet onekligen attraheras av karisma och skönhet. Skulle tro att den kombinationen kunde fungera bra för fotografer...
Att Venus inte automatiskt resulterar i personlig skönhet torde vara uppenbart från f.d. statsministern Göran Persson där Venus faktiskt stiger med Jupiter i öster (i Skytten) utan att resultera i en skön karl. Det är inte omöjligt att han har fina ansiktslinjer under övervikten, men den täta ögonplaceringen tillhör exempelvis inte Venus normaltyp. Under Venus är det tvärtom vanligt med brett placerade ögon, se t.ex. den i mångas ögon ytterligt vackra presidenthustrun Jackie Kennedy (senare Onassis) där, apropå tragik i livet, demonen Ketu stiger exakt med Vågens 26 grad.
Hos Jackie spelade emellertid också Månen i Väduren i opposition till Vågen in, och jag har stött på Vädursascendenter väldigt lika hennes "Våg-mask"!
Utseendefrågan är således komplicerad! Och inte bara pga svårigheten att veta vad man ser, astrologiskt, utan för att smaken är delad. Likväl finns det klassiska ideal - Nefertitis byst från det gamla Egypten är lika mycket en sinnebild för perfektion i dag som någonsin.
När jag slöbläddrade genom skådespelarlistor på IMDB.com hittade jag ett ansikte som jag spontant hajade till för. Dels för att det var en närmast perfekt look-alike till en avlägsen föredetting, men framför allt pga några intressanta horoskopdetaljer.
Hos Jackie spelade emellertid också Månen i Väduren i opposition till Vågen in, och jag har stött på Vädursascendenter väldigt lika hennes "Våg-mask"!
Utseendefrågan är således komplicerad! Och inte bara pga svårigheten att veta vad man ser, astrologiskt, utan för att smaken är delad. Likväl finns det klassiska ideal - Nefertitis byst från det gamla Egypten är lika mycket en sinnebild för perfektion i dag som någonsin.
När jag slöbläddrade genom skådespelarlistor på IMDB.com hittade jag ett ansikte som jag spontant hajade till för. Dels för att det var en närmast perfekt look-alike till en avlägsen föredetting, men framför allt pga några intressanta horoskopdetaljer.
Faktiskt upptäckte jag att jag redan räknat ut horoskopet, så uppenbarligen har jag reagerat på samma människa tidigare, kollat födelsedatum och sedan glömt saken.
Det här ansiktet tillhör en ung kanadensiska, Meghan Heffern, som jag av IMDB:s meritlista så här långt att döma misstänker aldrig kommer att bli någon mer firad aktris. Fastän man inte ska dra för mycket slutsatser av ett horoskop för ett helt dygn, är det ändå så att horoskopet ser "fattigt" ut t.o.m. med det indiska aspektschemat.
I västastrologin kommenterade den kände Charles Carter med rätta horoskop med få och klena aspekter, detta återspeglar ofta rätt "tomma" människor, som har svårt att se samband av egen kraft, som hellre följer mängden och köper det politiskt korrekta. Dagar av extrem stiltje på himmelen motsvarar torftiga och enkla livsöden! Nedanstående himmel rymmer dock en del aktivitet i formen av planetära kombinationer.
När jag som respons på en DN-artikel om poeten och konstnären Goethe utropade "Idealmänniskan!" häromdagen var det helt och hållet på basis av en enda planet: vid mannens födelse höjde sig den fysiska formens Saturnus i sitt upphöjda tillstånd i Vågen, estetikens tecken. Mannen såg troligen mycket bra ut, och hela hans liv var fyllt av kärleksaffärer. Något av hans svaghet för det sköna fattade jag först då jag läste att han som närmast döende gammal gubbe försökt fria till en vacker tonåring och naturligtvis fått kalla handen.
I inlägget om Goethe ställde jag en öppen fråga om varför jag valt en grön och inte röd oppositionslinje mellan Venus och Jupiter, fastän Venus anses fallen i Jungfrun. Och här kan jag tillägga: Och fastän oppositionen utspelar sig mellan två hus som indisk astrologi menar är "onda" och plågar människan.
Se särskilt Goethes Venus i tolfte huset för "saker man gör till sitt eget förfång" eller "världsliga försakelser", eller, i den indiska astrologin "dolda kärleksnöjen". Ja, varför grönfärga en opposition som uppenbarligen tyder på en karaktärsbrist, på en kyligt analyserande syn på kärleken och skönheten, förstärkt av den inlevelsefulla Jupiter i Fiskarna?
Se särskilt Goethes Venus i tolfte huset för "saker man gör till sitt eget förfång" eller "världsliga försakelser", eller, i den indiska astrologin "dolda kärleksnöjen". Ja, varför grönfärga en opposition som uppenbarligen tyder på en karaktärsbrist, på en kyligt analyserande syn på kärleken och skönheten, förstärkt av den inlevelsefulla Jupiter i Fiskarna?
Jo, för att den här axeln, trots att den avslöjar Goethes svaga och sensuella sida och hans många kärleksnöjen (vid sidan av äktenskapet) ändå förmedlade lite "kött och blod" till ett horoskop som annars helt drog mot Eld och Luft, mot okroppslig idealism. Jag ser i Venus/Jupiter - de två "naturligt goda" - en oerhörd uppskattning inför kroppslig skönhet.
Och då ska man minnas att Goethe var en stilens mästare: den upphöjda Saturnus i Vågen stiger i öster. Att dess disponent Venus är fallen förringar på inget sätt hans öga för skönhet, men som jag uppfattat Venus i Jungfrun tappar han i idealitet just här och blir en älskare av köttslig skönhet.
I något sammanhang nämnde jag att jag hittat flera fall av den fallna Venus i Jungfrun i samband med kvinnor som inte hyst några skrupler över att klä av sig nakna inför kamerorna eftersom de tjänat bra med pengar på det. Det är uppenbart att Venus i den kalkylerande och självbetraktande Jungfrun saknar något av sin godhet och grace från sitt positiva hemmaläge i Vågen.
Och då ska man minnas att Goethe var en stilens mästare: den upphöjda Saturnus i Vågen stiger i öster. Att dess disponent Venus är fallen förringar på inget sätt hans öga för skönhet, men som jag uppfattat Venus i Jungfrun tappar han i idealitet just här och blir en älskare av köttslig skönhet.
I något sammanhang nämnde jag att jag hittat flera fall av den fallna Venus i Jungfrun i samband med kvinnor som inte hyst några skrupler över att klä av sig nakna inför kamerorna eftersom de tjänat bra med pengar på det. Det är uppenbart att Venus i den kalkylerande och självbetraktande Jungfrun saknar något av sin godhet och grace från sitt positiva hemmaläge i Vågen.
*****
Den kanadensiska aktrisen föddes också ett år då formförlänaren Saturnus - materieprincipen - återigen nått sitt upphöjda läge och där den knivskarpa och omutliga formen tempereras av skönhetsgudinnan Venus.
När vi söker Venus på Meghans himmel står den i Lejonet och disponeras således av Solen själv (centrum för hela den kosmiska verksamheten). Det är dessutom en ovanligt karismatisk Venus eftersom den hettas upp av passionerade krigaren Mars. Därtill har Månen just nått in i Lejonet i Edmonton, Kanada, så den här kvinnans själ formligen strålar av en intensifierad Venus. Men...temperas ånyo av den upphöjda Saturnus! Denna upphöjda skönhet och detta lugn är perfekt fångat på bilden ovan.
Ingen kan väl förneka att detta - åtminstone i astro-teorin - är en fullständigt lysande berättelse som ligger bakom som den upphöjda Formförlänarens disponent!
Och tittar vi på hur Solen själv mår, varande disponent över denna skönhetsgudinna Venus i sitt förstärkta läge och med direkt inflytande över den "feminina" eller "själsliga" Månen, då skapas en ömsesidig reception - tekniskt god - mellan Solen i Jungfrun och Jungfruns härskare Merkurius i Lejonets tecken.
Den ömsesidiga receptionen inträffar nu mellan planeter i två diametralt skilda element (Eld och Jord), och där Jord sägs släcka ut eller hindra Eld. Men detta är inte helt sant, eller också pyser skönheten ut via Månen om nu Solen i Jungfrun är en hämmande placering!
Redan Solen i Jungfrun som sådan har emellertid ofta slagit mig åtföljas av smala, finlemmade individer och med mycket harmoniska ansiktsformer och jag lutar starkt åt att det föds många vinnande ansikten i den här regionen av zodiaken (Lejon, Jungfru, Vågen).
"Stora statistiska skönhetstestet" återstår dock att utföra på den här bloggen. Det kanske heller inte kan göras eftersom ascendenttecknet sägs så viktigt för frågor om utseendet och födelsetimma är en sällsynthet för kända personer. Av de celebritetsfödelsedagar jag skrapat ihop har knappt 20% känd födelsetimma...
Jag menar, det är bara att titta på foton av kvinnan: här ser jag perfekt skönhet. Här finns ekon av klassiska figurer som Garbo och, kanske mer än Garbo, Raquel Welch, 60-talsikonen.
(Welch har faktiskt Solen, Mars, Merkurius i Lejonet istället för Meghan Hefferns Måne, Venus, Mars. Greta Garbo var Sol-Jungfru, som vårt studieobjekt, och hade också hon planeter i Lejonet - Merkurius och Rahu. Både Welch och Garbo hade emellertid Venus i Kräftan.)
På just det här fotot från IMDB tycker man sig också se något av den lusta som Mars och Venus i kombination ger, men hur ohyggligt svårt är det inte att fånga en levande själ på foto! Bilder ljuger eftersom de är ett stoppat livsflöde. Bilden tappar dimensionerna i den dynamiska själen, dimensioner som kommer och går genom människan från sekund till sekund.
Antingen är det bara min subjektiva preferens eller också manifesterar kanadensiskan mycket av den himmelska Venus - med vilket ska förstås perfekt symmetri, en jämn och harmonisk känsla. En del i detta beror säkert på den upplyftade Saturnus i Vågen, trots att alla under 2½ år delar placeringen.
Men som i fallet Goethe kan man misstänka att Saturnus har en viktig placering hos aktrisen, t.ex. i ett hörnhus. Hos tysken steg den i öster, det viktigaste hörnhuset och fick mig därför att utbrista "idealmänniska" - i bemärkelse en levande människa genom vilken Platons så kallade "idéer" eller "former" extra tydligt lyste igenom.
Jag har svårt att bedöma manlig skönhet, men hans Saturnus i stigande tycks ha givit honom avsevärd stilighet, att döma av det här porträttet från hans yngre år. Glöm inte att det bakom Saturnus-på-Vågascendenten också finns ett Sol-Lejon och därtill ett fullmåne-Lejon med Månen i Vattumannen! Så vilket tecken tittar vi på egentligen? Jag tycker mig se Lejon här!
Så vad är skönhet? "Den gyllene medelvägen" lovordades av de gamla kineserna. "Inget till överdrift" är ett annat gammalt maxim. "Sanning" som harmoniska talförhållanden... Jag får nog be att få återkomma till frågan - har just beställt hem en antologi med mystikern, matematikern och själavandringsförespråkaren Pytagoras bevarade texter.
Om Platon kallats den västerländska tankens fader, och han såg en enhet mellan Gud och Skönhet, så sägs han bara vara en urvattnad kopia på den syditalienske Pytagoras filosofi. Kanske skönhetens hemlighet finns i hans tankar...
Se inlägget som en partiell "motvikt" till den beska avhyvlingen av horoskopet för den ytliga kroppsfascisten Peter Siepen häromdan! Den upphöjda Saturnus i Vågen är faktiskt inte ljusår från Siepens (och skönhetsmissen Yvonne Rydings) Saturnus i fysikaliskt hemmaläge i Stenbocken och dess långa kontrollaspekt mot Venus i idealistiskt hemmaläge i Venus!
Jag vet inte i vilken utsträckning också Yvonne Ryding blivit en total tomboll som enbart har skönhet och ekipering i skallen, som Siepen. Det kanske är så att konstnärer behöver vackra musor - skådebröd de inspireras av och vars del i skönheten de kan transponera till ett annat medium, text eller musik... Då gör de här "enbart-estetiska" människorna ändå världen en stor välgärning. Både genom deras personer och i det dessa ger upphov till påminns världen om att det finns en överjordisk skönhet som vi ibland får en liten skymt av...
När vi söker Venus på Meghans himmel står den i Lejonet och disponeras således av Solen själv (centrum för hela den kosmiska verksamheten). Det är dessutom en ovanligt karismatisk Venus eftersom den hettas upp av passionerade krigaren Mars. Därtill har Månen just nått in i Lejonet i Edmonton, Kanada, så den här kvinnans själ formligen strålar av en intensifierad Venus. Men...temperas ånyo av den upphöjda Saturnus! Denna upphöjda skönhet och detta lugn är perfekt fångat på bilden ovan.
Ingen kan väl förneka att detta - åtminstone i astro-teorin - är en fullständigt lysande berättelse som ligger bakom som den upphöjda Formförlänarens disponent!
*****
Och tittar vi på hur Solen själv mår, varande disponent över denna skönhetsgudinna Venus i sitt förstärkta läge och med direkt inflytande över den "feminina" eller "själsliga" Månen, då skapas en ömsesidig reception - tekniskt god - mellan Solen i Jungfrun och Jungfruns härskare Merkurius i Lejonets tecken.
Den ömsesidiga receptionen inträffar nu mellan planeter i två diametralt skilda element (Eld och Jord), och där Jord sägs släcka ut eller hindra Eld. Men detta är inte helt sant, eller också pyser skönheten ut via Månen om nu Solen i Jungfrun är en hämmande placering!
Redan Solen i Jungfrun som sådan har emellertid ofta slagit mig åtföljas av smala, finlemmade individer och med mycket harmoniska ansiktsformer och jag lutar starkt åt att det föds många vinnande ansikten i den här regionen av zodiaken (Lejon, Jungfru, Vågen).
"Stora statistiska skönhetstestet" återstår dock att utföra på den här bloggen. Det kanske heller inte kan göras eftersom ascendenttecknet sägs så viktigt för frågor om utseendet och födelsetimma är en sällsynthet för kända personer. Av de celebritetsfödelsedagar jag skrapat ihop har knappt 20% känd födelsetimma...
Jag menar, det är bara att titta på foton av kvinnan: här ser jag perfekt skönhet. Här finns ekon av klassiska figurer som Garbo och, kanske mer än Garbo, Raquel Welch, 60-talsikonen.
(Welch har faktiskt Solen, Mars, Merkurius i Lejonet istället för Meghan Hefferns Måne, Venus, Mars. Greta Garbo var Sol-Jungfru, som vårt studieobjekt, och hade också hon planeter i Lejonet - Merkurius och Rahu. Både Welch och Garbo hade emellertid Venus i Kräftan.)
På just det här fotot från IMDB tycker man sig också se något av den lusta som Mars och Venus i kombination ger, men hur ohyggligt svårt är det inte att fånga en levande själ på foto! Bilder ljuger eftersom de är ett stoppat livsflöde. Bilden tappar dimensionerna i den dynamiska själen, dimensioner som kommer och går genom människan från sekund till sekund.
Antingen är det bara min subjektiva preferens eller också manifesterar kanadensiskan mycket av den himmelska Venus - med vilket ska förstås perfekt symmetri, en jämn och harmonisk känsla. En del i detta beror säkert på den upplyftade Saturnus i Vågen, trots att alla under 2½ år delar placeringen.
Men som i fallet Goethe kan man misstänka att Saturnus har en viktig placering hos aktrisen, t.ex. i ett hörnhus. Hos tysken steg den i öster, det viktigaste hörnhuset och fick mig därför att utbrista "idealmänniska" - i bemärkelse en levande människa genom vilken Platons så kallade "idéer" eller "former" extra tydligt lyste igenom.
Jag har svårt att bedöma manlig skönhet, men hans Saturnus i stigande tycks ha givit honom avsevärd stilighet, att döma av det här porträttet från hans yngre år. Glöm inte att det bakom Saturnus-på-Vågascendenten också finns ett Sol-Lejon och därtill ett fullmåne-Lejon med Månen i Vattumannen! Så vilket tecken tittar vi på egentligen? Jag tycker mig se Lejon här!
*****
Så vad är skönhet? "Den gyllene medelvägen" lovordades av de gamla kineserna. "Inget till överdrift" är ett annat gammalt maxim. "Sanning" som harmoniska talförhållanden... Jag får nog be att få återkomma till frågan - har just beställt hem en antologi med mystikern, matematikern och själavandringsförespråkaren Pytagoras bevarade texter.
Om Platon kallats den västerländska tankens fader, och han såg en enhet mellan Gud och Skönhet, så sägs han bara vara en urvattnad kopia på den syditalienske Pytagoras filosofi. Kanske skönhetens hemlighet finns i hans tankar...
*****
Se inlägget som en partiell "motvikt" till den beska avhyvlingen av horoskopet för den ytliga kroppsfascisten Peter Siepen häromdan! Den upphöjda Saturnus i Vågen är faktiskt inte ljusår från Siepens (och skönhetsmissen Yvonne Rydings) Saturnus i fysikaliskt hemmaläge i Stenbocken och dess långa kontrollaspekt mot Venus i idealistiskt hemmaläge i Venus!
Jag vet inte i vilken utsträckning också Yvonne Ryding blivit en total tomboll som enbart har skönhet och ekipering i skallen, som Siepen. Det kanske är så att konstnärer behöver vackra musor - skådebröd de inspireras av och vars del i skönheten de kan transponera till ett annat medium, text eller musik... Då gör de här "enbart-estetiska" människorna ändå världen en stor välgärning. Både genom deras personer och i det dessa ger upphov till påminns världen om att det finns en överjordisk skönhet som vi ibland får en liten skymt av...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar