Råkar få syn på en död komikers namn för första gången på många år: John Candy som följde sin familjetradition och dog ung i hjärtattack. Pappan blev bara 35, John själv nådde hela 43. Jag stelnade förstås till lite när jag såg att detta var ännu en födelse i sideriska Vågen, mitt eget soltecken, och där hjärtat (Solen) sägs lida sitt fall. Till en serie Vågar, bl.a. Brittany Murphy, kan vi nu lägga ännu en död i hjärtattack.
Candy hade både bi- och huvudroller, i klassiska rullen Blues Brothers är han t.ex. en av poliserna som jagar bröderna. När pengarna började rulla in startade skådisen en framgångsrik kedja Blues Brother-restauranger i USA. Han spelade också odräglig försäljare mot Steve Martin (men som visade sig vara till god hjälp när Martin hamnade i knipa), och kan också ses i Chevy Chases första Päron till farsa-film. Vi talar om amerikanernas motsvarighet till vår lätta buskis alltså, våra gamla Nils Poppe- och pilsnerfilmer som, mot alla odds, reinkarnerat i sånt som den samtida "Farsan" (Fares). Bara att de amerikanska filmerna är så mycket animerade och underhållande på sitt enkla vis.
Av primärt intresse är emellertid flera uttalanden i IMDB-biografin om hur trevlig som människa den här rundhyllte komikern var. Vänner intygar att han aldrig hade ett ont ord att säga om någon, och i en annan kommentar sägs han vara hågkommen som en av Hollywoods vänligaste aktörer. Kritikern i mig frågar då genast om inte detta går hand i hand med kraftigt överviktiga personer. Är inte deras enda biljett till acceptans bussigheten? Särskilt i ett så utseendefixerat landskap som Hollywood?
Se, det var en inte helt vänlig tanke! En tanke John Candy aldrig skulle ha tänkt om ryktet om hans genombussighet är sant. Vågen är nu kärlekens (och vänlighetens) tecken, och kan nu horoskopet bekräfta ryktet? I föregående inlägg sågs Vågen-kvinnan Tilda Swinton, som har gjort några fenomenalt onda roller (inte minst hennes mästerliga vita häxa i barnfilmen om lejonet Aslan).
I Swintons fall kunde man lätt peka på att det inte var en normal Våg eftersom Solens disponent led skada i Skorpionens tecken. Man skulle kunna säga att Swintons hjärta klappade för det morbida eller degenererade. Och det kan man erkänna, det goda eller bussiga kan lätt framstå som lite tråkigt jämfört med perversionens alla varianter.
Så typiskt därför att hitta en nästintill perfekt himmel i John Candys fall!
Vänlighetsaspekten först. Undertecknad tänkte genast en elak tanke om hur trevlighet utvecklas som en nödstrategi för de feta och annars oattraktiva. Hur är man funtad som tänker så? Om vi bortser från att det är sanningen, ses hos undertecknad samma Sol i Vågen och Månen i Tvillingarna (rent mentaliserande människotyp) som hos Candy, men där undertecknad har Solen, Mars och Merkurius samlade i samma tecken - notera krigaren och kritikern Mars som påverkar Månens disponent Merkurius, så har Candy ersatt den "naturligt onda" Mars mot den "naturligt goda" Venus.
Detta får avsevärda konsekvenser. Här är en blogg där knappast någon undgår att få sig ett sanningens ord serverat - John Candys sinnelag (Månen) tog istället order från samma Merkurius som i harmonins och endräktens tecken Vågen direkt kombinerade sig med Venus hemma i härskarläge!
Ofattbart gynnsamt! Bortsett från den fallna (debila) Solen som därmed måhända av naturen söker beröringspunkter med andra (och där ett gott eller överslätande ord vinner en fler vänner än kritik och klarsyn), finns det verkligen ingen ondska alls i John Candys natur. Och med natur menar jag här hela det intima samspelet mellan de två viktiga Ljusen och deras båda disponenter.
Jo, det finns ett orosmoln på himmelen och det är Mars i Skytten. Attackplaneten i tecknet för utlandsresor. IMDB återger ett sista samtal från Candy innan han reste till Mexiko för den filminspelning varunder han dog i hjärtattack: han hade onda föraningar. Mars i Skytten betyder i sin allra simplaste läsart "olyckor i samband med utlandet", men här får detta omen en betydligt mer personlig skruv genom att Mars direkt attackerar Candys Måne, en planet som på ett översiktligt plan regerar över in- och utgång, själens ankomst och avtåg från denna världen.
När man till detta också lägger att Liemannen, Kronos - fader Tid - kastar en lång aspekt mot Månen verkar det faktiskt kört. Det här horoskopet verkar mer tydligt "tidsinställt" än många andra, och det kan sägas även utan att ha tillgång till födelseklockslaget. (Candy var ett så pass stort namn på 80- och tidiga 90-talet att AstroDatabank har en kort artikel om honom, men de har inte lyckats hitta någon födelsetid.)
Givet att båda de naturligt onda, Mars och Saturnus hugger mot Månen skulle man faktiskt kunna ha tänkt sig ett elakt och missunnsamt sinnelag. När allt kommer omkring påverkar Månen personligheten mer än soltecknet. Men i det här fallet stämmer inte den lärosatsen och man kan fundera mycket över varför. Den troliga anledningen är att Solen innehade ett mycket starkare världsligt läge på himmelen än Månen så att John Candy mer än genomsnittsmänniskan var direkt styrd av sin ande. Ja, frosseri, rökande och övervikt till trots, var han en ovanligt andlig själ!
En annan anledning skulle kunna vara att båda de "naturligt onda" faktiskt ingår i ett storkors i godhetens kvalitet Sattva guna! Den här kvaliteten bekräftar all den godhet som Solen och Venus ger och tar kanhända udden av båda Mars och Saturnus naturliga strävhet.
Men den som sett John Candy i någon filmroll vet att han kunde spela ett riktigt pain-in-the-ass, så något syns faktiskt av de här buffliga planeterna där just gränsdragaren Saturnus i rörelse (i ett sattviskt tecken) stämmer med att vissa av hans rollfigurer haft klara gränsdragningsproblem (särskilt försäljaren som klampar in på Steve Martins revir hela tiden i "Trains, Planes & Automobiles").
Jag har aldrig gjort någon systematisk studie, men jag tror faktiskt att den rigida Tamas guna skulle ge mer hatiska och ondskefulla typer än kriminalitet i den lätta Sattva guna. Den senare skulle kanske urarta till en bedragare eller försnillare, men i Tamas mörker anas djupare patologi och brutalitet. Indisk filosofi är inte nådig i omdömet om Tamas inverkan på den psykiska "kvaliteten" även om deras beskrivning om "galenskap" är rätt överdriven.
Till sist: för godhet talar också att Candy prickar in full pott på den goda och jovialiska Jupiter. Den börjar med att aktivera Månen (som därmed får ett "motgift" mot attackerna från Mars och Saturnus) och den knyter sedan samman Måne och Sol i det tonläge som de "naturligt goda" står för. Här har vi alltså ett sällsynt horoskop där båda görarna av gott är maximalt aktiverade och där båda påverkar BÅDA Ljusen.
Jo, jag är beredd att tro att det här kan ha varit Hollywoods allra trevligaste människa att ha som vän! En på tiotusen, apropå utsagan om David Byrne i förra inlägget och att hans framgångshoroskop var ett på hundra.
2 kommentarer:
Båda mina barn har jupiteraspekter mot måne/sol/asc.Den ena mot måne/asc och den andra från asc mot sol/måne.Och båda är ovanligt vänliga och människoälskande.Jag är själv lite förundrad över just denna egenskap hos dem för jag själv har fått brottas med detta i hela mitt liv.Den yngsta är extremt tillvänd mot människor i alla åldrar och hittar nya vänner överallt.På förskolan där hon går har personalen ofta tagit upp just det faktum att hon leker med alla och alltid är följsam och vänlig.Jag kan inte tillskriva mig äran av detta för hon bara ÄR sån.Född sådan.Den äldre är inte långt ifrån,hon har massor av vänner och är väldigt omtyckt.Hennes jupiter är hemma i Skytten och den yngre har även venus och merkurius i Skytten.Om det understryker just det stora behovet av vänner ?
Mvh MN
Brittiske 1900-talsastrologen Charles Carter studerade jupiteriska individer och noterade att de visserligen ofta kom från välbärgade hem, men alls inte var röjare (som delar av traditionen om Skytten låter antyda), utan tvärtom var vänliga, lugna och samlade - vänner av bokläsning. Kultiverade naturer helt enkelt.
Ur det perspektivet är själavandringen intressant: de som "rider in i det här livet" på en "Jupiter-stråle" är själar som gjort gott i sina tidigare liv! Godheten belönar nu sig själv och det blir lyckligt lottade tack vare sina egna goda gärningar. Se t.ex. Jupiters aspekt mot både Johnny Depps och Brad Pitts ascendenter.
Att Mona Sahlins Jupiter PÅ ascendenten inte vill sig lika bra beror ju på hennes enorma mothugg från Mars/Måne i tionde huset för publik roll. Mars skadar renomméet enormt och hade funkat bättre om hon t.ex. valt att bli bilmekaniker. Då hade Mars (bilmotorns förbränning) funkat bra i 10e karriärhuset.
Monas horoskop påminner om att det kan pågå andra saker på himmelen som tar udden av Jupiters gynnsamhet, men man måste ju börja med rumreglerna och undersöka hur långt de håller.
Med dina exempel får man en bekräftelse på Jupiter som den jovialiska och John Candys horoskop är faktiskt extremt: allt pekar mot bussigheten med så mycket stöd från både Jupiter och Venus.
Därför menar jag att Wesley Snipes argument för att slippa skatt mest låter som en bussig men rätt imbecill natur - någonstans i den härvan finns dock en Jupiter opposit Venus (de båda goda sammanlänkande) - och det finns dock en air av nobless över Snipes. Han kanske varit kung i ett tidigare liv och lever fortfarande ut den fantasin när han menar sig stå över skattelagarna! :-)
Skicka en kommentar