Ola "Let Your Body Decide Where You Want To Go" Salo
....på den gamla goda hedonisttiden.
....på den gamla goda hedonisttiden.
Redan bildtexten visar vad jag tycker om The Ark. Inte alls. Uppvuxen med den första vågen glamrockare (tidigt 1970-tal) var jag förstås kuriöst nyfiken när Ark fick ett direkt genombrott med nämnda singeltitel. Det fanns något depressivt tilltalande över stämningen i just den låten, även om jag snart nog av intervjuer fattade att låten beskrev en djupt identitetsförvirrad hedonist som öppnade sig för sex i alla former.
När Salo visade sig ha en kristen präst till far började pusselbitarna falla på plats, en och en. Så det var så här en prästson uttrycker sitt uppror mot kristendomen/etablissemanget: genom att som de ursprungliga glamrockarna - David Bowie, Marc Bolan, Slade - provokativt spinna på bi- eller homosexuella teman. I det här fallet var effekten dubbel eftersom genuin kristendom (inte den nuvarande svenska kyrkan) knappast ser med blida ögon på människor som har så svag ande att de låter kroppen bestämma vart den går.
I det nya "befriade" Sverige där alla kan göra precis vad de vill med sina könsorgan och tarmhål, men där de kroppsfascistiska idealen gör alla olyckligare än någonsin förr i mänsklighetens historia - där hör Ola Salo verkligen hemma. Horoskopet passar som hand i handske med det svenska nationalhoroskopet - båda är Vattumän.
Och det måste vara därför gruppen är så omåttligt populär, fast den gör medioker popmusik. Skrämmande fantasilös när man jämför med de fantastiska starka melodier som den första glamvågens artister spottade ur sig. Jag följde gruppen under några singlar efter debuten och insåg sedan att de inte hade "det".
Engelska Slade på sin tid appellerade till tioåringarna och de tidiga tonåren, men sak samma. Kolla deras svit av fem-sex brittiska Topp 3-hits 1972-73 och fatta. Vilken makalös känsla för melodi Noddy Holder och Jimmy Lea hade. Ingen efter Beatles hade levererat den ena självklara singeln efter den andra på det här sättet. Det var sjukt kraftfull musik i dess enkla uppbyggnad.
Och med bra komposition spelade det ingen roll att Dave Hill var en så usel gitarrist att han fastnade med fingrarna i strängarna när det var dags för solot. (I en Slade-låt väntar man i allmänhet förgäves på ett gitarrsolo.)
Slade 1974 - redan på nedgång
Det svenska popexportundret har aldrig innefattat the Ark, de var inte bra nog att gå på export. Istället valde de för senaste plattan att följa geschäftets väg, likt sminkgruppen Kiss före dem serietidningfierade de sig själva på senaste albumet. Tvivlar man på musikens styrka, skicka med lite klistermärken och en affisch! The Ark gjorde en hel tidning och smög med cd-skivan "på köpet".
Men tydligen har Ola Salo hittat en ny funktion för kiddsen på hemmaplan som någon slags ännu mer urvattnad kärleksguru än på sin tid DiLeva (AB).
Så vad, astrologiskt, är problemet med den här vaga personen (som dock, ska sägas, har stabiliserats i sin sexualitet och nu bildat familj)?
För mycket lidelse! Rajas guna driver den här individen lite hur som helst. Första totalt rajasiska horoskopet jag pekade på tillhörde 80-talsartisten Kate Bush. Men vilken skillnad i kompositionstalang! Lidelse (lidande) enbart är uppenbarligen inte grejen.
Helt egenmäktigt beslutar jag att den ömsesidiga receptionen mellan Månen och Saturnus är av dubiöst värde här. Dels är det nymåne så att Solen "bränner" bort den reflektiva Månens förmåga att djupt begrunda de egna aktiva besluten. Det kanske blir lite "låt kroppen snubbla på och följ bara med..." Jag minns också Salos extremt klantiga referens till 11 septemberbombningarna medan de var på spelning i USA för några år sedan. Hans uttalande då var så korkat att gruppen fick avbryta sin miniturné.
Nu är emellertid en bränd Måne inte alltid lika med ett klent förstånd och kan inte vara det i Salos fall. Mannen har ju ändå förmåga att memorera texterna till en musicalroll och gruppens repertoar!
Men för hjärnsläpp och svårigheter att få förnuft och känsla att gå ihop i allmänhet, är det typiskt att finna den här ömsesidiga receptionen Måne/Saturnus försöka binda ihop Luft och Vatten, Vattuman och Kräftan. Om man dessutom noterar att Saturnus står "skadad" (i "detriment") i Kräftan, själens tecken, mittemot sitt härskarläge i Stenbocken, inser man kanske att den ömsesidiga receptionen kanske inte är någon självklar tillgång.
Oppositioner mellan Kräfta och Stenbocken har påfallande ofta att göra med att försöka få ihop "innehåll" och "yta", och fallet the Ark har jag bestämt mig: det är många år sedan det fanns någon musikalisk inspiration på insidan av den gruppen. Det är enbart yta - vilket Salos senaste scenkostym påminner om.
Allt jag sade om Månen i Stenbocken och den typen av sinnelag i förhållande till "världen av kostymer" och ytligt spel för gallerierna (bl.a. här apropå schlager-Anna Bergendahl), kan gälla även Ola Salos opposition mellan Kräfta och Stenbock.
Se på mig! Jag kan också göra en Lady Gaga.
Allt jag sade om Månen i Stenbocken och den typen av sinnelag i förhållande till "världen av kostymer" och ytligt spel för gallerierna (bl.a. här apropå schlager-Anna Bergendahl), kan gälla även Ola Salos opposition mellan Kräfta och Stenbock.
Mars är visserligen "upphöjd" i Stenbocken i den bemärkelsen att den aggressive här befinner sig på saturnisk mark och därmed anses ha bättre pli och självdisciplin än normalt. Men nu råkar ju faktiskt Saturnus vara i skadat läge så att repressionens planet verkar låsande på Kräftan, det tecken som rytmiskt (med månens faser) borde ventilera sitt själsliga innehåll.
Det här, all lidelse till trots, är ett klassiskt horoskop för "skrivkramp" eller kreativa låsningar. Och eftersom det är nymåne i ett saturniskt tecken (Vattumannen), blir den här axeln mellan Kräfta/Stenbock det som definierar Salo, om man räknar bort hans egoistiska vilja att vara "den ende" som kommer från barnmedvetandets Vädur i slitig koppling till "högst på bergets topp" Stenbocken.
De här med egenmäktighetssyndrom (se Anna Anka) tycks egentligen bara fungera när de får posera framför massorna på en scen eller framför tv-kameran. Det är unga, unga själar på jorden - de gör allt det som filosofen Platon menar att de äldre aldrig skulle springa efter. Fatta då vilken kaliber på själar landet det sekulära landet Sverige attraherear där ALLA vill bli någon (Idol, Småstjärnorna, etc, etc, ET CETERA)!
Ja men visst. Låt Ola Salo bli kung över barnen!
Det här gänget kan få lära sig livet i skyddad verkstad i sin egen takt. Kanske är det nödvändigt i ett land där individualiseringsprocessen totalt utgått. Religion kommer de kanske inte att förstå på sju-åtta jordeliv ännu.
Jag undrar om det nytillverkas själar ibland... Varifrån kommer de annars, alla dessa som är så förunderligt lätta byten för vilka marknadsplojar som helst? Har de aldrig varit på jorden förr? Kan de inte skilja riktigt usel musik för riktigt bra?
Jag har verkligen dåligt minne för namn och detaljer, man minns ändå ett dussin liv som fragment. Mina "ädelstenar" och pärlor som jag aldrig skulle kasta för svinen (de ovärdiga). Minnena är väldigt snarlika den handfull barndomsminnen man kan återvända till, scener - ofta vardagliga - men som av en eller annan anledning måste ha varit väldigt betydelsefulla för den Levande Varelsen den gången den hade upplevelsen.
*****
Allt är inte sagt än! Jag tittar och tittar på Salos horoskop och kommer till sist fram till att det bara är Venus som gör ett förnämligt jobb här. Upphöjd i Fiskarna är den redo att offra allt för kärleken. Men så tanken ett steg till: likväl är det Jupiter som disponerar eller "drar i trådarna" bakom denna åtbörd av kärlek. Och Jupiter i Väduren är en bra position för en linslus, en som vinner framgång via sin person.
Pga "upphöjda" Mars attack intensifieras Salos kåthet på makt och position för sin egen del, och det är uppenbart att han inte föddes god. Å andra sidan betackade t.o.m. Jesus sig för att bli kallad "god". Det är en svår kvalitet att uppnå.
Ska vi spekulera lite, valde Olas själ att inkarnera i en prästfamilj just för att få höra berättelser om att stå över egots ynkedom och offra sig för något större. För en själ som varit om sig och kring sig under kanske flera tidigare liv är det nu ingen enkel sak att styra om oceanångaren och byta grundattityd.
Här syntes dessutom ett övermått av "lidelse" (Rajas) - den kvalitet som står sliten mellan Ljuset (Sattva) och Mörkret (Tamas). Givet klenheten det här året hos den principfasta Saturnus och att den skadade Gränsdragaren förfogar över både Sol, Måne, Merkurius och Mars, ser vi hur djupt fallen själen som just nu går under namnet Ola var vid ingången i Tiden.
"Let your body decide..." sjöng svenskarna med The Ark utan att fatta vidden av en psykiska kollaps låten egentligen beskriver. Hur skulle den ytliga svensken kunna förstå som har tränats i att inte förstå livets djupare dimensioner?
Men, som Bob Marley skaldade: "Get into the studio of time and experience"! Själarna kommer till jorden om och om igen för att fila bort sina svagheter. Gudarna ska veta att jag slitit med mina dåliga sidor - och de syns i horoskopet!
PS. Det anonyma horoskopet för en kvinna med kronisk cancer tillhör uppenbarligen samma period som den Ola Salo föddes i. Jag har inte datumet till hands men jag ser samma kombination av Jupiter och Ketu i Väduren, och Saturnus skadad i Kräftan. En påminnelse om hur olika snarlika svagheter kan uttrycka sig i astrologin.
PS. Det anonyma horoskopet för en kvinna med kronisk cancer tillhör uppenbarligen samma period som den Ola Salo föddes i. Jag har inte datumet till hands men jag ser samma kombination av Jupiter och Ketu i Väduren, och Saturnus skadad i Kräftan. En påminnelse om hur olika snarlika svagheter kan uttrycka sig i astrologin.
*****
Memorabilia:
Min barndoms glam-idol. Dave Hill i Slade cirka 1973.
Pophistoriens kanske mest mediokra gitarrist.
Men vem brydde sig? Kolla platåstövlarna
och den freakiga frisyren!
Pophistoriens kanske mest mediokra gitarrist.
Men vem brydde sig? Kolla platåstövlarna
och den freakiga frisyren!
2 kommentarer:
Du verkar inte förstå The Ark överhuvudtaget utan se det på ett eget märkligt sätt, visst det är säkert mycket ett uppror mot hans kristna barndom men de är äkta och de vågar stå upp för sig själva, deras musik är ALLT ANNAT är tom och bara en yta. De lyckas förmedla något genom sina texter, och det är då inte något "hej-ännu-en-depp-låt-a-la-winnerbäck" (som förövrigt också är GRYM) utan det är rätt aggressiva och kraftfulla låtar om världen och det sjuka i denna värld.
Magnus Betnér, av många ansedd som sveriges bästa stå upp-komiker, är ett annat bra exempel på en hardcore ateist som revolterat mot sin pappas tro, hans far är pastor i svenska Missionskyrkan.
Astrologiskt porträtt på Magnus Betnér?
Solen, Månen, Merkurius och Venus i Kräftan...skådespeleriets och halvateistens tecken...
Skicka en kommentar