När Satan (Nihil) segrar dör de sekulära

Juristen Jesús Alcalá skriver i SvD om när den sekulära och därmed skygglappsförsedda och dummifierade västerlänningen första gången satte morgonkaffet i halsen. Det var när islamisk lag förordade döden för blasfemiske, indisk-födde författaren Salman Rushdie för dennes bok Satansverserna.

Ibland verkar själarna födda exakt för de "uppdrag" som man med årens gång kan se att de mejslade ut för sig själva. Pga. västerlänningens historiska störningar ser ingen - inte ens juristen Alcalá - att religiösa idéer MÅSTE ha prioritet och värnas mer än enskilda individer. Den dag Fredrik Reinfeldts absurda, anti-intellektuella konsumtionsindividualist blir verklighet, då går mänsklig civilisation under! No man is an island.

Hur ser man då att Rushdie är ett patrask och att dödsfatwan ur ett högre perspektiv legitim? Jo, för att författaren, likt homosexuella, valde att LEVA UT sin avvikelse från normen och idealet för en människa. Visserligen sade Jesus i Bergspredikan att t.o.m. hemliga inre tankar är att jämställa med utlevd synd, men låt oss vara realistiska! 

Vad kristendomen inte känner till är att Bergspredikan i princip är plagierad från de INTERNA regler som elit-asketerna i Dödahavsklostret följde. De var aldrig avsedda för normala svaga människor och det är därför Bergspredikan ter sig så absurd och omöjlig. På något sätt har de mest avancerade rättesnörena läckt ut och förvandlats till en (troligen) fiktiv predikan av Jesus.

I författaren Rushdies tredje författar- och kommunikationshus ser vi till att börja med Den Store Blasfemikern, Satans huvud - stjärnan som islam efter judisk förlaga kallade al-Ghuul (Algol), Demonen, Den Onde, Satan, Korrumperaren.

Det är en chans på tolv att ha Algol i horoskopets intellektuella och kommunikativa hus, men Djävulen har inte möjlighet att få fäste i en människas tankemönster förrän stjärnan hittar en "bärvåg", en transformatorstation som kan förmedla vrångheten ner till den sublunära sfär där jordborna framlever sina dagar i totalt andligt mörker (ivrigt påhejade av ett näringsliv som inte vill att de ska välja blicken bort från trivial konsumtion).

Här hittar Satan en villig kumpan i det onda Drakhuvudet (norra månnoden), en astrologisk faktor som inflammerar människan och får denne att söka förgänglig position. Hungerns, ambitionens och girighetens demon hittar här tredje huset - författarskapet - och det är genom författarens ambition Satan finner sin väg rakt in i Rushdies själva tankemönster. 

Att indiern Salman Rushdie är ateist kan väl ingen betvivla. Han togs emot med öppna armar av forna kolonialherren England, från vilken vi har vederstyggelser som ap-forskaren och religionshataren Richard Dawkins. England styrs av en ond intelligentia som utgår från Oxforduniversitet. Giordano Bruno, som år 1600 brändes på bål för att han också hävdade heliocentrismen, hade föreläst vid Oxford och funnit dessa britter outhärdligt torftiga!

Venus i tredje kommunikationshuset har även undertecknad och även om det inte är någon garanti för sublimt författarskap tycks kärleken till det skrivna ordet finnas där. Problemet för Rushdie är inte bara att Algol twistar hans kärleks Venus utan att han också föddes i Tvillingarna, ett amoraliskt men fritt tecken som alltid överbetonar det fria ordets betydelse - särskilt om det som här är nymåne och kommunikatören Merkurius är hemma i härskarläge! Rushdie blir en pratmakare av samma kaliber som Sveriges egen Bert Karlsson, och precis lika drygt självgod och osympatisk.

Hur kan man påstå det? Genom att Salman Rushdie, utöver sitt av Satan fyllda intellekt, också hamnat i ett märkligt skruvstäd: han är en sensationalist - Eld och Vatten i frenetisk urladdning. Den här kombinationen bäddar inte för något bra omdöme, däremot kanske han lyckas förmedla en nerv i sin berättelse som andra upplevelsejunkies favoriserar - jag vet inte, skulle aldrig kasta bort tid på att läsa en roman när det verkliga livet finns utanför dörren.

Men det förhöjda känsloläget i Rushdies horoskop är i själva verket samtidigt dödsfatwan! För Saturnus är också domaren och skarprättaren och här greppar den från Kräftans tecken en garanterad blasfemiker: den unga och obetänksamma krigaren Mars i härskarläge i egosubjektivitetens tecken Väduren. Mars-i-Väduren bara hasplar ur sig saker och vishet kommer långt senare, med efterklokheten. 

Genom en jamaicansk reggaelåt med titeln "Cold I Up" (Johnny Clarke, 1975) lärde jag mig slang för att "ta livet av" eller döda. Språkbruket är målande, sångaren förmanar barskt gettots unga ligister att inte ens göra försöket, "försök inte kyla ner mig", syftar på en död kropp som kallnar sedan elden försvunnit ur den.

Hos Rushdie har vi kylans Saturnus i det kalla Vattnet och Kräftan indikerar - via sin härskare Månen - livets utgång eller döden. Alla tre Vattentecken indikerar slutet. Kräftan neutralt, som det biologiska faktum att livet går i ebb och flod. Skorpionen som döden som syndens lön, och till sist Fiskarna som en frivillig (martyr)död för att uppnå det själens högre medvetandetillstånd som det tappat bort när den involverade sig i materialistiska futtigheter.

Domaren Saturnus i Kräftan kan därför läsas som den här själens goda karma har tagit slut och att livet skulle kunna bli kort. Återigen tappade inte alla födslar under Saturnus 2½ år i Kräftan livslängd, men tecknet står skrivet OM Liemannen får fotfäste i övriga horoskopet. Här hittar den bråkstaken och icke-konformisten Väduren att sätta en gräns för. 

Intressant nog har samma andliga skada hos Rushdie också drabbat honom som ögonsjukdom, hans ögonlock hängde tyngre och tyngre på grund av någon sällsynt neurologisk åkomma och i detta ser vi tydligt den tröga och tunga Saturnus som belastar just det tecken där ögonen (Solen) anses upphöjda och extra klara. Mars är också en olycksplanet. 

Solen bränner bort Månen som behövs för att ögonen (Solen) ska få vila. Solen tappar under nymåne sin behövliga motpol Månen och dominerar helt. Nöts ögonen ut? Saturnus tynger ögonblicken, som för att förmå Rushdie att inte vara så upphängd vid den yttre världen och istället hitta den inre andliga världen. Men så vill inte ateister tänka.

Rushdie föddes då martyrskapets tecken Fiskarna steg i öster. Det gör nästan alla planeter till onda krafter ur hans perspektiv. Inte ens sin egen ascendenthärskare Jupiter är helt och hållet på Rushdies sida, den anses "verksamt neutral" men har här spärrats in i åttonde huset, där korrupta själar är inspärrade eftersom de har surt karma från förr som värker ut i detta liv! Eftersom Jupiter är religionens och filosofins primära symbol är det inte svårt att se hur lite "nytta" Rushdie tycker sig ha av hela frågan om att närma sin själ till det gudomliga. 

Jupiter tycks inte tilltala den som har ett lägre intellekt proppfullt av sina egna åsikter om vad som är och inte är och dessutom förvrängt av Satans korrumperande inverkan. Här är horoskopet för en av Djävulens lydiga följeslagare, en som egentligen inte har något gott att erbjuda men som går igång när det kommer till att förstöra, förneka och missrepresentera.

I ett äldre inlägg om svenske ateisten Ingmar Hedenius, visade sig dock skärpta sinnen som Nobelpristagarna i matematik ha samröre med Algol. Ett antal av dessa, snuddande nära signifikant överrepresentation, hade föreställningsförmågans Måne på rät linje med Algol. Jag kan bara fatta detta på Albert Einsteins vis. Han förklarade hur han hittat relativitetsteorin och sade då, "genom att utmana ett axiom". Detta är typiskt Satan, som säger mot traditionen!

Anmärkning. Einstein hade dock inget förhållande till stjärnan Algol, men det axiom han talade om är säkert paragrafryttaren Saturnus i tionde huset för auktoriteter som hans intellektsMerkurius befann sig bara en grad från. Men i Fiskarnas rörliga vatten, tycks verkligen "hela havet storma" och fasta positioner vara på glid. Och så kom han också på att tid och rum inte är låsta eller absoluta storheter utan att prylar kröker rummet och krymper tiden. Ju mer materialist ju mindre andlig rörlighet! För den vulgära människan har Einsteins sublima insikter blivit till en tom fras man åberopar: "Allt är relativt" säger grisarna för att få fortsätta med sina ovärdiga livsstilar.

Det vore alltså fel att enbart kalla Satan en korrumperare, men i vilka fall den leder till större klarhet och i vilka den drar ner ett redan svagt horoskop, kräver mer tankemöda än åtminstone jag brukar lägga ner på de här inläggen. 

Jag tror tyvärr jag glömde påpeka en självklar sak i Hedenius-inlägget: Månens närhet till Algol var helt hypotetisk eftersom merparten av dessa horoskop saknade känd födelsetid och i allmänhet visade Månens position vid midnatt.

Fiskarna, "förloraren i denna värld" (eller den som frivilligt offrar denna värld för att vinna nästa), har som ascendenttecken nästan alla planeter mot sig. Dess egen Jupiter är "bara" verksamt neutral, medan Solen (ledarskap), Merkurius (kommunikation), Venus (anpassningsförmåga) och Saturnus (ramverk) alla plågar fiskarna!!! Inte undra på att fiskstimmet simmar så ryckigt och nyckfullt under vattenytan. 

Detta fiskstim är mänskligheten som "förlorare", som fallna själar i det sublunära tillståndet. När Jesus uppmanar sina lärjungar att bli "människofiskare" handlar det om att få upp folkmassans huvud ur detta sublunära och förfallna tillstånd där bara instinkten och efterrationaliserar styr. Bara sinnets Måne och sexualdriftens Mars är "vänner" till Fiskarna och det kanske är därför indisk astrologi kallar Fiskarnas tolfte sektor för "sängkammarens hemliga nöjen". 

I hellenistisk astrologi ansågs tolfte huset vara en plats för osunda drifter, den "onda daimonen" eller denna världens herre. Pan, naturens rådare, eller Djävulen tycks äga den här sektorn. Pan, som ständig kåtbock, och slaveri under den egna lustan, stämmer mycket väl med den indiska signifikationen av tolfte. Och det är väl just därför tolfte i västtraditionen också kom att symbolisera avskilt liv, klosterliv, där människan går en kamp med Frestaren och renar sin själ. 

"Själens rening" dyker åter upp i indisk tanke - alla tre vattenhus är till för att rena sin själ för att vinna frihet (moksha), antingen absolut eller åtminstone så mycket avgiftning från det irrationella driftslivet att intellektet börjar fungera drägligt.

Det är därför självklart att religionen är en mycket viktigare kraft för mänskligheten än de enskilda instantieringarna av arten människa - enskilda kroppar, likt Salman Rushdie, kan vara helt korrumperade och kan inget annat än blasfemi. Men religionen är ett av de primära uttrycken för det Platon kallade eviga idéer eller former och den dag ateisterna lyckas dupera folkmassan att de själva - som fysiska köttklumpar - skulle vara viktigare och mer värdefulla än de eviga idéer som formar och omformar mänskligheten, årtusende efter årtusende, då kan man vara säker på att ateisternas tidsålder är på väg mot undergången. För ateister betjänar Satan, som är Ren Negation, och i samma ögonblick ateismen tar över dör deras släkte. 

Naturligtvis kommer inte hela mänskligheten att försvinna och Salman Rushdie som Satans språkrör var utvald av Gud för att väcka upp en religiös motrörelse på jordens yta. Nya människor som kommer att ärva jorden när de onda sekularisterna tagit död på sig själva genom sitt marknadskapitalistiska tänkande, vars ideal är att människor ska slåss och nedkämpa varandra för att var och en själv - i ren och skär egoism - ska nå bekvämlighetens högsta höjder. 

Minns, det var Satan som frestade Jesus och från ett högt berg - bergsgetens tionde hus, den yttre prestigens hus - lovade honom alla världens kungariken om han bara sålde sin själ. Rushie föll för den frestelsen och dödsfatwan mot honom är strikt talat helt korrekt. 

Nästan hela Sveriges journalistkår ligger också pyrt till, dessa självgoda individer, nästan till sista man (kvinna) högersympatisörer med filmer om det ljuva livet flimrande på näthinnan och därmed anhängare till den sataniskt perversa världsbild jag just skissade. Felorienterade varelser, en döende underart till den verkliga Människan.

*****

Vem juristen Alcalá själv är och vilket intresse han företräder, är rätt uppenbart, sinnelagshoroskopet visar stark tonvikt på två av de tre onda husen, och en kaskad av aspekter mot det tredje. Solen driver på från privatistiska Jungfrun - ett tecken som tycks attraherat till Humanisternas ateistiska och historierevisionistiska version av den ursprungliga européiska humanismen (som byggde på religiösa sentiment). Man det här är stoff för ett annat inlägg...