Nobelprisvinnares ascendenter (Geni & kosmologi)

En liten illustration som påminner om det antika kosmos astrologin resonerar utifrån, textsatt i november 2009 efter förlaga hittad på nätet, men möjligen aldrig använd i något inlägg.

Nyliga inlägget om husplaceringar i kompletta Nobelpristagarhoroskop var i själva verket en spin-off på följande elementära småstudie. 

Trots att Nobelprisvinnare så att säga är den tänkande delen av mänsklighetens motsvarighet till konsumisternas idoler, har min genomgång av (nästan) samtliga Nobelpristagare i litteratur, medicin och fysik bara lett till 103 namn vars födelsetid är känd. När jag tittade lite närmare visade sig fyra av dessa vara fredspristagare (ett pris de tokiga norrmännen ofta misslyckas totalt med).

Den självklara första frågan med 103 (eller 99) så prominenta medlemmar av det mänskliga brödra- och systraskapet är: vilket är deras stigande tecken? All astrologisk tradition har alltid sett soluppgången som en utgångspunkt för fortsatt tänkande. Den Ene (nummer 1) kastar ljus över tillvaron och vi inser i vilket mörker vi nyss befann oss medan Den Andra (nummer 2) regerade. Månen och Natten och Sömnen.

Sover gör människan ur ett andligt perspektiv alltmedan själen lånar sitt liv till en fysisk kropp på planeten Jorden. Inte för inte är sömnens planet Månen "upphöjd" i den andliga dödens tecken Oxen. 

Att Nobelpristagare i fysiologi har påfallande mycket sol- och månplaceringar betyder bara ur ett högre, metafysiskt perspektiv att dessa är mindre intelligenta (ren intelligens är ett obrutet kontinuum som inte är underordnat den lägre verklighet som ser enskilda fysiska kroppar som kriteriet på "verklighet".) 

Nere på jordytan (bland människor) har jag ofta upplevt Oxen som en mycket stark tänkare med en slags fysisk obönhörlighet i sina argument. Fysiologi och medicin har här attraherat de "bästa själarna" för sin sak och den saken kan bäst beskrivas med antikens sarkastiska omdöme: kroppen är en grav inom vilken de sovande eller döda tror att lever. Det vi kallar döden är i själva verket platsen för det verkliga livet. 

Det fysiska liv som stannat vid sinnesretningar och tomprat om vad som syns, känns och luktar är inget liv alls. Skollokalen Jorden rymmer allt från avatarer medvetna om sin natur sill själar som helt förblindade lever ut upplevelsen av att vara en amöba eller schimpans.

Den lokala födelseplatsens östra horisont är väl det närmaste astrologin kommer att beskriva den återfödda själen som den själv är, vare sig den väljer en schimpans eller en människas kropp. De tolv husen visar hur den återfödda människan relaterar till olika livsområden, vissa mer perifera till den själv.

Ta de tre "jordiga" resurshusen till exempel. På ett elementärt plan är andra resurshuset den föda som det brinnande första jag-huset kräver för att kunna fortsätta. Å andra sidan är föda (eller dess representation, "pengar") inget som tillhör själens innersta väsen eftersom själen är komplett i sig själv.

Samtidigt visade föregående test att t.o.m. andra huset tycks ha en subtil psykologisk innebörd, "Hades portar" eller vägen "ut ur dödsriket" och in i en ny fysisk kropp är samtidigt vägen in i den jordiska människans andligt sovande tillstånd.

Herakleitos, 6e årh fvt, sade att "vägen upp är densamma som vägen ned" - man kan misstänka att han var medveten om att zodiaktecknen kunde ses ur två perspektiv, ur den supralunära själens perspektiv eller "under vattenytan", ur det sublunära perspektivet, där jordelivets fysiska egenheter dominerar och många misstar instinkt för att vara förnuft. Den som begår detta misstag börjar rationalisera och uppföra luftslott över vad som den förgängliga irrationella själen.

Se detta inlägg som noterar att både Carl von Linné och den berömda zoologen och författaren till "Den nakna apan", Desmond Morris, föddes då fixeringens Saturnus stod i den sexuella instinktens tecken Skorpionen.

(Se även bloggens diskussioner om hungrande Kräftan och intresset för att göra vinst på människans vårdbehov. När den här typen ser någon i behov, tänker han/hon alltså direkt på hur hon själv kan slå mynt på den andres lidande. Sådan är den "brutala naturen" som ateisten tror Människans väsende är en del av.)

Att det andra huset i så hög grad befolkas av intelligensens planet Solen eller allvetenhetens Jupiter hos Nobelpristagare kan tolkas som att att dessa själar bevarat mycket av själens sanna natur (ren intelligens eller kognitiv kapacitet) när den träder upp ur dödsriket. Nobelpristagare står nära det vi andra kallar "det undermedvetna". Dessa är kanhända lite luddiga resonemang som spinner på gamla symboliska valörer.

Men vad då om zodiaktecknen i öster när storligen firade Nobelprisvinnare föds? Vad kan denna celebra lilla samling avslöja om zodiaken? Jo, detta:

Tecken	103 Nobelpris- tagares ascendenter
♈	7
♉	6
♊	15
♋	7
♌	12
♍	12
♎	15
♏	12
♐	10
♑	3
♒	4
♓	3
Snitt:	8,6
Signifik. rel. snitt (±50%):	<=4,3 e. >=12,9

Så få som 103 mätpunkter kan ge överdramatiska svängningar, men omvandlar man den här enkla tabellen till en graf är det ändå ett smått uppseendeväckande ointresse i zodiakens avslutande kvartal av att tillföra världen ny stor litteratur eller vetenskapligt kunnande. Mer logiskt är de två spjutspetsarna Tvillingarna och Vågen, båda intellektuella Lufttecken. Här finns naturligtvis både vilja och kapacitet att berika människan med nya tillbyggnader på den mänskliga särartens (andliga) luftslott !!!

Det är sådana här fantastiska bekräftelser på den antika världsbilden med dess förrädiskt enkla tankekategorier som kan kan skriva hela bokkapitel om, men jag lämnar det fascinerande fyndet till var och ens kontemplation!

Kanske kan man våga spekulera i varför inte Vattumannen, det tredje Lufttecknet, förefaller prestera något. Men det är ju elementärt min käre Watson, detta är kunskapens förrådsbod, summan av alla tänkbara luftslott och partsinlagor! Tvillingarna är den silvervingade som hämtar ur denna förrådsbod och det är på Vågens skålar nya tankar avstäms mot varandra och harmonieras så att "kunskap" resulterar. Vattumannen behöver aldrig ens stiga fram.

Vattumannen är "konstanten" i Luftelementet och den reservoar varur kunskapssökande Tvillingarna och mentalt avvägande och utvärderande Vågen hämtar sitt stoff.

Det är möjligt att granntecknen Stenbockens och Fiskarnas påvra förmåga att nå världsklass har att göra med att de också kollapsat innanför grafens röda ring som markerar signifikant underrepresentation. Man påminns här om att Vattumannen faktiskt tillhör kvaliteten Tamas, ett "mörker" som undandrar sig direkt observation i vår värld, som är en passionerad, fradgande följd av att Yin och Yang eller Tamas och Sattva bryts mot varandra ur varje upptänkligt perspektiv.

*****

Vattumannen är själva sinnebilden för Människan (med stort M), den kosmiska varelsen Purusha i indisk filosofi som motsvarar kristendomens "Kristus". Inte heller här går IDÉN Människa direkt att skåda och zodiaktecknet som beskriver summan av alla abstrakta idéer är själv en abstraktion. I vår värld kan bara en idé åt gången presenteras och hyllas med ett Nobelpris. Det är en tröstlös cirkus utan slut.

Vattumannen eller Kristus är förverkligad när han/den/hon blivit "allt i alla" enligt den judiske mystikern Paulus i Nya testamentet. Kristendomen tappade bort den här esoteriska läran nästan omgående och har sedan dess varit en framgångsrik men djupt korrupt religion vad gäller dess kosmologi och soteriologi. (Soteriologi = läran om frälsningsprocessen.)

Utvikning. Kristendomen ville snart ha makt i vida världen och dumpade läran om själens långa väg hem genom många återfödelser. Istället presenterade tidiga PR-män en ny och mer lättsåld modell: snabbkaffe! "Tro på Jesus så behöver du inte göra något jobb själv."

Jesus yngre bror Jakob dundrade i sitt brev i Nya testamentet mot dessa villolärare som sökte minimera det klassiska judiska förhållningssättet: en föreställning (tro) måste avspeglas i individens handlande. Lite som dagens andefattiga empirister som inte tror på något förrän det bevisats genom de fem sinnena.

Man skulle kunna beskriva judendomen som en form av karma yoga, eller som Jordelementet rätt och slätt - att via konkret handling öva upp sensitiviteten för sin gudomliga natur.

De som gör detta på intellektets nivå - Luftelementet - är jnani yogins, "sammanbinder sig med vetandets domän" som just är Vattumannen eller Purusha. Aposteln Paulus med sitt mystika "Kristus allt i alla", tycks ha varit en mer mental eller "luftig" typ än de första judekristna, som inte ville följa honom i hans internationella, platonska typ av tänkande. Han "marknadsanpassade" i själva verket läran hos Ljusets barn (esséerna), vilka också Jesus tillhört) för en större publik.

Det är pga. förvirringen ingen längre förstår NÄR Jesus väntas komma tillbaka till världen. Svaret är: Jesus kommer aldrig mer att komma tillbaka. Däremot kan vi motse ett storskaligt mänskligt uppvaknande i Vattumannens tidsålder, en glansperiod i mänsklighetens cykliska evolution.

Tydligen kommer den perioden också att innebära ett minskat bemödande om att vinna sig Nobelpris. Denna nya och redan idag gryende mänsklighet har slutat bete sig som barn, de mäter och väger inte längre tillvaron för att påvisa något på bekostnad av något annat.

Den gryende mänskligheten är mogen att härbärgera ALLA tankesystem i sitt inre. Så blir det till slut på religionskrig och jorden rensar sig från alla patetiska ateister och främlingshatare. Vattumannen, tycks det mer och mer, är KONSTANTVÄRDET, själva planriktningen för den kompletta människan som inom sig rymmer alla små variationer på tema.

Judarna - kanske redan Paulus - kallade denna människa Adam Kadmon, och det gamla Babylonien var namnet på Vattumannens tecken "Den Väldiga". Med träget sökande kan man googla fram gamla inlägg på bloggen som diskuterar Vattumannen som det kosmiska rummet och diskuterar symbolen med krukan/urnan som Vattumannen håller i.

*****

Ju mer förtrogen med zodiaken man blivit, desto mindre förvånande är det att de två Lufttecknen Tvillingarna och Vågen utmärker sig för en intellektuell skärpa som förlänar dem Nobelpris. Tvillingarna tillhör ljusets och kunskapsförmedlandets kvalitet Sattva. Vågen tillhör Rajas eller passionen och då passion på Luftnivån!

Vattumannens Luft är mörklagd eller tamasisk - väntande på att bli exponerad i ljuset och genomlevd eller erfaren. I en dröm jag hade runt 20 vandrade jag i ett gigantiskt slott med tallösa rum. Jag mötte några inneboende och frågade efter slottets ytterväggar och fick till svar att ingen någonsin hittat ut. Slottet självt föreföll växa ju mer de inneboende rörde sig genom det! Se slottet som Människan, som Vattumannens kropp - eller möjligen krukan som Bäraren håller i.

I filmen "Men in Black" är det en katt som i sitt halsband (fiffigt döpt till Orions bälte) bär på en liten kula som innehåller en hel galax. Det var därför inte alla indiska tänkarskolor accepterade Gautama Buddhas påstående att man kunde bryta kretsloppet i förtid. Vi är Konungens gäster i detta slott intill evigheten och Konungen själv är förstås Bäraren av denna bubbla fabricerat vara.

Invånarna är lite olika, en del är stela som pinnar, andra vandrar runt i slottet och aktualiserar "mörk materia" - aktualiserar det som tidigare bara var en latent möjlighet, en potential till kunskap. Slottet byggs på än mer. Vi kan likna de som rör sig i slottet vid den flyfotade ängeln Merkurius, som i sitt Lufttillstånd men inte Jordtillstånd (Jungfrun) tycks kapabel att vinna sig många Nobelpris för nya rapporter om sällsamma ting.

Den antika bilden på bilden överst håller fint, oberoende av "moderniseringar". Våra tankar kan inte tänka sig saker så mycket annorlunda än så här, vilket gör så kallade förnuftsdyrkare rätt patetiska när de attackerar astrologins världsbild bara för att sedan producera en annan myt baserad på samma tankens grundprinciper.

*****

Notera dock att fyra "Nobelpris i fred" råkade komma med bland de 103, och av dem var det två ascendenter i Vågen och en i Tvillingarna. Även dem förutan kvarstår dessa två Lufttecken som de mest Nobelprisbenägna, och jag måste fråga mig själv, som har Tvillingarna som ascendent- och måntecken och Vågen som soltecken om också jag är omedvetet driven av "stjärnorna" som troligen först i världen tagit tag i Nobelpristagarna i tanken om att denna grupp av förtätad intelligens borde vara intressant att studera astrologiskt.

Kemipristagarna återstår, och hittar jag några med födelsetid i den gruppen ska det bli intressant att se om den lilla extra skaran stämmer in i samma melodi som den här gruppen nynnar på. 

När jag tog mig knappa två dagar för att beräkna alla medicinpristagare, noterade jag hur AstroDatabank tappat sugen. Nästan alla kända ascendenter tillhörde tidiga pristagare. De senaste årtiondenas medicinare hade nästan inga kända födelsetider, och de få som fanns var typiskt nog fransmän. Varför franska astrologer tycks vara mer alerta än några andra beror säkert på att det landet producerat två matematiker som båda arbetat systematiskt med astrologin och uppenbarligen givit den viss kredd. I kolsvarta Sverige, ett Vattumanland, råder totalt mörker, och det är upp till ljusbringarna att visa svensken hur landet verkligen ligger.

*****

En intrikat sak är att indisk astrologi och filosofi använder Purusha och Buddhi synonymt. Buddhi är också namnet på Merkurius, intellektets eller budbärarens planet, vilket inte rimmar särskilt bra med tanken på Purusha som något slags immobilt rumsligt substrat som fyller hela världsalltet.

Som jag förstått det representerar Buddhi en högre princip än Vattumannens tecken. Tecknet, vilket stämmer väl med den flinka Merkurius som i sitt positiva Lufttillstånd inte är bunden till någon plats (till skillnad från den jordbundna Merkurius som i Jungfrun istället skördar markens frukter).

Men ser man t.ex. avataren Krishna (komplett med luftblå kropp i ikonografin) som en nedstigen manifestation eller konkretisering av Purusha, klarnar det. Vattumannens härskare Saturnus är Fadern i nordindisk astrologi, och Merkurius som associerar till barn eller pojkar skulle kunna vara Fader-Son-förhållandet i Luftelementet.

En snarlik berättelse utvecklas ju i Eld, mellan Solen i härskarläge i Lejonet och Solens upphöjelse i avkommans tecken Väduren ("Fadern förhärligar sig i sin Son"). Som tidigare noterat verkar den indiska schematiken halta lite för den "gudomliga familjen" har Jupiter som tredje ben, och Jupiter är inte en eldplanet utan beskrivs tillhöra Eterelementet. "Sonens" moder är således den grundeter som ligger under hela den fenomenvärld som de fyra elementen mellan sig bygger upp och bryter ner.

"Sonen" är ett barn av Akasha av det kosmiska rummet inne i Vattumannens krus. Nu har vi seglat långt från den enkla studien av 103 pristagares ascendenttecken i försöken att förstå varför inte Vattumannens tecken vinner några priser, och faktum är att jag tidigare begrundat problemet i zodiaken, att det tredje och avslutande Lufttecknet Vattumannen med dess tydliga koppling till det kosmiska rummet (rymden) direkt utlöser tankar på Jupiter, den expansiva etern som fyller hela det kosmiska rym som en tänkt "Super-Saturnus" dragit upp redan på ritbordsstadiet.

(Ja, tankens kategorier tenderar att upprepa sig som Mandelbrots repetitiva mönster i naturen - "vår" Saturnus, den sjunde kretsen i vårt system, har naturligtvis en "Super-Saturnus" bortom sig, VÅR tanke om ett ändligt universum med en krukas ytterväggar...)

De positiva elementen och Eld och Luft har i eteriska Jupiter således en brygga som förbinder dem. I tanken kan Jupiter ses verka både i Luftelementets domän, som innehållet i den mörka luftens eller rymdens Saturnus ("den svarta solen" i antikt språkbruk) och som en del av den närmast gudomliga "Eld-trilogin".

Fadern Saturnus och sonen Merkurius skulle kunna utgöra Luftelementets analogi till Eldelementets Fader-Sol, Son (Solen upphöjd i Mars tecken) och Modern (Jupiter eller Guds shakti eller aktiva energi).

Men vem är Modern i Luftelementet? Det är förstås Luft-Venus som är det tredje benet i den här Fader-Moder-Son-triaden. Varför de första kristna valde att plocka bort modern och ersätta med Anden eller Hjälparen eller Tröstaren (Parakletos) (Wikipedia, StudyLight) måste väl tillskrivas romersk patriarkalism.

Men det är uppenbart att en "tröstare" påminner mycket om den i alla astrologiska traditioner feminina Venus och den traditionella feminina rollen som en uppmuntrande moder/kvinna. (Notabelt är att "parakletos" är ett maskulint substantiv, som för att understryka hur effektivt de "feminina" dragen i den ursprungliga judiska kristendomen eliminerades - spår av dessa kan anas i den enligt Rom kätterska riktning som kom att kallas gnosticism - grupperna som menade sig inte bara tro utan också veta.)

Det är också när Anden sänker sig över Jesus lärjungar vid pingst som alla, var och en på sitt språk, hör budskapet. Anden liknas vid eldslågor och då är vi tillbaka vid Jupiter som Eter eller Akasha, universums dolda men verksamma kraft. Det är Modern som styr allt från bakom ridåerna. Och eftersom Eter inte själv tillhör det manifesta rummer (eller tiden) finns samma information tillgänglig överallt och i alla tider! Inte konstigt att hjälparen övervinner alla språkproblem! Faktum är att Venus i Luftelementet bara är en väldigt liten aspekt av det osedda större scenariot.

Venus som "kopplerskan" eller "hallicken" möjliggör ett samband, dialog eller utbyte mellan två omaka parter, och ur det perspektivet är "påannonsören" Merkurius/Tvillingarna för övrigt  bara halva historien, en envägskommunikation från gudarna till människorna. Vågen och Venus visar den adaptiva mottagaren som tillägnar sig Buddhi-Merkurius budskap.

Det går inte att förneka det starka draget av himmelsblå Venus (Vågen) i de indiska legenderna om den blå avataren Krishna. Sensuellt språk används genomgående, och namnet betyder "den tilldragande". Den själv oerhört feminint porträtterade Krishna har "andlig sex" med horder av "koherdinnor". Krishna är den ultimata kopplerskan som via religion ("att oka samman") hjälper folk att återfinna sin förlorade högre andliga natur.

I indisk astrologi tillhör Venus kvaliteten Rajas, passion eller lidelse - Venus i Luftelementet kanske skulle kunna beskrivas som platonisk kärlek. Efter att ha upptäckt den äldre sideriska zodiaken företog jag mig att lista mitt livs kärlekar och trodde knappt mina ögon inför den konsekvens varmed jag misslyckats hitta en partner i mitt liv. Alla "stora kärlekar" stannade av vid platoniska förhållanden och de motsvarades alla av ascendenter i Vågen (matchande den egna Solen i Vågen).

Det går därför utifrån astrologisk doktrin, berikad med den filosofi och kosmologi varur den föddes förstå varför också Vågens tecken utmärker sig i Nobelprissammanhang. Som en ren bieffekt råkar Vågen sprätta ur sig fragment av insikter som anses värdefulla nog att Nobelprisbelönas. Vågen stigande i öster har här berättat hur fenomenal den är på att sammanbinda faktabitar och synliggöra en helhet för tanken!

(För det kan väl aldrig vara Alfred Nobels egen Sol i Vågen - hans andliga närvaro i priset - som spökar?)

På djupet, lär sig den observante, är det egentligen det stora Svaret, Gud, den harmoniska helheten, som forskarna söker via Vågens intellektuella avstämningar. Tänk Krishnas flöjtspel och en melodi av toner i harmonisk samexistens inom ramen för Kompositionen.

Att sedan Vågen tydligt framtonar som en ateist måste väl tillskrivas vår förmörkade tid. Vågens symbol är så att säga halvt utslagen och fungerar bara på det rent vågräta (sociala) planet, och som intellektets interna avvägande av pusselbitar inom ett snävt definierat område.

Dagens vetenskap är materialistisk och det är denna utgångspunkt som så att säga smutsar våra fynd på denna blogg. Mänskligheten i stort (och därmed även zodiaktecknen) är för närvarande skadad och i slutet av en kaotisk period (Fiskarnas tidsålder) av sin långa historia. Om bara 100 år kommer det mänskliga intellektet att upplevas mycket fräschare än nu.