Så fort man lämnar kvällstidningarnas slaskkändisar dyker genast "bra" versioner upp av zodiaktecknen. Det här leder till den skrämmande tanken att många människor genom att läsa om degraderade ämnen faktiskt låser sig i en ynklig mentalitet. Armod blir med tiden det enda de ältar i sina huvuden, deras enda intellektuella stimulans. Referensramar blir bisarra och felvinklade. Med bloggens språk hamnar de i inkörda hjulspår, under Tamas guna.
Jag såg en platsannons som efterfrågade goda kunskaper i den booleska logiken. Bo.. vad då, frågar säkert många. Titta trettio sekunder på det här enkla exemplet som högskolan i Skövde lagt ut. Det öppnar i nytt fönster så du kan fortsätta läsa det här inlägget sedan. (Se engelska Wikipedia för en lite mer utförlig presentation.)
Det slog mig då att jag aldrig granskat horoskopet för George Boole, en filosof och matematiker som skapade denna logik som används så flitigt i datavärlden.
Hans stjärnhimmel var en uppenbarelse som visar "bra" versioner av flera "syndrom" som sett tvivelaktiga ut så här långt. Minns t.ex. hur jag i bloggens tidiga fas ofta kallade blandningen av Vatten och Luft "lost in translation" - det irrationella eller kännande elementet har inte mycket gemensamt med det rationella och logiska.
Mitt tidigaste försök att föreslå en fungerande version var "absurdister" eller "komiker" - individer som medvetet kan balansera det oförnuftiga mot det förnuftiga till komisk effekt. Vid något tillfälle nämnde jag "dead pan comedy", ett begrepp som går tillbaka på Buster Keaton och Charlie Chaplin som med gravallvarliga miner gjorde de mest befängda saker.
Deras horoskop borde rimligen innehålla både Vatten och Luft för att göra rättvisa åt dissociationssyndromet som avsiktlig manipulation med dubbla budskap - ett logiskt och ett annat för känslan. (Mental notering: kolla upp Chaplin/Keaton vid tillfälle.)
Det fascinerande med George Boole är nu att han har en formidabel krock mellan Vatten och Luft. Det skulle kunna ha gjort honom till en mentalt svag människa, ur stånd att hålla tungan rätt i mun när känslolivet tryckte på. Istället handlar boolesk logik just om att säkra exakt logik i alla väder.
De talade språken innehåller ofta ambivalenser eller oklara syftningar. Därav nyttan av Booles formalism inom databranschen. En dator behöver fullständigt exakta instruktioner eftersom den är dum som en ko, bara ett stycke metall, kisel och plast.
Ju mer man tittar på det här, desto mer inser man hur föredömligt horoskopet faktiskt är. Åtminstone för den som gillar ordning och reda.
Klockslaget är okänt, men kärnan utgörs av ett närmast perfekt exempel på det "harmlösa" syndromet "rationalism". Luftens intellektualitet men underordnad Jordelementets krav på konkretion eller praktiska resultat. Det som ibland kallas pragmatism men som även utgör kärnan i empirisk metod. Jag ska återkomma till Saturnus i Jord och dess koppling till Solen i Luft.
Den här bloggaren har både Sol och Måne i Luft men lider Jordbrist. Han är således rätt ointresserad av huruvida planeten jorden tydligt, som för ett barn i lekskolan, kan uppvisa de teser som drivs genom handgripliga och konkreta gestaltningar. (Se om pragmatismens fader Peirce här nedan. Hans var tanken om "learning by doing" och hans horoskop dominerades av Jordelementet Jungfrun - som har med händernas arbete att göra!)
I klassisk filosofi kunde man säga att gudar och daimoner håller till uppe i luften och verkar indirekt på vår manifesta värld (Jordelementet) genom ingivelser som vissa kan höra och förmedla vidare.
Vår egen sanna själ är faktiskt en av dessa daimoner! Där den här bloggen följer den traditionella indiska tanken om att Solen symboliserar människans andesjälv, använde istället den samtida nyplatonisten Anthony Damiani Merkurius som symbol för människans högre andliga princip. Det här känner vi förstås igen som den himmelska Merkurius, principen som ledar själarna från jordelivet (om inte förr).
Sokrates hade en märklig översjäl, han hörde den bara utfärda varningar så att han visste när att tacka nej. Jag har haft positiva ingivelser från min, som någon gång ibland kunnat verifieras (empiriskt). Människor fungerar uppenbarligen olika i förhållande till sitt högre medvetande.
Närmare markplanet skulle man kunna beskriva ren Luft som tänkande för att det är kul att tänka - lite motsvarande Venus i härskarläge i Lufttecknet Vågen som ligger bakom talesättet "art for art's sake" - konsten är inte till för någon annans skull än den själv - inte som någon träl under samhällsnytta som fantasilösa människor ofta skulle vilja.
Metafysiker och filosofer sorterar gärna under Luft, och det var väl därför jag genast hittade en ny favorit i rymdflygsingenjören Wolfgang Smith och hans vetenskapsfilosofiska och metafysiska tänkande - både Sol och Måne i Luft.
Glöm inte heller Bob Doyle, uppfinnaren som blev "informationsfilosof" - Luften står som spön i backen där. Naturligtvis finns det undantag, men när tillräckligt många klockrena exempel visat sig kapitulerar man och inser att verkligheten faktiskt målar med fler sorts penslar än naturvetenskapen av idag är beredda att tala om...
George Boole är bara alltför enkel att tyda. Solen är visserligen debil (fallen) i Vågen, men det betyder inte att alla Vågar har klen intelligens. Det är snarare än indikation på att Solen här inte propsar på sitt majestät. Som härskare minskar risken för tyranneri om en Våg sitter på tronen. Vågen söker dialog och avstämning med alla inblandade parter.
Som vi såg i genomgången av 120 hbt-personer är inte heller en planet som "faller" utan sina förtjänster. Booles Sol är dubbelt fallen eftersom också disponenten Venus är debil där den ligger i Jungfruns tecken. Men i hbt-gruppen var det just denna kärleks- och konstgudinnans fall som tycks ha räddat den från homosexualitet. Venus i Jungfrun var så straight att den tydligt föll under genomsnittsvärdet.
Brittens fallna Venus i den logiska och språkliga Jungfrun och en fallen intellektuell Sol börjar redan här ge oss en antydan om någon som är helt besatt av att, kanhända, kompensera en viss bristande amorös vitalitet i riktning mot exakt logik!
I kombination med den våldsamt expanderande Jupiter som är mycket väl placerad i Vågen, ser vi ett absolut tecken på geni. Och kriget för den exakta ordningen och hatet mot all ambivalens förs naturligtvis mot Jungfruns "värsta fiende" - kaostecknet Fiskarna mittemot och där vi dessutom hittar Mars som i detta tecken tenderar mot yrsel, ologik och klantiga felsägningar. Se bara Rick Falkvinge (Piratpartiet) som måhända aldrig var ämnad att bli politiker (Månen/sinnet i Fiskarna med störningar från Mars i samma tecken).
I samband med närmast neurotiska ordningsvakter måste förstås också nämnas en tänkare mycket snarlik George Boole, "semiotikens fader", amerikanen C.S. Peirce. Ett annat exempel för en typisk matematiker-exakt Jungfru är ArpaNet-programmeraren och astronomen Jacques Vallee. Den sistnämnde var dock även lockad av det okända eller det ostrukturerade (Fiskarna) och utvecklade en sidokarriär som ufolog. Se hur han istället för en ond Mars i Fiskarna har den goda och positiva utforskaren Jupiter där!
Vågen och Jungfrun är, när allt kommer omkring, rätt lika. Båda är rationella (Luft resp. Jord) snarare än känslomässiga. De skiljer sig i det att där Jungfrun drar sig inåt och uppslukas av sin konkreta uppgift där vänder Vågen sig bort från saker och ting och söker etablera relationer - ande till ande, Luft till Luft.
Mästerlogikern George Boole har emellertid och den rationalistiska faktorn på sin himmel, den kanske allra mest intressanta. Organisatoriska och förnuftiga Saturnus är hemma i sitt negativa härskarläge i Stenbockens tecken. En bra början.
Att jag rödfärgar dess 270-grader långa kontrollaspekt mot balansens tecken beror bara på att Saturnus är klassad som "naturligt illgärningsman". Vem skulle inte vilja slippa gränser, slippa dö? Men det arbete den här gör med den fenomenala Solen och Jupiter är att betrakta som alltigenom gott i termer av syftet: att fullständigt undanröja Vattenelementets enerverande fluddrighet och ambivalens.
Det är faktiskt ännu en enastående triumf för den ålderdomliga zodiaken att denna logikens mästare har exakt den här övertydliga kombinationen av Stenbock och Våg för en stenhård rationalist. I den tropiska zodiaken som stått still så länge att den snart är ett helt tecken fel, faller den jordplacerade Saturnus i Lufttecknet Vattumannen men Solen hamnar i Skorpionen. Den berättelsen tycks mer handla om sociala förhållanden - i linje med "utstötningssyndromet". Stenbockens absoluta positionsbestämningar - viktig i absolut logik - saknas i västhoroskopet.
Apropå Skorpionen som ofta sitter en smula för sig själv och koncentrerar sig på en uppgift hellre än pladdra bort sitt liv, så har jag faktiskt valt att flytta fram George Booles Måne till lunchtid, för att få in den i Skorpionen. Hans verkliga födelsetimma är okänd. Jag gör det av två skäl.
Dels för att Månen ansluter sig till logiska Merkurius och här finner synergi med Mars i Fiskarna (Vatten / Vatten). Det är en välsignelse att slippa få ett internt krig mellan en planet och dess disponent. Britten blir så att säga både mästare över allt som kan gå fel (kaostecknet Fiskarna) samtidigt som han besitter den kraftfulla rationaliteten från Stenbocken/Vågen.
Det andra skälet till antagandet om en Måne i Skorpionen är att jag sysslade med boolesk logik under fem år i databranschen och där upptäckte att det sannerligen inte rådde någon brist på Skorpioner i det här yrket. (Eftersom jag vid den tiden inte kände till den sideriska zodiaken har jag hjälpligt korrigerat minnena av flera personer där jag minns deras tropiska soltecken.)
Låt mig bara ge ett enda exempel, datateknikern som granskade mitt "gesällprov" och gav klartecken för anställning (här har jag exakta födelseuppgifter inkl. timma).
Jag har här vänt ascendenten 180° för en enklare jämförelse med George Booels naturliga zodiak. Den här mannen är en av de stenhårdaste rationalister och logiker jag mött. Ser någon vilka zodiaktecken som dominerar också den himmelen?
:-)
Mannens rationalism är av det ateistisk-skeptiska slaget, och som synes är innehållet i Vågen långt mindre fördelaktigt än hos britten. Den senare hyllades för sitt livslånga sökande efter sanningen (en utsaga som helt saknar mening för en modern positivist). Hos svensken angriper Mars dessutom en förklenad Måne i Stenbocken som vi redan känner som en potentiell fälla: att trilla dit på världens yttre strukturer och nöja sig med en grundare form av "mekanisk" eller behavioristisk syn på livet.
Som systemarkitekt märks naturligtvis ingenting av detta, det är bara när man flyttar den här horoskoptypen till ämnet filosofi eller metafysik man noterar att den övergripande världsbilden sätter stopp. Men detta handlar mer, verkar det, som hur ödet placerar en själ. Både britten och svenskens jobbar principiellt och i huvudsak med 100%-ig logik, följden av såväl Stenbock och Våg i samkväm som kombinatet Stenbock/Skorpion.
Minns den rationalistiska flygingenjören Arthur M. Young (Bell-helikopterns uppfinnare) som till sist fick nog av allt sitt praktiska knåpande och ägnade de sista årtiondena av sitt liv åt metafysik och astrologi!
*****
Det slog mig då att jag aldrig granskat horoskopet för George Boole, en filosof och matematiker som skapade denna logik som används så flitigt i datavärlden.
Hans stjärnhimmel var en uppenbarelse som visar "bra" versioner av flera "syndrom" som sett tvivelaktiga ut så här långt. Minns t.ex. hur jag i bloggens tidiga fas ofta kallade blandningen av Vatten och Luft "lost in translation" - det irrationella eller kännande elementet har inte mycket gemensamt med det rationella och logiska.
Mitt tidigaste försök att föreslå en fungerande version var "absurdister" eller "komiker" - individer som medvetet kan balansera det oförnuftiga mot det förnuftiga till komisk effekt. Vid något tillfälle nämnde jag "dead pan comedy", ett begrepp som går tillbaka på Buster Keaton och Charlie Chaplin som med gravallvarliga miner gjorde de mest befängda saker.
Deras horoskop borde rimligen innehålla både Vatten och Luft för att göra rättvisa åt dissociationssyndromet som avsiktlig manipulation med dubbla budskap - ett logiskt och ett annat för känslan. (Mental notering: kolla upp Chaplin/Keaton vid tillfälle.)
*****
Det fascinerande med George Boole är nu att han har en formidabel krock mellan Vatten och Luft. Det skulle kunna ha gjort honom till en mentalt svag människa, ur stånd att hålla tungan rätt i mun när känslolivet tryckte på. Istället handlar boolesk logik just om att säkra exakt logik i alla väder.
De talade språken innehåller ofta ambivalenser eller oklara syftningar. Därav nyttan av Booles formalism inom databranschen. En dator behöver fullständigt exakta instruktioner eftersom den är dum som en ko, bara ett stycke metall, kisel och plast.
Ju mer man tittar på det här, desto mer inser man hur föredömligt horoskopet faktiskt är. Åtminstone för den som gillar ordning och reda.
Klockslaget är okänt, men kärnan utgörs av ett närmast perfekt exempel på det "harmlösa" syndromet "rationalism". Luftens intellektualitet men underordnad Jordelementets krav på konkretion eller praktiska resultat. Det som ibland kallas pragmatism men som även utgör kärnan i empirisk metod. Jag ska återkomma till Saturnus i Jord och dess koppling till Solen i Luft.
Den här bloggaren har både Sol och Måne i Luft men lider Jordbrist. Han är således rätt ointresserad av huruvida planeten jorden tydligt, som för ett barn i lekskolan, kan uppvisa de teser som drivs genom handgripliga och konkreta gestaltningar. (Se om pragmatismens fader Peirce här nedan. Hans var tanken om "learning by doing" och hans horoskop dominerades av Jordelementet Jungfrun - som har med händernas arbete att göra!)
I klassisk filosofi kunde man säga att gudar och daimoner håller till uppe i luften och verkar indirekt på vår manifesta värld (Jordelementet) genom ingivelser som vissa kan höra och förmedla vidare.
Vår egen sanna själ är faktiskt en av dessa daimoner! Där den här bloggen följer den traditionella indiska tanken om att Solen symboliserar människans andesjälv, använde istället den samtida nyplatonisten Anthony Damiani Merkurius som symbol för människans högre andliga princip. Det här känner vi förstås igen som den himmelska Merkurius, principen som ledar själarna från jordelivet (om inte förr).
Sokrates hade en märklig översjäl, han hörde den bara utfärda varningar så att han visste när att tacka nej. Jag har haft positiva ingivelser från min, som någon gång ibland kunnat verifieras (empiriskt). Människor fungerar uppenbarligen olika i förhållande till sitt högre medvetande.
Närmare markplanet skulle man kunna beskriva ren Luft som tänkande för att det är kul att tänka - lite motsvarande Venus i härskarläge i Lufttecknet Vågen som ligger bakom talesättet "art for art's sake" - konsten är inte till för någon annans skull än den själv - inte som någon träl under samhällsnytta som fantasilösa människor ofta skulle vilja.
Metafysiker och filosofer sorterar gärna under Luft, och det var väl därför jag genast hittade en ny favorit i rymdflygsingenjören Wolfgang Smith och hans vetenskapsfilosofiska och metafysiska tänkande - både Sol och Måne i Luft.
Glöm inte heller Bob Doyle, uppfinnaren som blev "informationsfilosof" - Luften står som spön i backen där. Naturligtvis finns det undantag, men när tillräckligt många klockrena exempel visat sig kapitulerar man och inser att verkligheten faktiskt målar med fler sorts penslar än naturvetenskapen av idag är beredda att tala om...
*****
George Boole är bara alltför enkel att tyda. Solen är visserligen debil (fallen) i Vågen, men det betyder inte att alla Vågar har klen intelligens. Det är snarare än indikation på att Solen här inte propsar på sitt majestät. Som härskare minskar risken för tyranneri om en Våg sitter på tronen. Vågen söker dialog och avstämning med alla inblandade parter.
Som vi såg i genomgången av 120 hbt-personer är inte heller en planet som "faller" utan sina förtjänster. Booles Sol är dubbelt fallen eftersom också disponenten Venus är debil där den ligger i Jungfruns tecken. Men i hbt-gruppen var det just denna kärleks- och konstgudinnans fall som tycks ha räddat den från homosexualitet. Venus i Jungfrun var så straight att den tydligt föll under genomsnittsvärdet.
Brittens fallna Venus i den logiska och språkliga Jungfrun och en fallen intellektuell Sol börjar redan här ge oss en antydan om någon som är helt besatt av att, kanhända, kompensera en viss bristande amorös vitalitet i riktning mot exakt logik!
I kombination med den våldsamt expanderande Jupiter som är mycket väl placerad i Vågen, ser vi ett absolut tecken på geni. Och kriget för den exakta ordningen och hatet mot all ambivalens förs naturligtvis mot Jungfruns "värsta fiende" - kaostecknet Fiskarna mittemot och där vi dessutom hittar Mars som i detta tecken tenderar mot yrsel, ologik och klantiga felsägningar. Se bara Rick Falkvinge (Piratpartiet) som måhända aldrig var ämnad att bli politiker (Månen/sinnet i Fiskarna med störningar från Mars i samma tecken).
I samband med närmast neurotiska ordningsvakter måste förstås också nämnas en tänkare mycket snarlik George Boole, "semiotikens fader", amerikanen C.S. Peirce. Ett annat exempel för en typisk matematiker-exakt Jungfru är ArpaNet-programmeraren och astronomen Jacques Vallee. Den sistnämnde var dock även lockad av det okända eller det ostrukturerade (Fiskarna) och utvecklade en sidokarriär som ufolog. Se hur han istället för en ond Mars i Fiskarna har den goda och positiva utforskaren Jupiter där!
Vågen och Jungfrun är, när allt kommer omkring, rätt lika. Båda är rationella (Luft resp. Jord) snarare än känslomässiga. De skiljer sig i det att där Jungfrun drar sig inåt och uppslukas av sin konkreta uppgift där vänder Vågen sig bort från saker och ting och söker etablera relationer - ande till ande, Luft till Luft.
*****
Mästerlogikern George Boole har emellertid och den rationalistiska faktorn på sin himmel, den kanske allra mest intressanta. Organisatoriska och förnuftiga Saturnus är hemma i sitt negativa härskarläge i Stenbockens tecken. En bra början.
Att jag rödfärgar dess 270-grader långa kontrollaspekt mot balansens tecken beror bara på att Saturnus är klassad som "naturligt illgärningsman". Vem skulle inte vilja slippa gränser, slippa dö? Men det arbete den här gör med den fenomenala Solen och Jupiter är att betrakta som alltigenom gott i termer av syftet: att fullständigt undanröja Vattenelementets enerverande fluddrighet och ambivalens.
Det är faktiskt ännu en enastående triumf för den ålderdomliga zodiaken att denna logikens mästare har exakt den här övertydliga kombinationen av Stenbock och Våg för en stenhård rationalist. I den tropiska zodiaken som stått still så länge att den snart är ett helt tecken fel, faller den jordplacerade Saturnus i Lufttecknet Vattumannen men Solen hamnar i Skorpionen. Den berättelsen tycks mer handla om sociala förhållanden - i linje med "utstötningssyndromet". Stenbockens absoluta positionsbestämningar - viktig i absolut logik - saknas i västhoroskopet.
Apropå Skorpionen som ofta sitter en smula för sig själv och koncentrerar sig på en uppgift hellre än pladdra bort sitt liv, så har jag faktiskt valt att flytta fram George Booles Måne till lunchtid, för att få in den i Skorpionen. Hans verkliga födelsetimma är okänd. Jag gör det av två skäl.
Dels för att Månen ansluter sig till logiska Merkurius och här finner synergi med Mars i Fiskarna (Vatten / Vatten). Det är en välsignelse att slippa få ett internt krig mellan en planet och dess disponent. Britten blir så att säga både mästare över allt som kan gå fel (kaostecknet Fiskarna) samtidigt som han besitter den kraftfulla rationaliteten från Stenbocken/Vågen.
Det andra skälet till antagandet om en Måne i Skorpionen är att jag sysslade med boolesk logik under fem år i databranschen och där upptäckte att det sannerligen inte rådde någon brist på Skorpioner i det här yrket. (Eftersom jag vid den tiden inte kände till den sideriska zodiaken har jag hjälpligt korrigerat minnena av flera personer där jag minns deras tropiska soltecken.)
Låt mig bara ge ett enda exempel, datateknikern som granskade mitt "gesällprov" och gav klartecken för anställning (här har jag exakta födelseuppgifter inkl. timma).
Jag har här vänt ascendenten 180° för en enklare jämförelse med George Booels naturliga zodiak. Den här mannen är en av de stenhårdaste rationalister och logiker jag mött. Ser någon vilka zodiaktecken som dominerar också den himmelen?
:-)
Mannens rationalism är av det ateistisk-skeptiska slaget, och som synes är innehållet i Vågen långt mindre fördelaktigt än hos britten. Den senare hyllades för sitt livslånga sökande efter sanningen (en utsaga som helt saknar mening för en modern positivist). Hos svensken angriper Mars dessutom en förklenad Måne i Stenbocken som vi redan känner som en potentiell fälla: att trilla dit på världens yttre strukturer och nöja sig med en grundare form av "mekanisk" eller behavioristisk syn på livet.
Som systemarkitekt märks naturligtvis ingenting av detta, det är bara när man flyttar den här horoskoptypen till ämnet filosofi eller metafysik man noterar att den övergripande världsbilden sätter stopp. Men detta handlar mer, verkar det, som hur ödet placerar en själ. Både britten och svenskens jobbar principiellt och i huvudsak med 100%-ig logik, följden av såväl Stenbock och Våg i samkväm som kombinatet Stenbock/Skorpion.
Minns den rationalistiska flygingenjören Arthur M. Young (Bell-helikopterns uppfinnare) som till sist fick nog av allt sitt praktiska knåpande och ägnade de sista årtiondena av sitt liv åt metafysik och astrologi!
Som den intelligenta läsaren redan förstått, är det absolut ingen slump att vi här för tredje gången ser samma tre tecken styra. Astrologin har här fångat in en Gestalt som gör utomordentligt väl ifrån sig som logiker, tekniker eller metafysiker (om man vågar överge rationalismen i den trängre materialistiska meningen).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar