Tre jag i jaget

SvD har en intressant artikel om jaget (ego) och för den astrologiskt intresserade är det naturligtvis extra spännande att se hur den unga psykologin steg för steg mappar upp samma insikter som astrologin sedan länge hårdkodat.

Ta t.ex. den här presentationen från en barnpsykolog i Piagets anda:

Enligt Rochat är jaget en kombination av ett förstapersonsperspektiv, där individen ser sina egna upplevelser, och ett tredjepersonsperspektiv, där individen ser sig själv genom andras ögon och värderingar. Jaget består av en ständig förhandling mellan dessa båda perspektiv. Det blir en kompromiss mellan vad individen vill och vad den bör.

Zodiakens tre Eldtecken initierar tre distinka faser i den här ålderdomliga berättelsen (som egentligen är många, många berättelser eftersom den är en geometrisk matematisk "trådmodell" som kan ge upphov till många insikter).

Jag skulle vilja föreslå att de här jordnära socialpsykologerna som tror att jaget är en social konstruktion talar om jaget som det individualistiska mellansegmentet i zodiaken där Solen i Lejonet är nyckelfiguren, men enligt dagens visdom bara en slags illusion förorsakad av "förstapersonsperspektivet" - det egocentriska Vädurens tecken som inleder den personalistiska sektorn, och "tredjepersonsperspektivet", som ju är den till kroppen inte längre låsta medvetandegnistan i Skytten, det första av de universalistiska zodiaktecknen.

Den sistnämnda symbolen kan läsas som en pluralitet av medvetandepunkter. (Skytten distribuerar via sina många eldpilar logoi spermatikoi - frösätter nya världar med kommande observationspunkter.)

Naturligtvis är den sekulära medvetandefilosofin rent nys eftersom hela dess tänkande bygger på att medvetande inte kan existera före den biokemiska kroppen. Vid den tid på jorden då zodiaken formulerades hade människan ännu inte fallit offer i stor skala för vår tids besynnerliga bakvändhet utan kunde i filosofi och dess praktiska tillämpning, astrologin, lägga ut texten för hur en människa egentligen fungerar. 

Allt dagens neurologer sysslar med är bara en fotnot till sektorn hyle - den rent materialistiska organisationen av högre intelligensprinciper i det kosmiska medvetandet. 

Observatören föreligger naturligtvis som ontologisk realitet hos såväl personalisten, individualisten och universalisten, men zodiaken förefaller beskriva en evolution. Inte heller de antika kineserna var främmande för att tillvaron går från det enkla till det mer komplexa, men intressant med den antika zodiaken är att den introducerar telelogin, ändamålsenligheten, först i slutet av zodiaken via de två stora kropparna Saturnus och Jupiter. 

Det är som om zodiaken säger vår tid: "Sent ska syndarn vakna!" Men när det sker förstår han att det mänskliga jaget är en tidlös, gudomlig skapelse, att själen är det verkliga jaget, långt bortom samtidens små delundersökningar av hur dess lägre bärfarkost egot sätts samman av på jorden till buds stående medel.

*****

Bloggens återkommande läsare kan nu förstå varför jag beskrivit Månen (sinnet) i universalistiska Stenbocken som extra benäget att bara leva via omgivningens bild av en själv!

Det universalistiska stadiet i zodiaken betyder inte alls självklart att själen är "äldre", mer "avancerad". Som det tragiska exemplet med hårt plastikopererade Heidi Montag visar, kan "tredjepersonsperspektivet" resultera i en människa som säljer sin själ till Djävulen/världen och enbart ser sig utifrån det förment "objektiva" kroppsperspektivet. 

Det är inte ointressant att Stenbocken tillhör Jordelementet så att objektifieringen blir av materalistisk art, dvs, stannar vid livets yttre sken. Här har Freuds Överjag totalt ätit sig in i människan och slagit ut den nödvändiga basen i individualitet (medvetenhet om och trygghet i det genuina själsliga jaget).

Det är också i Stenbocken vi kan identifiera SvD-artikelns intressanta stycke om naturbarnen som blev självmedvetna och förskräckta då de fick se polaroidfoton på sig själva. De gick in i Heidi Montags självmedvetenhetsproblem (Jordelementet) då medvetandet kapas eller blockeras av den objektifierade avbilden. Något sådant problem finns inte i själva medvetandesubstratet Skytten (Eld). Infödingarnas skräck påminner om den antika utsagan att Eld är det noblaste elementet medan Jord är det mest basala, det som mest distorderar andevarelsens kognition.

I Eld finns inget syndafall, bara när eldängeln Lucifer trotsar Livets lagar uppstår hela den härva av frågor och teorier som SvD återger.

*****

Fascinerande nog är tidningarnas blogglänkar synnerligen osmarta - eller kanske bara garderade mot spam. När jag publicerar inlägget eliminerades istället det här, minst lika viktiga inlägget som diskuterade jaget ur perspektiv av en tänkbar Världssjäl. Som om en människa var så fattig att hon bara mäktade tänka en tanke utifrån ett förelagt ämne! Det förra inlägget innehåller också en länk till ett purfärskt och intressant rön om fåglarnas medvetande.