Den politiska hoppjerkan

Expressen har rotat fram livsödet Tony Wiklander, en man som började som vän av den socialdemokratiska tanken att alla bygger samhället tillsammans. Men vid 71 slutar han som invandrarfientlig Sverigedemokrat. Dessemellan hann han ytterligare några partier. (Och givet hans historik är SD kanske inte sista partiet, det heller.)

Låter detta som ett fiasko, som en fullständig oförmåga att hålla fokus och stabil kurs? Eller är det en sällsynt själ som har valt att rekapitulera ovanligt många tidigare liv i detta liv? I sådana fall blir den yttre återspeglingen också mer dramatisk - ett hejvilt hoppande mellan vitt skilda livsuppgifter och åskådningar.

Innan jag sökte och fann födelsedagen spekulerade jag i en total brist på Tamas guna, det som ger en viss substans och stabilitet.

Men sedan var det svårare att avgöra om Sattva, tendensen att upplösa gamla band och hela tiden söka nya svar var dominant, eller om det bara var ett fall av Rajas i formen av otyglad lidelse - en politikkonsumist så att säga.

Här är det förbryllande svaret - allt och inget:

Låt mig först säga att han tydligen inte var bättre än en invandrarhatare. Horoskopet hittar perfekt harmoni med Jimmie Åkessons, båda domineras av Oxen, Väduren och Stenbocken - Eld och Jord - kamp för/mot vissa materiella förhållanden på hemmaplan (Oxen):

Seniorpolitikern drivs främst av obalanserad lidelse (Rajas). Den ömsesidiga receptionen mellan Vädurens och Stenbockens härskare ger "egenmäktighet", dvs, egoprincipen i kombination med positions- eller maktsökande. Även Jimmie Åkesson är en maktkåt politiker.

Att senioren är så instabil ser man emellertid bättre via Månen, psyket eller sinnelaget. I utforskande Skytten har vi en klassisk "många-järn-i-elden"-typ, men eftersom Sol-Oxen tvärtom är begränsad och fixerad får vi något i stil med den seriemonogama typen. Otroheten finns i alla de fyra rörliga tecknen - oroliga och snart redo att röra sig vidare (som om de föregående fixerade tecknen hotade sluka dem). 

Tydligast är detta nästan i zonen Oxe och Tvillingarna. Så enormt olika. Individer med båda dessa tecken i horoskopet kan vara svårbegripliga. Ena dagen tjurskalliga och nästa dag fullständigt öppna för förslag om förändring!

Solen i Oxen är ett trofast slitdjur när den företar sig något. Minns Göran Ranelids ständiga kuskande med sina föredrag och sin lilla boklåda, helt bestående av den egna produktionen. Där hade vi den knotande arbetarens Saturnus i hård kontroll av Sol-Oxen (och en eldig Mars-Vädur för ständiga nytändningar av egocentrisk typ).

Till följd av seniorpolitikerns mismatch mellan Sol och Måne blir livslinjen (Måne-->Sol) ryckig och fylld av avbrott och nyetableringar. Jag säger "mismatch", men en del skulle kanske kalla det en instinktiv dragning mot omväxling. 

Likväl bådar den här soli-lunära kombinationen inte helt gott i mina ögon. Sinnet vill hela tiden vidare och prova något annat, men den solära målsättningen är att hitta sin egen hemmaplan och sedan sätta sig där och påverka. Det är en definitiv spänning inbyggd här, och fastmer som sinnet brinner i Eld men Solen landar i trög Jord.

Som jag sade apropå Göran Hägglunds likadana elementkombination (som inte alls kombinerar väl eftersom elementen bekämpar varandra och leder till strid, maktkamp eller ambition): Hur mycket av de kristna värderingarna har han egentligen omsatt i sitt liv?

Senioren har andra tecken involverade så här blir frågan istället: vad har i slutändan Oxen lyckats ackumulera om dunkla drifter hela tiden fått honom att byta kurs?

71-åringens vilja att påverka kommer inte främst från det loja Jordtecknet Oxen men från den i allra högsta grad politiska Mars i Jordtecknet Stenbocken.

Märk också att Månens disponent Jupiter också själv befinner sig i ett rörligt (sattviskt) tecken så det är ingen hejd på kameleontnaturen!

Någonstans känns den här himlen vettig utifrån mannens besynnerliga ideologiska instabilitet.

*****

Mest spännande är att se hur den ultrakonservativa Sol-Oxen inte förmår dominera den totala bilden. Så mycket obalans råder mellan tre av de fyra rajasiska passionstecknen att Oxen inte har en chans att nå sitt slutmål. Själen brinner och slirar än hit, än dit. Förändring bara för förändringens skull. Någonstans i helheten finns förstås ändå Sol-Oxen - den vill styra och ställa.

Man kan också säga så här: det krävdes sex missar innan han fattade att hans yttersta livsmål ändå bara vara att förverkliga en Sol i Oxen, en lokal och rätt ogenerös mentalitet att döma av hans bedrövliga kombination av kärleksfullhetens Venus i egoismens tecken Väduren och därtill skadad av en hård och osympatisk Saturnus i sitt fall.

Här försämras Saturnus av angreppet från Mars via en bisarr ömsesidig reception. En lidesefull rundgång uppstår mellan Mars och Saturnus och den dök upp nyligen - jag minns bara inte i vilket horoskop. Jag betraktar inte den här ömsesidiga receptionen som en styrka utan som ett problem. Säkerligen lyckas någon god själ göra något gott av problemen men här ser vi i rundgången seniorens ständiga omstarter och byten av politisk plattform (Saturnus = basen, plattformen).

Här är dessutom de demoniska månnoderna involverade, och Venus i detriment där den har svårt att hitta harmoni med andra, och därtill en Mars som anser sig stå över alla andra i härsklystna Stenbockens tecken!

Inte konstigt att det blir ett helt liv av falska starter och "gå tillbaka till ruta ett". Troligen motsvaras hans politiska ryckighet av samma oförmåga att formulera en stadig bas i det privata livet. Månen i brand förfogad över av Jupiter i egolöst, ocentrerat Vatten, är ju på sitt sätt också en bild av svårigheten att hitta en fast kärna att växa utifrån. 

De jupiteriska Skytten och Fiskarna är båda vagabonder, hemlösa, och tyvärr anar jag att det här man hittar en av pusselbitarna till att han nu stannat till vid ett invandrarfientligt parti. 

Senioren avskyr, likt SD, folk som kommer och går "planlöst" i världen, och som Jimmie Åkessons Sol-Oxe skulle han helst vilja att alla höll sig still på sin fläck - negrerna hem till Afrika. Men som med den otäckte moderaten Tobias Billström och hans åsikter om romer, är allt detta bara usla människors projektion av sin egen inre oro på människor i omvärlden som är i faktisk rörelse. 

Det är sin egen hoppjerkighet senioren förbannar genom att gå med i ett parti som försöker få stopp på världens folkvandringar - och om inte globalt så åtminstone förbud mot irriterande rörelser utanför den egna stugknuten. Det är mänskligt men samtidigt så fruktansvärt simpelt. Apor presterar bättre filosofi!

Det faktum att han alltid älskat politik förklarar mycket. Det går inte att växa som person genom politik! Tvärtom dör själen bort mer och mer ju hårdare människan smiter sin andliga plikt i livet och ockuperar sig med jobb eller andra externa sysslor.

Ett intressant horoskop, hursomhelst. Jag har så mycket förslag om perspektiv att jag ibland glömmer följa upp ett eller annat. Men här är ett fall där psyket (Månen) är mer ambitiöst än soltecknet. Livslinjen tappar därför i höjd så att säga och 71-åringen var en bättre människa som ung socialist då han ännu levde mer på sin lunara upptäckarsida - Skytten är dessutom ett universalistiskt tecken.

Ska ändå något gott sägas som socialdemokratins födelsehoroskop (minns att jag kallade det ett uttryck för gruppegoism pga egenmäktighetssyndromet) så hade det ändå Jupiter i härskarläge i Skytten. Horoskopets filosofiska riktning och/eller växtvilja var mot en osjälvisk universalism! (Paradoxalt givet den extrema egocentreringen på samma himmel...)

Hos 71-åringen ledde emellertid livslinjen förbi det universalistiska stadiet och slutar i det personalistiska där merparten av planeterna befinner sig. Härvidlag är Mars i universalistiska Stenbocken inte att betrakta som mer än en passion eller en impuls till att "positionera sig" eller "utöva myndighet".

Naturligtvis ska inte livslinjer som börjar mer ambitiöst och sedan regredierar enligt nämnda resonemang tar som fiaskon eller misslyckanden. Men det är mycket talande att senioren med tiden insåg att han inte var någon socialist. Solen i Oxen är en i grunden hemskt självisk natur. Så länge den inte lider nöd märks inte det, men pröva att påfresta en Oxe en smula. Då för man förklaringen till varför den är så kriminellt belastad enligt bloggens förvånande (eller kanske inte) rön. 

Oxen kräver sin materialism för att vara lugn och trivsam. Och ofta räcker det med rätt lite, om man inte föds som BP-ordföranden Carl-Henric Svanberg gjorde, med en orolig Mars eggande Sol-Oxen att sätta sig på mer och mer pengar...

(I BP-fallet måste man dock också väga in Månen i Kräftan - tecknet som när den har en dålig dag står för ha-begär och bara förser och förser sig, utan att någonsin verka kunna bli mätt... Svanberg har således en kombination via Ljusen av zodiakens två mest ogenerat materialistiska tecken!)