Kanske får jag ett straff i nästa liv för mitt elaka bloggande om dumheten i folkdjupets kommentarspalter (det tidningsbranschen lika arrogant kallar för "pissrännan").
Å andra sidan tycker jag redan att jag har blivit bestraffad i detta livet: född svensk, dålig talang för matematik och en fadersgestalt vars enda tre käpphästar till sin förstfödde son var: skaffa dig ett jobb (pengar), gift dig och sätt barn till världen!
Ja, min salig far var, som hörs, född i sideriska Oxen. Jag tror aldrig han rörde vid en bok i sitt liv sedan han misslyckats i skolan och gav sig ut på en livslång revanschering (och lyckades bli vd). Hur bittert måste han inte ha lidit av att nästan jämnåriga från Katrineholm, som han sett i skolan, nådde hela vägen in i Svenska Akademien.
Nu hittar jag ytterligare ett perfekt pucko i Aftonbladets kommentarspalter som har ett horoskop värt att återge. Otur att vara så här tilltäppt och inte heta Anders Svensson, eller Johan Nilsson. Då hade han gått säker. Men nu var namnet unikt, och unikt förstockat är också den här arma moderatanhängarens förstånd.
Peter Fågelskiöld yttrar under den här artikeln någon inskränkt högeråsikt och får flera välvilliga försök att vidga perspektiven, men säger strax därpå något nytt som får en annan röst att konstatera att han helt enkelt har för mycket vax i öronen för att det ska gå att diskutera med.
I det välbesökta inlägget - åtminstone av VoF-medlemmar - om hur Djävulen tagit förnuftsfascismens ordförande till sitt språkrör, begrundade jag den sjusärdeles usla perioden för Fiskarna samma år som den intellektuellt förlamade högertyckaren. Saturnus vandrar långsamt zodiaken fram och prövar vart tecken inom dess eget område. Faktiskt, Saturnus närvaro i tecknet antyder att det är efterblivet och nu måste bli mer strukturerat, mer konturskarpt.
Att ha underkänt i Oxens tecken som bl.a. generation 72 har, är en sänkare. För uppdraget här är ju så enkelt. Det handlar bara om resurser, för att hålla sin kropp vid liv så att man kan förverkliga sig på högre plan. Här blir plötsligt bindningen till barnets orala fas - mat - och sedan frågan om pengar en barlast, något som gör själen baktung och hämmar dess förståelsehorisont.
Att ha "proppen" så tidigt i zodiaken kan vara förödande när man betänker att Saturnus sätter omfånget på själen och att det är detta omfång som sedan den expanderande Jupiter har att fylla upp. Här ser vi en urstark Jupiter, hemma i sitt extremt expansiva härskarläge i Skytten. Men den domän Saturnus tilldelat Jupiter är ju så liten som en ärthjärna! Jupiter kunde ha omfattat hela universum, men Saturnus säger, Stopp! Lär dig lilla jordens lärdom först.
Och resten av kartan förklarar sig nästan själv. Sköldfågelns psyke (Månen) står i Vädurens 28e grad vid midnatt men allt pekar mot att han är född runt fyra på morgonen eller senare så att sinnelaget hinner in i Oxen och där totalt dödas av den stela och formalistiska Saturnus: hans sinne stelnar till en oral upprapare av klichéer som han i värsta fall fått direkt från sina föräldrar och nu bara blivit en lite blekare och lite sämre kopia av.
Undertecknad föddes istället med Månen opposit Saturnus och min merkuriska nivå hade knappt hunnit vakna förrän jag började opponera mig mot hemmiljöns värderingar och saturniska käpphästar eller gränsdragningar! Den förmånen får sällan de som föds när Saturnus via kombination helt blockerar psykets rörlighet. De blir fundamentalister, bokstavstrogna, bruksanvisningsläsare, extremister!
Och så var det det lilla extra problemet med just det här tamasiska tecknet (Okunskapens eller den medvetslösa vanans kvalitet): det är i början av Oxen den onda stjärnan Algol håller till, den ömsom oseriösa, ömsom hycklande, ömsom rent illvilliga men ibland bara otursskapande hållpunkten. Månen går i rak linje med Algol på morgonkvisten och kommer sedan aldrig att komma ur Djävulens falska lära om självisk behovstillfredsställelse eftersom Saturnus är så pass nära att dess strukturer också är djävulska perverterade. Hela dygnet förefaller bjuda på ett väldigt trubbigt och outvecklat sinnelag.
För minns, astrologin talar om de materiella kvaliteter som kosmos använder när den bygger upp och bryter ner kroppar. Hur olika själar sedan "tackar ja" till ett eller annat liv med vissa kvaliteter, det är det stora mysteriet. Den som varit geni i ett liv behöver inte nödvändigtvis repetera precis samma livstyp nästa gång också... Men det här är vad själen bakom Fågelskiöld valde som lämpligt "arbetsyta" den här gången: en katastrofalt självisk och inskränkt utblick på livet. Solen i Vattumannen, som borde stå för så sublima tankar om det goda samhället kommer ingenstans i sin tankeutveckling eftersom intelligensens planet förfogas över den här illa tilltygade Saturnus och dessutom har att bolla fram och åter med en lika vek Måne.
Att sedan Jupiter stärker Mars i egocentriskt läge i Väduren och Väduren söker döda Kräftan, det är en annan och mycket obehaglig historia. Jag tror vi ser "straffet" för en människa som varit mycket ond i ett tidigare liv här, och priset var ett obegåvat intellekt. Men under ytan fräser fortfarande egoismen, hatet och oviljan - Mars hatiska aspekt mot modern (Kräftan) och "bestraffningen" (Ketu, avhuggna drakkroppen) för tankarna till en homosexuell eller någon med svåra relationsproblem med det motsatta könet.
Jag tror det finns mycket psykiska besvär bakom dagens unga eller halvunga människor som röstar höger. Den totala egoismen är så att säga det enda som återstår när deras sjuka själar inte har tillräcklig social kompetens med sig in i detta liv. I värsta fall är "det svenska livet" bara mer bränsle på en helveteseld som de kommer att skörda i ett senare liv som spritt språngande galna psykopater. För minns hur karma fungerar - pendeln måste svänga ut till fullo innan saker och ting vänder. Den här själen är på väg ner och kommer att degradera sig ännu mer innan viljan till förbättring vaknar.
Så, nej. Det är egentligen inte lyteskomik bloggen ägnar sig åt. Men folkdjupet innehåller en outsinlig mängd karaktärer mot vilka man kan föredra de Eviga Sanningarna.
PS. Jag etiketterar horoskopet med "egenmäktighet" eftersom Luften fungerar så dåligt och Elden och Jorden är så oerhört dominanta.
6 kommentarer:
Du har månen opposit saturnus precis som Fadime och du skriver att du började tidigt opponera dig mot hemmiljöns värderingar. Du lydde inte din far och det han ville att du skulle göra i livet, utan sökte dina egna vägar. Precis som Fadime. Om du hade levat i samma kultur som hon, vad hade hänt då? Och tänk om du till råga på allt haft samma kön som hon? Hade du blivit utstött, tvingad till självmord, eller blivit mördad som hon?
Ibland får man vara glad att man bor i ett samhälle som det svenska, eller hur? Det behöver inte betyda att man förfaller till att bli en västerländsk horbock, eller hur? Precis som Fadime inte förföll till att bli en västerländsk hora, som du kallar henne i föregående inlägg. (Ja jag vet att du inte använder begreppet bokstavligt, utan i överförd bemärkelse. Men inte ens i den bemärkelsen tror jag att det var så farligt med hennes "horeri".)
S
Du går här rakt emot tre års blogginlägg som understrukit vikten av att väga in så mycket astrologisk information som möjligt i förståelsen av ett beteende eller fenomen. Du har tydligen också missförstått min presentation av Mån/Saturnus-oppositionen i texten om Fadimes horoskop. I den diskussionen (men inte i detta inlägg) fyller den Formgivarens berättigade anspråk på att hålla den formlösa Månens Vatten inom gränser.
Pga. sammanblandningen av två helt olika inlägg är det inte så meningsfullt att säga mer. Visst har "vi ska vara tacksamma att vi är svenskar"-argumentet sina berättigade tillfällen. Men här - i ett ingenmansland som inte anknyter till något av inläggen? Nej.
Jag vill påstå att du överhuvudtaget inte gör inläggets analys rättvisa med denna kommentar. Du har tydligen inte ens sett att jag beklagar både Fadime och hennes far för att de blev offer för en alltför kraftig kulturchock. Så tillbaka till skolbänken och förstå min text, tack.
Och rent tekniskt (för det här är bara nationalism från din Måne i Oxen): Innan du börjar se i vilken mening ord används kanske du ska titta en gång till på Fadimes horoskop. Det är möjligt att du ännu inte kan se en människas natur spela i planeternas placeringar, men försök samla minnen av andra inlägg där vi haft Mars i Jord i attack mot Venus i själviska Väduren. Lägg sedan samman två plus två - minns hur den svenska folksjälen är konfigurerad: via Måne i Eld men undergrävd av egenmäktig störning från helvetets tamasiska Mars i Jord i åttonde korruptionens hus. Sverige är en hora. Människor som anammar våra bruk faller därför in i samma kategori.
Svårare är det inte att praktisera astrologi med stringens och intelligens. Men det är inte smickrande för landet, det medges. Vi har en totalt andlig blockering här som bara enstaka individer avviker från men som gäller som generell utsaga för nationens själsliga tillstånd.
Av din reaktion (under fel inlägg) ser man att du inte integrerat din fysiska och andliga sida, dvs du har troligen en skriande Jord/Eld-konflikt just som Sverige och Fadime. Det kan också vara så att du prioriterar denna världen framför ditt andliga intresse för "andra sidan". Låt oss hoppas att det inte är Mars och Venus som är inblandade i den här Jord/Eld-störningen!
:-)
Titta på Fadime-inlägget i morgon så ska jag söka genom datasamlingen efter snarlika mönster och lägga till en liten "bonusspaning". Vet ännu inte vad - om något - jag kommer att hitta.
Äntligen har jag möjlighet att läsa din respons på min kommentar, tack vare tillgång till datorn med google chrome - det går som sagt inte att läsa kommentarer med Explorer.
Jag förstår inte påståendet i första stycket om mån-saturnusoppositionen.
Det finns alltid för- och nackdelar med allt. Nackdelen med det svenska, eller rättare sagt hela västerländska, samhället, beskriver du själv vältaligt. En fördel med den är att den lämnar ett större utrymme för individer att gå sin egen väg, utan repressalier från föräldrar och släkt, som du själv t ex har gjort. Det blev mycket tydligt i de två på varandra följande inläggen, med två individer som båda trotsade sin fars vilja, varav den ena blev straffad med döden, medan det gick bra för den andra, pga att de tillhörde olika kulturer.
Det är osmakligt att se ett försök till rättfärdigande av den negativa bedömningen av henne med misstänkliggöranden som att fallet måste ha haft negativa sidor vi inte fått läsa om och "överilande anammande av sekulära kroppsvärderingar". Hon ville inte bli tvångsbortgift, det är många som inte vill det, säkert skulle du inte heller vilja bli det. Hon hade en svensk pojkvän. När det upptäcktes blev båda två fysiskt attackerade av fadern. Pojkvännen omkom senare i en bilolycka, och det spekulerades i om olyckan var arrangerad, men inget kunde förstås bevisas.
Visst har jag också en jord/eldkonflikt, med saturnus mot solen, mars och merkurius (och därmed mars mot saturnus också) som du säkert vet. Och jag kämpade också som ung vuxen mot en förälder, i mitt fall min mamma, som trodde hon visste vad som var bäst för mig, medan jag försökte göra det jag ville göra. Jag lyckades delvis, men inte helt, och det utan att jag på något vis var utsatt för våld eller hot om våld, men det finns ju något som heter känslomässig utpressning också. Det är säkert en bidragande orsak till att jag känner starkt för människor som kämpar för att gå sin egen väg, och som har en så mycket svårare kamp att föra än vad jag hade, och trots det vågar mera än vad jag vågade. Men du har tydligen inte fått samma empati för dem.
S
I Fadime-inlägget: Saturnus i meningen legitim patriarkal princip - Inget kosmos hade kunnat uppstå om inte Gränsdragningen funnits.
I inlägget ovan: Saturnus på vanlig psykologisk nivå.
Missa inte att säkra vilken nivå som gäller från ett inlägg till ett annat. Saturnus finns i närapå en unik form för varje komplext sammanhang den befinner sig i. Män som kvinnor bär en inre patriark i tänkande och agerande (kvinnor som en mix av animus och senex - Saturnus, Den Gamle).
Korrekt att värderelativister och hittar något bra i allt, t.o.m. ruttna system. Den som lever i djuphavet anpassar sig - nyss hittade man visst räkor på stora djup. De hade skippat ögonen helt.
"Osmakligt försök till rättfärdigande"
Om du plötsligt _inte_ accepterar bloggens djupundersökningar av "andra med liknande signatur", då har du ett olöst personligt problem som texten råkat utlösa. Lös det först.
Du har i Fadime-inlägget uppenbart inte förstått hur texten härleds ur svagheterna i horoskopet. Jag förstår nu att du inte alls ser tragiken i Fadimes horoskop. Du har bestämt att Fadime ska stå symbol för något visst (Madonna/Martyr?) och Oxen i dig är en Fundamentalist, brutal som en stångande tjur i raseri mot de "många perspektiv" som du bara en sekund tidigare själv hyllade i frågan Sverige!
Här behövs egentligen inte mer sägas, men jag är generös med tolkningstips idag:
Du förmår identifiera Månen med din objektiva mor men förstår inte att din mor enligt bloggens Idealistiska Filosofi bara var din SJÄLS PROJEKTIONSYTA, så att du skulle få se vem du själv är (därför har olika barn i samma familj ibland olika syn på samma förälder). Låt dina egna reaktioner på Fadime-inlägget avslöja hur brutal och primitiv Månen i Oxen är i affekt. Sådan mor, sådan dotter?
Mån-Oxen är en analogi till min observation att Fadimes identitetsvaga Sol-Fisk - "på drift" - var både hennes (obefintliga) livsutveckling _och_ även måttet på faderns kaos i en alltför svår kulturchock.
Men återvänd till texten om några år, ska du se på vilken "storm i en tekopp" din inre Oxe vispade upp när dess fixerade sanningar plötsligt vinklades om en smula. Jag har ingen aning om vilken problemställning texten utlöste. Det troliga är att du vägrar att ens förstå faderns desperation via Fadimes karta, där hon drev i väg på en våg av överdriven libido. Det tyder på hur djupt otränad du är att ifrågasätta dina egna värderingar. Du är därför inte dina normala kommentarer värdig som smutskastar den glasklara trend jag redovisar i uppföljningen (auktoritetsproblem/Sol-Sat och förråad libido). Det tyder på ett eget liv du inte längre vill kännas vid och därför inte kan acceptera hos Fadime. Enkel vardagspsykologi.
I den här frågan har jag inget mer att tillägga, jag lade en timma på att väga dessa ord på våg och inte säga för mycket, inte för lite.
Det är hedrande att du lägger ner tid och möda på att svara.
Man behöver inte vara värderelativist för att se en företeelse ur flera aspekter. Du erkänner ju själv att det finns ett berättigande i att erkänna vissa fördelar med Sveige. (Ta t ex dina Reinfeldt-inlägg: otänkbara i ett repressivt samhälle.)
Varför jag reagerade just mot Fadime-inlägget... har försökt analysera det, och har beskrivit det i 2:a stycket. Det blev bara för magstarkt. Samma sak när det gäller Eritreas president och Sai Baba, som jag tyckte att du idoliserade eller idealiserade för mycket.
Sen har det säkert att göra med det jag själv beskrev i förra kommentaren.
Min konflikt med min mor skulle väl kräva en hel uppsats att närmare förklara, så det tänker jag inte kommentera, mer än att jag inser relevansen i ditt första tolkningstips (man har inte de föräldrar man har av en slump, och det gäller väl även din ox-far - och Fadimes far). Jag mötte den konflikt jag gjorde av en orsak, men jag har inte blivit klar över om det i karmiskt hänseende var en god eller dålig sak att jag inte riktigt förmådde hålla stånd mot henne.
När det gäller dina båda "det tyder på"-satser ler jag bara överseende. Du vet inte hur jag har bearbetat det här och andra saker, och du vet inte vad meningsmotsättningarna gällde.
S
Jag var egentligen klar med ämnet men...
"otänkbara i ett repressivt samhälle"
Du får vara nöjd med att tala för dig själv. Jag har suttit i fängelse för mina åsikter i detta "toleranta" samhälle. (Ordet vapenvägran nämnt nio gånger på bloggen.) Det är fullt möjligt att jag hade valt att uthärda tortyr också, alla har inte njutningsprincipen (och aversionen mot smärta) Oxen i horoskopet.
:-)
Skicka en kommentar