Sveriges svarta vecka (tung astrologi)

En märklig koincidens visar sig vid dubbelexponering av trippelmordet den 7 maj (som öppnade för en svart vecka med nio mord i Sverige) ovanpå vårt eget nationalhoroskop. (Se DN om de nio morden.)

Jag medger villigt att jag inte är intresserad av prognoser utan mer av människors födelsehoroskop. Däri ligger all potential som sedan kommer att rullas ut i sinom tid. Det är planeternas transiter (T) över tid som sedan verkar som "triggers" på den medfödda potentialen.

Jag har i tidigare inlägg begrundat vad som verkat vara en svensk nationalpsykos, men kanske framgår entiteten Sveriges problem bättre av den här kartan.

Fixera olycks- och våldsplaneten Mars högst upp på kartan. Detta är Mars "för Sverige i tiden" så att säga. Fast ändå inte. För Mars är ond och den ensam (enligt indisk astrologi) äger ett framåtriktat "ont öga", den räta 90-gradersvinkeln.

Sedan oktober förra året har Mars befunnit sig i Kräftan i detta upphöjda och kraftfulla läge i det svenska nationalhoroskopet (för mitt resonemang om Sveriges födelseklockslag och varför vi spelar ascendent-rollen av harmoniska Vågar, se första analysen - nytt fönster).

Från denna "patriarkala" maktposition attackerar Mars landets själva ego, dess självbild (Vågen) - för ett ovanligt tydligt exempel på hur aggressorn riktad mot jaget kan utfalla, se Stig Dagermans självmordshoroskop (nytt fönster).

Jag har tillräckligt ofta påpekat att de fyra lidelsefulla tecknen (här färgade orange) representerar det biologiska livets kretslopp, med Stenbocken som patriarkal påsättare, Kräftan som moderlig mottagare, Vågen som mötespunkten för de två principerna och Väduren som avkomman (nio tecken och nio månader senare i zodiaken efter modersprincipen Kräftan).

Under denna tid, som alltså pågått länge än den svarta mordveckan har Sverige åsett Svenska kyrkan välsigna det sterila homosexuella äktenskapet, den remarkabla dubbelnaturen Kapten Klänning, svenska folkets nervsläpp när det - mot expertisens klara insikt - röstade bort det arabiskklingande namnet Salem al Fakir som vår representant i Eurovisionsschlagerfestivalen. (Ledsen att göra politik av Fakirs utmärkta musik, men det var rasism som sipprade fram ur folkdjupet i det beslutet.)

Men vad den senaste veckan vittnar om en krisartad kulmination i nationalpsykosen (röta i nationalsjälen)? 

Är det ens samma "psykos" som jag skrivit om tidigare? Sedan några dagar har Jupiter, en av de aktiva transiterande planeterna jag tidigare pekade på, kommit ur skottgluggen genom att byta tecken från Vattumannen till Fiskarna. Den mottar inte längre illgärningsmannen Mars "långa onda öga" (210°).

Och det är sant, en agent, en faktor, har försvunnit men nya har tillkommit. Men låt oss kalla det "ur askan, i elden".

Se hur transiterande Solen den 7 maj exakt stryker förbi den svenska nationalsjälen - vilken vi i snäv bemärkelse kan allokera till Månen i Väduren. Månen är också emblem får det som händer på insidan, i det privata, i hemmet, i själen/psyket. (Samtidigt anländer Månen till vår national-Sol, ett dubbleringsfenomen vi strax ska se ytterligare ett exempel på.)

Solen passerar nationalsjälen (Månen) och verkar som en "trigger" som leder till ett uppblossande. Dörrar till det privata slås upp på vid gavel och landet får tillfälle att via exempel se hur friska svenskarna egentligen är. Trippelmordet gäller alla och ingen, det är medelsvenssons psykologiska status som lyfts fram i en tillfällig flash.

Väduren är extremt egoistisk och tunnelseende - som bekant har masspsykoser lätt att drabba svenskarna. Landet är så litet och obildat att "one size fits all". Alla pratar om precis samma saker vid samma tidpunkt. 

Vår nationalsjäl disponeras av Mars, Vädurens härskare, och i Sveriges horoskop befinner sig tyvärr disponenten ("själens själ", det inre i det privata) i åttonde dödshuset för degeneration eller materialismens baksida: det faktum att alla sammansatta ting går mot sönderfall och korruption.

Sverige tog kanske ett litet steg på vägen mot självinsikt om sin bortträngning av materialismens dubbla sidor då man nyligen medgav dödshjälp åt en svårt handikappad kvinna, men samtidigt tycks vara gott tecken släckas ut av fem negativa, som mannen som fastnade i paragrafrytteri efter att ha gått på begravning (AB). (Paragrafrytteriet kan lokaliseras som nationalhoroskopets soltecken Vattumannen.)

Men allmänt är det ett problem att Sverige födelse med den nya grundlagen 1974 kom komplett med ett omen om fortgående själsröta inom svensken eller i de svenska hemmen. En materiens generation som inte kommer att stoppa förrän landet är helt kört i botten och moget att pånyttfödas som en ädlare människa.

Och det är naturligtvis inte invandrarfientliga rasister och materialister som kommer att ärva himmelriket! Och inte några territoriellt fixerade socialrealister. Inte heller gendergalenskapare och yttrandefrihetsfanatiker utan spärrar kommer att definiera nästa Sverige. Men nu går jag bestämt händelserna i förväg...

*****

Mars ovanligt långvariga vistelse sedan oktober förra året i ett lidelsefullt (rajas) tecken som relaterar till det privata, till hemmet, till själen (Kräftan), har alltså gjort det här landet mer nervöst än på länge. Och när Solen så nuddade vår medfödda Måne, då sprack det!

Det finns sekundära indikationer som visar på samma sak. Mars många månader i det tionde makthuset har via opposition pressat Sveriges 4e hus, vilket motsvarar Månen och dess innebörder: hem, säkerhet, psyke, osv.

Här har vi svenskar ett problem. Bakom hemmets lyckta dörrar är vi älskare av sämsta sort:  Venus i Stenbocken är slav under under yta och materialism. Venus är här en tekniker, men den är själlös. Martin Timell och tusen och en andra svenska snickrarande män - så de bankar och sågar och penslar!

Kärlek i Sverige är att puckla på och betvinga obändiga materia! Här tar den svenske mannen igen för att hans land är en Vågennation vars fabricerade rollspel tvingat honom in i en absurd och formaliserad jämlikhet som inte liknar någonting i naturen själv. Han återtar sin förlorade heder i hemmet, genom att kontrollera det och omskapa det, men bara i dess materialistiska aspekt!

Det är inte lite patetiskt, detta den totalt maktlöses symboliska försök att vara någon i ett hav av sekulär intighet, i en postmodernistisk värld där inga objektiva värden eller normer längre finns.

Allt, sägs det, är ju bara mänskliga konstrukt sedan människan längsmed vägen bestämde sig för att inte inte längre hylla den objektiva ordningen, sedan begynnelsen nedlagd i kosmos som naturrätt (västerlandets civilisation vilar stadigt på de gamla stjärnskådarnas inblickar i livet). Sedan "upplysningen" ska människan nu själv spela både aktör och sin egen domare!

Här kan vi också ha förklaringen till kvinnomisshandeln bakom låsta dörrar i Sverige. En av sekularismens odågor till barn är den militanta feminismen som kan sägas ha skapat störda svenska män. Ibland är det inte hemmet (en feminin symbol) de pucklar på med verktygslådan utan Kvinnan själv - i ursprungliga och fungerande kulturer Hemmets härskarinna. (Japanska män lämnar lydigt sin månadslön till Husfrun...)

Vårt nationalhoroskops Måne (kvinnans kvintessens) disponerad av en aggressionsbenägen Mars, är en riktigt ful plump i nationalhoroskopet.

Faktum är att kartan här ovan på dubblerar det onda omen där Mars sedan oktober förra året attackerat Sveriges sårbara hemmiljöer och privata "insida".

Exkurs. Glöm f.ö. inte att sittande regering kastade ut mycket sjuka människor på arbetsmarknaden i en parodi på gott och omdömesgillt styre - se min analys av Husmark-Pehrssons horoskop som en exakt parallell till denna pågående ondska på himmelen.

Ja, vi människor är själva bara agenter för större krafter. Ödet utnyttjar H-P:s flata psyke för att framverka det svenskarna tjänat ihop åt sig själva - en hjärtlöshet som dyrkar Marknadskrafterna som sin gud, en marknad som bara vrider ur människan som en blöt trasa och lämnar henne förbrukad - ett system ovärdigt den mänsklighet som evolutionen söker driva fram. (Jag talar om den syftande, teleologiska, evolutionen och inte materialismens rumphuggna version.)

"Dubbleringen" består i att T-Mars inte bara attackerar landets natala eller medfödda Venus via opposition - samma kontakt mellan just dessa två upprepas även åt andra hållet: landets medfödda aggression får nu tillfälle att uttrycka sig genom att fogliga och medspelande Venus i transit passerar Oxen. Och var utspelar sig detta kompletterande, tillfälliga omen? Jo i åttonde dödshuset, nationalhoroskopets formidabla akilleshäl!

Vi har således mycket tydliga Mars/Venus-omen i skyn just nu och de anknyter på ett obehagligt sätt till det svenska nationalhoroskopets oförmåga till kärlek bakom lyckta dörrar! (Venus i ett "kallt" tecken i fjärde huset för "moderlig värme".)

Passande nog publicerade tidningarna nyligen en undersökning som påvisade svensk (erotisk) kärleksfrustration! En sådan "flash" stämmer perfekt med att nationens sjäsliga grundtendens (Mars-Oxen) just exponeras i det offentliga (T-Mars genom tionde) så att alla kan se "svenskhetens" primitiva och okultiverade undersida.

Det går naturligtvis att spekulera i om nästsenaste nymånen i Väduren väckte den latenta svenska ondskan (dvs, brist på religiös/filosofisk insikt som öppnar mot godhet). Vulkanen på Island vaknade med besked bara en timma efter att Solen gick in i (sideriska zodiakens) Väduren, och några timmar därpå var också Månen på plats. Kanhända var Solens passage över den svenska Månen den 7 maj början på VÅRT VULKANUTBROTT... Vår inre lava rann nu upp mot ytan i en vecka av psykopatologisk blindhet.

*****

För andra inlägg om det pågående sammanbrottet i det MENTALA KONSTRUKT som är landet Sverige, se etiketter som "svenskhet", "transiter" eller "mundan/horär astrologi" (de har hamnat lite huller om buller).

Och visst, dagen för det här inläggets publicerande passerar den lättfotade Månen genom Sveriges åttonde dödshus för en känslomässig beröring av vårt allra ondaste. Men läs DN-artikeln och hör den sekulära vetenskapens menlösa och vattniga pladder. Då den antika astrologin mejslades fram förstod människan fortfarande vad livet handlade om, och gjorde åtskillnad mellan basal mentalitet och själens excellens.

Missade du nederländske filosofen Rob Riemens tänkvärda lilla bok "Nobility of Spirit - A Forgotten Ideal" från 2008, så är den alltjämt precis lika aktuell.

Gissa ateist-Lenas tecken!

(Cirka 7 A4-sidor)

Lena Andersson, författare och ateist

Skeptiker älskar att - för sin egen uppbyggelse - förevisa ett eller annat av de försök som ibland görs att testa livs levande astrologer. Resultaten är i allmänhet nedslående för den här konstformen.

Astrologer har upprepade gånger helt enkelt inte kunnat identifiera t.ex. det svarta fåret i en skock. I samband med homosexuella massmördaren John Gacy (nytt fönster) påpekade jag emellertid hur vissa skeptiker inte drar sig för att konstruera tester som i sin själva uppbyggnad leder astrologerna ut på villospår.

Det här inlägget går också i en utmaningens anda: "Gissa vilket av följande horoskop som tillhör en ateist."

*****

Efter att ha noterat att tre ledande språkrör (nu eller i historien) för ateistklubben Humanisterna delade psyket eller sinnelagets mest kritiska och negativa placering - Månen i Jungfrun - en placering som händelsevis också var statistiskt överrepresenterad bland kriminella (!), har jag cirklat runt frågan om den skandalskapande Humanisten Lena Anderssons horoskop. Hon som upprörde stora delar av nationen genom hånfull behandling av Jesus i ett Sommar-program (2005).

Kanske vis av erfarenheten av en folkstorm håller hon närmare persondata borta från nätet. Bortom bokförlagets uppgift om en födelse 1970 i Tensta nordöst om Stockholm och ett fortsatt boende i Stor-Stockholm, tar det stopp. Men den som läst mästerdetektiven Sherlock Holmes i sin barndom ger sig inte så lätt!

Svenska Wikipedia är som så ofta ett under av fattigdom, men det lilla som sägs om den socialrealistiska författarinnan som debuterade med en bok om sin uppväxtmiljö stannar norr om Stockholm. Hon har t.ex. tilldelats ett kulturpris "bekostat av Arbetarnas Bildningsförbund, Sollentuna / Nordost / Solna".

Exkurs. Humanisternas Hedenius-pris fick hon som tack för sitt oförskämda radioprogram, men den utmärkelsen skulle nog få den kände ateisten att vända sig i sin grav - ateistklubben spelar ju knappast i samma division som Hedenius. Han var en klassiskt skolad kritiker, en intellektuell. Dagens religionsföraktare är klumpigare, mer primitiva, och i princip bara förskolebarn som ägnar sig åt bildstormande, tabubrytanden och normövertramp (se Lars Vilks).

Humanisternas ordförande Sturmark karbonkopierade Richard Dawkins försök att gå i dialog med de medeltida skolastikerna för några år sedan och resonera utifrån argument för och emot de klassiska gudsbevisen, men det kändes fullständigt nattståndet och fick inga konsekvenser i Sverige. Vi har antingen sjunkit extremt i allmänbildning sedan Hedenius dagar eller, mer troligt, har med få undantag aldrig varit något annat än potatisodlare och hembrännare. (I dessa dagar, byt ut mot piratnerladdare och lådvinspimplare av Guds nåde.)

Namnet Lena Andersson är emellertid så vanligt att det blir alltför många träffar vid en sökning på födelsedagar, även om man begränsar sig till Stockholms län. Emellertid hettar det till lite med två förekomster i Stockholms nordöstra förorter samt en ren Stockholmsadress. Jag börjar ana att vi kan droppa referenser till personer som bor söder om Stockholm och stannar vid dessa tre födslar 1970.

*****

Nu är det som om Frestaren är framme, för ett av dessa horoskop upprepar Christer Sturmarks mindre än optimala kombination av Solen i Lejonet och Månen i Jungfrun! Hur fenomenalt vore det inte att kunna annonsera en fjärde Måne i negativa och kritiska Jungfrun i samband med människor som kritiserar sönder livet tills de knappt längre förstår var de befinner sig själva!

Religion handlar som bekant om att läka samman den trasiga och splittrade själen och återupprätta kontakten med en större (gudomlig) helhet. Men Jungfrun är inte alls intresserad av något sådant! I det jordbundna Merkurius-intellektets värld finns det alldeles för mycket påtagliga prylar att finfördela ytterligare och organisera i "logiska, snörräta rader" för att det ska kännas angeläget att söka den stora Gestalten (det gudomliga). Jord står i vägen för Eld och en del jordvarelser tar sitt eget mörker som ett argument för att det inte finns någon värld bortom deras egen! Detta är Platons klassiska grottliknelse.

Det är helt enkelt inte Jungfruns uppgift (i zodiaken och i livet) att ta över Lejonets funktioner. Lejonet är i sina bästa stunder den Chef som kan liknas vid den älskande gudomliga Fadern. Att Solen, härskare över Lejonet, är "upphöjd" i Vädurens tecken, ekar svagt av en kristen tanke, om inte rent av ett genuint uttalande från den historiske Jesus själv: "Fadern blir förhärligad genom Sonen." Och så "upphöjdes" Jesus på ett kors!

Hela tematiken är ofattbart lik de antika astrologiska spelreglerna där Solen - Faderns signifikator "upphöjs" och framträder i all sin unga prakt i barnets tecken Väduren (barn skrevs med ordet "son" i flera antika kulturer).

Istället för att som okunniga skeptiker gör, använda dylikt material för att hävda att Jesus är en fabricerad figur baserad på stoff från andra kulturer och traditioner, inser den intelligenta människan att livet själv är en ständigt pågående saga som skrivs utifrån ett galleri av "arketyper".

Självklart finns det likheter mellan fenomen över kulturella gränser - vi är alla designade uppe i himmelen som en astrolog skulle säga. Det vi ser på jorden är bara enskilda förkroppsliganden av eviga principer vilka astrologin studerar och har ett eget språk för att beskriva.

*****

Trots frestelsen att ranka horoskopet med Mån-Jungfrun som det troligaste för ateisten Lena Andersson, avstår jag! Och det beror på att det faktiskt finns en annan Lena som bor riktigt nära den "heta regionen" även om Mån-Jungfrun också håller till i Stockholms västra förorter.

Och det finns fler skäl till att jag rankar följande horoskop som det troligaste, se själva på innehållet:

Bara några timmar in på dygnet når Månen Tvillingarna så jag har flyttat in sinnelaget för ett extremt Tvillinghoroskop under nymånen. Tvillingarna är precis som Jungfrun ett merkurialt, dvs kritiskt och sönderbrytande tecken, och  står också för "dagresor". Dvs, i dess världsliga version är det relativt lokalt - dock inte lika lokalt som föregående Oxen, som knappt tar sig utanför sitt eget kvarter ibland knappt ur sängen! (Vi lämnar här därhän mytologins Hermes/Merkurius, guden som kan färdas mellan alla världsplanen.)

Tvillingarna är en berättare, en kommunikatör, och jag känner människor med en liknande ytterst stark betoning av tecknet som är bokslukare av rang. Och inpiskade skeptiker och materialister, kan tilläggas. Som bekant är ateist-Lena inte bara författare utan också bokrecensent.

Vad säga om innehållet i denna version av Tvillingarna? Om Sol och Måne är neutrala planeter och Merkurius antar samma färg som sin omgivning, då inser vi plötsligt att det är den naturligt illvilliga Mars som får sista ordet! Dessutom är Mars atma karaka - den planet i hela horoskopet som hunnit längst i sitt tecken. Denna Lena Andersson föddes med andra ord att i ord och gärning uttrycka den skeptiska och otroende Tvillingarna på det mest skändliga och bildstormande sättet? Låter inte det här precis som hennes radioprogram?

För att det inte ska råda någon tvekan om att stjärnorna varnar om en låg själ, befinner sig detta är Saturnus - formgivaren - i sitt fall (debilitet): i Väduren är den obönhörligt egocentrerad när den drar sina snäva gränser, och det vet vi ju redan: att egot kommer aldrig att "ärva himmelriket". Egot är det som maskerar och döljer det himmelrike som Jesus påstod människorna hade inom och utom sig men inte kunde se pga egots blockering. Indisk astrologi kallar egot eller ascendenten för ahamkara, ungefär "det falska jaget".

I brist på födelseklockslag duger emellertid himmelens lamentation över en hel sub-generation födda medan Saturnus passerade jagiskhetens tecken. De här är synnerligen illa rustade att ge upp sitt ego och se livet ur ett större perspektiv. Saturnus - fixering/låsning - antyder dåligt karma just den fas då det enkla subjektiva jaget ska etableras (så att individen senare i livet kan höja ribban).

Vi har helt enkelt ett fall av egostörning och den prepubertala och omogna Tvillingarnas kritiska intellekt. Den här Lena Andersson ser ut att vara en egocentrisk kritiker på "den klipska tonåringens nivå". Jupiter (religion, filosofi), hämmas en del genom att denna ynkliga Saturnus angriper den i rak opposition, så det är sannerligen inte mycket som talar för en normal mognad och intellektuell utveckling här.


Nu till den himmel jag rankat som tvåa:

Som sagt, samma Sol som hos Christer Sturmark, vilken syns i hans vilja att dominera scenen. Och precis som med Humanisternas ordförande finns sekundära störningar som förvränger Lejon-symbolen en smula jämfört med den ideala bilden av en storsint och älskande Fader.

Lena Anderssons födelseår ligger norra månnoden (drakhuvudet) Vattumannen och södra noden (svansen) i Lejonet och dessutom blandar sig "naturliga illgärningsmannen" Mars in i berättelsen i Lejonets tecken. "Faderlös" skulle jag vilja kalla detta omen.

Och i den händelse detta är den korrekta Lena Andersson är ju också detta omen skrämmande passande om man med faderlös menar en gudlös människa - en ateist! Som sagt, det är frestande att i detta horoskop se en fjärde merkurial-kritisk Mån-Jungfru i Humanisterna och därtill med ett distorterat livsmål: Mars/Sol-Lejonet i sig är en fenomenal korstågsfarare och krigare för sin sak, men det är månnoderna som förstör. Solen har här tre "onda" faktorer kopplade till sig, Mars, Rahu och Ketu.

Författarskap kan ev. utläsas, men Solen i Lejonet är den som har svårast att vinna Nobelpris och Jupiter/Venus i Vågen tycks mig inte alls en lika tydlig kombination för bok- och ordälskare som föregående tecken. För man kanske främst ska betrakta Lena Andersson som en författarinna och kommunikatör. Ateismen är bara en av hennes mindre utvecklade personlighetssidor.


Den tredje Lena Andersson då, hon som inte bor nordost om Stockholm utan i staden?

Flera bud om en kreatör, med både Sol och Måne i Eld. Om det inte varit för att Saturnus är fallen och den upphöjda Solen i Väduren inte umgås väl med sin fiende, den begränsande och avmaskande Saturnus, kunde detta ha varit ett extremt religiöst/andligt horoskop. Men nu, i termer av svårigheter (Saturnus) med en Fader och kanhända kyla i förhållande till religionen, talar mycket för också detta horoskop!

Och det är värt att notera hur sinnet/Månen i Lejonet är indraget i den förmörkande månnodsaxeln så att här sinnet färgas av "avmätthetens" Ketu i Lejonet: "män, kärlek, Fadern - nej tack".

Tänk! Det är ett under att vi människor klarar av att leva och fungera - med astrologin inser man plötsligt hur många halvfärdiga sidor i en personlighet det kan finnas. Ja, med den strängare indiska astrologin påminns man att projekt mänskligheten bara är i ett tidigt stadium! Det går 90 syndare på 10 rättfärdiga människor, så att säga.

I det tredje horoskopet möter också konflikten mellan en primitiv och materialistisk Mars i Oxen och sinnelaget i Lejonet. Psyket extra turbulent pga krigaren Mars är, som bloggen noterat, ett tydligt tecken på aktivister och inte minst militant sinnade feminister.

Just Oxens materiella identifikation och Lejonets individualitet kombineras på sämsta sätt till en religiöst insensitiv människa. Oxens svaga kött drar ner den potentiella andliga Elden i Lejonet och kvar blir bara Lejonet som Mega-Vädur, dvs individcentrerad. Humanisterna är ju - till skillnad från de äkta renässanshumanisterna - människocentrerade men förnekar den religiösa dimensionen.

*****

Det är inte lätt att välja mellan dessa tre alternativ! Dessutom är det faktiskt 25% chans att både alternativ två och tre är en födelse med Månen i nästföljande tecken.

Lena 2 skulle framåt kvällen vara ett Lejon med en intressant Mån-Venus-Jupiter-kombination i artistiska Vågen, om än bunden av den egocentriska utblicken. Det här luktar genast mer konstnärskap, kanske författande!

Lena 3 runt 18.00 eller snarare skulle å sin sida medföra Månen i Jungfrun - den som ev. försvann från Lena 2:s horoskop! Därmed är vi tillbaka vid den intressanta möjligheten att Humanister i dominant position verkligen är ett "elitskikt" av hackande, kritiska och allmänt negativa Mån-Jungfrur.

Som bloggen påpekat är Jungfrun ett typiskt naturvetartecken med fallenhet för den exakta, matematiska vetenskapen (logik = Merkurius). De andra Humanisterna jag har i åtanke, förutom Strulmark, är Dilsa Demirbag-Sten och Björn Ulvaeus. PC Jersild hör till samma grupp men i hans fall är det merkuriala kritiska sinnet i samma position som Lena 1 troligast har den: i Tvillingarna.

Se hur vi tycks kretsa kring ett psyke som kritiskt ifrågasätter och söndrar (djävulens advokat), vilket är Sattva gunas egen livsluft! Sattva upplöser alla fixerade "sanningar" som Tamas, den rigida principen presenterar dem.

Jag har gjort mitt val av Lena 1 och presenterat några argument för det - främst Tvillingarna som sattvisk bokslukare och ordknåpare.

Vilken skulle du välja? Givet att ingen Måne är 100% säker och att året 1970 har ett generellt problem med att släppa egocentriska perspektiv (Saturnus i Väduren), kanske det inte ens är klokt att försöka välja?

*****

Anmärkning / ledtråd (?)

Käkpartiets och munnens utformning har jag sett hos många, många människor med viktiga planeter i Jungfrun! Ibland kan man få uppfattningen att de är i färd med att spy - utformningen tecknar surmulenhet eller tvärhet. Anna Odell har det här "byggblocket", t.ex., och aktrisen Sigourney Weaver (båda Sol-Jungfrur).

Eftersom jag tvingats radera "bildminnet" av tusentals ansikten sedan jag upptäckte den sideriska zodiaken, låter jag det vara osagt om även de andra sattviska tecknen (Tvillingarna, Skytten och Fiskarna) kan tendera mot samma form.

Men de sattviska tecknen bör tendera mot svagare hakpartier än t.ex. Tamas guna, där man ofta hittar solida, "fyrkantiga" ansikten med kraftig käklinje och haka - helt i linje med deras envisa och inflexibla natur!
:-)

*****

Och den rätta lösningen är...

Tillägg. En trovärdig källa med inblick i författarvärlden inkom med det rätta svaret till tankeövningen! Med sin starka lidelse (Eld/Luft, Vädur/Våg) är det Lena 3 som är rätt svar! Klart kreativ opposition, och så passande eftersom dygnet för detta inlägg ser en exakt nymåne i Väduren: tecknet för om- eller nystart - eller varför inte röjandet av en identitet! Väduren utbrister alltid, "Se mig! Här är jag!"

Mitt eget förstahandsval var fel och det är en klen tröst att jag inkluderade rätt person på "korta listan"!

Jag tror faktiskt inte ens födelsetidpunkten och ascendenten hade kunnat lösa gåtan. Enligt den hypotes jag börjat jobba med är faktiskt inte alla "sub-generationer" lika bra på allt. Hela "generation runtomkring 1970" är för mycket om sig och kring sig (Saturnus-i-Väduren) för att kunna lyfta till religionens sublima höjder som handlar om allt utom egoperspektivet.

Jag rörde vid ämnet lite löst i inlägget om Petra Mede (nytt fönster). Hon hade förvisso en allvarlig och religiöst eller filosofiskt sökande sida, men som jag skrev (och fortsatte skriva i en mycket lös spin-off om Izabella Scorupco) betyder Saturnus i Väduren en depression, kanske en fördjupad egofixering som inte lätt kan samla kraften att "tro" eller gå bortom det begränsade egoperspektivet.

Det blytunga egot (Saturnus = bly), som alltid faller tillbaka på sina egna åsikter och inte riktigt klarar att lyfta eller ingå i någon nära gemenskap, är primär anledning till att vi inte upplever närhet ens till våra omgivningar. Och är det så blir det än svårare att föreställa sig en högre verklighet, och nästintill omöjligt att ha ett "levande" förhållanden till detta osedda.

Den snäva Saturnus är en lömsk rackare här på jorden, och bara den som förlikar sig med Döden kan lyfta den slöja som fallit så tungt över de här barnen som föddes runt 1970. (Saturnus kan förstås göra sig förmärkt närsomhelst, men här talar jag om en vågdal som astrologin kallar "Saturnus fall i Väduren".)

Exemplet Lena 3 visar svårigheter eftersom Väduren egentligen inte alls vill tänka på livets djupa och svåra saker - barnet vill ut och springa och leva! Att få Saturnus lämpad in i sitt soltecken är en riktig avtändare, en fuktig och kvävande filt i medvetandet!

I yoga eller meditation skulle dessa varelser med extremt svåra andliga blockeringar (tidigare liv-problem?) kunna hitta fram till en upplevelse som inte är av dogmatiskt religiös natur, nämligen upptäckten att man är något annat och mer än bara ego- och kroppsmedvetande.

Givet Saturnus stryptag om Solen kan det kanske ta några års daglig meditation innan man börjar förnimma den inre andekroppen, men under praktikens gång kommer det subjektiva jaget dag för dag att reduceras och det objektiva andejaget gradvis göra sig förmärkt.

Jag mediterade under fem år och de skillnader i olika "medvetandestrukturer" jag efterhand började varsebli övertygade. De gamla religionerna hade rätt. Många människor har färdats den här vägen före oss och berättelserna finns för den som vill läsa dem. Mystik har alltid varit och kommer alltid att vara religionens innersta ämne. Försvinner kärntruppen av kontemplerande rasar religionen som ett korthus.

Skulle du köpa en begagnad bil av han här?

På kort tid har jag noterat två korkade uttalanden av Expressens nye chefredaktör Mattsson. Först hans trubbigt dogmatiska vidhållande av Lars Vilks yttrandefrihet på sin blogg i ett läge då allt fler inser att Vilks är en mentalt sjuk människa som inte borde ges det utrymme att skada allsköns internationella relationer som nu sker - i "yttrandefrihetens namn". Mattssons plädering ligger flera komplexitetsnivåer under den verkliga situationens krav, den faller kort om vad man kan förvänta sig från Chefen.

När jag sökte en födelsedag för att i åtminstone någon mån se vad som brister i Mattssons psykologiska räckvidd hittade jag en andra groda som röjer vad man absolut inte vill veta om en chefredaktör:

En redaktion på 322 journalister (eller 322 chefredaktörer och en ansvarig utgivare som han också säger) ska ha ett kvalitativt fördjupningsreportage varje dag. Det anser han. Modellen är hämtad från Svenskans Under strecket.

Själv läser han gärna sådana artiklar, om de handlar om något historiskt. Handlar de om konst får de vara.
(Källa, min fetning)

Den som inte bryr sig ett vitten om konst, kan på goda grundar misstänkas vara en torftig själ. Lägg torftig (av torv = uttorkad) på minnet. Men inte bara det, Mattsson utsänder en signal om bildningsförakt, och jag hittade snabbt förklaringen. På annat håll lärde jag mig att han inte lyckades ta sig genom gymnasieskolan.

Vid sökning på födelsedagar inträffar det inte helt unika att sökningen ger mer än en person i samma stad, med samma namn och födelseår. I det här fallet två stycken. Vilken att välja?

Redan i upptäckten att den ena bor på bekvämt promenadavstånd från tidningshusen i Marieberg fattar jag mitt beslut. Är han på tidningshuset till midnatt för att överinse hur "Ettan" spikas, kan jag tänka mig att man inte har något eget liv utan gärna har hundkojan så nära arbetet som möjligt. Och den extrema makthungern - ledarskap till varje pris och mot alla odds - som genomsyrar denna födelsedag rent astrologiskt övertygar mig ännu mer.

[Tillägg. Sedan inlägget skrevs har ovanstående bekräftats, svenska Wikipedia har nu födelsedagen angiven.]

Men för säkerhets skull redovisar jag även den andra stjärnkartan för en Thomas Mattsson född bara tio dagar tidigare. Som genom ett mindre mirakel är båda kartorna så pass lika varandra att båda bekräftar det jag misstänkte redan i hans schablonmässiga försvar av yttrandefriheten: det är ett övermått av Jordelementet på himmelen och det drar ner förståndsgåvorna till en slags begränsad slughet. Plakatpolitik säger de bestämt, som sysslar med sånt.

Alla vet att Jordelementet inte kan släppa igenom de rena idéerna från Ljusets nivåer särskilt väl. Det var därför Platon kallade våra liv ett fängslat liv en dunkel grotta med väldigt approximativa uppfattningar av vad som egentligen försiggår i LIVET (ett högre existentiellt plan än jordtillvaron).

Jordmänniskan är i sina sämsta utföranden fullständigt ointressant psykologiskt, och enbart en resultatorienterad arbetshäst. Åtminstone det senare verkar stämma för Mattsson. Och att stoltsera med petitesser som att den blå bården återvänt till Expressens förstasida avslöjar något ännu sorgligare: vi har en formalist här. Också detta pekar mot karta ett, med Månen i ramifikationernas tecken Stenbocken.

Gäller denna första karta (som jag är nästan 100 på), så är det med det demoninfekterade psyket i Stenbockens tecken man har en realpolitiker, enbart resultatinriktad. Inga egentliga äkta åsikter, bara Resultatet för ögonen. Ville Expressen verkligen ha en sådan här bödelsmentalitet?

"By the book" torde vara Mattsons motto, en lag-och-ordning-byråkrat som världen knappast tidigare skådat. Jag lovar, tidningspersonalen kommer att hata den här människan inom ett år: Månen och Rahu och Mars i ett legalistiskt och dominant tecken kan över tid bli en enerverande historia...

Tyvärr lyfter inte chefens Sol ovanför denna ambition att återinföra en snygg bård och värna om hela EN artikel på 8000 tecken om dagen. (Han nämner "lånet" från SvD - Stenbocken är förvisso något av en plagiatör..)

Solen i detaljälskande Jungfrun är just den som väljer bårder och räknar tecken i en artikel. Dessa goda tjänare måste finnas, men inte i chefsposition väl?

*****

Med 99,9% säkerhet "rätt" chefredaktör, ingen Luft, ingen Eld -

NOLL INTELLEKTUALIET, NOLL ANDE

Enbart Jord och Vatten. Naturligtvis lägger en sådan bort tidningen när det handlar om konst.

Reservalternativet: Merkurius (pressen) ännu kvar i chefstecknet Lejonet, men nymånen i Jungfrun ger inte alls samma stöd för makthunger som Månen, Mars och Rahu i förra horoskopet. Notera särskilt Måne och Mars i presterande Stenbocken - han var sportjournalist vilket stämmer perfekt med Mars råa och grova stil och därmed ett sinne (Månen) som tänder på kamp och strid.

Nedanstående karta är i jämförelsen häpnadsväckande timid med Solen och Månen med en effeminerande men fallen (debil) Venus i Jungfrun. Inte alls den beslutskraft som jag förstår att Mattsson signalerade genom att bums sparka en Hells Angels-anknuten utlandskorrespondent. 

På rak hand minns jag bara SVT:s vetenskapsreporter Henrik Fexeus med samma nedslående brist på sensibilitet för något bortom den omedelbara sinnesvärldens signaler (Jord/Vatten). Som någon kanske minns specialiserade han sig på att använda medveten manipulation av kroppsspråket för att ragga. Han skrev åtminstone en bok om det.

En skitstövels knep och ett närmast psykopatiskt sätt att erövra! Så beter sig ateister som inte tror sig ha någon själ och därför inte heller har tillgång till dess ljuva musik, dess telepati med likasinnade själar, och inte heller någon äkta känsla av sann kärlek.

Den fallna materialisten måste hela tiden tänka och analysera kring sina sinnesintryck - en djupt oäkta människa. Med en smula Vatten, som här, blir de åtminstone kapabla att "gå loss" på sina hormoner. Gott Vatten och Jord är riktigt sinnliga.

Men har de någon högre själ? Indikerar Mattssons brister i viktiga elementära avseenden att han är ett av Darwins apdjur - till skillnad från oss som inte bara cirkulerar på den här planeten utan även gör avstickare till andra ställen mellan jordeliven?

Har i själva verket ateister rätt, men bara i fråga om dem själva? Ibland undrar jag om det kanske finns ett antal olika versioner av homo sapiens på plats på jorden samtidigt. Den yttre formen är densamma, men inte innehållet. Inte alla har en själ, inte alla kommer att uppleva något mer sedan de dött. Och framför allt inte återfödas som annat än råmaterial till Moder Jords fortsatta evolution. Jag hoppas jag har fel.

*****

Och vad hittar jag när jag letar upp det tidiga inlägget om ateisten och vetenskapsdyrkaren Fexeus...? Jo, en födelse bara dygnet innan det som tycks troligt i fallet Mattsson!

Detta bekräftar min instinktiva motvilja redan i inlägget om Mattssons försvar av Vilks (till vilket pris som helst - märk här den obalanserade demonen Rahu kopplad till Stenbockens fullständiga brist på demokrati fast den här maskerar som demokrat - Mattsson skulle funkat perfekt i en diktatur också med det skadade psyket).

Som jag sade i det inlägget: detta kan vara fel chefredaktör för svenska förhållanden. Nu är jag säker. Vi behöver inte gå ner oss ännu mer i det okreativa och materialistiska träsk vi hamnat i under nyliberalismens korta glansperiod. Vi behöver mer Eld och Luft, mer sann inspiration!

Se åter vad Mattsson var stolt över: att ha LAGT TILLBAKA DEN BLÅ BÅRDEN PÅ "ETTAN". Mer kreativa än så är inte de rena Jord-typerna: de plockar och arrangerar med det som ÄR. Och vilket gay uttalande, förresten.

Ren Jord har det inte i sig att från ingenstans trolla fram helt nya tankar eller rent av paradigm. Jord symboliserar identifikation med det som är, dvs detta är elementet som bättre än något annat illustrerar Auguste Comtes positivism, denna nattståndna materialistiska livssyn (Comte var passande nog Sol-Stenbock).

Inget ont om folk som klipper och klistrar collage, men de är inte chefsmaterial.

Nymånen & flygkraschen

Vid förra nymånen vaknade vulkanen på Island till förnyat liv och stängde av Europas luftrum i flera dagar. Den här nymånen exploderar ett flygplan vid landning i Tripoli, Libyen. 103 105 omkommer och en enda pojke överlever.

Tripoli-horoskopet uppvisar en ömsesidig reception mellan Vädurens och Kräftans härskare. Men jag börjar nu undra hur pass välgörande den kraftfulla aspekten egentligen är! I den nyliga kommentaren om Russell Crowe länkade jag tillbaka till några andra inlägg där jag uttryckt en växande skepsis mot att "receptionen" i alla lägen är till båda husens (tecknens) fördel. Ibland verkar de två gadda ihop sig och bidra till problem. Därav den svarta färgen på den dubbelpekande pilen.

Jag har sysslat mycket lite med världsliga horoskop i min dar, och jag följer inte ens spelreglerna för mundan astrologi i mina snabbgranskningar. Men Eftersom Mars inte kastar någon aktiv ond aspekt här, faller misstankarna genast på den ömsesidiga receptionen som här binder samman första och fjärde husen - jag (min fysiska kropp) och fjärde för "livets början och slut" (men även för "skyddade zoner").

Tittar man på Saturnus, liemannen som drar slutgiltiga gränser, attackerar den under en längre period månnodsaxeln, vilken under 1½ år fokuserar transporter (Tvillingarna) och även långväga färder (Skytten). Flygplanet som sökte landa i Libyen kom från Sydafrika så även om flygturen var inom en kontinent implicerades den långväga symboliken. Skyttens härskare är Jupiter och den aspekteras också av Saturnus - en dubbel indikation således.

Det här katastrofhoroskopet matchar den naturliga zodiaken, dvs vart tecken ligger invid sitt besläktade hus och noderna aktiverar därför zodiakens två mesta resehus: Tvillingarnas tredje och Skyttens nionde.

I sig ligger noderna och Saturnus  så länge i sina nuvarande tecken att det är meningslöst att förvänta sig olyckor i kommunikationen varje dag. Men hej...är det inte just det vi just nu har, till följd av vulkanaskan - en utdragen period av störningar inom Tvillingarns och Skyttens domäner - transporter och långa transporter? Skulle en antik astrolog ha sett Saturnus som faror eller kanske förseningar i samband med resor under denna period?

De här vaga grundmönstren toppades nu av tidpunkten som sammanfaller med en nymåne i Väduren. Detta sätter Solens och Månens tillfälliga disponent Mars i förrummet. Att en stor dödsolycka kopplad till flygbranschen hände nu, var kanske det jag löst spånade om nyligen. Jag lät tankarna flyta fritt:

Vulkanen = metafor för att helvetets alla demoner och onda andar släpps upp i världen. ... Vågar man förutspå någon riktigt talande episod när Månen fullbordar sitt första varv efter Världens omstart och åter kombinerar sig med Solen - som då vulkanen gick igång? Den nymånen äger rum i sideriska Väduren den 11-13 maj.

("Another day in the democratic west" - apropå demonstrationerna i Aten.)

 
Tidpunkten 6.00 (källa) placerar nymånen i första huset (ett framhävt hus), och notabelt är att Merkurius - kommunikationsmedel - också dras in i nymåneinträffandet. Det är en väldig massa entydiga tecken, när man börjar titta på saken utifrån det faktum att en notabel olycka inträffade.

Det måste ha varit Mars som gavs möjlighet att skada nymånen via den ömsesidiga receptionen! Åtminstone ska jag i fortsättningen inte ta den här aspekten som en garanti för att båda tecknen (och husen) gynnar varandra.

Och om det ändå är ett gynnande som gav en olycka, då kanske man bör väga in vad husen har för grundläggande tendenser! Första och fjärde är "hörnhus" (kendra), vilka gynnar objektiv manifestation! Mars - en naturlig illgärningsman - dominerar totalt den här förbindelsen.

Anmärkning. Det tredje huset tillhör det "lägre intellektet", dvs logiken, och enligt indierna är dess karaka, signifikator, stridens och olyckans Mars. Logiken skär ytterst sönder och skadar, precis som krigarens svärd, och skapar "spetsfundigheter".

T.o.m. i vårt språk smyger sig det vassa och martianska ordet "spets" in, fast vi är så långt bort från den indiska astrologin. Detta beror på att hela världen kontrolleras av arketyperna som verkar bakom tingens ytor!

Saturnus aspekt mot detta tredje martianska hus och mot nodaxeln har uppenbarligen en viktig funktion. Även i termer av "lägre" och "högre" intellekt kan störningar uppstå - se inte minst mitt eget fel, beskrivet här nedan.

Välvilliga Jupiters bidrag här tycks ha varit att stötta eldplaneten Mars så att olyckan snabbt krävde människornas liv. Med långsamma Saturnus kan man bli liggande i långvården år efter år, men Jupiter skänker snabba avslut.

Om flygolyckan i AB, DN, SvD

*****

Anmärkning. En kommentator frågade näsvist vad inlägget var för dravel. Det är naturligtvis inget dravel utan en analys på basis av givna astrologiska regler. Men kommentaren fick mig att dubbelkolla Libyens tidzon och jag insåg att jag placerat nymånen i 12e huset istället för 1a huset. Ovanstående text har därför modifierats något och en parallell med polske presidentens flygplanskrasch strukits.

Källan jag länkar till i inlägget är en indisk tidning. Inte bara uppger de den lokala tidpunkten för olyckan utan översätter den också för hemmapubliken till indisk lokaltid 9.30 (+5½ rel GMT). Olyckstiden 6.00 ---> IST 9.30 innebär en addition av 3½ timmar, varav följer att den lokala olyckstiden måste vara +2 relativt GMT. Libyens tidzon råkar nu vara +2 rel GMT med inget bruk av sommartid.

Trots felskrivningen på en timma påverkades turligen inte inläggets huvudtes om den ömsesidiga receptionen som boven i det här dramat.



Tillägg 100522
Se även horoskopet för flygolyckan i Indien (nytt fönster).

Russell Crowes horoskop - bara kanonmat?

Man och kvinna som visar egen makt, Crowe & Seijerstad

I en avmätt kommentar till den senaste filmversionen av Robin Hood beskriver morgonradion P1:s recensent insatsen från Russell Crowe som träig och filmen som helhet tråkig. Crowes stenansikte gjorde sig bättre i Ridley Scotts Gladiator, menar recensenten.

Den nyazeeländske skådespelaren har bara nämnts kort på bloggen i samband med hans svårkontrollerade aggression (senast i BBC-intervju, se AB), en aggression som identifierades som det generella "egenmäktighetssyndrom" där både Vädur och Stenbock är lystna på att visa framfötterna, och särskilt Stenbocken är kyligt kalkylerad i sin strategi för att erövra världsberget.

Men i mötet mellan Eld och Jord tappar Stenbocken (Jord) sin svala rationalitet, och egenmäktigheten kan ta sig fula och grova uttryck. Se t.ex. detta inlägg om den barnmisshandlande katolske prästen! (Nytt fönster.)

Crowe har visserligen kastat telefoner i huvudet på hotellpersonal och annat, men han har uppenbarligen haft turen att hitta filmens värld. Där han kan leva ut sin aggression som i en skyddad verkstad eller låtsasverklighet! Idrottsarenan hade varit en annan legitim kontext - och det är ju just i en romersk arena hans paradroll i Gladiator utspelar sig. 

Jag vill också minnas någon roll som kapten till havs och ideliga kanonstrider med andra fartyg... "Krigsskådeplats" erinrar om dessa avgränsade zoner där zodiakens mest krigiska kombination med fördel kan placeras.

Det var därför fullständigt logiskt att hitta norska krigskorrespondenten Åse Seijerstads horoskop i den här kategorin där folk vill visa sitt mod och sin egen makt - och ofta nog tappar balansen och blir egenmäktiga.

Som den laglöse Robin Hood finner man den logiska konsekvensen för den egenmäktige och ur ett perspektiv är Hood just bara en gangster som egenmäktigt stjäl från de rika och ger till de fattiga (kommentar i SvD, recension i AB).

Aftonbladet ger ett nyckelcitat som perfekt visar egenmäktighetssyndromets förgrovande av psyket tills det i värsta fall inte längre ser skillnad mellan folk och fä:

I en scen förklarar Robin att det bara är klädedräkten som skiljer en riddare från fotfolket.

Alls icke! Själar föds många gånger till jorden. En del fastnar i svåra maktrelaterade komplex och får för sig att egenmäktighet är lösningen!

Exkurs. Jesus kluriga rebus på frågan om prominens var, "Den första ska bli den sista och den sista den första!" Det skulle kunna lämna Väduren - zodiakens startsnabbaste - på jumboplatsen. I "himmelriket" alltså. Det notabla med just detta tecken är ju att det bryter banden till helheten eftersom det åtrår en ego-position. Dess härskare Mars visar samma sak: en pil som bryter sig ur en cirkel.

Lämnar vi legendens och filmens värld kan naturligtvis kontrasterande budskap mildra ett egenmäktighetssyndrom så att vi just får en vilja att visa framfötterna. Crowe är känd för sin tävlingsinstinkt även privat. Flöt det inte förbi en historia häromåret där han utmanat en intervjuande journalist i något äventyrligt eller t.o.m. farligt?

*****

Franska www.astrotheme.fr uppger tyvärr inte källor för sina födelseklockslag, men en rollmask eller ascendent i Stenbocken som huserar ett fallet eller debilt psyke (Måne), stämmer förträffligt på Crowes uttryckslösa ansikte. Månen är vanligen ett rörligt sinnelag men här står det distinkt under den stoiska och begränsande Saturnus kontroll. Crowes psykologiska begränsningar gör honom beroende av rätt roller, för "hans grej" är just att spela stenget, obändig, envis och med maktambitioner!

Naturligtvis avslöjar Crowes uppbrusande humör att han inte är en stoiker och här finns mycket Eld och Vatten ("sensationalism" eller rubrikskapande samt behovet av ständiga kickar). Det är just hans förmåga att nästan röja mänskliga känslor bakom stenmasken som gör Crowe intressant för filmskapare. Hade han inte varit något utom en Mån-Stenbock hade resultatet varit den helt själlösa människan, en strikt kopia på importerade förlagor.

Bloggen har f.n. utkorat olyckliga unga Heidi Montag och alla hennes plastikoperationer som praktexempel för den här typen som totalt köpt världen och förlorat sin själ. Själ, som ju tecknas av Månen hemma i sitt eget tecken Kräftan, motsatt fallet ner i världen, fallet till Stenbockens vilja att objektifiera och konkretisera alla drömmar. (Men alla drömmar bör inte förkroppsligas och bli "verklighet"!)

*****

Russell Crowe är intressant på ännu ett sätt från bloggens perspektiv. Det är inte många dagar sedan en olycklig moders horoskop inspekterades. Alla tecken tydde på att det biologiska systemet naturligt ville abortera fostret men läkarvetenskapen (och kanske modern själv) sökte till varje pris få havandeskapet att fullbordas. Resultatet blev varken hackat eller skuret, ett extremt tidigt fött barn med svåra handikapp.

När jag sedan sökte andra födslar samma vår (1964) hittade jag bara ett fall av 3.900 sparade horoskop - en journalist. Men det journalisten skapade sig rubriker för var ett pådrivande beteende i en intervjusituation som påminde märkbart om havandeskapsdramats problem med att förstå när det var läge att dra en gräns!

Crowe föddes drygt två veckor före dessa två fall, men prova tanken att hans tvångsmässiga och impulsiva aggression är samma kraft som sökte trycka ut fostret långt innan det var färdigformat, samma tvångsmässiga kraft som drev journalisten att inte sluta ställa frågor ens när idrottskvinnan brast i gråt!

Utifrån dessa två tidigare inlägg väljer jag därför att svartfärga den ömsesidiga receptionen mellan Fiskarnas och Vädurens härskare, fastän den tekniskt anses vara en tillgång.

Och här är astrologin i ett nötskal: var sak på sin plats! Den här planetkombinationen har säkert sina områden där den kommer till pass, även om jag i det här läget har svårt att komma på något. Dragardjur? De minst begåvade soldaterna i krig, de som skickas fram först som kanonmat?

Crowes Sol i Fiskarna visar att hans "mission statement" ändå ytterst sett inte är segrarens och individualistens. Fiskarna är ego-offrets tecken och därför är hans död i Gladiator och återseende av de sina i Elysium hans optimala filminsats. Där "gjorde" han sitt soltecken, utgångens Fiskarna.

Barnmisshandlaren biskop Mixa

Någon enstaka gång - som här - faller jag för frestelsen att kommentera människor som ser riktigt elaka ut och att horoskopet instämmer i detta.

Mannen med dessa själlösa och osynkade ögon är tyske prästen Walter Mixa som nyligen avgick trots att han sade sig inte minnas att han skulle ha slagit några barn (SvD).

Dygnet är komplext. Vid lunch har vi en exakt nymåne med Månen "bränd" i samma tecken som den upphöjda Solen, dvs, i Väduren.

På eftermiddagen har även kommunikativa Merkurius nått in i Väduren, vilket skulle ge ofattbara SJU PLANETER som alla attackeras av våldsmannen Mars! Och hur den attackar! Från auktoritetsposition i Stenbocken angriper den barnet, Väduren!

Behöver mer sägas? Det här är astrologi när den är skrämmande entydig.

Men en födelse före lunch, med sinnelaget (Månen) i Fiskarna, tillsammans med "avmätthetens" södra månnod Ketu, passar biskopens kuriösa minnessvaghet ytterst väl. Fiskarna saknar "jagkärna" och är möjligen tecknet mest benäget att begå brott i ett mentalt frånvarande eller förvirrat tillstånd.

Här finns visserligen ingen dissociation (Vatten i störning mot mental Luft), men gissar vi på en Måne i Fiskarna hittar vi dess disponent Jupiter i Väduren och där är den "kväst" av den undertryckande Saturnus. Det skulle kunna tolkas som att ett freudiansk överjaget (Saturnus) kontrollerar den äkta känslan (Fiskarna) och helt enkelt ljuger att den inget minns. En äkta psykopat, med andra ord, en dubbelnatur.

Biskopens horoskop gör faktiskt rapporterna om Anna Ankas okontrollerade humör mer trovärdiga - han upprepar exakt upprepar hennes ömsesidiga reception mellan Mars och Saturnus, född ett Saturnus-varv tidigare. Jag har hört kommentarer om Anna Anka att också hon har elaka ögon!

Faktiskt, jag anade aldrig att "egenmäktighetssyndromet" (samtidig aktivering av Väduren och Stenbocken) så ofta skulle degradera ett horoskop som det verkar, av alla dessa ilskna och egocentriska kändisar bloggen mött under granskningen av tidningsrubrikerna. Man skulle tro att en upphöjd Sol och en upphöjd Mars skulle väga tyngre än en debil (fallen) Saturnus i Väduren. Men tydligen inte.

Det här måste bli bloggens nya arbetshypotes (antydd mer än en gång): ödet byggs utifrån solsystemets yttersta krets - Saturnus är den tyngsta kraften, formgivaren. När den är problematisk kan det finnas djupgående störningar som inte de inre och mer lättviktiga planeterna helt kan släta över!

I biskopens fall är det uppenbart - nästan hela horoskopet är i de två illgärningsmännen Mars och Saturnus våld och det får mig att färga en tekniskt god aspekt "svart" - som om det är här vi hittar ruttenheten under en period av 1941.

Alternativt kan man säga att Eld och Jord i konflikt är en så förgrovande faktor att chansen till "änglastatus" är förlorad redan på den enkla tolkningsnivån. Man hittar också ofta Jord och Eld i låsning hos kämpar, idrottsmän och liknande. Det är inte en kombination som tyder på någon uttalad förfining. Jag har mött välpolerade ascendenter som har givit sken av hög kultur, boklärdom och liknande, men under ytan har grovhet och själviskhet legat som en rå substans, osynlig tills situationen blir pressad. Då stiger en hemsk och opolerad diktatorstyp fram.

Katolska kyrkan behöver en rejäl utrensning. Jämför kvaliteten på detta horoskop med det för påven Benedikt XVI. Båda är Vädurar men där upphör likheterna.

Doda, banal provokatörshora

"Horan Doda med hallick" - en degenererad sekulär artists

totala okunskap om rötan i sitt eget psyke.

Polska Doda, en fullständig okändis i Sverige som får utrymme i DN bara för att religionsbashing är hett just nu. Särskilt om religionen är katolicism. Eftersom DN:s journalistkår själva inte läst en rad ur bibeln missar de att Doda använder en klassisk biblicism för att angripa boken själv. Bara en sån där liten finess...

Astrologiskt kan den unga kvinnan lätt avfärdas, precis som DN med bättre urskillning borde ha gjort. Jag menar, var befinner sig informationsnivån när man tar fram en sökt brud som spelar hora för att kritisera religionen?

På Wikipedia noterar jag att hon genomgått svåra ryggproblem (och operation) vilket kanske förklarar hennes referenser till båda vin och gräs. Hon projicerar helt enkelt sin egen konsumtion på någon grupp hon inte ger mycket för, här då katolska kyrkan.

Ryggradsproblem, ja. Jag har aldrig sett Saturnus sabotera så mycket i ett horoskop som här. Och för ryggskadan är det bara att notera att olyckans och kirurgingreppens Mars står i en närmast exakt konjunktion i Vågen - ryggslutets tecken händelsevis. (Jag vet inte var någonstans i ryggen hon opererade sig.)

Det spektakulära med horoskopet är att dessa naturliga görare av ont tillsammans sprider sina respektive specialaspekter och träffar och degraderar så mycket annat i horoskopet.

Saturnus slår via sin 60-gradersvinkel till mot en hypotetiskt god religiös/filosofisk Jupiter hemma i sitt eget tecken Skytten. Men Saturnus bär fram Mars så att kvinnans filosofi blir degraderad och njutningslysten.

I nästa steg är det Mars själv som kastar sitt onda öga 90 grader framåt och träffar Stenbockens tecken - tecknet som under press urartar till zodiakens kanske ytligast formalist. Se fotot ovan: sånt här älskar kvinnan - att framför kameran ta rollen av en hora med sin Stenbock (patriarken) som "äger henne" bredvid. Kvinnan måste vara en av de mest obegåvade artisterna på den polska popscenen just nu.

Venus i Stenbocken är svag men under angrepp från den själlösa Saturnus har vi återigen ett exempel på ett mycket vacker och formren människa. Jag hänvisar tillbaka till tidigare kommentarer, bl.a. horoskopet för Miss Universum Yvonne Ryding och hur Saturnus, formdanaren, kan ge en snygg yttre människa.

Med en svårt angripen, förytligad (förvärldsligad) och degraderad Venus - återigen en referens till ryggslutet för övrigt - opponerar sig ytans eller formalismens Stenbocken mot hennes eget PSYKE: Månen i Kräftan. Den här fantasifulla positionen representerar zodiakens "naturliga psykopatologiserande" - Kräftan lever i vågskvalpet av sina fantasier och föreställningar.

Skulle du fråga mig, är ovanstående fotoarrangemang med horan och hennes hallick Dodas replik till egna hemmet: "Ät den, pappa!"

En psykologisk protest mot vuxenvärlden värdig en trotslig femåring.

För den med observanta ögon, jämför Dodas horoskop med det för den intelligenta musikern Joe Walsh som ironiserade över den kaliforniska musikbranschens dekadens. "You Can't Argue with a Sick Mind" (nytt fönster) Men det var på 1970-talet när det ännu fanns intelligens kvar i musikbranschen, före vår tids cyniska kommersialiserande och förytligande av precis allt.

Lady Gaga är ju egentligen pop för förskolebarn... Och kulturidioter skriver spaltmeter om henne som "konstverk"! Jag tror faktiskt intelligensen håller på att pysa ut ur västerlandet, precis som oljan ohämmat fortsätter att rinna ur BP:s havererade borrhåll.

Undergången nästa. Alla ombord!
Doda leder allsången på Downbound Train.

 *****

PS. Jag drog inga växlar på att Vattumannen och Skorpionen aktiverar det generella och diffusa utmobbningsfenomenet, men det är uppenbart samma tendens som hos Joe Walsh, bara att den senare var smart och rolig och riktade kritiken tillbaka mot sin egen bransch som självironi.

"You Can't Argue with a Sick Mind"

Ett unikt horoskop för bloggen så här långt. Aldrig, på hittills över granskade 500 offentliga personer, har en födelsehimmel dykt upp som rymmer TVÅ ÖMSESIDIGA RECEPTIONER. Det är jag ganska säker på.

Jag har just avnjutit en välbevarad vinylkopia av gitarristen och sångaren Joe Walsh första soloalbum "Barnstorm" från 1972. Det är så vackert och amerikanskt landsbygdsstilla att man blir nästan tårögd av all den skönhet han lyckas förmedla som låtskrivare. ("Birdcall Morning", "I'll Tell The World About You")

Inte undra på att supergruppen Eagles ville ha honom några år senare. Men knappt någonting av Joe Walsh storhet lyser igenom på västkustgruppens megasäljande "Hotel California" från 1976. Vid det laget hade Walsh tre egna studioalbum bakom sig och det är de två första som är spektakulära (han själv och samma två kompmusiker på båda två).

AllMusic.com menar att hans kommersiella framgång från 1978, "But Seriously, Folks...", är hans bästa men det stämmer inte. Däremot innehåller skivan en dräpande satir över den degraderade rockartisten och hans avvikande livsstil. Det är svårt att bli riktigt klok på Walsh - smäktande naturlyriker och dekadent rockare. Jag misstänker att han bara driver med den senare kategorin.

But Seriously, Folks... Joe Walsh har ramlat ner,

med frukost och allt, i Kalifornien-villans swimming-pool

AllMusic skriver också att han två gånger försökt bli vald till president - utan framgång! Vid första tillfället med parollen "Gratis bensin åt alla"! Inläggets rubrik, "You Can't Argue with a Sick Mind", är titeln på en skiva och med de här pusselbitarna tror jag vi har lösningen på ännu ett av dessa irriterande fall där Månen byter tecken under dygnet (och exakt födelsetid saknas). 

När Månen inte byter tecken förrän drygt sex timmar in på dygnet brukar jag låta den förbli i den lokala midnattspositionen om det inte finns tydliga tecken i livsöde eller personlighet på att individen tillhör nästa typ av psyke.

Men vi har redan hittat tydliga tecken den Måne jag har i tankarna. Joe Walsh är uppenbarligen ett humoristiskt exemplar av det sociala utstötningssyndromet, där Skorpionen och Vattumannen - Vatten och Luft - stöter bort varandra. "Can't argue with a sick mind" - en man som sitter på swimmingpoolens botten och låtsas som det regnar! Är du med? Ingen chans att detta skulle kunna vara en Måne i sakliga Stenbocken! Det en Luft-Måne som derangeras av en Sol i Vatten!

Men ett utstötningssyndrom är vad det låter som, även om Skorpionen här innehåller en fantastisk kombination av konstnärlig talang: Solen, Venus och megasuccéns Jupiter (associationen med gruppen Eagles).

Vid tiden för hans breda genombrott med Kalifornien-gruppen hade tragedi redan drabbat honom och hans fru när deras lilla dotter förirrade sig från tomten ut på en landsväg i den lantliga idyll som så genomsyrar debutskivan Barnstorm. Flickan blev överkörd. (En fantastisk minnessång till henne på tredje albumet "So what?", helt i klass med eller bättre än Eric Claptons "Tears in Heaven" - efter att hans son fallit ut genom ett fönster i New York.)

"Sociala utstötningssyndromet" tycks alltså ha uttryckt sig som förlusten av en dotter, och man kan fundera över det faktum att alla tre feminina planeter befinner sig i Vattumannen/Skorpionen. (Jupiter har en feminin sida via sitt härskarskap över Fiskarna, Venus är den renodlat feminina symbolen och Månen kallas med Solen könsneutral men används i praktiken som en kvinnoindikator.)

Mitt i allt, i detta ovanligt "grönfärgade" horoskop (minns hur svårt det är att födas i "gräddfilen" enligt det indiska aspektschemat), noterar man en synnerligen tragisk kombination av liemannen Saturnus och olyckans Mars som i ett Eld & Vatten-krig binder samman Kräftan för "det skyddade hemmet" och Lejonet för "barn" - även utan klockslag som placerar planeterna i sina rätta hus tror jag detta är komponenterna som återspeglar dotterns död. Även indisk astrologi accepterar konjunktioner som spänner över två tecken. Saturnus och Mars är bara några få grader från varandra.

För att ingen ska missa att de två "naturliga illgärningsmännen" bildar ett gruvligt omen kastar dessutom liemannen Saturnus en begränsande aspekt mot Väduren (barn). Samtidigt attackerar olyckan Mars i Lejonet (avkommans tecken) sitt eget hemmatecken Skorpionen där Solen - symbolen för barn - ligger. Jag räknar till tre olycksbud om barn i samma horoskop!

Nu händer emellertid det märkliga att den sistnämnda förhållandet också kan betraktas som en ömsesidig reception. Om jag tidigare menat att Lejon och Skorpion tenderar mot överdramatisering (dramadrottning) måste jag säga att Joe Walsh sätt att måla med musikaliska färger är en renässansmästare i arbete - som ett vigt och muskulöst kattdjur kastar sig hans musik från allra mjukaste och skiraste till tyngsta power chords. Han har ett fantastiskt spektrum. Ett musikaliskt geni.

Dottern hade ännu inte omkommit 1972 men redan här hörs i Walsh rika register ett enormt vemod och det är helt klart Skorpionen och Vattenelementets tendens mot sorg. Se för övrigt "drunkningsscenen" på skivomslaget ovan.

Ställ dig "i" hans Skorpion-Sol och känn attacken från Mars och den iskalla kylan från Saturnus som Mars (via konjunktion) för med sig! Detta är ett hyperkomplext horoskop och det återspeglas i hans musik, fastän inte alls ett nervplågande "hör hur smart jag är och hur många temposkiften jag tränat mitt band att hantera" (typ Frank Zappa eller Mars Volta). Som recensenten på AllMusic skriver om "Barnstorm",  det nästan bortglömda "men villkorslösa mästerverket":

Rather than let it end there, Walsh tips the scales one more time back to the mysterious in the acoustic guitar and harmonica moment "Comin' Down." It's another love song, which evokes the notion of the past as a way of creating a hopeful present. And it just whispers to a close, leaving the listener literally stunned at what has just transpired in the space of 35 minutes.

*****

En fenomenal artistisk förmåga således och uppenbarligen tecknad via Solen, Venus och Jupiter i djupa själsliga vatten och med adderad textur från den märkligt slitiga kombinationen av Saturnus/kontroll Mars/furiös attack.

Det sociala utstötningssyndromet kanske spelar in på det sättet att det understryker SANN ORIGINALITET. Joe Walsh kanske rabblas upp som en av många gitarrhjältar men det är att missa hans djup.

Den andra ömsesidiga receptionen leder inte till Eldens och Vattnets furiösa urladdningar utan till EN ANDRA FÖREKOMST av Luften och Vattnets problem att förena rationalitet med djup känsla eller instinkt. Varför jag vill ha Månen i Vattumannen (Luft) är skivtiteln "Can't Argue with a Sick Mind" som perfekt beskriver Vattuman-sinnets fixerade (Tamas) och byråkratiska natur - försök få ett av de fixerade tecknen att prova ett annat perspektiv än det de redan prenumererat på! Det är omöjligt. 

Genom en Måne i fixerad Luft (doktrinär och fundamentalistisk) och den fixerade (förhandenvarande) luftens essentiella herre Saturnus i Månens hemtecken Kräftan har vi alltså en väldigt svårtydbar ömsesidig reception. Stärker och befäster verkligen de här två zodiaktecknen varandra genom att ha utväxlat härskare? Tvingar de inte snarare igång problem med Vattumannens distanserade och kategoriska rationalitet och Kräftans irrationella halsstarighet och envishet? "You Can't Argue with a Sick Mind!" Skivtiteln närmast bevisar att Joe Walsh måste ha fötts minst en fjärdedel in på dygnet så att den här Luft/Vatten-konflikten går igång!

Men naturligtvis är han inte ett sociopatiskt vrak, även om ett av den andra Vatten/Luft-konfliktens uttryckssätt - social utstötning - tycks ha funnits i hans personlighet. Han skördade redan framgångar med rockgruppen James Gang (en trio) men kände sig låst i sättningen och hoppade av - "stötte ut sig själv ur gruppen". Det finns en tydlig tendens med Vattumannen/Skorpionen att Skorpionen tar befälet och går sina egna solitära vägar. Se bara skandalexemplet med svenska nazistiske upptäcktsresanden Sven Hedins ensamma utfärder i ödsliga trakter.

Jag har förr pekat på att den "friskaste" sidan av de här Vatten/Luft-individerna är när de visar tecken på underlig humor - ibland åt det svarta och sjuka slaget. Fallet Joe Walsh är en slående bekräftelse på detta, och inte minst för att Skorpionen/Vattumannen domineras av godhet (Venus/Jupiter) - minskar risken för antisociala beteenden (det får vara en öppen fråga i vilken utsträckning han själv levde rockmyten eller om han bara kommenterade den). 

Jämför den innerligt älskande tonen i Walsh mer stillsamma kompositioner med alla de rötägg bloggen hittat där t.ex. Mars i Skorpionen attackerar någon planet i Vattumannen och resulterar i elaka skribenter, mördare eller annat psykologiskt pack! Det är helt klart en skillnad i det sociala utstötningssyndromet beroende på vilka himlakroppar som aktiverar det.

AOR - adult oriented rock. Jag lyssnar gärna på ett krumhorn från 1400-talet men jag måste säga att Joe Walsh "Barnstorm" är mer än AOR. Det är nästan Einstein-IQ fast uttryckt genom musik. Läs hela AllMusic-recensionen om den skivan, varje ord är sant.

*****

Anmärkning. Rahu och Ketu ligger i den 30e graden av Väduren/Vågen vilket inte går att se av kartan. Med bara några få bågminuter kvar till den sataniska axeln Oxen/Skorpionen är det förstås frestande att fundera över om horoskopet borde räknas till dem som har det "stora korset" i Mörkrets kvalitet aktiverat mellan konsumtionens Oxe och eliminationens Skorpion. Omslaget till "Seriously" visar en människa som drunknar i ett överflöd av matvaror, vid ett dukat bord...

Att detta inte automatiskt betyder en ond människa har många andra horoskop redan visat. I den här musikerns fall dominerar FASTHETEN - hans mästerliga kontroll över sin musik och att han måhända valde att GESTALTA det destruktiva och aparta istället för att som Lady Gaga gör (misstänker jag) - bränna ut sig själv.

Att Walsh försökte bli president kanske var ett äkta uttryck för en dominant Tamas guna - ett tecken som motsätter sig vad det uppfattar som kaos och föränderlighet. Men återigen: kanhända var det bara "ett sjukt psykes" galna infall...

Horoskop från våren 1964

Vad är det här för slags inlägg? Jo, det är föranlett av ett olyckligt livsöde där en övermodig läkarvetenskap envist sökte rädda en gravid mor från missfall bara för att förvärra situationen i slutändan. Det kan ligga en poäng i att läsa den texten först (nytt fönster) för att bättre förstå resultatet av sökresultatet här nedan.

Tanken var alltså att Fiskarnas härskare Jupiter fortskriden till Väduren "bjöd över" eller var överoptimistisk för vissa av dem födda i Fiskarna detta år. Att innehållet i Fiskarna inte höll måttet eller orkade med, från det att Vädurens härskare f.o.m. 21 mars gjorde entré i Fiskarna och skapade en svag "ömsesidig reception" mellan icke-jagets och jagets tecken. 

För att fånga in några fler individer utvidgar jag tidsintervallet så att även ett antal Solar som gått över från Fiskarna till "upphöjt läge" i Väduren inkluderas. Dessa borde rimligen vara exceptionella i sig eftersom nu två starka eldplaneter som passionerat driver på (Solen + Jupiter) medan disponenten till dem båda är oförändrat ofärdig som ego-indikator i Fiskarna. Perioden vi ska titta på är den 21 mars t.o.m. den 14 maj.

***** 

Ur en datasamling med ~3.900 personer visade sig bara 10 vara födda under den något utvidgade period jag ringade in. Begränsar man sig till de kritiska perioder jag inledningsvis pekade på är resultatet ytterst magert. Men låt oss först se på hela gruppen.

• Elle Macpherson - en av 80-talets supermodeller, svår period i livet med en synnerligen besvärlig stalker (om jag minns rätt - Wikipedia nämner dock bara ett utpressningsförsök).
• Esbjörn Svensson - jazzmusiker, drunknade sommaren 2008.
• Johanne Hildebrandt - krigskorrespondent, författare.
• anonym (kvinna) - troskyldig och piggt vårdbiträde från sönderbrutet hem.
• anonym (man) - företagsledare, skrupulös kvinnotjusare och kvinnohatare, ytterst nära att köra ihjäl sig i en dramatisk bilolycka i ungdomen.
• Peter Jonsson - journalist, okänslig intervju i samband med Susanna Kallurs fall i häcklöpning i under OS 2008.
• Rebecka Törnqvist- jazzsångerska, jag upplevde henne som ångestriden under hennes år av maximal popularitet.
• anonym (kvinna) - extremt dominant, lynnig och tvärilsk person, sönderbrutet barndomshem, degenererade till alkoholist.
• Rocco Siffredi - skandalcelebritet, porrskådis känd för att penetrera kvinnor genom anus (den ultimata kvinnoförnedraren?). Påstås ha en straight sexuell orientering.
• Sussie Päivärinta - sångerska från 80-talsduon Lily & Sussie. Har inga fakta, förutom att jag minns att hon pladdrade för fem personer under intervjuerna medan systern Lily aldrig sade ett knyst.

Tydliga åskmoln på himlen i många av fallen! Döden tycks ligga på lur i flera av dem. Esbjörn Svenssons drunkningsdöd är helt i linje med Sol-Vädurens härskare Mars "sjunken i Vattenelementet". Född samma dygn som Svensson var den neurotiska kvinnan som sjönk ner i Vattnet i formen av alkoholträsket. 

Hade hon blivit mer harmonisk om hon kunnat spela ett instrument? Eller svarar män och kvinnor olika på samma stjärnor? Med högsta sannolikhet skilde sig födelsetimman åt så att planeterna låg olika distribuerade och jazzmusikern och kontrollneurotikern hade olika ascendent/personligt rollspel.

Vidare det är intressant att Johanne Hildebrandt, född dygnet före dessa två, har verkat som krigskorrespondent. Krig symboliserar ju potentiellt manfall och psykisk turbulens! Porrskådisen Rocco får illustrera Vattenelementet som psykisk perversion, som störda böjelser. 

Vilka av dessa faller nu in under krisperioderna för moderskap jag spekulerade över? 

Den moraliskt bankrutta företagsledaren faller inte in under någon av de hypotetiska perioderna för moderskapskriser. Men han var extremt modersbunden och Månen och Saturnus stod tillsammans dagen han föddes. Kanske var det med denna "järnlady" (Mån/Saturnus) som psykologisk bas i livet som han kompensatoriskt (?) sökte dominera andra kvinnor (och ständigt bedrog sin fru som en slags förvirrad hämndakt). Jag har mött mannen och han var verkligen en dubbelnatur.

Den enda som ingår i de krisperioder jag hypotetiskt tog fram är den okänslige sportreportern Peter Jonsson! Månen i Lejonet är samma placering som för det tragiska modersödet. Så vad hände egentligen under OS 2008? Här är en länk till Aftonbladet som fräschar upp minnet: 

På aftonbladets.se:s forum haglar upprörda inlägg mot SVT:s reporter Peter Jonsson som inte avslutade intervjun när hon började gråta.

Se där! Samma mönster igen! Varningstecken som talar för "abort" eller "missfall" - men Jonsson kör på och ska nödvändigtvis ha fram "barnet" (sitt journalistiska scoop). 

Helt otippat fynd, men så typiskt! Detta är livet för en astrolog: ödet kan ta sig olika konkreta uttryck men vet man bara vad man tittar efter ser man strax att det är samma underliggande symboliska "körmanual". 

Dessa dagar tycks vara i skriptade i himmelen för bristande lyhördhet och sedan en fet baksmälla...

***** 

Och varför Sussie hade en femmansshow i pratighet medan systern helt hamnade i skuggan är tydligt, det med!

Hon föddes en nymåne (Solen + Måne) i egocentriska Väduren och den 10 maj 1964 har även kommunikatören Merkurius hunnit in i Väduren, så att expansiva Jupiter nu megaförstärker nästan allt. 

Notabelt är också att Mars nu lämnat sin placering i "det ofärdiga jagets tecken" Fiskarna och nu är inne i sitt härskarläge i Väduren. "Det unga egot i all dess kraft."

Jag vet inte vad läsaren ser i detta, eller om läsaren alls minns Sussies hårdförhet och kantiga stöld av varje sekund framför kameran. (Systern framstod kanske just därför som mjukare och mer mogen.)

Det här förklaras gott av enbart denna hyper-Vädur men jag tror man kan tillskriva den "dominerande" Saturnus som likt ett överjag regisserar Väduren en stor roll i det krampaktiga kontrollbehov jag alltid tyckte hon utstrålade.

Så sent som på foto från 2003 ser man den här fullständigt sammanbitna tonen från en aggressiv kontrollör (Väduren är i grunden en krigare), men så hittade jag en bild från en åldrande Sussie (2009) där hon äntligen börjat slappna av. Trevligt!

För mig är Sussie-horoskopet ännu en astrologisk fullträff. Sussie var sin tids Anna Anka, mediakåt som få. Många älskade duon och lika många hatade den. Det var naturligtvis Sussies horoskop som var katalysatorn. (Lily var en stabil Mån-Oxe och hade en mer flexibel och överblickande Sol-Skytt än systerns koleriska och ändå iskallt saturniska linslus till Vädur.) 

Den här promenaden nedför minnenas allé påminner om att folk blivit mer mediatränade sedan 80-talet. T.o.m. Anka är ett proffs jämför med hemvävda underhållningssverige av igår... Eller har de? Allt kanske bara är mer redigerat numera för att ge en slimmad och idealiserad bild... 

Tänk dessa oavbrutna och täta filmklipp - vad är poängen? Jo för att dölja bristen på förmåga att agera trovärdigt mer än tre sekunder i sträck, bristen på förmåga att skapa långa och intelligenta kameraåkningar (Brian De Palma är en av de sista som verkligen vill bevisa att han kan tänka stort som gamla tiders filmare! Och visst har han sol-ögat i härskarläge i den stora dramatikern Lejonets tecken...)

På temat "bortklippta pinsamheter" är det intressant att jämföra Anna Ankas horoskop med Sussies, eftersom också den förra har en Vädur som "förgrovas" av den saturniska valören, fast där genom Saturnus fallna status i Väduren och attacken från Vädurens härskare Mars i saturniska Stenbocken och mot sitt eget tecken! 

Uh, jag skulle inte vilja ha det horoskopet och leva med den furiösa ilskan och det kontrollbehovet... Anna Anka borde konsultera Sussie om hur hon omsider lärde sig slappna av.