Den har bloggen startade i mars 2009 och avslutades i december 2018. I själva verket passerades målsnöret några månader tidigare med boken "Folksjäl - som i en filterbubbla", vilken sammanfattade och i delar vidareutvecklade många års kommentarer kring det besynnerligt lyckligt lottade men inte självklart goda svenska nationalhoroskopet

Till nya besökare, en kunskapsteoretisk länk:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
"The soul is sold not to the devil for money, but to money itself when it becomes the measure of worth rather than the affirmation of value." /James Hillman - Alchemical Psychology (2010, s.143)

Västerlandets store logiker & mystiker Platon
ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)



fredag 20 februari 2009

Den svenska folksjälen - en horoskopanalys



Kate Bush på 80-talet - kvävd av den uniforma folksjälen?
(Från videon till "Running Up That Hill")

I en musikartikel simulerar SvD:s skribent, politiskt korrekt, problem med att förstå ordet folksjäl i termer av en geografisk-temporal avgränsning. Det går att gissa hur genuint oförstående han skulle stå inför begreppet om det istället definierades i termer av planeternas placering på himlen vid en milstople i landets historia - just på det sätt som forna kulturer gjorde bruk av stjärntydarkonsten för att ta pulsen på sig själva.

Men experimentet är väl värt att göra.
Två nätter i rad för snart tjugo år sedan kastades undertecknad just vid insomnandet under en evighetslång sekund in i en djupblå rymd. Där spelade samtidigt och i full samstämmighet all musik som någonsin skapats och någonsin kommer att skapas! Det var som om sfärernas harmoni röjde sin existens.

Från den upplevelsen vet han att den antika astrologiska konsten har mycket gemensamt med musiken. Och det visste Pytagoras med. Den hänförande upplevelsen, repriserad nästföljande kväll, har aldrig återkommit. Men det finns "peak experiences" man bevarar för resten av sitt liv...

SvD-skribentens förlust av meningen i ordet folksjäl bottnar möjligen i ett problem i själva den svenska folksjälen...

Jag har haft anledning att fundera över samma horoskop också i skenet av den generation som vuxit upp framför sina datorer och uppenbarligen verkligen tror att den illegalt nerladdade musik de hämtar från nätet för att använda som en diffus ljudtapet är deras självklara rättighet. (DN har en utförligare redogörelse för samma rapport.)

Fanns någon sådan egoistisk tendens smygande i den svenska nationalsjälens skrymslen, redo att vakna upp där möjlighet ges att fylla fickorna utan att "storebror" ser det, en slags degenererad rövar-viking?

Svaret är ja, det finns ett litet moment av smygkriminalitet i den svenska folksjälen - vilket vi ju alla vet även utan astrologi, se t.ex. F-kassans nystande i det svenska bidragsfusket, svartjobb, med mera...

Men låt oss ta ett steg i taget! Som senaste milstolpe används vår konstitution från 1974 och metoden är den astronomiskt korrekta sideriska astrologin som tar hänsyn till vårdagjämningens precession.

(Astronomen Ptolemaois förödande feltänk på 100-talet, vilket övertogs av västerlandet, har lett till att nu bara en av fem födslar inträffar under korrekt stjärnbild. Indierna gjorde ett bättre metodval och har därmed alltjämt en fullt fungerande astrologi.)

Ett står helt klart redan efter en kort granskning av det sideriska nationalhoroskopets dominanta symboler - det ser ut precis som vi är som folk: svala och kargt resonerande utåt och invärtes osolidariska med det mesta utöver våra egna materiella hållpunkter på tillvaron.

Men märk att detta är "snittsvensken". En del faller kort om horoskopet, andra har nått längre. En nationalsjäl rör, om man så vill, alla och ingen.


Den rationella handlingsmänniskan

Vi är aktiverade mot ett mål (Solen) av Vattumannens typ - det är det saturniska tecknets svala rationalitet som är vår ledstjärna. Men märk här att Vattumannen hade ett annat namn i Babylonien, där studiet av stjärnorna hade sin begynnelse. "Den Stora" var dess namn.

En poäng med benämningen är att novisen undviker missuppfattningen att Vattumannen skulle tillhöra Vattenelementet. Den är i själva verket ett av de tre tecken som grupperas under det mentala Luftelementet.


En omritad karta efter att den onda stjärnan
Algol hade introducerats på bloggen.
Folkpsyket (Månen) har tyvärr en disponent
(Mars) i förbund med detta Satans huvud
och senare inlägg har kommenterat
bristen på verklig kontakt mellan Månen
och överhetens/ledarskiktets Sol i Sverige.

Med "storhet" menade babylonierna "signifikans", det som är stort i bemärkelsen viktigt och avgörande. Den här idén klarnar (tankar och idéer "är" Luftelementet) om man kontrasterar tecknet mot Lejonet på zodiakens motsatta sida.

Lejonet är Solens eget tecken och allting dallrar i hettan. Påtagligt närvarande men suddigt i kanterna (åtminstone i den del av världen där symbolerna skapades).

Det kreativa och slösaktiga Lejonet hittar därför sin perfekta motpol i Vattumannen, som via sin härskare, Saturnus, koncentrerar och riktar in Solens översvallande energi. Vattumannen äger förmågan att konvergera och skapa något signifikant och strukturerat av Lejonets kreativa utflöde.

Vattumannen bygger en mental representation av det som för Lejonet är översvallande och levande liv. Lejonet existerar, Vattumannen står bredvid och verkar som en slipad kristall, en optisk lins. Bilden blir tydligare och framförallt begriplig - hanterbar, begreppslig - även om priset är att det mesta av Lejonets fullhet tvingas utgå.

Det är vad vi svenskar vill! Diskret stå vid sidan av och bygga precisa mentala luftbubblor som representerar livet. Inte konstigt att svensken anses som lite tråkig i länder där man lever livet (mer likt Lejonets tecken)... Men vi är lyckade som ingenjörer och tekniker - och för detta har vi förstås vår Vattuman-Sols herre Saturnus - den precisa avgränsaren - att tacka för.

Saturnus är i sitt andra härskartecken Stenbocken det materialistiska Jordelementets huvudman. Även när Saturnus tar sig an Luftelementet bevarar den sin tendens att sätta upp restriktioner och definiera stramt och snålt - men effektivt. Här träder bilden av ingenjörsmentaliteten fram, praktisk och duglig. Fena på att rita snygga skrivbordsprodukter...

I den värld vi lever i representerar soltecknet våra högtidstunder, momenten vi arbetar mot - och ofta förverkligar.


Den känslomässiga snittsvensken

Men om vår själ eller sinnelag (Månen), berättar nationalhoroskopet en annan historia. Där är vi egoistiska likt det mycket unga tecknet Väduren. Zodikan inleds av Väduren och representerar barnets psykologi, den första formuleringen av en distinkt jag-kärna i psyket.

Väduren är Aries på latin, vilket går tillbaka på grekernas krigsgud Ares, och, förstås den i slutet av 1800-talet så omhuldade tanken om de ariska folken, främst och bäst precis som Väduren/Aries utgör zodiakens huvud och start. I vårt nationalhoroskop av 1974 tycks historiska skuggor dröja kvar...

I vårt inre känner vi oss kanske alltjämt snäppet bättre än alla andra, men det är således en egocentrisk subjektivism som borde granskas utifrån - vilket naturligtvis "snittsvensken" inte är intresserad av. Väduren är lika lite intresserad av objektiva sanningar som Vattumannen inte äger något annat än förmågan till mental kartläggning...

Den här centreringen på en väldigt basal jag-medvetenhet som enbart kretsar kring den subjektiva upplevelsen av sin separathet från alla andra är bestickande vid jämförelsen med det centralistiska motiv som Vattumannens herre Saturnus (koncentration, tyngdkraft) för med sig.

Samtidigt stämmer inte riktigt bilden av en gallskrikande hypersubjektivistisk och ständigt utagerande vardagssvensk. Men astrologin är mångbottnad och ett steg återstår att ta...

Ja, var är då Vädurens välkända aggression? Svensken är ju närmast aggressionshämmad! Eller tillhör det den "yttre" myten som är kopplad till Vattumannen? Finns våldet men först när man går in i hus och stuga för att studera de enskilda uttrycken för det väduriska, impulsiva sinnet?

Genom att även väga in placeringen för de två primära tecknens härskare, Saturnus och Mars - för övrigt båda klassificerade som "naturliga illgärningsmän" i astrologin - kan vår fantombild av den svenska nationalsjälen preciseras ytterligare.

Och den bilden säger, tyvärr, att vi är ett rätt mterialistiskt och fifflande folk, om än duktiga på att i slutändan rationalisera våra förehavanden (via det solära uttrycket i Vattumannen) och få det att se ut som om vi är konforma med lagandan!

Under genomsnittssvenskens egocentriska instinkt att slinka undan varje form av överhet lokaliserar vi Vädurens härskare Mars i Oxens tecken.

Placeringen i ett tecken av Jordelementet stämmer genast om den "ariska krigaren". I folkdjupet är vi inte längre ute på vikingens härnadståg, vi har istället jordbrukarens grundkänsla.

Mars ligger obekvämt nerbäddad i Oxens materialistiska element men i enlighet därmed attackerar svensken sin jord med spett och plog. Odla för bövelsen, för din inkomst och ditt materiella välstånd! Passion för det fysiska.

(Om problemet med att kombinera Eld och Jord i ett horoskop rör hela mitt långa inlägg om aggression, egenmäktighet och materialism.)

Svensken går på instinkt och vaknar aldrig till så mycket som när frågor som "bara" rör prylar och materialistiska betraktelsesätt går i dagen. Det finns något djup ospirituellt i den här naturen, något psykologiskt trubbigt. En nybörjare (Vädur) i inre frågor men ett första steg som kvävs av att disponenten Mars dödar andens eld med en skyffel jord!

Budskapet om avsaknaden av individualitet i folkdjupet är minst sagt en smula störande. Vad gjorde Sverige under hela 1900-talet, sedan folkfattigdomen åtgärdats? Vilka var insatserna för att kultivera folksjälen? Hur kan vi fortfarande stå på ruta ett? Nej, till och med en överkryssad ruta ett!

Mixen av Vädur och Oxe är den kanske mest ofärdiga kombination astrologin känner (se inlägget om "egenmäktighetssyndromet" vilket, händelsevis, också skymtar i vårt nationalhoroskop).

Är det för att skyla denna krumhet landet går och myser i högfärdig inbillning om att vara så himla bra? Fungerar Solens placering i Luftelementet till dels som överkompensation för en grund själslig nivå?

Den största nyttan med astrologins rika symbolspråk, sade psykologen Carl Jung, är att en halvtimmas preliminärt studium av patientens horoskop kortar dennes behandlingstid med två år.



En larmande hop, uppenbarligen i klorna
på en
fritt utagerande Mars


En blockering i nationens tanketillägnelse

Vilket är då målsättningen, vad var och är ledstjärnan för folkets omvandling och utveckling som distinkt aktör i världen? Solen i Vattumannen indikerar att rationalitet är A och O när det kommer till landets målsättningar, men låt oss nu titta på Vattumannens härskare Saturnus.

I indisk astrologi menas att det är Solen som visar det objektiva arbetet Sverige söker åstadkomma (förnuftsmässig strukturering - kanske in i absurdum), men det är Solens disponent (dvs, värdtecknets härskare) som anger hjärtat bakom denna målsättning.

Och precis som vi såg att den svenska egoismens hjärta klappade för Oxen, den egna jorden, den egna trädgårdstäppan eller sommarstugan, prylarna och den materiella komforten (ekar 1800-talets Fattig-Sverige fortfarande i vår folksjäl?), på samma sätt bottnar den svenska förnuftstron i Saturnus placering i en högst olustig konjunktion med den södra månnoden eller "draksvansen".

Indisk astrologi kallar de båda noderna där månens bana skär solekliptikan för demonerna Rahu och Ketu. Drakhuvudet är Ketu (då månen stiger uppåt relativt solekliptikan) och detta är en girig influens.

Mot vidundret som girigt sökte roffa åt sig gudarnas odödlighetsdryck ingrep enligt legenden gudarna och halshögg den objudna gästen. Drakhuvudet Rahu behåller girigheten, medan den blinda draksvansen indikerar en känsla av "been there, done that". Eller kanske en känsla eller ett de facto-tillstånd av isolation och avsnördhet...

Det finns något avmätt och oengagerat över den här placeringen, och det svenska nationalhoroskopet drabbas tyvärr av en allmänt negativ grundton när det kommer till intresset att inhämta och organisera ny kunskap (Saturnus och Ketu möts i Tvillingarna, ett Lufttecken redo att i grunden förändra sina mentala konceptioner).

Det är inte helt lätt att förstå vad problemet med den svenska ledstjärnan är, men så mycket kan sägas, att bakom Vattumannens svenska organisationsmentalitet klappar ett genuint hjärta. Också Solens disponent befinner sig i Luftelementet och det anses ge en allmän tematisk synergi. Det är ingen slump att Sverige producerar "system" som är väl genomtänkta.

Men jag vill dröja vid denna störda influens som den avhuggna draksvansen indikerar... I dessa tider av global recession, är det möjligt att man ska läsa dödsdomen över svensk rationalitet inskriven i själva nationalhoroskopet?

För alla luftbubblor, oavsett hur kompetent konstruerade spricker med tiden, vartefter att helt nya tankemodeller krävs för att möta nya verkligheter. Och Saturnus har den kusliga innebörden av Liemannen - döden. Tänk själva: vad när ett system nått total rationalitet, när kartan är färdigritad. Går då inte livet genast vidare? Gamla modeller faller sönder som de byggnadsställningar de ändå bara var...

Min preliminära åsikt om det svenska nationalhoroskopet från 1974 är att det på sikt omvittnade svenskens framtida problem med att släppa sin rationalitet och börja tänka i helt nya banor.

Se diskussionerna om SAAB och Volvo - svensk bilindustri som själva sinnebilden för den svenska rationaliteten och ingenjörskonsten - och de omställningar som nu krävs när vi lämnar industrisamhället och därtill - fast det vill ingen tala om än, pga den våldsamma friktion det kommer att medföra - en global civilisation byggd på ekonomiska och marknadsekonomiska principer.

Den lojhet och handfallenhet inför att ta till sig nya tankemodeller som proppen i annars så sangvina Tvillingarnas tecken tecknar, kan vara den identitetskris det här landet nu har nått. Vi är inte längre samma Sverige som då vi teknifierades - den förhärskande ton som fångas upp ännu 1974 som en Vattuman-nation. Men vilka idéer landet ska hämta hem (via kommunikatören och resenären Tvillingarna), det står ännu inte klart för någon. Hela världen ligger ju i vågskålarna dessa år.

Dessa var några tankar rakt ur huvudet, utan den djupare analys en astrolog bör ägna sin klients horoskop. Kommer några snilleblixtar, uppdateras inlägget.

Framför allt noterar den astrologiskt bevandrade att jag inte sade ett ord om landets Vågascendent - landets persona eller rollmask i dess mellanhavanden med omvärlden. Vågens härskare är Venus och den befinner sig i saturniska Stenbocken (och därmed drabbas nationalhoroskopet också av en mild version av egenmäktighetssyndromet jag bloggat om under februari 2009).

Jag kanske återkommer till kombinationen Vågen/Stenbocken i något annat sammanhang. Den ger ett kluvet budskap och en tydlig indikation om varför svenskarna kallats "tråkiga" (och det var dessutom före den stukade svenska naturen konfronterades med datorn som ersättningsliv).

Men sägas kan, att mixen av Stenbocken och Vågen egentligen är en diplomatisk, överslätande kombination. Naturligtvis är vinsten av en diplomat förlusten av en dynamisk närvaro, medan detta stämmer fullt ut med det svenska kynnet.

Samtidigt ger den här punkten ännu en antydan om att landets Luft inte är vad den borde vara: sant fri i sin tanke. Jämmer-Sverige? Minns att vårt solteckens herre är Saturnus, inte bara liemannen då den dagen kommer, utan i indisk tradition den låga shudra-kastens markör. T.o.m. vårt nationalhoroskop viskar "jantelag", ett begrepp som uppenbarligen hittat ett hem hos oss.

Att det finns problem med "höjden i det mentala taket" syns när en gruppering med distinkt låg snitt-IQ, Humanisterna, kan annektera ordet "fritänkande" och göra det till en synonym för ateism!

Men programmatisk scientism/ateism är så långt ifrån fritt tänkande man kan komma! Det innebär i själva verket en total slutenhet "uppåt" mot luften (symbolen för ett rörligt intellekt) och himmelen. Och det är just detta Saturnus/Ketu-kombinationen antytt och som nu också rollspelet instämmer i genom att Venus hänvisats till Saturnus frigida jordlott.


Sammanfattning


Överlag är detta dock ett gott horoskop - underskatta aldrig uppfinningsrikedomen hos en individ eller grupp som har både Sol och Måne positivt polariserade (Eld och/eller Luft)!

Men en reservation för att folkdjupet är för egocentriskt och materialistiskt, och att nationen på handlingsnivå ser ut att lida av en kontraproduktiv avmätthet inför radikalt nytt tankegods.

Och en reservation för att - fast nu frångår jag kriteriet på en sammanfattning - nationen kan, som andra västländer, misstänkas för en tendens att gynna sig själv i bilaterala avtal med utvecklingsländer
("bistånd mot motköp av våra produkter"). Väduren är en egoistisk grundton i vårt kollektiva psyke och aldrig så mycket elegant retorik i det blå (Vattumannen) kan göra en självtjänande grundattityd ädel.

I synnerhet i frågor om religion (och övriga "stora frågor") visar svensken en närmast kriminell okunskap och flathet. Det egocentriska barnet har för mycket mental luft men med för lite egna upplevelser för att kunna uttala sig omdömesgillt (minns den ohyggligt outvecklade kombinationen av Vädur/Oxe i sambande med vårt kollektiva psyke).

Och vi svenskar har en tendens att fastna i våra egna system (mentala eller objektifierade). Kanske är det därför vi anses som självgoda? En egenhet kring nyckelplaneten Saturnus visade att vi är så pass avmätta på att inhämta radikala perspektiv utifrån att en misstanke infinner sig: kanske föredrar vi att leva inuti en kollektivt delad inbilskhet om vår förträfflighet (minns åter nationalhoroskopets skugga av vår arisk-teutoniska själ)...

När det finns anledning att spika nästa nationalhoroskop, kommer vi därur att kunna avläsa om svensken då rört sig från individualistisk materialism och mot en ökad mental rörlighet!

Vid den tiden kanske SvD:s musikskribent också förstått att hans motvilja mot begreppet folksjäl perfekt återspeglas av nationalhoroskopets ovuxna Mån-Vädur, sentimentet hos det lilla barnet som till varje pris vill markera att det minsann står på sina egna två ben.



Anmärkning angående valet av födelsedata

Stefan Stenudd har på sin välskrivna sajt (västerländsk astrologi utifrån tropisk zodiak), också låtit valet falla på 1974 års Regeringsform. Men han föredrar klubbslaget i riksdagen cirka tjugo i fem föregående dag som födelsetid. Hans tanke är rimlig, men stämmer inte med det officiella datumet 28/2 (källa). 


Jag läser klubbslaget som "konceptionsögonblicket", och horoskop brukar man ställa för barnets faktiska födelse nio månader senare! Jag har här, i likhet med officiella datumet valt att betrakta midnatt den första dagen under ny lag som det faktiskt nyfödda Sverige. Jag menar, det kunde ha fallit en atombomb över landet sedan riksdagsledamoterna gått hem - och då hade vi aldrig haft något land att astro-analysera!

I båda fallen förblir dock den svenska nationalsjälen av typen Mån-Vädur med dess underliggande materialistiska fixering via Månens disponent Mars i Oxen.



Se även Wikipedias artikel om mundan astrologi och särskilt astrologen Charles Carters transponering av de 12 husens betydelser till nationell astrologi.


Tillägg 090313

Bloggen AllansfrittSverige bjuder på en genomgång av statsminister Reinfeldts ungdomsvision från 1993 av nationens tillstånd. Fascinerat noterar jag att hans spensliga skisser av svenskarna - "det sovande folket" - uppvisar påfallande likheter med dem jag här gjort utifrån nationalhoroskopet.

Se bara hur
formuleringen "svenskarna söker sig till kollektiv, samtidigt som de strävar efter ensamhet" machar Solen i kollektivistiska Vattumannen samtidigt som Månen i individualistiska Väduren ter sig "kvävd i sin linda" pga härskaren Mars i Oxen och det problematiska att Eld (Väduren) och Jord (Oxen) inte gärna låter sig förenas.

Bloggens syfte är uppenbarligen inte att ära Reinfeldt för hans litterära ungdomsverk, men det astrologiska perspektivet bekräftar hans klara blick för den inkrökta kollektivsjälen. Det är kanske därför han idag är landets ledare...


*****



Här är senare inlägg i ämnet:

Se också Sveriges planetära cykler (dasa) för ytterligare inlägg

7 kommentarer:

  1. Apropå "det sovande folket".Folket var så sovande att det till och med röstade på honom! Mammons lakej!

    SvaraRadera
  2. Får inte ihop den här dubbla bilden, som den svenska folksjälen framstår här:.. "folkdjupet är för egocentriskt och materialistiskt", men samtidigt framställs den som en "inkrökt kollektivsjäl".
    Egocentricitet kan inte vara bakgrund till den så generösa biståndsverksamheten i vårt land. Likaså har våra höga skatter något att säga om solidariteten och empatin för de svagare i samhället, det var väl främst detta som alliansen har försökt ändra på.

    Det är också känt att insamlingar av medel för hjälpverksamhet, inom olika org. och föreningar, varit mkt framgångsrikt i vårt land. Politikerlönerna har inte varit så skyhöga som de varit i övriga Europa (men de har stigit sedan Eu-medlemsskapet och inflytanden därifrån). Vi svenskar har betraktats som givmilda av omvärlden och framgångsrika när det gäller jämställdhetssträvandena i samh. Sådana prioriteringar och i samhället, kan inte anses vara materialistiska. Vi har varit bra på att skydda även naturvärden, åtminstone innan marknadskrafternas egomål blivit alltmera allmän. Så din bild här, utifrån dina teorier, framstår inte rättvis.

    SvaraRadera
  3. Svaret på ditt bryderi ligger i Sol och Måne - två olika sidor hos en och samma entitet!

    När svensken ger bistånd talar man om den dagaktiva Solen - handlingsjaget - fastmer kombinerat med välviljans Jupiter. Expansiva Jupiter är kanhända något begränsad i Vattumannen pga. tecknets tendens att leva VIA system eller självgående "program". (Den ISO-standardiserade, rätt rutinmässiga svensken! Svensk ingenjörsmentalitet.)

    När vi så visat vår bästa sida och stänger dörren till hemmet - återvänder in i vårt privata och lika sanna men icke-publika sida - då rämnar horoskopet i en formidabel dr Jekyll & mr Hyde-historia. Nu är vi plötsligt en anonym folkmassa (Månen = hela folket, utan identifierbara solära ljusglimtar) vars tema anges av Väduren: jag, jag, jag.

    Månen är emellertid kväst i detta horoskop, hämmad i dess mognad, eftersom sista ordet ges av Vädurens härskare Mars som står "skadad" i ett så pass enkelt tecken som Oxen (barnets orala stadium, viljan att förvärva mat och materiell trygghet för den egna fysiska kroppen).

    Vi måste modifiera detta egocentriska perspektiv med Oxens äganderättsfixering, det lilla dibarnets "min tutte, min matportion, min mamma, mina pengar". På insidan skriker den svenska nationalsjälen av en livsstil som stannat av vid det allra mest basala i livet. Hela svenska folket verkar sysselsatt med att antingen skriva kokböcker eller läsa dem. Fullständigt patologiskt men i perfekt överensstämmelse med den gamla sideriska zodiaken.

    Sveriges officiella godhet (Solen/Jupiter) matchas inte av stämningsläget i Folkhemmet. Horoskopet är skrämmande tydligt, och liknar exakt det man ofta hör om att det officiella Sverige inte motsvarar folket.

    Nej, tacka för det. Solsidan är enormt idealistisk och skuggsidan är extremt primitiv och upptagen av att tillgodose sina egna behov! (Svartjobben, tjuvnerladdande av film och musik via nätet och till råga på allt, undersökningen som avslöjade att svenskarna butikssnattar mest av alla nordiska länder!)

    Pröva än en gång att matcha dina tankar om bistånd med symboliken och du ser att du beskriver det bästa segmentet av nationalhoroskopet. Den handlande solära människan som här kopplas med välviljans Jupiter.

    Eftersom detta en karta för landet, en abstrakt entitet, kommer olika individer att placera sig på olika punkter längsmed den "mognadslinje" som börjar vid Månen (dunkla attityder, och i det här fallet extremt egocentriska) och utvecklas mot ett tydligt och individualiserat medvetande som tar parti för det goda (Solen/Jupiter).

    Blogginlägget skrev innan svenska folket ÄNNU EN GÅNG röstade på privategoismens högerideologi, och det är ganska uppenbart på vilken nivå av andlig utveckling merparten av svenskarna befinner sig. Nationalhoroskopet är ett stickprov taget 1974 så det är uppenbart att den sämre sidan har blommat upp med årtiondenas gång. I en komplett astrologisk analys kan man diskutera nationalsjälens "välmående" under långa tidssegment och något om den saken sade jag här.

    Minns också att man kan köpa sig fri från dåligt samvete med lite allmosor. Hade Sverige haft BÅDE Sol och Måne i Vattumannen, då hade vi kunnat tala om ett extremt idealistiskt folk (nästan lite skrämmande perfekta i socialiserad högsinthet).
    :-)

    SvaraRadera
  4. Hur ligger då till i USA där man levt över sina tillgångar sedan länge? Här kan man väl tala om materialism på hög nivå. Eller i Japan, (där man som anställd förväntas att inte gå på sin anhöriges begravning, för arbetet är ju viktigare).

    Den form av rationalism som innebär att mål och medel byter plats, den är ganska så utbredd i vår värld, inte minst i diktaturländer. Se dagens Kina!

    SvaraRadera
  5. Jag är inte politisk astrolog och kan inte uttala mig om relationerna policy och astrologiska signaturer i de fall du tar upp. Jag experimenterar i största allmänhet på den här bloggen sedan upptäckten för några år sedan av den _psykologiska_ skärpan i den sideriska zodiaken som tappats bort i västerlandet.

    SvaraRadera
  6. Något som är intressant är att Nazistpartiet delar Solen i Vattumannen och Månen i Väduren med Sverige. I alla fall det andra som bildades efter det första förbjöds 1923.

    Nya nazistpartiet 1925 27 februari (antar det bildades in Munchen det med).

    SvaraRadera
  7. Jag förstår din kommentar utifrån de senare spekulationer över själavandringen och en koppling mellan tyskar och svenskar jag roat mig med.

    Din observation är oerhört spännande, och jag noterar av en tysk boktitel att det visst är München som var plats för Hitlers rekonstituerade naziparti: "Die Münchner NSDAP 1925-1933 : eine Untersuchung zur inneren Struktur der NSDAP in der Weimarer Republik".

    Accepterar man midnatt samma dag som partiets födelse (enligt vanligt förekommande praxis - dock inte utan undantag) måste man förstås lägga till samma Vågascendent som för det svenska nationalhoroskopet!

    Samma ascendent som för övrigt Hitler var född med.

    Detta är otroligt suggestiva paralleller, mer än jag ursprungligen tänkt mig när jag funderade i termer av tysk-svenska förbindelser genom århundradena och om möjligen själavandringen i stort följer sådana linjer...

    Tack för att du grävde fram ett viktigt politiskt horoskop jag inte hade tänkt på!

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.