DN körde en artikel om en 30+ kvinna som känner sig lyckligt befriad av att ha tre fasta förhållanden samtidigt. Dvs. den som strävar efter allt på en gång gömmer sig i själva verket och lever i inbillning. Artikeln fick dagen därpå en uppföljning, först rubriceras med det avslöjande ordet "unicorn"/enhörning, vilket antyder att det ligger något verklighetsfrämmande över hela "livsstilen" eller föreställningarna hos dess utövare. Men DN ändrar snart rubriken till "Vad innebär det att vara flera i samma relation?" Denna tillsnyggning talar för sig själv.
Bloggaren har inte läst någon inlaga till det nya desorienterade och identitetsstörda svenska klimatet utan använder tidningsrubrikerna för ett alternativt synsätt. Men rubriken till första artikeln var intressant nog att jag funderade på om den intervjuades horoskop skulle påminna om en grodas evolutionsnivå. Hade ett minne av att den här primitiva djurarten hade egenheter och googlade...
I grodorna värld vimlar det av honor som befruktar sig med mängder av partners. De mytomaniska evolutionsbiologerna har förstås kokat ihop en fantasi som ska förklara beteendet: honorna skapar mer "duglig" avkomma jämfört med monogama grodor!
Knappast någon zoolog, upptäckte jag i förbigående att grodor verkar vara naturens formliga experimentverkstad - det kryllar av sätt att hantera de befruktade äggen:
https://www.smithsonianmag.com/science-nature/theres-no-wrong-way-make-tadpole-180959824/
Grodan syns mig vara en närmast perfekt illustration av naturen som astrologins Vattenelement eller den Irrationella Själen som mer eller mindre ofullkomligt söker återskapa vad av Liv eller Eld som når ner i djupa Vatten. Och Elden som "livssjäl" är förstås i sig beroende av de gudomliga formerna. Gammal hederlig platonism som kvarstår som det bästa västerlänningen producerat av helhetsbild av tillvaron.
Det är i mötet mellan Vatten och Luft man hittar det oförstående som kännetecknar instinkt och rationalitet (ett verkligt omaka par). På bloggen (och som en föga känd del av den hinduiska astrologin) betecknas antikens Irrationella och Rationella Själ som "dissociativa" möten mellan tecken som sorterar under dessa två element.
Det blir inte enklare av att vissa individer kan ha djupt dissociativa störningar mellan Vatten och Luft och ändå fungera. I fallet med den undersökande pro-UFO-journalisten George Knapp menade jag att oförenligheten mellan elementen snarast illustrerade det som blivit hans livsgärning, att offentliggöra utomjordingars besök (Luft) inför en så primitiv mänsklighet (Vatten) att de antingen är totalt avvisande skeptiker (eftersom intellekt kräver Luft) eller också drabbas av fanatisk övertro och lättrogenhet - båda typiska uttryck för emotionellt Vatten.
Det faktum att halvcelebriteter så sällan har offentligt födelseklockslag gör det omöjligt att avgöra om folk som Knapp "externaliserat" sin Luft/Vatten-störning så att det snarare än deras ryktbarhet som ifrågasätts än att de har problem med att gå till botten med ett komplext ämne, där blotta mängden foliehattar inte underlättar.
Men tji fick jag! Det polyamorösa intervjuobjektet har noll planeter i Vatten. Det empatiska elementet saknas helt och hållet vilket öppnar för extremism som inte egentligen upplever. Just som sades inledningsvis: den som gapar över för mycket mister ofta hela stycket.
I föregående inlägg noterades den mycket unga juristen, tydligt särbegåvad (högintelligent - svenskar vågar inte använda orden "hög" och "låg" längre eftersom samhällsmyten handlar om alltings jämlikhet). Det dygnets himmel visade ett fyrverkeri av användbara Eld/Luft-oppositioner (och några välplacerade positioner i Jord hindrade individen från att driva bort i fanatism). Eld/Luft är prominent även i ovanstående karta, men utan de intelligenshöjande egenskaperna.
Här är det mycket enkelt att se vad på stjärnhimmelen som skurit samman och som på något sätt kommer att uttryckas eller finnas med i livet för alla som föddes då. Under cirka två dygn passerar psykets Måne Vågskålarna och sinne häri kan ibland förklara märkliga obalanser eller skevheter i uppfattningen. Individerna är inte fullt tillräkneliga (utom i DN där allt i Ateismens namn förklaras normalt eftersom ingen Universell struktur anses existera i Sverige och allra minst en naturlig ordning som binder samman litet och stort på det sätt astrologin alltid sökt göra).
Venus är "amor" och vad är intilliggande Jupiter om inte pluralismens, bifurkationens eller förgreningens planetära princip! I egocentriska Väduren är detta nog den mest otrogna position som tänkas kan och när förställningen om totalt fri kärlek opponerar Vågskålarna (som ägs av just Venus), då går all balans förlorad. Detta är ett "syndafall" redan i himmelen, på arkitektnivå, innan det ens blivit tal om naturens lägre del där Vatten / DNA bygger den verklighet människor utan aktivt och nyfiket tankeliv lätt luras av Auktoriteter att tro de hör hemma, likt grodorna.
Den pluralistiska och otrogna Venus ÄGS i Väduren dessutom av sexualdriftens Mars och här inser man plötsligt att det kanske ligger något i evolutionsbiologins ad hoc-förklaring till de promiskuösa grodhonorna! För astrologins positiva och normgivande hälft, den positiva polariteten (Eld och Luft), beskriver just egoistisk trolöshet som en strategi. Stark dominans av Eld och Luft kan ibland resultera i svårartad extremism eller fanatism - livet som serietidning för barn som inte klarar den begränsande verkligheten.
Mars står i pluralistiska Skytten (ägare: Jupiter) men det tycks vara strategins Saturnus som har sista ordet och "formaliserar" (en saturnisk aktivitet) den "mångfald" svensk Överhet så proppar folket överfullt av så att ingen längre kan se den väg denna själlösa teknokrati tappat sikte på.
En annan misstänkt detalj är förstås Solen i Vattenbäraren (landet Sveriges identitetsmarkör) men här hybrisdrabbad genom konjunktionen med "mycket vill ha mer"-demonen Rahu.
Så vem kan då anklagas för omoral och dekadens om det är himmelen själv som stundtals målar upp dekadens som NORMERANDE FORMER? (Platons Idévärld, efter Jung relanserad som "arketypvärlden", anknyter nära till astrologin. Men om detta knystar inte akademiska kurser i filosofi.)
Det är bättre att se det som att astrologin är en gammal kartritning som påminner om naturens ideala ordning men att Världssjälen (kosmos) inte är moralistisk. Varelser begår misstag detta under "usla stjärnomen". Men efter reinkarnationen är en realitet i detta ekonomiska universum, tjänar samma störda himlar också som "öronmärkta" eller reserverade tider så själar som gått vilse får tillåtelse att återfödas för att ta itu med problem.
DN:s intervjuobjekt tycks ha en själ som bär på så smärtsamma minnen av sexuell tortyr (i ett annat liv) att på detta varv risken späds ut genom att sprida ut sig tunt i hoppet att inte alla tre relationerna leder till samma onda öde som kan anas genom att båda de naturliga illgörarna Mars och Saturnus slagit sig samman och underminerar "jag och min ständigt mer ambitiösa expansion i jakt på harmoni med mig själv" - man kan läsa planeterna ur flera perspektiv och locka fram kompletterande tankar: Venus/Jupiter kan också var en flykt FRÅN ett smärtsamt fundament.
Hypnosexperiment utförda av amerikanen Michael Newton har visat att det finns själar som närmast kroniskt fastnar beteendemönster och klärvoajanten Edgar Cayce (också amerikan och kapabel till självhypnos) hävdade att vissa själar, restlöst förlorade, fastnar i ett mönster från liv till liv. (De fördömda!) Cayce hade även den märkliga informationsbilden att själar i detta solsystem "återvinns" på Saturnus (Saturnus/Kronos = kronisk habituering). Saturnus är inte bara Liemannen på Jorden utan tycks också kunna fungera som andevärldens "köttkvarn" där själar mals ner och återvinns i det ekonomiska universum.
Taggen "hbt och naturlagarna" kan återanvändas även för fenomenet polyamori, men det nya i det här inlägget är att avvikelser kan uppstå redan i den supralunära sfären och inte bara är defekter i dna-koderna, representerade av Vatten eller Naturen (gr: physis). Karma refererar faktiskt snarare till egentligt LIV (Eld) än till Vatten, om man minns att husen 1, 5, 9 - associerade till Eld-tecknen - är dharmiska eller karmiska.
Astrologin ger här katolska kyrkan rätt, och dess gamla världsbild har förstås mycket gemensamt med Platonismens två Själar. Det förstod tydligt den nu framlidne prästen Norris Clarke vars "The One and the Many - A Contemporary Thomistic Metaphysics" (2001) bloggaren imponerades av till följd av den knivskarpa och redliga framställningen.
Materialistisk vetenskap, andlig metafysik (maj 2010)
Clarkes boktitel anspelar tydligt på nyplatonisten Plotinos tankar som också påverkar den här bloggens förståelse av astrologin.
(Obs. Maj 2010 var bloggen bara årsgammal. Det är möjligt att det inlägget innehåller tankar som senare putsas eller rättats till.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar