 |
| Hermes/Merkurius, sinnebild för intellektet |
Jag hoppas det inte är hennes tankar i en ny bok om det praktiska förnuftets relation till grekernas Nous (det gudomliga intellektet nämnt med dess latinska namn av Bornemark) som redovisas i en Aftonbladet-recension, utan bokanmälarens egna missuppfattningar. Jag skönjer tydligt den klassiska filosofi kristendomen sög upp och som idag återfinns främst i katolicismen - och som den här bloggen använt för att synliggöra den dolda filosofin i astrologin - i följande harang:
"Bornemark argumenterar för att vår planet tvärtom är full av liv och medvetenhet på olika biologiska nivåer. Mekaniken är inte allt, och också förnuftet rymmer en annan aspekt än ratio, nämligen 'intellectus'. För att ratio och dess mätbarhetsfokus alls ska fungera krävs att någon funderat kring vilka kategorier som är intressanta och relevanta att mäta. Att komma fram till detta kräver fantasi och bedömningar, vilket drivs av passion, nyfikenhet och andra subjektiva faktorer som selektivt fokuserar vårt intresse."
Spontana reservationer:
1. Bornemark kan knappast behöva argumentera för att planeten är fylld av biologiskt liv, då skulle hon vara landets mest tankesvaga filosof! Det recensenten hävdar är självevident.
2. I den genuina filosofi Bornemark tycks vilja redovisa (liksom den här bloggen som fläckvis strött ut pusselbitarna i snart tio år) är "intellectus" alls inte bara ett perspektiv på det biologiska livet (för att söka knyta ihop bokanmälarens fladdriga tanke, från föregående mening till denna).
Tvärtom är Nous/Intellectus inherent i det lägre, världsliga förnuftet men bildar själv en högre ontologisk ordning, bortom planetens biologiska liv. (Även änglar är i Livet, dock att skilja från livet med gement "l".) Antingen bedrar och vanställer Bornemark hela den klassiska traditionen eller också är det bokanmälaren som är så stöpt i Sveriges materialism och biologism att han inte förstår vad filosofen säger!
3. Sedan kommer citatets verkliga pekoral, för att "ratio", det praktiska förnuftet (på denna blogg personifierat som Räknenissen) alls ska fungera, måste någon "fundera över" hur man ska kategoriindela det översvallande rika (lägre) liv sinnena kan registrera - en tankegång på lekskolenivån.
Och på det fadäsen: "funderingarna" över hur att snitta upp den värld man vill mäta förklaras springa ur "fantasi och bedömningar, vilket (sic) drivs av passion..." Jag får lov att stoppa här för bokanmälaren, att det är dennes tankar vi följer är jag tämligen säker på nu, bara staplar ord i resten av meningen.
Det intressanta är alltså att tanken eller förmågan till preliminära funderingar nu fråntas all heder och underordnas det den klassiska filosofin kallade den Irrationella själen, som om den inre föreställningen och "passionen" någonsin producerat något av värde. I citatets avslutning visar det straffa sig att tidigare ha relativiserat Nous/Intellectus och bokanmälaren beskriver just bara ett däggdjurs begränsade kognitiva kapacitet, inte den högre livsformen Människa!
Människan, påminner jag regelbundet om, har det i sig att aktivera sin Rationella Själ och därmed via fritt val återvända till sin gudomliga arvsrätt som intellektuell själ och medvetet verksam på en högre nivå än de sinnesbundna slavarna/djuren och definitivt av en annan art än Räknenissarna.
Det enda vettiga att ta med från Aftonsluddrets bokanmälan är att Räknenissens dominans inom oss tenderar att ta livet av vår värld, dess djurliv och slutligen oss själva. I Sverige är det alla som hävdar "arbetslinjen" i syfte att förbättra statsfinanserna som bär det yttersta ansvaret för den partiella utrotning av mänskligheten som står för dörren.
Kring Bornemarks bok, som presenterad i AB, står också en aura av tröttma (som en språkligt påhittig vän en gång kallade det). Det är trettio år sedan den internationella diskussionen gick hårt åt upplysningsfilosofen Descartes men först nu tar sig en svensk samman att "förklara" och peka ut boven bakom vår mät- och räknehysteri. Ett slående exempel på von Oben-mentaliteten att servera svenska folket urgammal skåpmat medan världen utanför Sverige befinner sig någon helt annanstans i diskussionen.
Visserligen är filosofin ett trögflytande ämne, i Platons akademi kommenterades ännu 700 år senare föregångarens skrifter. Men som jag skrev i Folksjäl, min sannolikt betydligt mer vitala filosofibok för folket har frågan om Descartes redan grundligt tröskats igenom, inte minst genom vetenskapsfilosofen Wolfgang Smith i hans banbrytande bok från 1984 om vetenskapens tomma pretentioner, Cosmos & Transcendence - Breaking Through the Barrier of Scientistic Belief.
Så vitt jag funnit var det denna bok som startade diskussionen om Descartes "skuld" till att vi västerlänningar sjunkit så lågt att Aftonsluddret idag kan publicera en så här suddig bokanmälan i genren populärfilosofi samtidigt som kulturchefen undlåter ens bekräfta boken Folksjäls existens. (Se denna kommentar om mitt dödfödda försök att meddela medierna i säng med förlagshusen om en bok utgiven utanför den protektionistiska cirkel som beskrivits som "jag kliar din rygg om du kliar min".)
Lite senare i sin text visar bokanmälaren att det inte var en enstaka felläsning av Bornemark: "Intellectus är en annan och nödvändig sida av förnuftet som också beaktar och arbetar med subjektiva, situationsspecifika och känslorelaterade storheter, som prövar och ifrågasätter."
Det förefaller vara Bornemark som avviker från den platonska filosofin och degraderar Nous/Intellectus till något inomvärldsligt, något tidsbundet något sataniskt, något mer i Aristoteles anda. Jämför den katolska encyklopedins uppslagsord "intellect" för en tydligare förklaring av vad bokrecensionen försöker säga och dessutom missvisande enligt artikelns första stycke:
”Intellekt…signifierar den högre, andliga, kognitiva kraften i själen. Det är i detta (thomismens) synsätt väckt intellektet till aktivitet genom sinnet men transcenderar det i sitt omfång. Bland intellektets funktioner hittas: uppmärksamhet, konceptionsförmåga, omdöme, resonemang, reflektion och självmedvetenhet.”
Här passar det bra att påminna om astrologins sätt att splittra Merkurius ("intellektet") i två distinkta roller eller ontologiska ordningar. Planeten härskar dels över Tvillingarna, delmängd i Luftelementet, och Jungfrun, delmängd i Jordelementet. Gissa vilket som är det praktiska och därmed gudsfrånvända intellektet, Räknenissen? Det är den merkuriska kapaciteten som via Luft symboliserar att människan har ett stänk av Nous, det gudomliga intellektet inbäddat i sin Rationella Själ och via denna är kapabel till en högre intellektuell verksamhet.
Encyklopedin pekar tydligt mot den luftburna delen snarare än den jordbundna Räknenissen. Den senare är beroende av den diskursiva och mödosamma villoväg som bokanmälaren tidigare knutit till den astrologiska Månens nivå, den sublunära biologiska och av sinnena förslavade varelse som bara kan gapa "empiri" i tid och otid eftersom kontakten med den verkliga skarpa delen av medvetandet saknas, intellektet i dess noetiska aspekt, det intellekt som inte behöver mäta eftersom det står i direkt kontakt med den abstrakta Idévärlden och VET utan ”cogitation” – utan att mödosamt arbeta sig fram till en åsikt medels jordisk logik.
Men Sverige styrs restlöst av dessa trubbiga instrument och uppenbarligen går Bornemark och bokanmälaren dessa Ärkeräknenissaras ärenden. Texten i AB visar en tydlig tendens att mörklägga den knivskarpa gräns mellan Himmel och Jord (metaforisk Luft och Jord) som astrologin och den här bloggen sökt påminna om i strax tio år.
Jag vill utifrån tillståndet i staten Sverige där alla bygger murar och installerar larmsystem och betaldörrar för allt mellan himmel och jord förvarna om att jag snart hör upp med regelbundna uppdateringar av denna blogg. Den har överlevt sitt första välkomnande med flera år. Smal och spretig som bloggen är, skickar jag en varm tanke till dem som faktiskt ännu besöker den och håller den kvar på Bloggportalens icke-kommersiella Humanioralista som Sveriges mest lästa astrologiblogg, trots att dess förenklade hinduiska variant är flera snäpp mer komplex än den västerländska veckotidningsvarianten…
/Siwert
Kredentialer:
- Hermetisk Tvillingascendent (Luft)
- Merkurius som verksamt god ascendenthärskare i Vågen (Luft) i 5e purva punya-huset (god karma införskaffad i tidigare liv)
- Merkurius som horoskopets atma karaka (själens åstundan)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar