"Onda" murveln gör det igen

Förbrödring mellan immigranter
och bofasta i England 1969...

Ibland uppskattar jag AB-journalistens Aagårds skriverier. Minimidefinitionen av ett vänsterperspektiv är dock begreppet solidaritet, som sedan kan vara mer eller mindre väl underbyggt beroende på individens bildningsnivå vilken i sin tur avgör vilken avgörande världsbild man skriver under på.

Som det här inlägget ska illustrera kan det ibland skita sig när det kommer till att fullborda bildningsverket med den krönande stenen på pyramidens topp.

Flera gånger har jag därför funnit mig stirra på texter signerade Aagård som hade mått väl av ett spadtag extra i den historiska myllan. Som årsgamla artikeln där Aagård skrev om vrånga attityder i reggaemusiken efter att förvisso korrekt ha frikänt de brittiska skinnskalarna från rasism - Englands vita underklass och svarta immigranter från Jamaica möttes ju i musiken. Men sedan inte följde upp ämnet tillräckligt för att förstå varför rasism går utmärkt ihop med reggaemusik.

Jag har redan varit inne på den tråden och det räcker med att upprepa illustrationen på omvänd diskriminering. Intressant nog söker skivomslagsartisten mörka textens extrema hat mot vita genom att låta rapparen Prince Jazzbo kicka en färgad man!

Kärvare i Jamaica 1976

Eller också hade tecknaren så låg uppmärksamhet (det mediokra utförandet tyder på det), att han inte märkte vad rapparen faktiskt sjöng och därmed missade en subtilitet i låttiteln.

"Kick bwoy face and mek dem know dem place".

På bredaste patois vänder rapparen den vita slavägarens nedlåtande "bwoy" tillbaka mot den vite mannen. Nästa rad, "Every nigga' is a star out here" gör omslagstecknarens tolkning orimlig.

Så när skribenten hävdar att "ingen kommer någonsin att förstå hur de tänkte," nynazisterna som valde rotregggae som signaturmelodi, får frågetecknen stå för honom själv. Vissa är inte lika intresserade av en noggrann efterforskning som att ta några fakta och låta dem tjäna en egen agenda...

*****

Aagårds senaste hjärnsläpp tar avstamp i ett uttalande från kungen om millenniumtrilogin, är ett intellektuellt haveri som snarare antyder samma tarvlighet som först gjorde mig uppmärksam på hans okunskap om buddhismen i kombination med begabbandet av densamma. På bloggen blev detta till frågan om landets ondaste (i bemärkelsen spotskt illvilliga) journalist lokaliserats.

Som några kanske sett har de senaste dagarna sett en mindre störtflod av horoskop med olika varianter på "dissociationen" - en osynk mellan känslomässig sensibilitet och intellektuell formulering (Vatten/Luft). Ibland verkar bloggen skrivas genom automatisk skrift med braskande rubriker i medierna som enda triggers. I vågor tycks vissa astrologiska "syndrom" dyka upp för att sedan försvinna för en tid. 

Läs gärna Aagårds artikel i AB och notera läsare som påpekar hur mycket mer korrekt Expressen citerat kungen. Aagård använder här den nedriga människans falska citatteknik, dvs. välja bara en del av en utsaga för att känna sig friare att vinkla det fabricerade uttalandet i önskad riktning. 

Det är då "dissociation" i dess sämsta dager, jag har pekat på att de mest moraliskt bankrutta själarna varken uttrycker den här förmågan att ställa känsla mot ord på ett litterärt sätt eller i "crazy komik" utan just bara som lögn och dikt (desinformation). Faktum avsnörs från faktum och det ohederliga psyket inympar sina egna åsikter i dess egen lösliga fabrikation. Det här kan också kallas egenmäktighet - och det "syndromet" är faktiskt också dominant på Aagårds födelsehimmel.

Låt oss titta en andra gång på just Vatten- och Luftelementet i journalistens horoskop. Nu med Månen som substitut för ascendenten (i avsaknad av födelseklockslag).

Chandra lagna-horoskop.
Tvillingarna i 1a gör Solen, Mars och Jupiter
till verksamma illgärningsmän.

*****

Som synes är det sociala utmobbarsyndromet (dissociationen) inte akut. Det finns inga direkta eller implicita samband mellan Skorpionen och Vattumannen. Ett implicit samband som hette duga såg vi i föregående inlägg om den ovarsamma läkaren som slet luftstrupen av en baby. 

I det horoskopet gav redan Solen i Vattumannen och Månen i Skorpionen en lindrig dissociation eller osynk mellan förstånd och känsla (dessa människor jobbar hårt för att kompensera någon form av kognitiv svårighet). Men den implicita kopplingen mellan tecknen såg i att månpsykets disponent Mars befann sig i Vattumannens Luft. Aggressiv mentalitet låg under skorpionkänslorna!

Hos Aagård finns som sagt varken aspekter mellan tecknen eller några implicita samband. Men jag följer här astrologen Charles Carter som bestämt hävdade att tecken i kombinationer (yogas) gav iakttagbara resultat. Och med Månen som substitut för en okänd ascendent kan vi placera planeterna i de tolv husen. 

Här ser man att Aagårds värsta mobbningstendenser (eller risk för att själv bli en socialt utstött paria) ligger i kopplingen mellan sjätte och nionde huset. Sjätte är Fiendens hus och nionde är Religionens hus. 

(Notera, det är utstötningssyndromet - Vattuman/Skorpion - som förbinder husen på elementens typiskt dissociativa sätt och inga direkta planetsaspekter! I indisk astrologi haglar det av märkliga och extremt sammansatta/komplexa yogas som en eller annan klarsynt astrolog identifierat.)

Kungahuset är av hävd religionens främste försvarare (och statschefen väl en gång i tiden "kung av Guds nåde"). Det är här uppenbart att vi har att göra med en omvinkling och maskering av det egna religionshatet som ett extra och helt opåkallat påhopp på drottning Silvia i artikelns slut. Vi andra vet redan från hans sarkasmer om falun gong vid den här tiden förra året att han inte klarar av att tänka rent kring nionde husets frågeställningar.

Okunskapen om vit och svart vänskap inom brittisk reggae var ett annat exempel på att han inte klarar nionde huset - här i dess mer prosaiska betydelse "utlandet".

Nionde husets primära betydelser - högre bildning, vidgat (t.o.m. kosmiskt) medvetande, filosofi och religion - allt detta upplever sluggern i honom som Fienden (sjätte huset) och den här undermedvetna rötan reducerar honom direkt till en ohederlig debattör som praktiserar "dissociation" i bemärkelsen desinformativa vinklar. Det är därför Aagård åtminstone på mig ger ett så ojämnt intryck. Ibland tycker jag han har riktigt bra tankar men inte långt senare tappar han helt koncepterna och framstår som en undermänniska.

Chandra lagna-metoden som placerar Månen i Tvillingarna som ascendent gör Solen, Mars och Jupiter till krafter för ont i horoskopet. Att det just är Solen och Jupiter som utgör kärnan i det generella dissociationssyndromet bekräftar alltså det sagda. "Multipel attestering" är just signalen till en astrolog att ta en enstaka observation på största allvar.

Som jag sade i inlägget om journalisten som inte mäktade sitt uppdrag så kan Vatten och Luft i osynk leda till rena fabler där journalistens uppdrag borde varit faktaförmedling. Aagård skulle överväga att bli författare och sluta inbilla sig att han ens är intresserad av faktaförmedling.

*****

 

Men det allvarliga i horoskopet är naturligtvis - alltjämt - den extremt missprydsamma egenmäktighet som tar avstamp i en "generationsplacering". Saturnus vill makt och myndighet, men åren cirka 1968-71 är utgångspunkten bara egocentreringens Vädur. Det är här en perfekt början för ovederhäftiga utsagor och okunniga missförstånd av den typ Aagård excellerar i. 

Saturnus är också en faktaplanet, objektiv i sin orientering, men Väduren representerar andesjälens koppling till objektivt vetande (kunskap om den kosmiska moralen som människan lärt sig något om genom världsreligionerna). Med Chandra lagna kan vi lokalisera Saturnus till 11e och detta innebär alltså att egenmäktigheten t.o.m. är ett ideal (11e) hos den här skribenten. 

Vi har med andra ord med någon som idealiserar och avsiktligt vanställer fakta enligt sin subjektiva synvinkel! (Här har jag någon gång sagt att konstnärer kan ha behållning av placeringen eftersom de inte behöver ägna sig åt annan historieskrivning än den som börjar med deras egna åsikter och upplevelser.) 

Men att upphöja sin egen subjektivitet till ett ideal, är inte detta samma sak som sjuk narcissism? Jo. Och Saturnus i Väduren anger ett tidsfönster som släpper in själar till Jorden som just har negativt karma i den mest elementära av frågor: sin egen faktiska existens här i världen. Vädursbarnets affirmation "Jag finns!" är med Saturnus i tecknet en hukande, tvivlande fråga: "Har jag alls en röst i det här?" 

Saturnus är ankaret för vissa, hämningen för andra och total kortslutning för några. För dessa individer tycks livsuppgiften ha med att förankra sig i sin egen åsikt, stabiliserar sig i sin subjektivism. Ingen ber dem ännu uppvisa objektivt gott omdöme, som när Saturnus når sitt upphöjda läge i Vågen mittemot. 

Det är synd bara att det svenska samhället självt är så psykologiskt primitivt (Månen i denna subjektivistiskt fixerade Vädur!) att sådana här förskoleelever tillåts öva inför publik - publicerade i medierna. Det sätter en väldigt låg norm och folk som läser invaggas i föreställningen att det duger att låta som en dräng som inte ens klarar att återge ett citat korrekt. Konstigt sen att det låter som själva f*n i tidningarnas kommentarspalter!

*****

Jag använder bloggen som skolbänk. Vedisk astrologi är heltidsstudier under många, många år och jag petar motvilligt på det extremt koncentrationskrävande regelsystemet som bara kunde ha kommit från ett folk av tänkare och filosofer - det indiska. Därför går introduktionen av nya tolkningsregler långsamt.

Men ibland när jag äter en "indier" i kungliga huvudstaden (ja kungliga huvudstaden lär förbli kunglig så länge monarkins motståndare inte når högre än Aagårds slibbigt insinuanta nivå av tarvlighet), under en dylik kryddstark lunch slås jag av hur vakna blickar människor från indiska subkontinenten har. I några fall har jag bokstavligen känt hettan i mitt tredje öga när en indisk servitör uppmärksamt granskat mig. 

Jag utväxlar leenden med vilt främmande människor med mörk hy vilket det aldrig finns någon anledning att göra med surmulna stockholmare. Det finns för övrigt ingen chans till det - alla tittar ner i sina mobiler eller gömmer sig bakom mörka glasögon. Kanske Stockholm eller hela Sverige är en straffkoloni för själar som tvingats ta timeout från den internationella, vidsynta mentaliteten? 

Kanhända har de själar som är svenskar aldrig någonsin, inte i ett enda liv, levt i närheten där olika handelsvägar mötts och kulturer lärt känna varandra. Då får man sådana skeva figurer som Aagård som inte klarar av att undersöka faktaförhållanden innan man börjar ondgöra sig över än det ena, än det andra. 

Den rädda människan ser som bekant spöken på väggen, och eftersom Aagårds Jupiter i Skorpionen indikerar ett så livaktigt undermedvetet (jag har själv samma placering) är det A och O att inte det vakna medvetandet feltolkar sina impulser. Aagård med den kategoriska ism-skaparen Vattumannen är, som bloggen visat, distinkt benägen att hamna i osynk med sina känslor och bygga repressiva ideologier ovanpå det som man inte vill bekanta sig närmare med utan är så nöjd att uppfatta som "fienden".

*****

Jag är fullt beredd att skriva under på tanken att det finns lokala folksjälar och att hela det indiska folket resonerar mot väldigt annorlunda arketyper eller verklighetsformande principer än de som gör svenskarna till ett inbundet pragmatiskt folk som inte orkar eller bryt sig om högre frågor i livet. 

Aagårds dissociativa eller "fuzzy" förhållande till sitt eget högre medvetande (Solen i 9e) kan vara en del av den svenska nationalsjälens egen svaghet. Alla slavar under dålig urskillning tills dess vi i en viljeakt förenar oss med all världens tankar och inte bara de vi själva favoriserar. 

I det attitydskiftet får bli plötsligt åtkomst till en annan kognitiv nivå än den vi hade låst oss inne i under den tid vi bara vara simpla ideologer. Se Fredrik Reinfeldt som ett lika stort misslyckande som Aagård i frågan om att lyckas tänka större än ideologierna. 

Först utanför ideologin ser man plötsligt att vissa tankesystem stämmer bättre med de eviga lagar faktiskt existerar och håller världen på bana. Det är i det läget bodhisattvas återvänder till jorden för att berätta om Vägen och ofta går till historien som religionsgrundare eller reformatorer eller stora filosofer.

*****

Under det tidiga 1900-talet hade västerlandets intelligens sjunkit så lågt att dessa stora själar inte längre kunde presentera de eviga sanningarna (icke-subjektivistiska!) på traditionellt vis. Istället valde de att återfödas som blivande kärnfysiker, och det är den vägen västerlandet återigen har presenterats med alla de gamla sanningarna från religionens och den klassiska filosofins värld. 

De materialistiska vetenskaperna hade emellertid kommit så långt i sina kartritningar att de främsta kvantfysikerna tvingades presentera mystikerns urgamla sanningar på en skådad abstraktionsnivå. Därför har ett gigantiskt glapp till den tomma massan av västerlänningar, materialistiska gudlösa och utan kunskap nog att förstå vilken revolution av världsbilden de stora kvantfysikerna, de som följde efter Einstein, har åstadkommit.

Vi är "andliga energivarelser" - precis som New Age-rörelsen hävdar och som religionerna alltid påstått. Barnpsykologen Joseph Chilton Pearce bjöd på de här suggestiva illustrationerna i "The Biology of Transcendence" (2002):

"Datorprojektion av hjärtats (elektromagnetiska) torus"

Klicka för läsbarhet

Den nya fysiken har bjudit på så många gåtor att det är uppenbart att också den bygger på samma bakomliggande arketyper eller verklighetsformande principer som en gång filosofi och religion. 

Det är därför jag misstänker att den svenska folksjälen är sammansatt av tillräckligt många varelser för att göra en skillnad vilka aldrig varit födda på platser där kulturen hettat till. I det här dränglandet blir därför verklighetsbeskrivningen kriminellt simpel: inhemska ungdomar tycks gruppera sig mot invandrade svenskar här och var. Västerskribenter föraktar religion genom att vara skandalöst ensidigt pålästa. Hur imbecillt har ett land blivit när sådana strukturer träder i förgrunden. Vad är det för arketyper eller verklighetsformande principer? 

Jo, bloggen har hittat några av dem, i horoskop för främlingsfientliga. Inte i vart och ett, men som en statistiskt signifikant trend. Svenskar resonerar mot en överton i tillräcklig mängd för att göra en skillnad - och de formativa grundprinciperna (se Platon eller Kant) tar sig förvrängda, degraderade uttryck.

Märkligt nog innehåller inte svenska nationalhoroskopet dessa symboler men statsminister Reinfeldt horoskop har dem, båda två. Jag tänker inte upprepa dessa zodiaktecken här, jag känner mig halvt som en mobbare själv som råkat avtäcka sidor av astrologin som inte var allmänt kända tidigare.