Upphöjd Saturnus men utan full vision

Bloggens nyintroducerade Chandra lagna-metod, att använda Månen som ascendent när klockslaget är okänt, kan invagga i falska tankar om att ha full koll på horoskopet. Marknadskapitalisten Jonas Milton, som nyligen förespråkade frysta löner i tio år och en ökad segregering eller fler pinnar i lönestegen är ett exempel på det. Bloggaren Jinge ger bakgrunden.

Även om Månen är klart mer preciserad än Solen och möjligheten att använda de tolv husen för ytterligare information redan har givit intressanta resultat, slogs jag av tanken att det horoskop som Chandra lagna tecknar dock gäller under dryga två dygn och att varje dygn ser tolv ascendenter turas om. 

Och den vediska läran om att planeter ändrar sin verksamma natur beroende på vilket tecken som stiger i öster borde strikt talat inte användas utan JÄTTESTORA BRASKLAPPAR att det bara är en chans på tolv att månascendenthoroskopet ger planeternas korrekta verksamma natur.

Ta den här kapitalisten Milton. På ett mycket allmänt plan borde han äga förmågan till sann rättrådighet. Saturnus är upphöjd i Vågens tecken, tecknet som alltid ser till både sin egen och partnerns bästa, allt för endräktens (Venus) skull.

Men Saturnus upphöjelse ligger på himmelen under hela 2½ år och kriminella lär födas även under den här tiden. (Intressant nog har bloggen hittat en förhöjd kriminalitet under den antisaturniska Jupiter-principen under dess passage genom Vågen.)

Det behövs således fler indikationer än bara en "generationsplacering" för att kunna tala om en rättrådig individ. Att Milton vill fördjupa klasskillnaderna i samhället genom att introducera ännu fler pinnar på den lönemässiga karriärstegen och låta nybörjarna börja ännu lägre ner, är inte rättrådighet.

Detta hade kanske läran om planeternas verksamma natur kunnat avslöja, om vi bara varit säkra på födelsetimman. Som saken nu står ger ett månhoroskop Månen i Vattumannen som förstahus. Saturnus (och pengarnas Venus) är därmed verksamma välgörare. Dvs, inte bara mattas Saturnus roll som naturlig illgärningsman av genom upphöjelsen i Vågen, dess härskarskap över det första huset understryker att ledarskap i med tonvikt på restriktion och KONTROLL är en gåva hos den här mannen som kan tjäna honom.

Och nog förefaller detta stämma, vi talar om en vd, en människa som har lyckats i sin egen karriärutveckling. Men nog känner man igen Saturnus grundton: han vill lösa problem genom att sänka ingångslönerna och ge individerna ett större antal steg upp mot de lönelägen de som börjar i botten ändå aldrig kommer att nå eftersom denne vd ytterst designat sitt tankesystem för att få in mer lågavlönad arbetskraft till sina verksamheter. 

Milton fungerar bara som ett av hydrans många huvuden, som ett av Rovkapitalismens flera språkrör ger han samma falska modell som inte tjänar samhället utan bara de som lyckats klättra upp den "säkra sidan". Dessa onda kapitalister arbetar aktivt med människors otrygghetskänslor och motiverar folk utifrån ovärdiga motivationsgrunder hämtade från en nidbild av djungelns villkor.

Det är alltid tråkigt att hitta en upphöjd Saturnus i Vågen som inte hittat fram till sin korrekta valör i människans konkreta tankar och uttryck.

Varför har det här livsödet kollapsat på en egoistisk nivå som ligger lägre än vad den STORA FORMEN SATURNUS anger från Vågen?

Svaret är enkelt. Vårt kosmos tecknade via Saturnus i Vågen en noblare nivå än den här individen var mogen för. Solen har ännu inte nått Vågen utan verkar från den privategoistiska profitjägaren Jungfrun. Och eftersom det är Jungfruns härskare Merkurius som står för det skarpa intellektet som splittrar upp en situation i en mängd små detaljer, förstår vi varför Rovkapitalismens tjänare vill introducera fler separata små trappsteg i löneutvecklingen. 

Jungfrun, kan man ur visst perspektiv anse, förstör helheten genom att hellre fokusera på skillnader. Därför är inte Jungfrun chefen utan handräckaren eller tjänaren. Chefen är Lejonet som via sin Sol ser den stora Gestalten (ja, ÄR den Stora Gestalten). Sedan delegerar Lejonet det praktiska arbetet till nästa tecken, Jungfrun, som genom sitt verktyg Merkurius delar upp visionen i logiska smådelar och förverkligar Visionen i praktiken.

Men direktören är "bakvänd" - han är själv en av dem som åstundar att splittra eller fragmentera. Det enda lejonlika i honom är en fullständigt hämninglös drift att nå pengar och lyxig komfort: Mars och Venus i Lejonet skapar ett hett libido, men den här kombinationen är sannerligen inte i sig detsamma som en Sol i Lejonet.

Det som började som en nobel och rättrådig indikation från Saturnus har nu ramlat två nivåer. Från Jungfruns jakt på egen vinning och sedan ännu ett steg ner till Lejonets vilja att dominera - fast här bara som en känslomässig dragning till välstånd.

Någonstans stämmer den bild som en analys utifrån en månascendent ger, för uppenbarligen är Saturnus på direktörens sida. Han har en upphöjd förmåga att balansera och bringa olika delar i samklang. Problemet bara är att han är en självisk människa och han använder sin saturniska förmåga för att gynna sin egen position och dem i samma sits som honom.

Och detta visar sig genom att Vattumanascendenten, som etablerats via Månen, ger den paradoxala effekten att Månen blir en verksam illgörare!

Så även om tiden som sådan bjuder på en nobel och rättrådig Saturnus i upphöjt läge, förmår inte Månen i Vattumannen att höra en sådan ädel lära om perfekt balans mellan människor (minimal åtskillnad i lönelägen). Hans själ är en källa till ond eftersom Månen - hans eget psyke - är en kanal till ont.

Och Månen är per definition den viktigaste planeten i horoskopet i rollen som "ascendent" och därmed förstahusplacerad. Hans förstahusego "hör" inte sin egen herre, den upphöjda Saturnus, fastän båda faktorerna ligger i Luftelementet.

Är detta verkligen en rimlig tolkning?

Låt oss titta på de andra planeternas verksamma natur. För Vattumanascendenten är Månen, Mars och Jupiter verksamma illgärningsmän, kanaler genom vilka problem kan strömma in i individens liv (och tankevärld).

Eftersom Mars står konjunkt med Venus, påverkar pengarnas planet negativt av illgärningsmannen och det blir en råare och mer rovdjursliknande syn på Lejonets överdåd. Penga- och balansplaneten Venus blir mer fixerad vid Lejonets egen individualistiska prakt. Att sätta Lejonet i vd-roller är alltid ett vågspel eftersom detta dock är tecknet där deras egen individualism är viktigast för dem!

Den andra planeten med kopplingar till pengar är Jupiter, och den är alltså också en verksam illgärningsman för dem med Vattumanascendent. 

Därför blir frågan hur mycket gott den upphöjda Saturnus egentligen gör när den disponerar över ett personligt sinnelag (Månen) som själv är böjt åt det onda och den saturniska antitesen Jupiter också är det, medan den upphöjda Saturnus själv är disponerad av en Venus som är skadad av den individualistiska illgärningsmannen Mars.

Lägg till det att Solen "bara" står i egennyttans Jungfru och dessutom i ett ondskefullt dussthana-hus (det åttonde för korruption och mörker).

Hur mycket återstår nu av den rättrådighet som så högsint tecknas av Saturnus i universums utkant. Visualiserar vi en själs resa in i vårt solsystem blir det bara sämre och sämre ju närmare sitt individuella kroppshölje (Vattumannen) som vi kommer. 

Med det här vindlande resonemanget har bloggen vandrat en lång väg från de första månadernas simplistiska bloggande där allt som var Eld och Luft flaggades som "kreativt" och underförstått bra. Här är då ett sinnelag (Månen) med klar dragning åt det onda och som står under stark påverkan från ett ohämmat pengahungrigt och lyxtrånande Lejon av sämsta sort. Intelligensen (Solen) är skadad och orienterad mot materiella ting.

Så här ser Hydrans språkrör ut. Ett av horoskopen som Djävulen talar genom, Djävulen som härskar genom att söndra. Inte för inte är Merkurius tradition motsägelsefull. Merkurius är intelligens, logik och kommunikation, men den är också missbruket av intelligensen. Den är en "skimmer" som i rollen av köpman gör sig en egen vinst på det den var satt att bara förmedla. Det är skillnaden på Merkurius i direkt Luft (Tvillingarna) och Merkurius i Jordelementet.

I det senare läget som vi ser hos Jungfru-direktören vet Saturnus - jordägaren - hur att pressa mer vinst ur sina åkrar. Han styckar bara upp landet till ännu fler men mindre åkerlotter som var och en ger arbetarna mindre skördar. Han förslavar alltfler statare i hans hans monetära samhällssystem. Lurar folk att tro att det här är det enda samhällssystem som finns. Så många jordlotter finns det nu i vd:ns vision att han - som redan sitter i toppen på en pyramid - tryggt kan räkna med att inga som börjar i botten någonsin kommer att kunna hota hans position.

Saturnus må verka upphöjd i Vågen, men den baserar sig i det här horoskopet på en Venus som attackeras av en ond Måne och en ond Mars. Helt klart blir inte en planet immun bara för att den upphöjts. Den samlade mängden iakttagelser avgör vad den egentligen håller på med.

Den här vd:n kommer förr eller senare att återfödas till jorden som en fattig slav, var så säker. Då kommer han att förstå. Men inte nu. Social kompetens kan ta tusentals år att nå. Få vet vad den upphöjda Saturnus i Vågen representerar: genuin acceptans av varje människa som ens egen jämlike i alla avseenden. Den som äger den visionen bygger inte system som ökar skillnader mellan människorna, hur mycket det än stämmer att individer på den fysiska nivån uppvisar en enorm spridning i alla avseenden.