Sveriges sämsta journalist?

Ett nytt kapitel i bloggens lågintensiva bevakning av kvällstidningsskribenterna och deras förehavanden. 

Antimonarkistiska Aftonbladet måste ha gjort en av sina sämsta rekryteringar på en tid i Mattias Sandberg, vars sökta försök att ställa kungen mot väggen till att börja med är en ren plankning. Lars Ragnar Forssberg har redan dygnet innan publicerats på Newsmill. Exakt samma upplägg: "Jag brukar vara tolerant bla bla, men nu får det väl ändå vara någon ordning på torpet". Det är bara det att Forssberg klarade av att genomföra idén, det gör inte AB:s skribent som vi ska se.

Idéstölden gör att jag känner mig rätt säker på födelsen inträffade med psyket/Månen i Kräftan (fram till c 15.00). Kräftor är väldigt ofta plagiatörer särskilt om deras läskpappersliknande psyke luktar för mycket på Jordelementet. De suger åt sig idéer nästan ordagrant och Kräftans fertilitet föder sedan avkomma som inte skiljer sig mycket från förlagan...

Har Saturnus fuffens för sig i horoskopet med mycket Kräfta kan man nästan vara säker på en slags copycat-mentalitet för Saturnus indikerar under störning "slaveri under former", dvs. en slags traditionalism som är rätt för att bryta sig loss och vara helt unik.

Kräftan är också den ansiktslösa massans tecken vilket ger populism. Detsamma gäller också starkt lunära människor för den delen också. Se den här bloggens understundom simplistiska politiserande (Månen Luft i första huset).

Men det är något särskilt när Månen i Vatten börjar föra väsen, för det är lågt, riktigt lågt. Sentimentalt, hysteriskt - aldrig riktigt tajt. Ett grumlat psyke skriker högt och gällt som för att dölja den bristfälliga analysen och avsaknaden av riktiga argument.

Sällan blir det dock så uselt som när den här skribenten utgår från det metaforiska bladet för munnen och i slutklämmen gastar högt och gällt: "nu måste [kungen] ... ta det där förbannade bladet från munnen och få slut på dramat."

Men vad har någonsin talesättet gjort någon något för när? Det här var banne mig den uslaste artikel jag läst på länge. Sandberg borde personligen skriva till kungen och be om ursäkt för att han är en så trolös undersåte och för att han blev ett sånt avskräde till populistisk skränhals i sitt liv. Lova att göra bättring och kanske mocka stallarna åt kungen några år i underdånig botgöring.

Den som läser artikeln ska se hur väl den störande fullmånen på astrokartan märks i texten. Den här skeva och gapiga populismen alternerar med ett von Oben-perspektiv som utger sig för att vara den stora och präktiga moralisten med mandat att smiska kungen på fingrarna. Det är en löjeväckande text.

Så här ser horoskopet ut, och substitutascendenten (Chandra lagna) ger här ett ytterligt tänkvärt resultat i fråga om journalistens brist på intellektuell kvalitet.

Färglagda områden påminner om egenmäktigheten, som jag just kommenterade som artikelns "high and mighty" tonläge, fast helt underminerat av den pöbellika grundtonen.

Det stora problemet är konjunktionen i kritiska Jungfrun mellan de två illgärningsmännen Mars (omoral/agg) och Saturnus (formalism/snålhet - även avund). Det här är helt enkelt inte någon bra intellektualitet och i Chandra lagna-horoskopet attackerar Mars (med censurmyndigheten Saturnus) i första hand tionde huset för högt uppsatta personer. 

Det är naturligtvis en slump att kung Carl-Gustaf råkar ha en autentisk Kräftascendent så att hans "upphöjda" Sol i Väduren faktiskt ockuperar 10e huset för härskare och hamnar mitt i skottgluggen för det här horoskopets halvkvävda (Saturnus) aggression (Mars). För den här tretton-på-dussinetskribenten spelar måltavlan naturligtvis ingen roll.

Hade vi inte haft monarki hade den här typen av mentalitet hittat någon annan snäppet ovan honom själv på samhällsstegen att fegt och bakvänt gasta på - till exempel genom att puckat gorma på ett oskyldigt talesätt!

Jag försöker ha hjärtat åt vänster eftersom solidaritet är en god tanke, men det är svårt när man hittar fullständigt förryckta människor som tror sig stå för klartänkthet.

Horoskopet är ett bra exempel på Jungfrun som Lejonets fiende, på den gemena undersåten som stjäl kungens matsilver så fort husets herre tittar bort. Solen disponerad av den här misären i månhoroskopets tredje hus indikerar en egenmäktig lögnare från underklassen.

Notera att Lejonet (den arketypiska konungens tecken) skrider åt höger likt sin härskare Solen, medan Jungfrun rör sig åt vänster, vart tecken i enlighet med sin polära tillhörighet. Lejonet är positivt medan Jungfrun är negativt polariserad. Och den som går åt vänster är sinister (en fiende till solkungen) enligt det ålderdomliga resonemanget. Jag repriserade tankarna om sinister/dexter i inlägget om ökade boendeklyftor. 

Avvikelserna från de här gamla konceptionerna vid praktiskt horoskopställande är förstås otaliga. Men just i journalistens horoskop finns inget som talar mot den låga Jordens agg mot den höga Elden. Samtidigt är agget så kväst av Saturnus (i rollen av världsligt, freudianskt överjag?) att hela attacken rann ut i slutknorren.

*****

Not. Chandra lagna används i Indien men då för att studera ett komplett horoskop ur perspektiv av sinnelaget. I indiska analyser tittar man på livsområden (husen) både med start vid den vanliga ascendenten (som saknas i det här fallet), med Månen som avstampspunkt och även med Solen som en särskild solascendent. Bloggen har nyligen börjat använda månascendenten istället för rent solära horoskop för hela dygnet i fråga. Det är en fattig ersättning för ett födelsedatum med klockslag, men ger ändå lite mer kött på benen.