Kräftan som revirets rollmask

Ett inlägg från sena januari som blev liggande några veckor...

John "Face Off" Travolta - 

Kräftan som Persona/ascendent

I ett tidigare inlägg om skådespelaren Steve Martin (nytt fönster) öppnades ämnet "Kräftan som ascendenttecken". Funderingarna kring komikern fick mig att genomsöka cirka 950 celebritetshoroskop efter dem där Kräftan var i stigande vid födelsen.

Av 284 skådespelare hittade jag nedanstående 38 (notera att systrarna Ashley och Mary-Kate föddes närapå samtidigt). Överrepresentationen av skådespelare i det här lilla datasetet beror delvis på mitt subjektiva urval som i sin tur kanske har att göra med att yrkesgruppen är överexponerad i medierna. Detta har emellertid ingenting med mitt lilla fynd att göra.

Vid slumpmässig fördelning borde vart zodiaktecken rymma 8% av skådisarna. Att Kräftan dragit till sig hela 13% är en markant topp! De 38 rollmaskerna i Kräftan är därmed 62% över den förväntade jämna fördelningen vilket antyder att det ligger något i att "lunatiker" - mångalna fantasimänniskor - faktiskt dras mot ett yrke där de får ta in en rollfigur i sin fantasi och "agera ut den"!

Den franske statistikern Michel Gauquelin blev känd för sin "mars-effekt", som trots bråk och kontroverser till sist tycks ha blivit erkänd. Under hans granskningar av planeterna och olika yrkesgrupper upptäckte han ett samband mellan Månen och författarskap, vilket förstås är ett annat område där föreställningsförmågan är A och O.

• Al Pacino
• Angelina Jolie
• Ashley & Mary-Kate Olsen
• Barbara Bach
• Britt Ekland
• Chris Farley
• Christopher Reeve
• Emmanuelle Béart
• Eric Idle
• Faye Dunaway
• Jack Nicholson
• James Woods
• Jean Reno
• Jeff Goldblum
• Jeremy Irons
• John Hurt
• John Travolta
• Johnny Depp
• Kate Hudson
• Katie Holmes
• Lauren Bacall
• Lauren Hutton
• Marilyn Monroe
• Matthew Perry
• Meryl Streep
• Michael Palin
• Patricia Arquette
• Robert Downey Jr
• Roger Moore
• Steve Martin
• Steve McQueen
• Steven Seagal
• Tim Robbins
• Tobey Maguire
• Tony Curtis
• Ursula Andress
• Yves Montand

Det är påfallande att många av de här figurerna stämmer in på den överkompensation jag noterade i det tidigare inlägget.

Kräftan förklarar skenbart varför John Travolta i mina ögon alltid haft ett så garderat och hämmat utspel. Egentligen är han usel som skådis, men i vissa roller fungerar det. Men hans hämmade register skulle jag i än högre grad vilja tillskriva fullmånen mellan Månen i Lejonet och Solen i Vattumannen.

Därför kan den stelhet åtminstone jag upplever inte till ringa del tillskrivas båda Ljusens placering i fasta eller rigida tecken (Tamas guna)! Minns hur det han egentligen gör bäst är att se laddad och sammanbiten ut! Eller skratta och låta kroppen "kontrollerat skaka". Det bär de fixerade tecknen emot att släppa koreografi/kontroll. Kanske är det därför Solen i Lejonet tycks gravitera mot "tunga" roller.

I fallet Roger Moore kan man nog mer se en Kräftascendent som bidragande till rollspelet: han är nog den Bond som sett skärrad ut mest av alla och i varje actionscen! Vad han som actionskådis gjorde var egentligen bara att gestalta Kräftans "alarmerade" uttryck - just då den kopplar på sitt försvarsläge. Hans horoskop är inte särskilt "tufft" i övrigt heller med en Sol i Jungfrun och Kräftascendenten behärskad av en Måne i Oxen. Notera Oxens loja och avslappnade tonläge i hans Bond-tolkning.

För andra exempel på Kräftan som spelar tuff, hård och t.o.m. ond för att skydda sitt sårbara (eller redan sårade) inre, kan man hitta någon bättre än Jack Nicholson? Först som åldrande skådis började han visa tecken på mänsklighet, t.ex. som den emotionellt rubbade ("lunatiske") författaren i "As Good As It Gets".

I filmen "The Shining" gav han väl det klassiska exemplet på ett psyke (Månen/Kräftan) som blir alltmer derangerat pga isolationen i det vinterstängda hotellet. Kräftans arketyp dök där upp i säsongsarbetet som vaktmästare - att tillse den stängda/slutna byggnaden. Kräftan som tillslutna eller skyddade boytor. Men som sjukdomen cancer visar, kan celler korrumperas från insidan. Detta är då en somatisk variant på "mångalenskapen".

John Hurt, karaktärsskådespelaren, har ansetts "svår" att ha att göra med under inspelningar. Med det avses förmodligen nyckfullhet - Kräftor varierar med Månen och kan ena dagen vara öppna och förbindliga och nästa helt inne i något "patologiserande" som de måste leva ut...

James Woods überhårda framtoning med blixtsnabba skymtar av sårbarhet i blicken, är typiskt en Kräfta i nästan ständigt försvarsläge. Överkompensation igen!

De män som inte överkompenserar är istället mjuka och tramsiga: jag noterar direkt Matthew Perry från "Vänner" och Monty Python-medlemmarna Eric Idle och Michael Palin var båda pladdriga och godmodiga typer (till skillnad från John Cleese, som ofta valde översittarroller).

Se t.ex. hur Palin hade rollen som djurrättsaktivist i både "En fisk som heter Wanda" och i filmen därefter, den där John Cleese var föreståndare på ett zoo (tror den hette "Vilda djur"). Här syns tydligt Kräftan som naturens egen protektionistiska instinkt.

Vad om kvinnor med Kräftascendenten?

Ursula Andress klassiska entré vid havsbandet med en kvinnlig snäcka i handen i första Bondfilmen, Dr No (1962), är bara så uppenbart Kräftan. Minns hennes nästan parodiskt sårbara rollgestalt med det ekivoka namnet (det första i en lång rad i Bond-serien), Honey Ryder!

Kräftans arketyp styrde totalt den rollen, och Andress har i filmomröstningar kommit att bli en av filmhistoriens större ikoner som gestaltare av den urtypiska femininiteten. Andress soltecken var passande nog Fiskarna, medan Månen stod i den objektiva konkretiseringens tecken Stenbocken - Månen "bestrålade" alltså åskådliggörande hennes Kräftascendent!¹

Få biologiska kvinnor i kroppen är ens i närheten av det som genom hela historien kallats femininitet. Feministrörelsen har helt enkelt kapat ett begrepp och använder det falskeligen i helt andra syften än den kosmiska principen avser med Kvinnlighet. Ordet har förlorat sin kosmisk-psykiska hemvist och misshandlas av fallna själar.

Att även hitta Marilyn Monroe som urtypen för Kvinna - men bara enligt den sideriska zodiaken - säger egentligen allt. Och Lauren Bacall och hennes äktenskap med Humphrey Bogart tillhör också en av de kvinnliga livsöden som blivit större än verkligheten. Hon gör verkligen också anspråk på att vara den kvintessentiella kvinnan (vid sin hjältemodiga makes sida).

Ingen av Sveriges två stora bidrag till "Kvinnan" inom filmen (och de bidragen är verkligen stora!) har någon kontakt med Kräftans tecken. Men lustigt nog har både Greta Garbo och Ingrid Bergman Månen i Väduren, ett tecken jag många gånger kommenterat för dess förmåga att sticka ut från mängden (kanske t.o.m. ha som ambition att armbåga sig fram i kön...).

En senare generations största ikon för det urkvinnliga, Angelina Jolie, kommer förstås under Kräftan som stigande tecken. Hon kompletterar dessutom modersprincipens tecken med den moderna, politiskt korrekta trendigheten: hon agerar ut idén om en "global mamma" genom att samla upp ett lagom antal olyckligt lottade barn i olika hudfärger.

Det är naturligtvis lätt patetiskt, men man ser hur Kräftans urbild eller arketyp verkar genom psyket på dessa människor, och ikonerna sätter på så sätt andra psykopatologiserande människor i rörelse enligt principen att "lika barn leka bäst".

Är det då inte godhet, detta värnande om livet? Jo, men inte en bättre inställning än zodiakens övriga elva "grundattityder". Kräftans månande om det fysiska livet skulle sakna mening om "hon" inte hade några busar att vara rädd för!

Zodiaken är ett nollsummespel utan egentliga hjältar eller skurkar, men eftersom varje människa bara agerar ut ett litet utsnitt ur hela zodiaken blir vi lobbyister allihopa - språkrör för det vi "råkat födas som den här gången". Från det att man börjar genomskåda den här kosmiska löpande band-verkstaden som spottar ur sig miljoner människor som likt zombies "agerar ut" sitt eget lilla urval motiv, blir man genast mindre benägen att rusa ut och vifta vilt med vilken partiflagga som helst. Här finns större gåtor att upptäcka än politik och genderkrig.

Men det tycks vara det egna födelsehoroskopet avslöjar vilka frågor man är redo att möta. Det finns dock ett Öde och en mening att man blivit just den man är, och att man i detta liv har vissa zodiaktecken att "knäcka" och lära sig genomskåda.

Tillägg

Jag tog ett sista stickprov på en kvinnlig aktris från listan, Emmanuelle Béart, och här slog Kräftan till med full kraft igen. Wikipedia säger inte mycket eftersom hon inte blev något stort namn, men följande är häpnadsväckande tydligt: Béart sparkades från en uppgift som UNICEF-ambassadör sedan hon ockuperat en kyrka i Paris i en aktion för papperslösa invandrare.

Här syns då besattheten av Kräftans (modersgestaltens) protektionistiska motiv. Det ser ut som om hon upplevde den enstaka punktinsatsen som mer angelägen än det goda hon kunde utföra över lite längre tid som ambassadör!

För mig ser det ut som korttänkt, impressionistisk mångalenskap, men Kräftan är dock ett tecken i lidelsens (passionens) kvalitet, Rajas. Med samma lidelse som en Våg (Luft) skulle predika omdöme och utvärdering skulle en Kräfta "stänga till" och bli okontaktbar för förnuftsargument i sin primitiva instinkt att värna.

Med tanke på Kräftan som "livets början och slut" (de två portarna), noterar jag också att hon lämnades ensam 2003 efter att hennes sambo begått självmord. Lika gåtfullt vacker som hon blivit (Venus stiger i öster, precis som hos Angelina Jolie), lika svårbedömd blir hon då man vidgar blicken och ser att Venus MED Solen vid ascendenten är en omaka kombination (Solen och Venus ger narcissism men stöter ytterst sett bort varandra), samtidigt som gränsdragaren, formförlänaren men också liemannen Saturnus opponerar sig i väster.

Det är möjligt att Solen/Saturnus i detta fall berättar något om en stadigvarande partners (7e huset) "life expectancy", men det framkastar jag bara som en hypotes. I den kompletta bilden måste man förstås också ta hänsyn till i vilken planetär cykel (dasha/dasa) Béart befann sig vid tiden för självmordet, och hur den planeten ifråga mådde i hennes födelsehoroskop.²


_____

1. Jag har f.ö. sett flera tecken på att kvinnor med Månen i Stenbocken "fryser" i sin kvinnlighet och så att säga blir kopior på det som passerar för "rätt kvinnlig rollgestalt" i deras samtid och sociala miljö. Detta är helt i linje med Månen i just detta tecken.

Många gånger är det trista livsöden som stannar på nivån "utvikningsbrud" - att ha innerlighetens planet (Månen) styvmoderligt placerad i det formalistiska Saturnustecknet kan tyda på en tendens att betrakta den egna kvinnligheten som ett instrument, en "pryl" att sälja för att uppnå ett annat mål: status, kändisskap eller vadhelst. Inlägget Stenbocken som glamour tar upp ett fall av den typen medan artisten Kate Bush stod för Mån-Stenbockens allra bästa sida: formsäkerheten.

Se också Coldplay-musikern Chris Martin för ett misstänkt fall av den här speciella sortens ytlighet men notera hur förvärldsligandet där äger rum på ett "spegelvänt sätt" - i Kräftans tecken!

2. Jag står i valet och kvalet om att överhuvudtaget övergå till det indiska prognossystemet efter att med den mäktige astrologen Charles Carter förtvivlats över den västerländska astrologins osäkra resultat vid prognosställande. Frågor om NÄR i tiden ting tänkt sig tima, spelar inte längre någon större roll, och det är paradoxalt detta Saturnus/Kronos - Tidens herre - söker lära oss!

Böcker som kritiserar västastrologins metoder men ändå inte kommer från skeptikernas hörn, hör man för övrigt inte ofta om. Men jag lyckades hitta ett gammalt sönderfallande exemplar av Carters "Symbolic Directions in Modern Astrology - American Edition" (1947) på ett nätantikvariat. Där sökte han introducera vissa indiska metoder för prognosarbete, synbarligen utan större framgång.

Kyrkans nya äktenskapssyn - uppföljning

I Norrköping, meddelar DN, skrev ett homosexuellt par i januari svensk kyrkohistoria genom landets första samkönade äktenskap i den nya avkristnade kyrkan.

Avkristnad, eftersom följande var Jesus och den judiska esséerrörelsens syn på äktenskapet:

"Alla kan inte tillägna sig detta [celibatet? de stränga äktenskapslagarna som krävde livslång trohet mot sin heterosexuella partner?], utan bara de som fått den gåvan.

Det finns sådana som är utan kön från födseln [hermafroditer] och sådana som av människor har berövats sitt kön och sådana som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets skull [celibatmunkar].

Den som kan må tillägna sig detta."

Matteusevangeliet, 19:11-12

(För en diskussion av det här stycket, se "Jesus som queer" på min andra blogg, Ockulta ögat.)

Horoskopet över Kyrkomötets beslut att viga samkönade individer kan, kommenterat, studeras här (nytt fönster). För jämförelsen mellan horoskopen för beslutet och dess förstlingsfrukt räcker det emellertid att visa båda himlarna intill varandra.

Några aspekter utelämnade ur horoskop 2
för en enklare och tydligare presentation.

Födelsetid för det andra är bara en intelligent gissning, vilket är viktigt hålla i åtanke för det mesta av det som följer. Men det finns goda skäl för att anta att äktenskapet välsignades mellan cirka elva och tolv eftersom Oxen, tecknet för den individuella kroppens jordiska eller sinnliga kärlek då steg över Norrköpings östra horisont. Detta placerar per automatik den av Mars behärskade Skorpionen i det sjunde äktenskapshuset vilket på ett intressant sätt kontrasterar med tidpunkten då beslutet om homoäktenskap togs i den stigande Skorpionens tecken.

I övrigt överlåter jag åt landets få (?) kvalificerade symboltydare att själva se hur horoskop nummer 2 utgör en logisk fortsättning på berättelsen som startade på himmel nummer 1.

Efter att Svenska kyrkan nu har avsagt sig sin traditionella syn på äktenskapet mellan man och kvinna som en välsignelse av sexualiteten i syfte att frambringa avkomma (se tidigare inlägg för en analys av den totalt sterila himmel 1), följer nu logiskt himmel 2, där Jordelementet indikerar fullständig ofruktsamhet (nycklar: förhållandena mellan Mars, Venus och inte minst karga Saturnus i avkommans femte hus).

Enligt Platon var det bara Jordelementet som saknade förmåga att stiga uppåt och förvandlas eller förädlas. Det som fallit till botten förblir där. Lagt kort ligger. Här finns inte längre någon responsitivitet till högre former. Jord är död fysikalitet, utan informerande ande.

För Jord gäller således inte längre Nya testamentets löfte om att anden ger liv. Bloggen har, i allmänna psykologiska termer, ofta återvänt till den intrapsykiska kamp och otillfredsställelse som uppstår då Jord tvärnekar Elden inflytande, genomlysning eller förädling av perspektiven.

Den tröga Jorden motsvarar en slags bokstavstro inte sällan av reaktionärt slag, dess teser är föråldrade redan medan kriget för dem utkämpas! I rent fysiska vetenskaper kan dessa kämpar emellertid prestera mycket, se horoskopet för Stephen Hawking - men ytterst sett misslyckas de ändå. Hawking lyckades aldrig skapa en unifierad fältteori, och fälttänkandet är inte ens sista skriet inom fysiken längre...

Anden är villig men köttet är verkligen en låg medvetenhetsnivå med stor tröghet.

Platon talade här om en tredje själ, den vegetativa själen, som egentligen bara engagerar sig i njutning/lidande-dikotomin.¹

Förhållandet mellan den själ (Månen) i potentiellt andliga (Eld) Väduren dess disponent Mars, suboptimal i Kräftan för biologisk drift (Vatten), med flera komplikationer - inte minst det trotsiga egenmäktighetskomplexet (Stenbock + Vädur) och framgångens Jupiter i 10e huset för prestation i världen, omvittnar att något har hänt här jämfört med horoskopet för lagstiftandet.

Horoskop nummer 2 beskriver via Jupiter i tionde - en filosofi av ett visst slag - en seger för denna, men, om man ser till horoskopet generellt, en seger med ett högt pris. Det nionde huset för filosofi är helt materialistiskt här, och Saturnus understryker också att äktenskapet bara är mellan två döda kött, det är inte giltigt ur himmelens perspektiv.

Därmed är den logiska överensstämmelsen mellan de båda horoskopen perfekt. Jupiter på denna himmel är bara en mänsklig tankeprodukt utan sanktion från högre nivå. Tvärtom har själen (Månen) och vad av ande (Eld, insikt, sann intuition) kan ha funnits i situationen (frågan, ämnet), nu offrats (tolfte huset för bristande världsligt genomslag).

Detta är alltså kyrkans horoskop och inte de två spelbrickor som blev först ut på den omskrivna planen. De två köttsliga kropparna med den tankeförmåga de nu besitter, är säsongsblomster, men de inneboende andesjälarna kommer att återvända till jorden igen. Men om dessa handlade inte detta inlägg.

*****

För ett inlägg om den ursprungliga kristendomens astrologiska praxis (redan innan rörelsen lagt sig till med det nya namnet "kristendom"), se inlägget Andesjälen som stjärna i skyn. Jesus sade i polemik mot andra rörelser i Palestina, "Himlens utseende kan ni tyda [för att spå morgondagens väder], men men inte tecknen för tiderna!" (Matt 16:3)

Här kan tilläggas att Enoks bok som kyrkan, förutom den koptiska grenen, sedermera förbjöd, harmonierar med Platon som också såg vår eviga andevarelse som fallen från stjärnbilderna. Det vill säga, vi liknas i vårt faktiska tillstånd vid härskare, grekiskans archoi. Och i ett bibelställe frågar sig Jesus förvånat om åhörarna aldrig hört talas om att vi egentligen är gudar...

Kristendomen hade emellertid avfallit från sin grundare (och inkarnerade gud) inte mindre än sin idéhistoria långt före Svenska kyrkans senaste avvikelse, och det är inte att förvåna sig att vi hittar horoskop som ovanstående.

Ett udda men intressant horoskop är detta, för dagen då en viktig bok om esséerna inköptes. Horoskopet visar tydligt en önskan att kontrollera driftslivet, och liknar faktiskt en smula ovanstående nummer 2. Stoff för reflektion.

"Boktydningen" är ett exempel, kan man säga, på Jesus påbud att lära känna tecknen för tiderna. Ja, Jesus lärde ut många ting som inte finns dokumenterade i kristendomens kanon. Hur vet jag det? Fråga dig det.


_____

1. Se t.ex. den lunära sidan i horoskopet för Sverige, ett land fullständigt förfallet i sitt ältande av frågor om kroppen. När en människa inte har något annat än prat om enbart det kroppsliga verktygets förnimmelser och grad av välmående, då är syndafallet djupt! Den sekulära människan är ett lidande djur och inget mer, oturligen utrustad med tankeförmåga vilken ursprungligen var henne given för att höja sig bortom djurriket.

Stenbocken som offer för glamour

Ögnar rubriker i tidningarnas slaskavdelning igen, och får syn ännu ett "tretton-på-dussinet"-offer för den ytlighetskultur MTV skänkte västvärldens ungdom. När en 23-åring (från amerikanska MTV) säger, "Jag ville blir vackrast på utsidan och insidan. Det är en del av att vara popstjärna" (AB), då vet man att något halkat på efterkälken. Kommentaren matchar bättre en elvaårings mentalitet.

Så, mest i studiesyfte, hur ser en födelsehimmel där alla vettiga värderingar kortslutit sig, och där uppenbarligen "skönhet på insidan" bara är munnens tomma pladder, en kliché Heidi Montag lärt in för att "det är vad man ska säga"?

Rent tekniskt saknas inte starka placeringar - se bara:

Solen hemma i härskarläge i estradörens Lejon. Född att svassa framför kameror eller publik.

Lyckoplaneten Jupiter opponerar Solen och visar att hon kommer att älskas av folket (Vattumannen) och vinna en stor bas för sitt sololirande som Lejoninna.

Merkurius i Jungfrun är en stark placering som bör ge en bra frasering och logik, men ofta överpetighet och en kritisk och självkritisk ådra.

Venus, skönhetsgudinnan, är hemma i sitt idealistiska tecken Vågen och växer sig tusenfalt starkare eftersom expansionsfaktorn Jupiter får skönhetsfrågorna att växa - kanske bortom all rim och reson? När jag tittade på vad Heidi var känd för var det svårt att hitta någon information bortom allt prat om hennes många plastikoperationer!

Så långt styrkorna, men sedan börjar bekymren...

Den starka och sceniska Solen i Lejonet mottar en vidrig attack från negationens och vedersakandets tecken Skorpionen. Häri ligger den formmedvetna och väldigt "plastiga" Saturnus. Kvinnan hatar ju sin uppenbarelse!

Skorpion (natt, död) och Lejon (dag, liv) i den här spänningen ger en dramadrottning som mycket väl kan sakna förmåga att se nyanser. Kombinera nu detta med hennes våldsamt uppförstorade Venus i esteticerande Vågen!

Mars står i Skytten, en intensiv placering som vill förändring och framför allt vill ha mer av allt. Skytten är ett av de jupiteriska tecknen och därför till sin natur expansionslystet. Men som illgärningsman och olycksbringare är det väl om Mars inte bråkar alltför mycket med omgivningarna. Här kastar den sitt onda öga med den norra månnoden, drakhuvudet eller Rahu.

Redan i sig skildras Rahu som en girig Jupiter som tappat kontrollen, och här blir den ett kritiskt inslag eftersom den är "naturligt ond", precis som Mars som hetsar upp den. Demonen står i det andra jupiteriska tecknet Fiskarna så att vi mellan Eld och Vatten har en fullständigt okontrollerbar vilja att komma någonstans eller expandera. Den här omåttligheten ("sensationalism" i kubik) disponeras nu av Jupiter och den såg vi nyss rikta ett fokus mot skönhetens Venus.

Förstå hur fixerad den här människan är på sitt utseende! Venus är planeten som får ta trycket från alla dessa överdrifter på andra ställen på himlen.

Det är nu hög tid att titta på nyckeln till hela hennes problem: Psyket.

Månen (sinnelag, psyke) befinner sig en av sina klenare positioner i zodiaken: i Stenbocken, ett världsligt och extremt formmedvetet tecken som ofta har svårt att hitta någon kontakt med sig själv. Månen i Stenbocken måste se sig genom sina objektiva meriter ("status") för att "känna" att hon existerar. Hon kan bli en människa som tillbringar en evighet framför spegeln, sminkande sig och konstruerande sin "officiella roll".

I det här fallet är Heidis döda själ skriven över hela himmelen, för disponenten till detta ytliga och prestigesökande psyke understryker att det bara råder mörker på insidan: det är Saturnus i Skorpionen som bekräftar den negativa grundbilden hon har av sig själv. Och det var ju samma Saturnus vi alldeles nyss såg skapa en krampaktighet och konstgjordhet i sin blockerande aspekt till den sceniska Solen.

Okej, Saturnus och skönhetsdyrkan (Venus) dominerar. Var såg den återvändande bloggbesökaren senast detta? Ja, inte minst hos förra miss Universum, Yvonne Ryding! Där gav jag fina betyg för himlen, men det var för att hon hade en harmoni med sina känslor (Månen i härskarläge i Kräftan). Den stackars Heidi har Månen i motsatt läge och kan bara nå känslorna genom att manipulera sin yta!

Ordet psykopater blev ett utslitet modeord för åratal sedan, men här är ett horoskop som kan betraktas som ett harmlöst psykopathoroskop. Allt är bara show och förställning. Kvinnan är värdig sin arbetsgivare, MTV! En kanal som drar ner unga människor i ruttet tänkande och extremt banala cirklar.

(Det känns som det här en kanal för romerska slavar, människor som bara har kroppen som sitt mål i livet, slavar så låga att de aldrig kommer att släppas fram till de områden där man tränar tankelivet. Så fångar en civilisation upp alla de människor som redan är utpetade, de som inte var destinerade att skapa något gott eller stort.)

Som jag sagt i några andra fall förstör ibland Saturnus intelligensen när den tar tag i Solen, inte i alla fall, men uppenbarligen i detta. Merkurius i kritiska Jungfrun tappar sikte på skogen för den irriterar sig på varenda litet träd, och det plastikoperation efter operation. Detta är alltså baserat på lågt IQ! I Sverige är alla lika begåvade och väldigt jämlika - det säger kanske något om hur korkade vi egentligen är...

Det finns inte mycket man kan göra när en människa fastnat så totalt i yttre former och inte intelligensen räcker hela vägen. Den inre människan (själen, förmågan till reflektion) är i det här läget helt död, och horoskopet beskriver mer än zombie än någonting annat.

Horoskopet ska få bli bloggens "standardmodell" av någon som verkligen behöver psykologisk vägledning - terapi. Tv- och filmbranschen är full av sådana här plastleenden som helt tappat bort sig. Och ofta i deras horoskop hittar man den världsliga ambitionens Saturnus som en nyckelaktör och Jupiter som ger smak på framgång.


PS. Den brittiske astrologen Charles Carter hade en klar idé redan i teorin om hur kombinationer av olika zodiaktecken borde bete sig. Och hans tankar stämmer häpnadsväckande väl - fast han använde den tropiska zodiaken som den här bloggen lämnat till förmån för den äldre och psykologiskt mer rättvisande sideriska. (Förklaringen kan ha varit att han studerade många historiska, äldre horoskop - innan den årliga förskjutningen mellan den "verkliga" zodiaken och vår tropiska zodiak hunnit bli så genant märkbar som nu.)

Om kombinationen av Stenbocken och Skorpionen (så oerhört viktig för Heidi), noterade han fixeringen vid den yttre stilen (sök på ordet "dandy" i googlesök här ovan för mer i frågan om STIL):

Scorpio/Capricorn would seem to the the ideal basis for a diplomatist or courtier, for there would be plenty of ability to use speech to dissemble thought, and probably also a liking for details of court-demeanour. Edward VII represents this type well and also was punctilious over matters of court-ritual, military uniforms, and similar trivialities. Goethe spent much time on court functions and ceremonial and he has this pair represented not indeed by aspect, but by Saturn rising in Scorpio and the ruler Mars i Capricorn.

Charles Carter - Essays on the Foundations of Astrology (1947. s. 101)

OS-guldets astrologiska morfologi

(Foto från DN)

Förra helgen visade Charlotte Kalla att hon är ett av de stora svenska medaljhoppen inför OS i Vancouver. Själv bryr hon sig inte så mycket om kraven utifrån. Hon har fullt upp med sina egna.

Så skrev DN i november förra året, och Kallas krigare är verkligen inte riktad utåt utan helt och hållet in i de egna själsdjupen! Mars i Kräftan.

I kombination med den ärosökande Solen (det slitsamma dagjobbet under den stekande solen) i zodiakens introverta Vattenelement (Kräftan), är bilden ganska bra av de tävlingsmänniskor som brukar beskriva att de tävlar mot sig själva.

Som Kräfta blir tecknets härskare Månen därför disponent över två eldiga (självhävdande) planeter - fast här bara i den inre fantasin. Hur fungerar då Månen (sinnelaget)?

Här uppstår problemet att Månen byter tecken runt kl 15.00. Men med visst empiriskt stöd (nytt fönster) för att celebriteter "väljer" en födelse före lunch, satsar jag på att detta är det robusta, ja nästan pansarvagnslika Månen i Oxen, hellre än en extremt mental Måne i Tvillingarna.

Undertecknad har den senare och formligen hatar fysisk ansträngning. Men när jag tänker på det solitära slitet i ett skidspår, stämmer verkligen en fysisk och jordnära Månen i Oxen perfekt! Ett annat argument för Oxen är att detta är matintagets tecken och den orala människan. Och vad gjorde Kalla? Bet i medaljen! :-)

Märk också att en Måne i Oxen skulle opponeras av Saturnus, "det hårda arbetets" planet, som i de allra flesta fall drar mot fysikalism. Saturnus kopplad till det inre sinnets Måne understryker en andra gång att kvinnan internaliserat höga krav på sig själv, den världsliga prestationens Saturnus har krupit in i själen (Månen). Både Sol och Måne talar snarlika språk!

Men sinnelaget i lokomotiv-lunkande Oxen har i sin tur någon som drar i trådarna. Oxens härskare Venus. Skönhetsgudinnan står för allmän smidighet och här kombineras hon på ett ypperligt sett med den mobila Merkurius i starkt härskarläge i rörliga tecknet Tvillingarna. Under det fysiskt lagda Ox-psyket gömmer sig alltså ändå en böjelse för "merkurial" rörlighet (Tvillingarna är alltid ute på färd), men Månen visar att sinnet tyr sig mot fysisk utlevelse snarare än mental. Visst är det här prima indikationer för idrott!

Vid första påseendet ser himlen helt urblåst ut - nog för att det indiska planetsystemet är sparsamt, men här har vi enbart sinnet som spänner sig mot prestationens Saturnus och inget annat. Inte ens en välsignelse från lyckoplaneten Jupiter mot någon annan.

Här skulle födelsetiden säkerligen avslöja att Jupiter i allra högsta grad är en prominent planet, men inte via aspekt utan via placeringen i ett betydelsefullt hus (livssektor). Föddes det flera barn i Sverige den här dagen var det med all säkerhet Charlotte Kallas timma som representerade den mest gynnsamma Jupiter-placeringen på himlavalvet.

DN, SvD om Kallas seger.

Nobelpristagare i 2D och 3D

Mötte nederländske Nobelpristagaren i fysik Gerardus 't Hoofts namn i en beskrivning av den suggestiva tanken att vi och vår omvärld är platta pappersdockor skrivna på ett tvådimensionellt plan. Bara i vår föreställning visualiserar vi en tredimensionell verklighet - "rymden är djuup". Avstånd och perspektiv - och naturligtvis tiden - ingår inte i den information som är kodad i 2D. Dessa är effekter av "presentationsskiktet" - vår upplevelse av att leva och vara med om saker.

Dette overraskende resultat – at informationskapacitet afhænger af overfladeareal [ytans areal] – har en naturlig forklaring, hvis det holografiske princip (foreslået i 1993 af nobelpristager Gerard ’t Hooft fra University of Utrecht i Nederlandene og udviklet nærmere af Susskind) er sandt.

I hverdagens verden er et hologram en særlig slags fotografi, der frembringer et fuldt tredimensional billede, når det belyses på den rigtige måde. Al informationen, der beskriver 3-D scenen, er indkodet i mønstret af lyse og mørke områder på det todimensionale stykke film, klar til at blive gendannet.

Det holografiske princip forfægter, at en analog til denne visuelle magi gælder for den fulde fysiske beskrivelse af ethvert system, der besætter et 3-D område: det foreslår, at en anden fysisk teori, som kun er defineret på 2-D grænsen af området beskriver 3-D fysikken fuldstændigt.

Hvis et 3-D system kan beskrives fuldt ud af en fysisk teori, der alene virker på dets 2-D grænse, ville man forvente, at systemets informationsindhold ikke oversteg informationsindholdet af beskrivelsen på grænsen.

http://universer.dk/hologram.htm

Horoskopet för den teoretiske fysikern innehåller en underhållande detalj som direkt för tankarna till hur den tvådimensionella degen jäser och får volym. Se om du ser var denna komplexa interaktion ligger inbäddad:

 

Ett horoskop som verkligen beskriver en panna i djupa veck givet dess massiva tonvikt på de merkuriala (logiska) tecknen Tvillingarna och Jungfrun och det tecken som genom sin härskare Månen symboliserar reflektion eller själslighet. (Och minns filosofen Herakleitos som sade att själen bara har en enda dimension: djupet eller fördjupandet.) 

Det är, som jag ser det, Kräftans tecken, hemmets och rumslighetens (rymdens) tecken, eller dess härskare Månen, som i kombination med den merkuriala principen beskriver hur "information" eller "instruktioner" i en logisk 2D-värld "översätts" och blir till den illusoriska föreställningen om en 3D-värld som består av bredd, höjd och djup. 

I djupet återfinner vi förstås Herakleitos själsdimension! För att sedan totalt trilla dit på den här låtsasföreställningen ("livets teater") behöver vi sedan bara addera tidsrörelsen, som återigen påminner oss om att Merkurius är i ständig (intellektuell) rörelse och binder samman olika punkter. Antikens astrologer tycks ha namngivit de flesta byggbitar vi alltjämt använder oss av i vårt byggande...

Men själva teatern är förstås en lägre nivå av verklighet där logiken blåses upp till 3D-fantasier. Detta är då Månens domän, den sublunära domänen, som paradoxalt nog också är vårt eget inre sinne.

Studera noga den ömsesidiga receptionen mellan den tvådimensionella logikens Merkurius och den "tredimensionaliserande" Månen, och hur Nobelpristagarens intellektuella sinnelag är supermaximerat via den filosofiska Jupiter. Den här avundsvärda intellektualiteten såg vi senast hos den märklige filosofen och matematikern C.S. Peirce (där emellertid själva Solen i Lejonet indikerar en ännu vassare intelligens än Hoofts, där "bara" impulsplaneten Mars ockuperar Solens/intelligensens eget tecken).

 

Den till danska översatte fysikern Jacob D. Bekenstein går sedan längre i sitt resonemang än jag kan följa (anti-de Sitters rumtid) då jag inte är fysiskt bevandrad. I en mer omfattande mappning av astrologin mot fysikerns teori måste givetvis Kronos/Saturnus beaktas, men det här är i vilket fall ett utkast till tanken att det vi tror är våra egna tankar och teorier är arketypiskt determinerade.

Exkurs. Notera dock en suggestiv öppning här: i Bekensteins  presentation av ett holografiskt universum är tiden en aspekt av den projicerade 4D-yta som vår upplevda verklighet utgör och som har den femte dimensionen som avsändare. Är det en slump att Saturnus likaledes befattar sig med tingen yta i tiden och i astrologin alltid haft en biton av artificialitet? Saturnus symboliserar inträdet i temporalitet, i Maya, den illusoriska verkligheten! Det går att gå mycket djupare med dessa ting! Obs. Reservation för att jag här använder "femte dimensionen" på ett otillbörligt sätt jämför med artikelns anti de-Sitter 5D-universum!

Jag har inte sett någon uppgift om nederländarens privata filosofiska och/eller religiösa hemvist, men på den här nivån av intellekt håller jag det extremt otroligt att någon kan vara agnostiker eller ateist. 

Människor som, där jag bara börjat ana ett och annat, fullt ut fattat att universum har ett underliggande informationsskikt, har gått långt bortom de inskränkta mentaliteter som tror det är människan själv som tänker ut modeller (minns den medeltida nominaliestriden). 

Istället är det tvärtom, som begreppsrealisterna alltid hävdat. Det är vi som är de modellerade tråddockorna i denna föreställning som till att börja med äger rum i vår inre fantasi (lokalisering). Pastor Berkeley och före honom många andra stora filosofer hade rätt: dessa våra föreställningar upplevs som egna, men egentligen är vi helt transparenta tankar i Guds medvetande. Det är bara vår egocentricitet som fått oss att tappa känslan för att vi är öppna varelser och del i något bortom oss själva.

För en annan tänkare i Tvillingarnas tecken som också, sitt eget soltecken troget, utgår från INFORMATION, se inlägget om informationsfilosofen Bob Doyle. För Tvillingarna som desinformation, se den snarlika men något störda himmelen hos VoF-medlemmen Hans Isaksson.

Hyliker och Humanist

Den i alla avseenden sämsta artikel jag läst på Newsmill, om kristna kyrkans domsöndag, var författad av Humanisternas vice ordförande Bratt. I princip klippte och klistrade han bara ur Gamla testamentet och tillade några snusförnuftiga och menlösa kommentarer. Reaktionen i kommentarfältet uteblev inte, mannens literalistiska läsningar och feltolkningar var genanta!

Ingen ska bli dömd pga sitt horoskop, men likväl måste det för Bratts födelsedygn redovisas eftersom det helt och hållet uppfyller de kriterier man kan förvänta sig av en talanglös materialist. I mina goda stunder påminner jag mig att jag själv var en sådan för inte ens tusen år sedan, och att själen ibland väljer liv helt utan andlighet för att jobba på...ja, vad det nu är för uppdrag den satt sig.

När man ser att så katastrofalt begränsat horoskop som Bratts är det därför viktigt att minnas att vi inte personangriper utan bara talar om en tillfällig i skepnad i tiden. Hans eviga natur är okränkbar och gudomlig, men hans roll i tiden kan mycket väl vara den av en djävul, eller i det här fallet, en av de falska ljusspridare som lägre makter skickar.

Det som är förnuft för en Humanist är för en uppvaknad individ bara ännu en bifurkation i det själens syndafall som till sist leder den till en födelse där bara halva verkligheten finns representerad. Det livet försökte Platon beskriva med sin kända grottliknelse.

Här saknas både ande (Eld) och intellektualitet (Luft), precis som i det horoskop jag på ganska god grund valde som tecknet för "Upplysningsmänniskan", det sämst informerade släkte som någonsin gått på jordens yta.

 

Det här är ett så oinspirerat ögonblick i Tidsandens transformation att inget behöver sägas. Jag säger bara: Solen konjunkt Saturnus i JORD och ett sinne som glupar efter världsligt-sinnliga upplevelser i Kräftan! Harmlöst kan tyckas, men heller inte särskilt ambitiöst...

Pröva etiketter som "materialism" och dylikt till höger. Den "sataniska principen" är heller inte fel, fastän strikt talat himmelen saknar aktiveringen av både Oxe och Skorpion.

I termer av "bara köttslig människa", är Jord + Vatten förvisso en rätt flegmatisk typ, vänlig men våldsamt uppknuten till "aktualiteter" för att ha något att säga. Hon producerar väldigt lite inifrån sin ande eftersom hon av någon anledning valt att inkarnera som människa totalt avskuren från andevärlden. De två negativa elementen är helt och hållet orienterade mot "denna världen" - syndafallet ner i sub-lunaritet pågår för fullt. Det vet Bratt tydligen någonstans eftersom han valde det ämne han valde för Newsmill-artikeln...

PS. Notera att det här horoskopet i fin stil fortsätter den Jord resp. Jord- och Vatten-trend hos Humanisterna jag nyligen noterade i "En liten guppy (om agnosticism)".

*****

Utöver horoskopet för Franska revolutionen minns jag bara de här som totalt negativt polariserade:

Den obegåvade löjtnanten (en massmördare)

(Hans) Fexeus som hyliker
  

VoF:s medlemskader, källa till outsinlig förundran

(Ett längre inlägg, cirka 6 A4-sidor.)

En bloggbesökares värdefulla länktips till en välmeriterad medicinsk professor med tydlig blick för det åsiktsmakeri och faktiskt, personförföljelse ("årets förvillare"), som driver föreningen för vetenskap och folkbildning, ledde mig till en debatt som ägde rum i Svensk Läkartidning 2008.

Sven Ove Hansson [f.d. ordf. VoF] har enorma svårigheter att förstå att vetenskap och andlighet äger rum på skilda spelplaner. En bok kan vara andlig, historisk, juridisk, skönlitterär, andlig etc. Varje typ av framställning måste bedömas efter sina egna kriterier.

Den som läser en bok med titeln Klara svar från andevärlden måste begripa att det är en andlig och inte en vetenskaplig publikation. Det gör inte Sven Ove Hansson. Han menar att den medicinske professorn måste komma upp i ljuset även när han sysslar med helt annan sorts litteratur. Det är förvånande att en filosof ger uttryck för ett så begränsat tänkande.

Robert Hahn i (opublicerad) slutreplik till debatten i SL.

En granskning av horoskopen för ledande röster inom VoF i historia och nutid ger bara en provkarta på mänsklighetens eviga tillkortakommanden. I sig är detta inte mer än stickprov som avslöjar samma sjaskighet som också kan hittas via skvallerpress eller andra källor för dem som studerar fenomenet människan astrologiskt - vilket med all tydlighet Platons akademi under dess nyplatoniska fas gjorde.

Sådan kunskap serverar sig emellertid inte själv i ett sekulärt land som Sverige, och när vetenskapshistoria skrivs här brukar den tvättas och snyggas till. Vilken förvärldsligad förnuftsdåre vill luta sig mot lärofäder som faktiskt hävdade astrologins realitet och att planeterna inverkade på människans sundhet?

Och med människa menas förstås hennes själ i dess upprepade transformationer eller reinkarnationer i en fysisk kropp. Astrologin har alltid engagerat sig i de bakomliggande arketyper Platon i dialogen "Timaeus" kallade "Det Sammalunda" men vars verklighet påverkades av "Det Annorlunda". Begreppen syftar på zodiakkretsen och dess medsols rörelse under ett jordiskt dygn respektive de sju planetkretsarna som gick "annorlunda", dvs progressivt rörde sig motsols genom zodiaken.

Jämför latinets dexter och sinister, och den folkliga förgrovningen att vänsterhänthet skulle ha något illavarslande över sig. Tudelningen går tillbaka på perioder då filosofin, likt den gnostisk-kristna rörelsen (som egentligen bottnade i den genuina judiska urkristendomen) såg med misstanke om inte rent av vanmakt på de sju planeternas degraderande inverkan på den mänskliga själen. Vi märktes redan före vår födelse, redan i "sjunkandet" genom de sju sfärerna och inträdet i ett moderliv. Läs bildspråket rätt.

Akosmism blev resultatet och kyrkan som redan blivit vän med makten och världen ("Rom") kände sig nödsakad att bannlysa en så utpräglad bortomvärldslig lära.

Platon identifierade själens hemmahörighet med archoi - de axiomatiska första principerna som fixstjärnorna minner oss om. Människans andesjäl är en unik form underströk Plotinus (i kontrast till t.ex. buddhismens förnekande av ett beständig individuell essens).

Strävan inom platonismen var mot individens personliga excellens, och studerar man gloslistan "Definitioner" i Platons samlade verk, 180 begrepp (några upprepas), kan man inte annat än sörja det mänsklighetens bottenskrap väst idag huserar. Den går att bocka av de platonistiska "psykologiska" termerna en efter en och finna att dagens bigotta scientister inom VoF knappt är värdiga att kallas människor.

Detta kan de förstås ursäkta sig med, genom att hänvisa till att deras världsbild inte godtar några objektivt bindande moraliska utsagor. Men det gör dem inte ringare ur den storslagna antika människans perspektiv. Vi är långt inne i mörkrets tidsålder nu, minner den indiska yuga-läran.

*****

I fallet Hansson kan astrologin ganska tydligt ringa in de problem av allmänmänsklig karaktär som Hahn sätter fingret på. Alla individer föds naturligtvis inte med inskränkt literalism och litterär insensibilitet, men i det här horoskopet finns en mall som mött förr där dessa kognitiva blindfläckar varit för handen.

Hahn säger, "Min sammanfattning av denna debatt med VoF är att föreningens främsta företrädare tycks vara oförmögna till att acceptera kritik. Den respons man möter är ett felfinneri kring enstaka ord. Man fastnar i detaljer istället för att se helheter."

Låt oss börja med felfinnandets tecken, den eviga korrekturläsaren Jungfrun. Vi får här full utdelningen direkt, för det är denna arketyp som bereder Hansson hans problem!

Den merkurialt precisa Jungfrun är nu i sig inte problemet - exakt tänkande har väl aldrig skadat någon? Inte för inte är Merkurius "upphöjd" i sitt eget negativt polariserade tecken - dragningen neråt mot fysikalism och praktikalitet. Vi såg Jungfrun spela en nyckelroll i horoskopet för just pragmatismens fader, C.S. Peirce (nytt fönster)!

Men det är astrologins två "naturliga illgärningsmän" och deras sinistra ockupation av tecknet som ger oss en degraderad version av den mätande och vägande och definierande Jungfrun! Hur väl Platons enkla ledtrådar om zodiaken som den korrekta verkligheten och det planetära systemet som ett fallet och imperfekt system bekräftas på en enda gång. Vi är på rätt spår!

Märk också hur underligt en ny trend rapidsnabbt tog form på bloggen vartefter bigotta scientister började granskas, som ett rent stickspår sedan jag börjat nysta i guppyfiskens upptäckare i det här inlägget. Inte bara hittade jag Månen i Jungfrun hos tre av Humanisternas mest namnkunniga språkrör och den fullfjädrade axeln mellan kaostecknet Fiskarna och "preciseraren" Jungfrun hos andra i medlemskadern, nu ges via Hansson, professor i vetenskapsfilosofi och tekniker, ytterligare belägg för att Jordelementet i sanning är de exakta vetenskapernas hemvist. Hur förhatlig är inte den där Fiskarna, irrationell, odefinierad och skrämmande gränslös!

Bristen på födelsetid förhindrar i just det här fallet varje försök till djuplodning. Redan klockan 11.00 på förmiddagen lämnar psyket (Månen) Vattumannens tecken (Luft) och slår sig samman med den starkt placerade Jupiter, hemma i härskarläge i just det "hotfulla" Vattentecknet Fiskarna. Varför vänner att exakt ordning ("vetenskap") fruktar Vatten är för att detta har makten att erodera Jord. Astrologin kan aldrig vara en strikt vetenskap för den kräver andligt-själsliga fakulteter och det är just det artistiska sinnelaget, förmågan att placera utsagor i rätt kategori, som Robert Hahn noterade fullständigt saknas hos den närsynte teknikern.

Det är m.a.o. ord ungefär samma sannnolikhet att hitta ett psyke eller sinne som "går igång" på Vattumannens arketyp som ett som svarar på Fiskarna, och resultaten är helt olika. Därför bör en närmare analys baserad på det astrologiska regelsystemet kunna avslöja vilken Måne vi har att göra med.

Men vi är inte färdiga med missförhållandena i Jungfrun än! Vilket sinnelaget än är, så ligger som sagt fixeringen vid ENBART matematiskt exakta och mätbara realiteter (positivism) som det kognitiva handikappet vid den här individens födelse. Mars är brinnande för sin egen sak, Saturnus iskallt begränsande och auktoritativt hävdande objektiviteten ("denna världens herre"), naturvetenskapens egen härskare!

Men vad ger dessa två sammantaget och med hänsyn till den redan mikroskopiskt sönderanalyserande fallenheten hos värdtecknet? Jo, militant och fanatisk fokusering på atomära mätvärden och en totalt brist på förmåga att se större perspektiv, med mindre Sol eller Måne kompenserar för den här intellektuella inskränktheten.

Månen är en joker som sagt, och Solen i Skorpionen gör absolut ingenting för att förbättra förmågan att se stora gestalter. Som Skorpion är dess dygd negativ, den försvarar till sista blodsdroppen hot mot dess säkerhet, och i det här fallet är Skorpionens härskare Mars en del av problemet! Solens defensiva, mörkande - ja, t.o.m. mördande tendenser - fjärrstyrs inifrån Jungfruns närsynta värld, där Saturnus lära om en objektiv verklighet i ett Jordtecken har en förnämlig jordmån och grogrund.

Jag har faktiskt sällan sett en så attackerad Sol som här, Mars och Saturnus har förbundit sig och via Saturnus 60-gradersvinkel drabbas därför Solen av en attack från sin egen disponent, samtidigt som jag i fallet Nils-Petter Sundgren i avrundningen påminde om att Saturnus och Solen, när allt är sagt och gjort, är varandras bittra fiender. Saturnus, formalisering och Solen, andevarelsen, verkar inte i samma ontologiska ordning. Saturniern blir lämnad kvar åt döden (den spatio-temporala verkligheten), medan Solen (som platshållare för andesjälen) lever och lyser vidare. Ja den har alltid levt och lyst.

Kan i detta fall verkligen den expansiva Jupiter mittöver i det gåtfulla och ofta mystiska Fiskarnas tecken vara något annat än ett hot och en fiende? Jupiter i Fiskarna är en perfekt bild för religion och mysticism mot vilken en fallen själ som bara tror på det han kan hantera med sin miniräknare måste värja sig bestämt! Jupiter i Fiskarna, sitt starka hemmaläge till trots, korrumperas pga strålningen från de två onda och blir en sjuk filosofiplanet. När sedan denna Jupiter kastar sitt "välvilliga" öga framåt i zodiaken och vitaliserar Solen i Skorpionen (Vatten), är det redan en mäktigt obalanserad filosofi som den solära naturen torgför!

Här måste återigen astronomen och matematikern Jacques Vallee nämnas, för det ovanliga att en människa med samma axel mellan Jungfrun (matematisk exakthet/mental kontroll) och Fiskarna (icke-kontroll) likväl är positiv till det övernaturliga (eller rättare, multidimensionella) och bejakade både parapsykologins rön och UFO-fenomenet som genuint.

Men vilket kvalitetsskillnad det är att jämfört med Hanssons degraderade Jupiter hos den franske vetenskapsmannen hitta en Sol i exakta Jungfrun direkt bestrålad av Jupiter i Fiskarna. Här är perfekt intelligens och ett intresse att i vitögat (Solen) möta vad än av mysterier som Jupiter i Fiskarna är redo att trolla fram för den vetenskapligt och kunskapsälskande människan! Notera också hans intellekt (Merkurius) hemma och upphöjd i Jungfrun. Dessa är tecken på en oerhörd intelligens och förmåga att spänna över kaotiskt stora områden (Fiskarna) och reducera dem till begriplighet (Jungfrun).

Vallees himmel är på den här punkten helt "ren" - den beskriver äkta vetenskap till skillnad från den attitydmässiga och intellektuella korruption som rådde på himmelen då Hanssons andesjäl valde att ta gestalt i rumtiden. Den svenske positivistens födelseögonblick röjer kanske inte hans andliga signatur, men väl att han kom tillbaka till jorden med kraftfulla personliga problem.

Om dessa kunde vi kanske sett mer om bara Månens position varit känd. Som det faller sig har redan tillräckligt mycket av himmelens allmänna status tecknats för att vi ska förstå att psyket har problem under den här tiden, vare sig det tecknas som saturniskt (Månen i Vattumannen) eller jupiteriskt (Månen i Fiskarna). För ett psyke disponerat av materialism och trånaden efter objektiv exakthet (Saturnus) leder oss rakt tillbaka till det distorderade perspektivet i Jungfrun, oförmågan att hantera stora gestalter eller multidimensionella perspektiv, och en födelse under en Mån-Fisk är ett lika stort haveri eftersom psyket nu direkt exponeras för den illvilja som grasserar i Jungfrun - och nu blir megaförstärkt!

Tar man bort professorstitlar och ev. specialistkunskaper och bara ser till det mänskliga råmaterialet, tecknar himmelen en nära nog sociopatisk kontrolldåre. Notera att en födelse före 11.00 också skulle ge ett akut hat mot oliktänkande och en vilja att aktivt tysta dem. Jag talar alltså om Solen i Skorpionen (aktivitet) baserad på psyket i Vattumannen, eller det sociala utstötningssyndromet, mobbaren som vi sett så många fall av på bloggen.

Här visar redan facit att VoF är en hemvist för mobbare ("årets förvillare") så det finns faktorer som talar för en födelse tidigt på dygnet. Detta skulle i så fall öppna mot ett antal vedervärdiga horoskop som passerat revy, t.ex. Usama bin Laden som jag gav hederstiteln "übermobbare" i det här inlägget.

Även med ett sinnelag bortom Vattumannens (Saturnus) jurisdiktion, kvarstår problemet med utstötningssyndromets arttypiska intolerans, för den mäkta okontrollerade demonen Rahu befann sig 1951 i tecknet.

Att nå en professur indikerar förstås intelligens, och här är det Jupiters generiska bidrag till Solen via sin aspekt. Likväl gör attacken mot Jupiter (filosofi, högre medvetenhet, den platonska "intuitionen"/"intelligensen") från den aggressiva och trasiga Jungfrun på denna himmel att etiketten "intelligens" och t.o.m. den sparsamt använda "emotionell intelligens" (Vattenelementet) här utelämnas.

Säkerligen finns säkerligen många fullt fungerande livsområden i professorns liv, Venus i Vågen hjälper säkert upp i kontakten med likasinnade. Men den här granskningen har rört astrologins sätt att skildra litterär insensitivitet och låsningar i literalism, med mera.

*****

Födelsehoroskopet för bokrecensenten Robert Hahn, som gav upphov till replikskiftena i Läkartidningen, ska också granskas vid ett senare tillfälle.

Se även studier av VoF-medlemmarna Aija Sadurskis och Hans 'Garvarn' Isaksson.

Jag vill här upprepa: mänskligheten är ETT VÄSEN. Vi vandrar alla genom mer och mindre upplysta liv. Kanhända är VoF-medlemmarna så förtappade själar att de enbart genom en inkarnation med preussisk disciplin och i total lystring inför honnörsord som "vetenskaplig metod" och "verifierbarhet" kan ingjuta en bittert saknad instabilitet i de andekroppar de bygger. I så måtto var de menade att vara just så här begränsade i detta liv. Det onda de gör friare själar för att rädda sig själva, är naturligtvis ytterligare förvecklingar de skapar här och nu och som kommer surt efter i senare liv. Men den här resan är lång!

Nils-Petter Sundgren - legenden

En utmärkt välskriven debattartikel av f.d. filmkritikern Nils-Petter Sundgren i Expressen påminde mig om hur mycket mer som ofta ryms i en människa bortom deras officiella roll. Jag mindes honom bara som den ytterligt valtalige, något kyliga och förödande skarpa kritikern i min barndoms tv.

Så exakta och klara var nu hans tankar om åldersfascismen bland det unga segmentet rötägg inom medierna, att horoskopet meriterade en snabb granskning. Vågade man tänka sig den blå intellektualitetens Luft av någon betydelse här? Och vad om hans djupa insikter i filmens medium, det kvintessentiella uttrycket för Elden?

Där den västerländska tropiska zodiaken inte ger någon vettig respons alls på Sundgren står budskapet på den korrekta sideriska zodiaken skrivet i - ja, eldskrift!

Det är bara att jämföra med Noomi Rapace, Sveriges odiskutabelt hetaste namn just nu vad gäller dramaskådisar för att förstå distinktionen mellan Eld som gestaltad form, levande uttryck och Vatten som konsumtionen, absorptionen och reflektionen av densamma. Tillsammans skapar elementen en överhettning, sensationalismen som drar publik och i sig är "mediamässig".

Men hos Sundgren finns inget av sensationalism överhuvudtaget, däremot en oerhört tät koppling mellan ett sinnelag (Månen) responsivt inför visuell gestaltning och drama (Lejonet) i kombination med en Sol som i Lufttecknet Vattumannen kyligt "mentaliserar" och skapar sig en konception av vad som timar på andra sidan, i Elden, i den dramatiska utgestaltningen av livet. En hyperintressant fullmåne som via Luft och Eld väl indikerar kreativitet. Eller kanske snarare: förmågan att uppfatta sådan.

Minns den fascinerande upptäckten att Vattumannen kallades "Den Stora" i Babylon. Stor vad då? Jag har på annat ställe argumenterat för att detta betyder intellektet som kan härbärgera tingens signifikans. Motsatta Lejonet kan vara yvigt, men i Vattumannen klarnar konceptionen! Sundgren har något av de skarpaste ögon jag någonsin på en människa. Ren intelligens.

Sundgrens kreativitet låg varken som författare, manusförfattare eller aktör, utan som kritiker. Och den aspekten är inte svår att hitta - se bara hans andra opposition och vilka planeterna är!

Mars i Tvillingarna är ett oerhört skarpt och analytiskt sinne, och en vass tunga. Ett intellektets krigare, och faktiskt en ganska elak placering. Så minns jag en del av hans filmrecensioner. Väl dolda fanns där ibland dolkstötarna. Här befinner sig Mars i envig med en planet av högsta vikt för gestaltning: formalieprincipens Saturnus intressant placerad i "den högre visionens" tecken Skytten och därmed baserad på skytthärskaren Jupiters expansiva och vittomspännande natur.

När Sundgren uttalar sig om ett tings formella tillhörighet (och utförande/kvalitet, etc), gör han det utifrån en upphöjd och vittberest plattform. Notera att smakdomaren Saturnus kastar en aspekt fram mot Solen vars disponent den också är! Eld och Luft repeteras ännu en gång!

Vad plattformen för Saturnus gränsdragningar (domslut) anbelangar, är det fascinerande att se hur förunderligt lyckosamt detta horoskop är. Jupiter i Väduren kan visserligen tyckas en blygsam placering för den upphöjda filosofins planet eftersom den hålls tillbaka av värdtecknets principiella natur av ego-perspektiv. Men det är ju just det Nils-Petter var: det personliga betraktandet som bas för hans skarpt utmejslade utlåtanden (Mars/Saturnus)!

Och se hur förnämligt expansionsplaneten först vidgar sinnelaget (som redan är ofattbart registrerande i Lejonet) för att till sist mynna ut i Saturnus formella domslut! Jämför världsberömda operasångerskan Elisabeth Söderströms identiska trestegsraket (nytt fönster), men nu inte i det visuella mediets Eld utan i den själsliga musikens Vatten. Det jag där sade om den avslutande knorren i den formella gestaltningen (via Saturnus) gäller även för Sundgren. Han är formspråkets mästare!

Det finns ett skäl till att jag inte frångår vanan att rödfärga ("irritation") Saturnus aspekter, fastän så många goda ting kan sägas om det här aktiva yrkeslivet (Solen) i formalismens tecken. Och det är just att Solen alltid handikappas av den mundana Saturnus och tappar kontakten inåt mot sitt alter ego som jiva-atman, individens egen andesjäl. I Sundgrens fall, en formidabel man av värld och även kallad en "dandy", går det att se många tecken på den slutliga oförenligheten mellan Sol och Saturnus.

En tanke inför mötet Solen/Saturnus: "Att vinna världen men förlora sin själ." Med Månen i glamourälskande Lejonet kunde ett så här intelligent och talangfullt horoskop knappast ha hamnat någon annanstans än i Cannes glitter, bland auteurer och färgstarka skådespelare. Lyckligtvis lever själen många liv, så det förtäckta kristna hotet var faktiskt inte helt sant även om det är en god påminnelse om att det filosofiska livet är det högsta.

Och hur som helst indikerar Sundgrens ringa betoning av Jordelementet att det inte var för snuda pengar han gjort det han nu gjort i sitt liv, utan för kärleken till den upplevelsen som sveper med människan i ett känslorus (Venus i Fiskarna). Men för en Eld/Luft-människa med så extrem intelligens och klar blick för Platons "former", är det uppenbart att inte varje dag bjuder på ett guldkorn. Det går att anföra mot oppositionen mellan Mars och Saturnus att de tar udden av varandra en smula, så att individen kan bli något av en lättjefull arbetssmitare (Saturnus = grovjobb, Mars = kämpainsatser). Men vilket gracefullt sätt att göra det jobb man nu ändå bevärdigar sig göra, från en fåtölj, intellektualiserande om motiven i någon synnerligen obskyr och artistisk filmrulle!

Givet fullmånen mellan två fixerade (rigida) tecken, och där Lejonet symboliserar människan i all hennes prakt, är det emellertid inte konstigt att det gnisslade i ålderdomsfrågan när Sundgren avtackades från tv4 för några år sedan. Som jag sagt tidigare (i samband med schlagergeneralen Christer Björkman, vill jag minnas) har de fixerade zodiaktecken ju den benägenheten att förskansa sig och monopolisera en situation tills den spricker eller tiden helt enkelt lämnar dem bakom sig. Särskilt Lejonet - den självklara centralfiguren - kan ha svårt med att stiga ner från tronen.


PS. Pga den extrema anhopningen av Eld/Luft-indikationer utöver fullmåneaxeln är detta ett klassiskt kreativt horoskop. I det drängiga Sverige  är det emellertid lätt att glömma bort att kreativiteten faktiskt börjar i intelligensens domän, vilket i ordets ursprungliga bemärkelse bäst kan kopplas till Eldelementet, och i fas två manifesteras som intellekt (Luft).

Tvillingarna: desinformationstecknet

"Hans Isakssons (HI:s) recension är i särklass den mest förvirrade och absurda av dem vi behandlat hittills. Att reda ut alla missuppfattningar, motsägelser, förvrängningar och direkta felaktigheter som Hans Isakssons (HI:s) bedrövliga alster är bemängt med skulle kräva en hel broschyr."

Martin Fahlgren, citerad (med länk) på akadementia.bloggspot.com 

Efter att nyligen jublat över hur typiskt informationsfilosofen Bob Doyle (nytt fönster) överensstämde med den silverbevingade Hermes/Merkurius kommunikationstecken Tvillingarna, kom det först som en kalldusch att se likheterna i horoskopet för en av de mest rabiata hatarna av naturmedicin och paranormala fenomen, Hans Isaksson, mångårig medlem av VoF (Vetenskap och Folkbildning). 

Hur kan två så snarlika horoskop, med en så bedövande emfas på den fria tänkaren (och förvisso kritikern) Tvillingarna leda till en så öppen och kreativ natur och en annan så fördomsfull och traditionellt materialistisk?

Det ska undersökas här. Först dock en liten reservation. En nätsökning visar att det finns två personer under samma namn för födelseåret i fråga. Men då den ene är skriven i Småland och Wikipedia talar om Isakssons bidrag till dagstidningar i Smålandsbygden, tror jag vi har löst problemet väl (den andre har en adress i Stor-Stockholm).

Eftersom jag finner skeptiker ett oinspirerande släkte ska jag inte spilla många ord på detta horoskop. Det skiljer sig från Doyles födelse främst på följande punkter.

Jupiter, filosofins och det högre medvetandets planet, står på samma sätt som då en annan ärkeskeptiker, Christer Sturmark, föddes, nämligen i Oxens tecken, symbolen för en total identifikation med materialismen! Oxen är själva sinnebilden för Terra Mater och hennes härskare är förstås Venus, "att identifiera sig med".

Förmågan att expandera filosofiskt på detta tema är dessutom skadad av att hämmaren och begränsaren Saturnus detta år passerar samma tecken. Nu är Saturnus själv en planet med tydligt naturvetenskapliga och materialistiska konnotationer, så vi har faktiskt redan här förklaringen till varför inte Garvarn kan lyfta sig över det blytunga saturniska mörker som drar honom ner mot enbart materiella produktionsfaktorer - andesjälens fysiska substrat.

Tvillingarna i egenskap av kritiker får därmed en helt annan skruv!

Men detta förklarar inte citatets påstående att det är en mentalt förvirrad människa eller rent av oärlig kommunikatör. Det gör emellertid Mars som från Vatten attackerar hela den logiska Tvillingen (Luft) med resultat som vi också sett hos personer som artisten Lady Gaga: mental oredighet.

I fallet med brottsdömde Pirate Bay-grundaren Fredrik Neij diskuterades särskilt en variant på avsiktlig dissociation ("mörkande") som kan uppstå när kaotiska Fiskarna (irrationellt Vatten) tvingas samman med den logiska strukturens Tvillingarna (rationell Luft). 

I Isakssons fall tvingas man konstatera att Mars är en maximalt olycklig planet att ha i Vatten när den attackerar ett Lufttecken. Och i samband med kommunikatörens tecken Tvillingarna leder den ofta, vill det tyckas, till Merkurius andra sida: lögnaren, spridaren av desinformation. Notera hur väl detta stämmer med skribenten Torbjörn Sasserssons påpekande att VoF kallats för pseudoskeptiker (vilka som gjort påpekandet hade naturligtvis varit tacksamt att få veta, en bifogad länk går bara till subjektet för den delen av artikeln, en av VoF smutskastad kostexpert).

Så enkelt var det horoskopet! Det illustrerar helt enkelt den svårt vinklande typen av Tvillingarnas tecken, vilket väl bekräftas av den infama bild man får av VoF och deras kampanjer mot "årets förvillare". Föreningen lever kvar i en äldre världsbild, och svensken är i gemen så obildad att han inte riktigt märker det.


PS. Notera också att samma Vatten/Jord-axel går igen här, som jag nyligen detekterade hos flera ledande medlemmar av Humanisterna. Alls inte avgörande bevis för att alla med denna komponent spottar på det okända, men Jord och Vatten drar onekligen mot enbart inomvärldsliga betraktelser om inte någon markant symbol talar för det motsatta. 

Redan bloggens allra första inlägg hamnade inför det här problemet i horoskopet för Peter Englund, en person tungt under Jord och Vatten, men likväl kristen. Jag dröjde då en stund vid den ENDA men mycket viktiga planet som stod ut via Eldelementet i hans horoskop, en eldig Merkurius som tecknade lyhördhet för Platons idévärld, eller, om man så vill, anden utanför rumtiden.

Muta sig till politisk plattform

Man kan bara skratta åt eländet, när politiker är lika låga som avskummet de är satta att lagstifta över. Aftonbladet kallar det "allvarligt", moderaten Rudins köp av valröster för att stiga i världens ögon (se även DN).

Astrologiskt finns några problem som skulle kunna matcha det oetiska handlandet. Notera först handlingen: köpa via pengar. Det är soltecknet Oxen med sin härskare Venus (pengar) som representerar den monetära delen av förfarandet. I tecknet finns också Merkurius - händerna som flyttar en tegelsten från punkt A till punkt B. Oxen är mycket av en byggare så vi ser här den klassiska myglande hantverkaren (svartjobbaren) i Oxens jordnära och handgripliga tecken.

Men nu föregriper vi sakerna en smula! Oxen är faktiskt det fina på den här himlen och kan inte lastas för något annat än ett rätt korkat sätt att försöka vinna röster för moderaterna (och politikern själv). Det är Månen - sinnelaget och dess omdömesförmåga som uppvisar brister. Mars representerar överilade impulser man ofta får anledning att ångra, och även om Mars i ett fixerat tecken som Lejonet kontrollerar ilska och aggression väl, leder själva planetens natur till ett förgrovande av sinnet. Mars är dock härskare över zodiakens mest brottsbelastade soltecken Väduren.

Månen i Vattumannen representerar ett sinne orienterat mot ideologier, tankesystem, eller helt enkelt grupper av människor som förenas i ett uniformt tankemönster. En perfekt politiker-Måne kan tyckas, verserad och logisk. Men så var det det där med den grova Mars som trycker för hårt på det egenviktiga Lejonet, vill vara "fåraherde" lite för mycket över "fåraskocken" (vilket nu Vattumannens kollektivitet reduceras till).

På bloggen har säkert förekommit flera intressanta möten mellan Vattuman och Lejon, men jag kan bara påminna mig Charlie Sheen på rak hand. Den okände svenska filosofistudenten David Brax som i en avhandling förordade hedonism (leva för att enbart njuta) är en annan, och i just det fallet stämde njutning och lek in perfekt på Lejonet - och Charlie Sheens livsstil!

Men Kubasvensken påminner om att det här i sina bättre stunder också är en politisk axel som har med ledarskap (Lejon) och folket (Vattumannen) att göra och det är alltså där Rudin hör hemma. Mars är nu inte ädel som Solen i hemmaläge i Lejonet utan samma gamla uppbrusande och oöverlagda krigare som vanligt. Det är helt klart att den kan vara en varning för bristande moral i kombination med sinnelaget.

Men en fluga gör ingen sommar och här är det en sekundär indikation i samma riktning som avgör saken. Månen (sinnet) är inte bara infekterad av den påstridiga Mars utan baseras på Vattumannens härskare Saturnus som själv står i sitt svagaste läge i den 30e och sista graden av Stenbocken - förvisso realpolitikerns tecken, men ett klent segment av detta tecken (planeterna anses vara som starkast i mitten av ett tecken).

Dessutom har Saturnus fuffens för sig i det att denna torra och kalkylerande planet slår klorna i Jupiter (framgång eller expansion). Jupiter själv står också i härskarläge i Vattentecknet Fiskarna, men detta är ett nyckfullt och oberäkneligt tecken så vad vi ser är en liten berättelse i berättelsen om hur en realpolitiker söker "stabilisera" ett kroniskt opålitligt fiskstim och binda dem till självhärskaren Stenbocken!

Den här typsituationen har vi mött i evolutionsbiologen Patrik Lindenfors, vars engagemang i föreningen Humanisterna i mycket handlar om att binda upp folk till hans religionskritiska program. Som sagt, det går nästan alltid politik i saker och ting när Stenbocken går igång på himmelen eller Saturnus står stark på himlen. Dessa är "centraliseringssymboler" och sysslar med kontroll (gränsande till monopol som horoskopet för grundandet av Google visar).

Vi ska inte dra ut på analysen längre. Hemligheten till den moraliska svagheten här ligger i Fiskarnas tecken, det gränslösa tecknet. Inte bara tar baksluga och maktlystna Saturnus ett grepp om detta fiskstim eller detta Vatten och söker knyta till sin snustorra Jord för att annektera Jupiters förmåga att skänka blomstring, även Mars går till angrepp mot samma framgångsplanet, men nu i avsikt stärka individen som en ledare, ett Lejon! (Notera hur Saturnus i Jord närapå kan sägas verka i självförsvar eftersom Vattenelementet övervinner Jord, dvs kan nöta ner den plattform Stenbockarna är så måna om - herre på täppan-syndromet.)

Jupiter i sitt fruktbara (framgångsskapande) läge i hemmatecknet såg alltså ut att bidrar till politikerns värvningsframgångar men detta var en korrupt tillväxt, förstörd av BÅDA de "naturligt onda" planeterna Mars och Lejonet.

Eftersom värdtecknen, Lejonet och Stenbocken, båda aspirerar på makt har vi här vad psykologin kallar "över determination" (har glömt det svenska ordet). Dvs, en alltför stor kåthet på makt och glans för egen del (Lejonet). Resultatet blir exakt den korrupta politiker som Platon varnat oss för i flera tusen år.

Det goda i berättelsen är att Rudin utan omsvep erkände sitt felsteg, och detta är intressant nog också en del av Jupiter i Fiskarnas sida - zodiakens kanske mest paradoxala tecken. Fiskarna blir förorenade när de simmar i smutsiga vatten men har en helt annan natur om de umgås bland "goda människor". Man kan också tänka sig Solen och Venus i Oxen som i grund och botten godmodigt, så att det som hänt mer är ett olycksfall på vägen, en tillfällig berusning efter den komfort en högre plats i hierarkin på sikt alstrar...


Tillägg 100216

För ett mer korrekt perspektiv tycks det finnas systemröta hos moderaterna. DN namnger ännu en person och talar nu om ett "nätverk". I fråga om horoskopet här ovan, översätt då bara Lejonet, dominanten, till partiet. Stenbockens negativa uttryckssätt, dess maktfullkomlighet, kvarstår.

Tilläggas kan att skandalen offentligjordes samma dygn Solen trädde in i Vattumannen (för att nästa dygn följas av Månen för en nymåne). Detta illustrerar väl Tidsandens sätt att peta på våra medfödda ömma punkter - i det här fallet politikerns Måne i Vattumannen.