Kändisskurken Clark Olofssons hat mot de rika

Åsa Linderborg reflekterar i Aftonbluddret intressant över den klantiga kåkfararen Clark Olofsson och hans självbiografi. För en äldre generation var han ett sådant hushållsnamn att bloggen mycket riktigt snabbkommenterade hans horoskop redan några månader in i sin existens: "Materialism som kriminalitet" (juni 2009).

Med beteckningen "materialism" menade bloggen inledningsvis de födslar där både Sol och Måne - de båda Ljusen - gått ner sig i Jordelementet. Detta var fordom den "lägsta" våningen i det flervåningssystem som de fyra elementen alltid betecknat, utom för klantskallen Aristoteles från vilken vi har den ofullständiga uppfattningen att dessa element bara skulle ha varit antikens ovetenskapliga fantasier, vilka nu ersatts av materialistens periodiska system - "verkliga" grundämnen.

"Åklagaren" Algol opponerar "onda rikedomars"
Jupiter - hatade Clark Olofsson de rika?

Sedan 2009 har antikens onda stjärna Algol introducerats som ett experiment. Även om resultaten är preliminära pga. begränsade datamängder, tycks det korrumperande "Satanshuvudet" driva sitt spel med de stackars homosexuellas psyken.

Se: Algol och homosexualitet (2011)

Stärkt av fyndet gjorde jag därefter ett test på 187 Nobelpristagare i fysik. Kopplingen mellan Djävulen och "denna världen" torde vara solklar för den som besökt den här bloggen mer än några få gånger. I backspegeln kan man le åt jublet över "statistisk signifikans" - 187 fysikpristagare är långt under det dataset om 300 mätpunkter som tycks ge trovärdiga resultat givet det slumpfönster (±50% relativt medelvärdet) som bloggen använde vid den här tiden.

Vid de här tidiga testerna användes inte finlir som huruvida planeten var en verksam väl- eller illgörare i horoskopet i fråga. Men den aspekten aktualiserades häromdagen i en läsarkommentar som röjer påfallande missnöje med att jag gav en abortmotståndare "klartecken" utifrån hennes horoskop. Kommentatorn var så missnöjd med bloggens tolkning att här till och med sparkades på en dörr inlägget själv öppnat och upprepade (överflödigt) att horoskopet avslöjade en illa åtgången Måne.

Men låt oss ta Clark Olofsson till exempel för en tolkning som inte bara fixerar sig vid en enda planet utan söker väga in så många faktorer som intellektet förmår jonglera med. Planeterna har sin betydelse, en något annan när man kombinerar planeten med dess värdtecken. Viktigare ändå är planetens planetära disponent. Och därtill läran om ett en god planet som Venus eller Jupiter kan ge onda effekter beroende på vilket hus den tillfälligtvis äger (samt andra bevekelsegrunder som indiska astrologen Narasimha Rao besparade läsaren i den förenklade presentation jag utgått från i flera år).

Just läran om planetens verksamma natur fick sig en kyss i det här nyliga inlägget, då jag resultatlöst studerade naturligt omoraliska Mars husplaceringar i brottshoroskop med känd födelsetid. Jag skrev då: "Bloggen har nu upprepade gånger konstaterat att giltigheten av flera tolkningsregler helt enkelt inte går att verifiera när man isolerar dem från deras naturliga roll som små tankelekar i den större utvärdering av en födelsekarta." Detta sätter frågetecken för åtminstone delar av de astrologiska doktrinernas sanningsanspråk!

Men som Platon sade: stjärnhimmelen studerar man för att rena sitt sinne och astrologin skiljer sig därvidlag inte från matematik som kreativ problemlösning. Vad matematikern vill, är ju bara att få sin modell "att gå ihop". Den är från början till slut ett snyggt "konstrukt" vars kopplingar till den materiella verkligheten ibland inte ens i princip går att bevisa (tänk de kollapsade dimensioner i strängteorin som fysikern måste anta för eftersom han till att börja med har skapat dem för att få ihop sin modell). Astrologin är inte värre än någon av de andra kålsuparna som stoltserar med att vara vetenskapliga fastän alla discipliner innehåller horder av obevisade antaganden. (Einstein om sitt genombrott: "Jag trotsade ett axiom.")

Låt oss låtsas som det regnar och applicera bloggens sedvanliga set av tolkningsregler på Clark Olofsson och se om han också blir en lika lysande intelligens som abortmotståndaren. Inlägget från 2009 var anspråkslöst.

Åsa Linderborg pekar på hur vag Olofssons verklighetsanknytning i självbiografin är, och förklarar det med ett liv mestadels tillbringat på kåken. Hon noterar hans frapperande brist på empati med andra människor. Som en sann buffel är kvinnor bara en numerisk mängd köttstycken han satt på. 

I detta stämmer han perfekt in på en kvinna som jag raskt lade ner alla tankar på en relation med sedan hennes "sataniska axel" (planeter i opposition mellan Oxen och Skorpionen) så påfallande förgrovade hennes språk och intellekt att hon trodde hon skulle imponera på mig och stimulera mina framstötar genom att nämna sitt tresiffriga tal på män hon varit med i sitt då fortfarande unga liv. Hon använde det sexmissbruk (hon vid en annan och nyktrare tidpunkt medgav) som en räknenisse skulle använda siffror - för att "objektivt" eller kvantifierande - i det materialistiska Jord-elementet - visa hur åtråvärd hon var för män! Under den tid bekantskapen varade hann hon upprepa den här bisarrt kontraproduktiva strategin flera gånger på olika sätt, men allt hon visade var att hon tänkte som en hora fast född i den välmående medelklassen.

Låt oss studera Clark Olofssons "sataniska axel" lite närmare. Den bygger på månascendenten och gäller därför (mer eller mindre - troligen mindre) för alla som föddes under några dygn. Men som f.d. rikskändis kan man anta att Olofsson bäst av alla nyfödda kom att gestalta de kvaliteter som låg i tiden. Han gjorde sin kosmiska kostym till sin egen natur - eftersom hans själ i så hög grad korresponderade med den klädnad som kosmos sträckte fram åt honom.

När man använder Månen eller psyket som ascendent, händer i Oxens fall det märkliga att dess egen disponent Venus blir en "verksam illgörare". Oxens naturligt förfallna tendens att identifiera sig med det sinnliga och materiella livet gagnar föga Ox-ascendenten eftersom detta resulterar i "själens sömn" under hela sitt jordeliv som människa. Dessa människor kanske vaknar upp i fasa när de ska till att dö, men då är det för sent. De har tjänat "systemet" under årtionden och hopad otaliga handlingar till sin "karma" som nu måste mötas i ett kommande liv.

"Av jord är du kommen och till jord ska du åter varda" säger prästen under begravningsakten och skyfflar lite smuts över liket i kistan. Platons fångar i grottan! Kan de kosmiska spelreglerna vara så tajta att själen som låtit sig förslavas av Jord-elementet bara kan återfödas när nästa livs horoskop återigen visar svåra problem i samma element? Kan, omvänt, en omvälvande Aha-upplevelse på dödsbädden så lyfta själen att den nu kan återfödas som en Luft-varelse istället för en Jord-varelse och därmed i sin återfödelse ha en MEDFÖDD DISPOSITION att Luft-tänka, Luft-rationalisera över upplevelserna? Vem vet.

Jag kan direkt lägga ner den här nonsensdiskursen. Clark Olofssons "ingångsvärden" utifrån den pykiska kartan är inte lustiga! Att jämföra hans karta med juristen och abortmotståndaren låter sig inte göras. Här ser man då basen för den antika läran att jämlikhet bara är ett ideal, inte en realitet i det manifesta kosmos. I denna värld löper "Varats obrutna kedja" tvärtom från de högsta och renaste själarna - i praktiken gudar i mänsklig skepnad - till de lägsta och mest degraderade svin som bara kan kallas människor i kraft av deras kroppsliga arttillhörighet. 

Romerske filosofen Plotinus använde t.o.m. ordet "insekter" om vissa människor och hans inspirationskälla Platon hade ett halvt årtusende tidigare visat tydliga preferenser för den transmigrationslära där själen kan födas i vilka djurriken som helst, om den nu inte kan hålla fast vid genuint mänskliga kvaliteter. (Reinkarnationsforskares och hypnosregressionisters fynd verkar inte stödja detta, skitstövlar fortsätter att återfödas i mänsklig form, men med usel karma och många personliga problem.)

I princip kunde vi stänga butiken efter väl förrättat värv sedan vi noterat hur Clark Olofssons psyk-disponent Venus står i det onda åttonde huset, huset som betecknar den arketypiska Synden, huset som kontrasterar genom att sakna allt det som Livets hus (det femte) kan berömma sig av. Åttonde blir ett detox-hem, ett limbo eller en skärseld där själarna sakna avgiftas. Olofssons faktiska liv, i huvudsak på kåken, bekräftar perfekt månascendentens "ankar" i åttonde korruptionshuset. Notera ambivalensen i de gamla husbeteckningarna. Är åttonde ett hus som INTRODUCERAR korruption i själen eller en plats där själen LUTTRAS? Astrologin är som ett gungfly är allt kan vara (nästan) allt, men där ett omdöme eller domslut sakna tar form ju bättre man sätter sig in i horoskopets alla indikationer.

Vad som slutgiltigt tar luften ur Olofssons "verksamt onda" Venus är att också dess disponent, Lagens och den stora välviljans Jupiter är en "verksam illgörare" för den felstämda månascendenten i Oxen! Clark Olofsson har nu båda välgörarna emot sitt psyke. Och det var här, i vad kommentatorn såg som en "mardömslikt illa tilltygad Måne" kallade ifråga min bedömning av antiabort-juristen, bara för att glömma att hon till skillnad från Olofsson hade en Måne vars ytterst viktiga disponent hade rollen av "verksam välgörare" OCH det inte helt oviktiga faktum att Ljusen alltid måste bedömas tillsammans. Närmast illvilligt "glömde" kommentaren bort bloggaren betonat juristens Sol i Lejonet tillsammans med den GODA stjärnan Regulus och därtill i den goda lyckans femte hus - fortfarande utifrån en månascendent.

Har då Clark Olofsson en Sol som kan ge ett direktiv, en viljekraft eller drajv, en upphöjd kognitiv kapacitet som den jag presenterade som abortmotståndarens arvedel - hennes själs gåva till sig själv i dess nya psykiska om än inte säkert jordiska förkroppsligande? (Minns att månascendenten stannar ett steg före det faktiskt inträdet i en mänsklig kropp.)

Knappast. I detta sällsynt problematiska födelseögonblick finns visserligen en svag konjunktion mellan de planetära vännerna Solen och Mars (karismatiska typer - Åsa Linderborgs text påminner om hur svenska folket en gång följde den här mannens göranden som man följde Stenmark i slalombacken). Men ur perspektiv av Oxen i första huset är detta en konjunktion av tveksamt värde. Den omoraliska Mars spelar en neutral roll medan Oxen - i grunden ett levande verktyg, en arbetsoxe - har Solen som en verksam välgörare. Oxens naturliga tendens till stasis - Venus samklang med den tröga materien (jfr nöjet "välta kor") - motverkas bäst av Solens utagerande! "Arbete är bästa medicin" för kroppsliga slöhäckar i den händelse de heller inte uppvisar någon rörelse på övervåningen, i Luft-elementet. (Bloggen har förslagit etiketten "rationalism" för kombinationen av Luft över Jord, Luft bildar sig mentala konstrukt för det som är objektivt givet i det fysiska - notera att detta inte ger en metafysisk orientering utan en "socialrealistisk"). 

Tänk så exakt den antika zodiaken innehåller samma klyschor vi fortfarande svänger oss med! Naturligtvis tänkte sextorsken och moderaten Sven-Otto Littorin rakt ur sin syndfulla Ox-natur när han formulerade den pennalistiska "arbetslinjen" och Fredrik Reinfeldt, som var beredd att försvara den "in i döden", hade naturligtvis en OND Jupiter i Oxen som sitt "högsta goda" i nionde huset i kombination med en OND Mars i självtjänande Jungfrun i sitt första egohus. Aldrig har Sverige haft ett sånt patrask i regeringsställning som under eran Reinfeldt.

Clark Olofsson har således en verksamt ond Jupiter som opponerar sig mot Oxens statis med känt resultat: den "sataniska axeln" kollapsar fullständigt under materiella begär (se dejten med sexmissbrukaren här ovan) men ger också en så trög och orörlig grundkonstitution att man inte annat kan än sjunka ner mot samhällets bottenskikt. Båda tecknen tillhör Tamas guna som betecknar universums mörkaste bottenregion - där demoner och onda andar håller hus - och de människor som är "vävda" av denna kvalitet.

Olofssons Sol kämpar och sliter framåt men det är fortfarande bara "Jord-elementet" så han har inte fördelen av en ljuskälla som kan beskriva hans materialistiska åtrå ur ett högre perspektiv. Men Solen är ju sattvisk (ljus) och en verksam välgörare, borde inte det vara en säker indikation om en god intelligens? 

Nej. För till skillnad från antiabort-juristen som fick högsta astrologiska betyg har inte Olofsson en fullt aktualiserad Sol - alla placeringar utom härskarplaceringen i Lejonet är "potentiella Solar" och det är nu planetens disponent blir intressant. Tyvärr saggar Olofssons solära disponent Saturnus efter rejält och ligger det lilla och begränsade intressets tecken Kräftan, vilket gör Solens åtbörder i stora och allomfattande Stenbocken rejält "over the top". Allt han säger och gör är pekoral eftersom beslutsunderlaget Kräftan är mindre än den arena (Stenbocken) där Solen agerar ut. 

Saturnus är visserligen en välgörare för den statiska Oxen. Tröga dragardjur behöver en Husbonde som organiserar och sätter dem i arbete! Men titta på var Husbonden (Saturnus) befinner sig! I Kräftan det harem (reserverade zon) där Husbonden INTE bör befinna sig. Samtidigt är Saturnus som ordningsvakten i Kräftan perfekt för en kåkfarare. Saturnus blir fångvakten som äger hans fria Sol. Saturnus i Kräftan är samhällets toalettstädare och fångvaktare - de mest meniala sysslorna.

Detta är inte astrologi för nybörjare eller letargiker, det är astrologi för dem som följt den här bloggen uppmärksamt och noterat hur mycket finlir t.o.m. dess nedbantade regelverk innehåller. Man måste känna zodiaktecknens egna gränser för att förstå varför inte ens Oxens vän, den goda Saturnus gör någon värsta nytta som den goda Solens ägare (och opponent!) - det är Jord och Vatten och här kan man tala om ett jordskred så att Solens hjältegloria sjunker ned, ned, ned till det isolerade och privata fjärde huset. Kvar av Solens kognitiva kapacitet (hög intelligens) återstår mycket lite när vi inspekterat horoskopsymboliken utifrån de tolkningsmetoder vi valt att använda oss av.

Och gör man med soldisponenten Saturnus som med Olofssons måndisponent och söker nästa djupare nivå, visar sig hans klena Kräft-Saturnus disponerad från Månen i Oxen med dess onda disponent i åttonde - där vi började vår djupstudie. En girig Rahu-Måne opponerad av en sataniskt negativ och ond Jupiter i avundens tecken Skorpionen.

Vilken chans har en människa i en sådan här kosmisk kostym? Åsa Linderborg har en vänstermänniskas syn att det är samhället som skapar individen trots att hon själv som dominant kulturpersonlighet i Sverige är ett levande bevis på att underklassen kan göra en klassresa, bara det finns medfödda förutsättningar. Det sekulära samhällets oförlåtliga synd (som ska bli dess fall) är att man låser diskussionen till ett evigt ältande om arv eller miljö (eller ännu värre, försöker sitt på båda stolarna och tro att ett fegt "både-och" har beskrivit allt som finns att beskriva). 

Astrologin, som vi här sett genom Clark Olofssons, månhoroskop tycks peka på att det finns en tredje dimension - den andliga - och den dömer de materiella kräk som bygger sig själviska civilisationer likt den kapitalistiska - samhällen som syftar till att skada medmänniskor och därmed vidmakthålla den kosmiska rättvisans vågskålar som också kallas "karma". Inte så märkligt att "det långa minnets" Saturnus anses upphöjd i Vågens/Venus tecken. Bortsett från planeternas transiter genom tecknen tecknar Saturnus i Vågen att DOMEN alltid är närvarande. Och det som döms är graden av MÄNSKLIGHET hos de själar som anammat den skepnaden. 

Astrologin mejslades fram av och för människor - inte för djur eller materiella resurser. Dagens ekonomister - Anders Borgs och Magdalena Anderssons - lever och betjänar den systemiska ekonomin för dess egen skull, inte för den andliga människan. Detta är Mammons tjänare, dvs. en underart till de rena satanisterna. Astrologin buntar ihop de tre Jord-tecken och kallar dem "resurser" - för vem? För den genuina människan. Av Clark Olofssons gyttjiga Jord/Vatten-horoskop ser man att han inte var mycket mer än ett verktyg, ett skådebröd, vad han än trodde att han sysslade med. Vakna upp får han göra i ett annat liv när karma kanske putsar in en enda planetplacering i Luft i det livets födelsehimmel! Jag talar förstås bildligt.