Bing Crosby - hustyrannen

Ögnar genom några kommentarer till en Newsmill-artikel om "horeriet" inom elitidrotten, och ser en alltför ovanlig kommentatör som inte ironiserar eller på annat sätt förvränger ämnet, utan istället tillför något. Efter de här raderna blev jag nyfiken på amerikanske familjeunderhållaren Bing "White Christmas" Crosbys horoskop:

På julaftonen eller juldagen hörde jag ett rätt devot hyllningsprogram till Bing Crosby på svensk public service-radio. Bland annat fick vi höra att Bing Crosby var "en riktig familjefar". Jag bestämde mig för att googla Crosby, och jag fann att sångaren i sitt första äktenskap fick fyra söner.

En av dessa söner, Gary, skrev en bitter bok hur den folkkäre smörsångaren hade varit en familjetyrann som närmast misshandlade sina söner. Två av de andra sönerna, Dennis och Lindsay, intygade att Garys beskrivning av deras far var korrekt. Både Lindsay och Dennis tog så småningom livet av sig.

Men Sveriges Radio sänder ett program som hyllar Bing Crosby som familjefar, trots att två av hans söner alltså tog livet av sig, och trots att en tredje son alltså skrev en "hatbok" om sin far.

Ann

Kommentatörens poäng är sedan av feministisk sort, men låt oss bara stanna vid det hon redan här forskat fram! Jag utgår från att uppgifterna är med sanningen överensstämmande. Bing Crosbys horoskop, tack vare ett känt födelseklockslag knyter direkt tillbaka till den boven-i-dramat jag tyckte mig se i skådespelaren Charlie Sheens våldsbenägna natur häromdagen!

Till att börja med var Crosby vansinnigt framgångsrik i karriären. Det kan inte hjälpas, men med övergången till siderisk zodiak tappade jag en förnämlig serie av tre planeter i härskarlägen och fick bara behålla min debila Sol i Vågen från den tropiska zodiaken. Men hur mycket bättre stämmer inte detta! Jag har aldrig varit i närheten av framgång för egen del och har det inte "i mig".

Vår svenska sångerska Robyn däremot, är ett prima exempel på en födelse som prickar in planet efter planet i starka härskarlägen och är en självklar "stjärna". Detsamma med Bing Crosby som har Månen i härskarläge i Kräftan och i opposition till Saturnus i härskarläge i Stenbocken (mina gamla tropiska placeringar, för övrigt.

Den här oppositionen mellan officiell yta (Stenbocken) och hemlivet och det privata (Kräftan) blir genast intressant, givet vad Ann här ovan grävt fram! Men notera att oppositionen, fastän rödfärgad här, egentligen bara är ett rätt neutralt uttalande: här är en extrem "hemmaprincip" i tydlig spänning med en lika extremt gestaltat princip för det offentliga livet, "spelet för gallerierna". Polariteten berättar naturligtvis ingenting om fysiskt eller mentalt våld mot dem därhemma.

Däremot kan man misstänka en väldigt tydligt markerad hackordning eftersom det onekligen är den patriarkala Saturnus-i-Stenbocken som dominerar en traditionellt undersätsig Månen-i-Kräftan - sinnebilden för kvinnor, underlydande, folk, och det privata.

*****

Den historia som skymtar i Crosbys horoskop finns säkert att läsa i flera horoskop på bloggen och jag ska bara kort peka ut punkterna där jag tror det spricker:

Mars stigande i öster i Jungfrun ger inte en öppet aggressiv natur, men en småelak jävel! Likt våldtäktsdömde sångaren Tito Beltrans identiska teckenplacering för Mars, tycks Jordelementet vara bra för dem som har till uppgift att modulera sina röstvibrationer - jag har en tydlig upplevelse att särskilt Oxar men även Jungfrun verkar förekomma i samband med bra eller åtminstone intressanta sångröster. Ljud är naturligtvis vibrationer på lägsta tänkbara nivå och därmed nära förknippade med Jordelementet och vår sinnesvärld.

Men att till denna viga och fysiskt rörliga Mars-i-Jungfrunascendent (en mycket rörlig och dansant kropp) därtill lägga den hungrande och smått obalanserade demonen Rahu, det måste bli ett kryddmått för mycket! Charlie Sheen hade också han Rahu i ett sinnligt Jordtecken - Oxen - vid ascendenten, och resultaten var tydliga i hans dragning till droger och "livets goda".

Även Crosby har en betoning på Oxens tecken, tyvärr belastat av mycken brutal brottslighet, och hans soltecken är det absolut mest kriminella av dem alla (enligt min lilla studie): Väduren. Denna i sig starka Sol i Väduren ("upphöjt" läge för extremt effektiv självhävdelse - jämför Anna Anka) PERVERTERAS nu genom att den angrips av sin egen disponent, Vädurens härskare Mars som, som vi just sett, intar horoskopets allra viktigaste och starkaste position vid den östra horisonten!

Detta tyder på en elak och aggressiv personlighet och därmed - och trots att Solen är upphöjd i Väduren och Saturnus i härskarläge i Stenbocken - går det inte sällan obehagliga egenmäktighetssyndromet igång här, precis som i Anna Ankas horoskop!

Märk att precis samma tre planeter - Solen, Mars, Saturnus - är inblandade i båda fallen, här dock bara genom "syndromet" eller yogan - Anna hade tecknen bundna i maktkrig via "ömsesidig reception", via Mars och Saturnus - en besynnerlig reception vars baksidor tidningarna på sistone visat mer och mer av.

Denna elakhet hos Crosby är givetvis inget jag någonsin sett i något filmklipp från hans karriär! De elaka utfallen sparade han uppenbarligen till situationer som inte inbegrep hans officiella "trivselroll".

Denna trivselroll kan vi nu tydligt se i axeln mellan Mån-Kräftan, den mjuka och känslomässiga manstypen, fast tydligt "stiliserad" (stajlad med nutidens slarvsvenska) via den formskapande Saturnus i Stenbocken för människan sett som "yta", som publik figur.

"Västastrologen" Charles Carter sade mycket som jag kunnat ta med mig till den psykologiskt exaktare sideriska zodiaken. Bland annat fann han att planeter i åttonde huset kan ge dåligt humör, precis som planeter i 6e huset för hälsa (och, enligt vedisk astrologi, "fiender"). Lägg nu den iakttagelsen till Solen attackerad av sin egen disponent från egohuset, och bilden av en formidabel jäkel är i princip komplett.

Jupiter, den jovialiska, står besynnerligt klent här (trots Crosbys stora framgångar): rätt kylslagen i det saturniska tänkartecknet Vattumannen, utan några planeter att "välsigna" (via konjunktion, opposition, 120- eller 240-gradersvinkeln). Jupiter i sjätte huset för hälsa och fiender är egentligen bara bra för att besegra sina fiender (och det stöd för kroppshälsan den ger). Men återigen: Jupiter som är en så fin planet för en positiv utblick tappar charmen i sjätte huset, tro mig, jag har den där själv! :-)

Av Jupiters vilja att ta chanser (ett korrelat till en skojfrisk natur) blir det inte mycket kvar pga sjättehusplaceringen, och här ska alltså detta vägas mot Jupiters naturliga motpol, Saturnus. Herregud, vilken dysterkvist Crosby måste ha varit som så totalt insisterade på Jordelementets och Saturnus kravfulla regelmässighet (inom familjen)!

*****

Med en så i grunden skadad Sol är det ett gott betyg till underhållningsbranschen stylister att de lyckades sopa hans verkliga handlingsnatur (Solen) under mattan och bara presentera den saturniska - "formgivna" bilden av hans "mjuka Kräft-själ" som en produkt för allmän konsumtion!

Det är mycket intressant att Mån-Kräftan och Saturnus-Stenbocken står och spänner sig mot varandra: de väcker mellan sig frågan om form och innehåll, om ytan och vad som egentligen finns på insidan!

Med så här tydliga indikationer om en illasinnad natur - fastän något dämpad av att Månen i Kräftan egentligen inte är stoff för en kallhamrad mördare eller våldsverkare - låt oss istället gissa på att Crosby var en fördömande pennalist - faller resten av pusselbitarna lätt på plats. Saturnus sträva sida riktar sig i direkt mot 7e huset för äktenskapslyckan och sveper in hela det huset/livsområdet i en kall och fordrande patriarkal ton à la Stenbocken i hennes värsta översittarstunder.

I sjunde huset hittar vi södra månnoden som kan symbolisera avmätthet. Denna draksvans står naturligtvis alltid i naturlig opposition mot norra månnoden eller drakhuvudet, men det är rätt uppenbart att drakhuvudet Rahu i kombination med Mars som uttryck för Bing Crosbys personliga framtoning drabbar sjundehuset hårt, i formen av "avmätthet" om inte rent av den kalla och illvilliga aggressivitet som Jungfrun är så känd för (när det tecknet hamnat i problem på himlen).

I vedisk (indisk) astrologi går studiet av släkt och nära anhöriga ännu djupare än i västastrologin, men jag tänker inte gå in och titta på de FLERA hus som är tillägnade avkomman här. (Precis som indisk astrologi studerar ekonomi utifrån såväl det bekanta andra huset som det elfte - det andra räknat från tionde karriärhuset - så kan släkt och anhöriga räknas på flera olika sätt.)

Det kan räcka med att pröva den här läsarten mot barnen under Bing Crosbys "beskydd": två tog livet av sig, en kom att hata sin far. Bings Sol i åttonde dödshuset är en uppenbar "fara" för hans egen avkomma (Väduren = barnet, barnen), särskilt som hans ego (ascendenten/1a huset) ATTACKERAR den egna avkomman - intill åttondehusets döende!

Obs! Detta är ett extremt horoskop. Åttondehusplaceringar är långtifrån alltid så här dystra! Men "nybörjaren" Väduren i åttonde är förstås ingen lysande start i livet. Kanhända skulle en granskning av Bing Crosbys egen barndom avslöja missförhållanden, så att övergrepp så att säga går i arv, som en släktförbannelse. Det får bli en annan gång.

Mobergs kreativitetsbrist & självmord

En femsidig horoskopgranskning med anledning av nyheten att den store svenske författaren Vilhelm Mobergs villa har brunnit ner i julhelgen (AB, DN, SvD), invid vilken han begick självmord genom dränkning 1973 efter en tärande depression. Wikipedia leder tillbaka depressionen på en författarblockering.

 

Såväl skrivkrampen som det slutligs självmordet knyter jag till den generella tendens mot egenmäktighet i horoskopet som så ofta leder till överreaktioner av våldsamt slag.

Han var ett Sol-Lejon, kreativitetens eget tecken såsom det visar sig genom att individen själv utser sig att vara dess bärare. Men som i fallet med Jackie Ferm attackeras Solen av den torftiga jordmånens indikation: Mars i jorbrukartecknet Oxen.

Det är samma position som i det svenska nationalhoroskopet och nu börjar genast något av författarens storhet i svenska ögon att visa sig. Utvandrarna var ju berättelsen just om aggressionen kring en torr Jord som inte kunde försörja svenskarna (=utvandring till Amerika). Särskilt där Eld och Jord drabbar samma resulterar en fullständigt ofruktbar och torr hetta, som ofta uttrycker sig i en aggressiv eller rättfärdigt indignerad personlighetstyp.

Speciellt ett Lejon under attack blir antingen en som drar ut i korståg för att upprätta sin (familjens eller religionens) förlorade heder (se nämnda dokusåpadrottning Jackie Ferms horoskop) eller i värsta fall en vettvilling och passionsbrottsling (Amanda Knox). (Ungdomsexemplen är inte optimalt valda, men jag kommer inte på några andra nyligen gjorda Lejon för ögonblicket.)

Moberg, läste jag på Wikipedia, begick egenmäktiga handlingar genom att stjäla dokument eftersom han ville påvisa något i hans tycke än viktigare. Likväl: "egenmäktighetssyndromet" som kommer då Elden inte lyckas realisera sin vision utan stöter på en obändig hög med trög Jord som den tvingas brottas med. Elden degraderar sig lätt då och kan förfalla till samma låga nivå som hindret självt. Hans episka berättelse om utvandrarna var, som jag minns den, en enda lång berättelse i svårmod och elände. Blev det så mycket bättre i Amerikat?

Det är påfallande att Moberg inte var någon kompromissernas man: den auktoritära Saturnus i benhårda Skorpionen kastar sitt onda öga mot Solen i lika auktoritära Lejonet och tillsammans uppstår ett fenomen som kunde kallas en dramadrottning om inte planeterna, Saturnus och Solen, vore naturliga fiender. Här luktar det en bitter personlighet lång väg.

Hans sinnelag passar inte Solen i Lejonet med eller utan förlamande attacker från Saturnus (skrivkrampen): Månen kopplar till Jordelementet via Jungfrun vilket ger honom ett alltför klent psykiskt redskap för att utverka sin enorma Lejon-kreativitet genom. Det är Jorden som begränsar Eldens vision ännu en gång! När Moberg hade skrivit om materiellt armod, hade han så att säga redan bränt ut sig, utfört sin författargärning! 

Se den arme ordföranden för Humanisterna (en materialistisk-ateistisk rörelse): Sturmarks Sol i Lejon och Måne i Jungfru, just som hos Moberg. Och den enda riktigt röda tråden jag ser i hans verksamhet är att skriva appeller om att Humanisterna måtte tilldelas pengar av staten för att fortsätta sin penibla lobbyverksamhet för en 1800-talsmaterialsm som exakt sorterar under Mobergs Utvandrarna.

Ser hur kusligt astrologin upprepar den misslyckade materialismens tema här: att ha satsat en enorm kreativ energi (Sol-Lejonet) men på ett så ovärdigt ämne: materiell begränsning.

Detta kunde då tyckas vara "straffet" för att man förnekar Gud i tillvaron och stänger sig inne i det begränsade Jordelementet: när man sedan börjar ropa på Gud men i formen av Staten, så kommer inte heller substitutguden att svara på ens böner! Sikta mot stjärnorna (som Sideriska siktet), då tar saker naturligen form i det fysiska. Gör aldrig avgudabelätet materien till Den Enda. Det är att sälja sin själ till Djävulen! (Apropå detta glömde jag rita in den "sataniska axeln" mellan Oxen och Skorpionen i Mobergs horoskop.)

Moberg var uppenbarligen inte en troende människa, en sådan hade inte i egenmäktig frustration tagit livet av sig. Kanske en troende hade offrat sitt liv för en god sak som gällde många, men knappast på grund av sin egen skrivarblockering.

Jag har sett många tecken på hybris och överskattning av sig själv i Sol-Lejonets tecken, och att inte kunna lida en nedgång i den egna produktiviteten utan underliga reaktioner, är ett tecken på att Lejonets arketyp står för "Nummer Ett" och att den har väldigt svårt att stiga ner från den självupplevelsen. Men att gå så långt som att ta livet av sig är långt under Lejonets värdighet.

Förklaringen till det hittar vi troligen i en kombination av två problem: den dramadrottning som uppstår när Skorpionen kommer in som livstecknets totala negation samt den låga självkänsla som, tyvärr, är ett problem som hemsöker Månen i Jungfrun.

I Mobergs horoskop är Jungfrun inte bara den plats där hans framgångar skulle komma (lyckoplaneten Jupiter, fantasins Måne och pengarnas Venus), denna massiva samling av alla de tre som drar åt det feminina hållet är samtidigt tre svagt placerade kvinnoplaneter (jag behöver här inte gå in på hans litterära porträtt av hårt prövat kvinnfolk).

Jupiter är här långt från sin naturligt fruktsamma natur där hon härskar mittöver i Vattentecknet Fiskarna, Venus är uttalat debil i Jungfrun, och sinnelaget står inte i paritet med den vilja till storhet som Sol-Lejonet representerar.

Från Wikipedias artikel noterar jag med anledning av denna sällsynt pekuniära kombination två olika pjäser om förskingring, och, mycket passande, en vid namn "Jungfrukammaren" (om tidens osedlighet)!

Mobergs himmel saknar fungerande Vatten - hans enda placering i det elementet, Saturnus i Skorpionen, bäddar för frågetecken om känslodjupet och hans grundstämningar. Placeringen kan ansamla "hyperförgiftade" psykiska strömningar eftersom Vattnet inte cirkulerar i Skorpionen och Saturnus har "destillerande" eller förtätande egenskaper. Faktiskt, det är ett under att han överhuvudtaget lyckades skriva något! Det formligen gnisslar av osmorda material i friktion i det här horoskopet.

Hemligheten till att han dock skrev (och med framgång) ligger förstås i ren och skär socialrealism - ut och hämta ämnena direkt från sinnesvärlden (eller från historieböckerna) och sen bara knacka ner en historia så troget vanliga livet som möjligt.

*****

Se hur "lämpligt" planeterna stod dygnet då Moberg begick självmord: Månen i transit över världen skapade ett debilt och klent sinne som färgades av Skorpionens mörka tendenser. Vilhelm Moberg var född med sin yttersta gränsdragare där, liemannen Saturnus. Vidare upprepades en ungefärlig parallell till hans medfödda skrivkrampsindikation: Mars attack mot livskraftens Sol (och Solen i sin tur mot en expansionsplanet som temporärt var debil under passagen genom Stenbocken).

Men den 8 augusti 1973 befann sig Mars i stället i Väduren, tecknet för egenmäktiga tilltag i största allmänhet, ett korttänkt och impulsivt tecken. Den framåtriktade attacken träffar här i stället Solen i Kräftan, ett tecken vars något dämpade grundbetydelse är "livets början och slut" (Kräftans härskare är Månen, regenten över den sublunära världen - världen under Luna - som är vår värld av biologiskt liv).

Den här störande nittiogradersvinkeln i tiden löper mellan två tecken som saknar motsvarighet i Mobergs födelsehoroskop, men givet att Vädur/Kräfta tillsammans bildar en överexalterad och omdömeslös emotionalitet, är det inte alls omöjligt att den här transiten faktiskt drev hans sinnesstämningar helt ur spår, givet att Solen dessutom detta (och föregående) dygn disponerades av Månen i nattsvarta Skorpionen! Nu var måttet rågat!

Mobergs konfliktridna grundhoroskop gick i spinn enbart på grund av en liten rubbning i "atmosfären" som på sin höjd, hade de gamla grekerna sagt, påverkat "kvinnor och slavar". De som odlat förnuft (i den klassiska bemärkelsen, inte i den moderna, torftiga idiot-betydelsen) skulle aldrig ha agerat på den "irrationella själens" maningar utan ridit ut känslan av obehag.

Nästa dygn var det skorpioniska åter borta från Världssjälen (för en tid), men då hade Moberg redan realiserat allt det Vatten som aktiverades den 7 och 8. Vattenelementet kopplas i indisk astrologi till moksha, upplösandet av banden med världen. SJÖN SUGER - och aldrig känns det här suget mer än hos den som föddes torr som fnöske.

Wetterstrand - ansiktet att spegla sig i

Svenska folket saknar visdom. Därför måste jag varna för inläggets längd: sex sidor. Visst finns något som heter vishetssentenser, men till visdomens natur hör också djup reflektion och dess uttryck är diskurs, inte plojiga one-liners.

I visdomens frånvaro hänger sig svenskarna istället åt politik som en slags fattigmannens substitut för den djupa förståelsen av livet. En begränsning av intellektet till de små frågor som medborgarna genom framgångsrik indoktrinering förstått att de är de enda som är värda att spilla möda på.

Ett dehumaniserat pack av vetenskapsmän har lurat de många att enbart värdesätta det "mätbara", och långt in på övertid för denna stendöda världsåskådning predikerar nonsensorganisationer som Humanisterna fortfarande "mätbarhetens evangelium" medan datateknikerna söker ta kvantifieringstemat intill bristningsgränsen i kartläggandet i minst detalj av de nyttiga nätshoppande idioternas beteendemönster.

I politiken finner den lilla människan - fullständigt förd bakom ljuset av den bedrägliga övergripande materialistiska världsåskådningen - sitt substitut för den urfasade religiösa extasen. Antikens gudar ger sig förstås inte så lätt! De gör comeback via partifärger och partiledare, och beroende på medborgarens eget kynne, intelligens och tillfälliga livsomständighet väljer hon någon att identifiera sig med.

Personvalet har ju trätt alltmer i förgrunden vartefter "Jag och min Magnum" - egokulturen - svept in och slagit ut den gamla kollektivmentaliteten.

(Svensken fortsätter i själva verket att bete sig som en flockvarelse, men har duperats tro hon når en ens nämnvärd grad av individualisering i valet av köksutrustning, handväskor och armbandsur. Svensken tror livet handlar om att regissera interiörbilder med sig själv i centrum. Senaste produktförbättringen i ego-kulturen: kameran du som singel kan rikta mot dig själv och ta självporträtt med, tack vare den stora skärmvisningen på baksidan. Maskinerna driver människor in i solipsism och vidare in i ensamhet och självmord!)

Varför gosas det så med Maria Wetterstrand?, hörs i en krönika här och var. Till visdomstraditionen, som rådde på jorden innan den materialistiska världsbilden gjorde västerlänningen till en ångestridet litet kryp, livrädd att inte hinna konsumera så mycket upplevelser som möjligt i sitt korta och helt meningslösa liv - till denna undanträngda tradition hör astrologin.

Det är svårt att säga om det var i Babylon heller hos "de gamla grekerna" man först upptäckte att den systematik som kunde användas för att vinna intellektuell kontroll över en annars ogripbar värld också kunde appliceras på enskilda individer - och därtill med goda resultat.

Den välrenommerade djuppsykologen James Hillman har i vilket fall noterat att de gamla grekerna hade en mångfalt vassare psykologi än västerlandet - och då räknar jag inte ens dagens modetrend KBT som psykologi. Här handlar det bara om att dressera apor så att de fungerar lite bättre i samhället och kan återgå att bli produktiva enheter i marknadsekonomin.

Vi får den psykologi och det samhälle som vi förtjänar. Genom Darwins ogrundade fantasi om ett "naturligt urval", ett hjärnsläpp som exkluderade all högre mening i naturen, förtjänar vi bara en behandling som dresserbara apor eftersom det var den sjuka självbild vi valde under det förödande 1800-talet. Allt sedan dess är en fortgående vansinnesdröm som vi - västerlänningarna med vårt politiska flaggviftande istället för religion - sitter instängda på insidan i. (Livet går dock vidare...)

Det är därför inte att räkna med att mer än en på hundra har naturbegåvningen att intuitivt uppfatta ett gammalt grekiskt horoskop ställt för Maria Wetterstrand. Mellan vår naturliga intelligens och världen har vi importerat ett tjockt filter av attityder till det våra "nya" mer begränsade gudar sagt oss att vi får tro på eller inte tro på. Förnuftsmänniskan är i själva verket något den äldre visdomsmänniskan skulle kunna skratta åt som ett rent intellektuellt skämt - om det inte vore så tragiskt att västcivilisationen är just den som håller på att dra ner hela jorden i undergång!

Nu värnar Miljöpartiet och stora delar av de alltid naturnära svenskarna plötsligt om miljön - vilket är en fullständigt meningslös syssla så länge det sker inuti den darwinistiska mardröm som alltjämt dominerar västvärldens lärosäten. Men det är en diskussion för sig.

De få med en ovanlig fördomsfrihet (och intakt "g" - generell intelligens) ska dock kunna se varför Maria Wetterstrand går så väl hem, dels i skenet av det nyss sagda och dels i skenet av hennes födelsehoroskop.

Det är häpnadsväckande att landet består av så många klena analytiker. Jag dammsuger visserligen inte vartenda ord, men jag tycker få verkar ha fattat att Wetterstrand vinner pluspoäng för att den ateistiska (sekulära) svensken i en begynnande panikreaktion plötsligt vill sälla sig till "the good guys", de som inser att vi inte längre kan skövla naturen bara för att leva som en el-slösande väst-elit. Eller är det jag som är dum - är detta en självklarhet? Nej, för då skulle det inte pratas och analyseras så mycket om fenomenet W.

Wetterstrand symboliserar således bara miljömedvetenhetens insjunkande i folkkroppen. Sanningen är att det inte finns något intressant i Wetterstrand i sig. Hon är bara ett ovanligt osminkat och vardagligt ansikte mot vilka vi projicerar vår egen rädsla för att ha gått för långt i vår fördummande konsumism, och vår vilja att tänka om, om så bara en smula. Svensken måste väl ändå ha legat i toppligan som klimatförstörare med sitt oavbrutna charterresande över hela världen sedan ett halvsekel. Det här var tiden i mänsklighetens historia då människan trodde hon ÄGDE!

Wetterstrands horoskop är alltså skäligen anonymt, och det är just det som är finessen. ALLA kan projicera sin mardröm om Armageddon på henne och hon har exakt rätt allvarliga gränsande till rent sura uppsyn som påminner oss om att det är allvarliga tider, men att den som åtminstone piskar sin rygg en smula och bekänner sina synder (och ändrar beteendemönster), kan får vara med om den religiösa återuppståndelsen till nytt liv på en ny och friskare jord. Vi talar religiösa beteenden men maskerade som politik eftersom vi tror att vi "utvecklas"!

Svensken, ett intellektuellt fattigt folk, kommer kanske inte närmare den sanna religionen än så här - omvägen via en dyrkan (kultivering) av sin miljö. Det är en groteskt grov metafor för vad alla tiders filosofi och religion egentligen talat om, men "don efter person". Det svenska nationalhoroskopet är inte mycket att skriva hem om, djupt förankrat i myllan (Oxen/Jordelementet) som det till sinnelaget är).

Och just därför funkar Wetterstrand så bra just i Sverige! Se här:

Solen i Jungfrun är ett Jordtecken bortom Oxen, basen för fysikalitet där den svenska nationalsjälen hör hemma. I Jungfrun har medvetenheten om det jordiska ökat väsentligt jämfört med Oxen, den naiva hedonisten. 

Men det här budskapet skulle inte betyda något om inte Wetterstrand också haft den politiska ambitionen att vilja styra och ställa med människor i fråga om deras miljömedvetenhet. Vi ska strax se på den ambitionen. 

"Miljömedveten" skulle faktiskt kunna vara en perfekt beskrivning just på Jungfruns tecken, vars härskare ju är medvetne Merkurius, guden som fritt förflyttar sig genom alla områden (topografi, miljö) utan att egentligen tillhöra någon alls. I Jungfrun är Merkurius "jordbunden" och rör sig enbart längsmed jordytan, samlar enbart sinnesdata kring denna värld och är därför i praktiken ofta en inåtvänd naturvetare en som inte vågar sig många meter bort från exakta mätvärden eller definitioner.

Men det är i teorin. För i praktiken visar horoskopet Wetterstrand vara en boren kommunikatör på ett vuxnare, mer humant och socialt sätt. Merkurius befinner sig i Luftelementet, i Vågen, och dessutom tillsammans med Vågens harmoniska härskare Venus! (Och Venus kan verkligen sälja sina tjänster, den förförerskan!) Snacka om att Maria kan gjuta olja på vågorna och hitta en förbindlig ton. Merkurius och Venus tillsammans i ett mentaliserande tecken kan ge utmärkta schackspelare - de tänker flera drag i förväg.

Men det som gör W till en som vill styra över andra och dirigera deras liv (i en mer miljömedveten riktning) är en influens som hon troligen inte ens är medveten om själv: Jupiter - Zeus - Guru. Kärt barn har många namn. Jupiter är expansionens princip och den söker göra allt den rör vid allmängiltigt, universellt just genom att "föra det vidare". Jupiter är allt det Saturnus - Kronos - Shani inte är. Den senare principen drar gränser, bringar till ett stopp eller tystar ner.

Denna vilja att sprida något står kopplad till den dagaktiva och hårt arbetande Solen, och i de flesta fall betecknar jag Jupiters välsignelse av Solen med etiketten "intelligens". Paradoxalt nog står Jupiter käpprätt fel det här året och söker expandera det budskap som är helt väsensskilt mot dess egen natur: Saturnus snålande, åtstramande och förbjudande budskap.

Jupiter kallas därför "debil" i Stenbocken. Men sin egen essentiella natur trogen forsar den naturligtvis på ändå och söker bringa sin tillväxt. Det är bara det att dess budskap inte längre är ett glädjens budskap (Jupiter = den joviala) utan just den dystra realpolitikern Stenbockens berättelse om att vi måste leva mer ekonomiskt för miljöns skull.

Jupiter expanderar kontraktionens tema, Stenbockens tema, avhållsamhetens tema! På med tagelskortan och piska era ryggar. Jag har dock noterat nätkommentarer som noterar att Wetterstrand verkar så för introduktionen av en ny självspäkande svensk, och horoskopet överensstämmer helt med den uppfattningen.

Solen och Jupiter i koppling i just dessa två Jord-tecken är en perfekt illustration av miljöpolitik!

Och Solen som ena halvan av det soli-lunära paret har här fullständig support från Wetterstrands emotionella Måne. För den är också "debil" i placeringen i föroreningens tecken Skorpionen! Det är därför jag säger att surmulenhet står skriven i människans hela ansikte.

Bortsett från den kommunikativa och upplyftande tendensen från Vågen, är det de negativt polariserade och "jordtunga" tecknen som dominerar himmelen och därtill fysisk miljö som "debil" som försvagad, som ett problem som måste adresseras. Förstå vilken gnällspik som skulle kunna komma ur en sådan här födelsehimmel om personen inte "hittar sitt rätta elementet" för att få utlopp för sina zodiakala motiv.

I detta fall är MP exakt rätt verksamhetsfält för en negativ och i grunden förbjudande personlighetstyp som Wetterstrands att "avreagera" sig genom. Hon projicerar sin egen själsliga kaliber på miljöfrågorna i omvärlden och fyller på så sätt exakt rätt plats i denna, den bästa av alla världar! Därmed har hon tömt ur sitt skorpioniska gift, sitt psykes äckel över allt som är oacceptabelt i vår värld när hon kommer hem, så att de närstående inte drabbas av den kroniska otillfredsställelse som Månen i Skorpionen ofta nog symboliserar.

I just Wetterstrands fall måste det budskapet emellertid modifieras. För enbart en behaglig och modulerad stämma via Vågen hade aldrig kunnat uppväga ett så negativt sinnelag. Men uppsöker vi Månens disponent Mars, hittar vi den i ett alltigenom positivt och livslystet tecken: barnet Väduren.

För Väduren går allt att fixa (den är så ung, detta zodiakens inledande tecken!), och mot två debila placeringar får nu horoskopet en välbehövlig stark placering. Mars är härskare i Väduren. Den skickar sedan iväg sitt "onda öga" som träffar dess andra fäste, den döende Skorpionen, och simsalabim! - här är ett direkt Eld/Vatten-krig, en lidelsefull miljöaktivism!

Oaktat att det är lätt att se den här lilla solstrålen i Wetterstrands psykologiska konstitution, är den inte dominant. Det är ändå Jord och Vatten (Sol & Måne) som anger hennes grundton och det är för det fysiska hennes hjärta klappar.

Hennes personliga framgång beror således inte alls på någon egen karisma utan på att det för vilket hennes idealistiska hjärta klappar, är exakt de frågor varje politisk korrekt människa bör anse är viktiga.

Jag säger alls inget här om det jordklot som verkligen har fått problem, men jag talar om den tummetottstora mentala sfär inom vilken Wetterstrand och hela svenska folket lever. Från 1800-talsmaterialismen och fram till nu, har västerlandets alla ansträngningar och tekniska och vetenskapliga framsteg bara ägt rum inom den fjärdedel av verkligheten som den gamla visdomstraditionen kallade Jordelementet.

Den genomsnittliga svensken av idag fnyser åt religionen och finner sig själv "upplyst" i jämförelsen. I själva verket är han bara en fjärdedel så begåvad som den allra enklaste fåraherde i Afghanistan med dennes självklara och intuitiva förståelse att det finns mer mellan himmel och jord än den sekulära människan någonsin kunnat drömma om inifrån sin begränsade, jordbruna smutsbubbla.

Ingen kommer att kunna rädda miljön som inte vaknar upp ur den falska världsbild som slog ut den äldre visdomstraditionen. Politik utan visdom är bara frånstötande retorik om än över ett aldrig så djupt upplevt hjärteämne.

Den här typen av tänkande är falskt i sin rot eftersom den har begränsat spelplanen så hårt att till och med de sällsamma mönstren i sädesfälten (de som inte är mänskliga imitationer) skriker ut att Intelligensen i naturen börjat trötta på det här sekulära packet västerlänningar, de som i Darwins fotspår frånkänner världen något som helst medvetande och som i brådmogen hybris över att ha knäckt några fysiska koder vägrar att inse att de fyra elementen antyder ytterligare världar att upptäcka utöver landbacken och de geologiska, kemiska och biologiska landvinningar vid gjort.

Så korkade är dagens materialister att de inte ens vill diskutera de större utmaningar som finns att adressera. Från mänsklighetens dummaste ögonblick i tiden - då västerlänningarna hävdade positivismen (Comte) - att man bara fick tala om sådant som kan hållas i handen, vägas på vågen eller slickas på med tungan, kördes ordet "Gud" ut i det yttre mörker och i detta mörker existerar nu många människor fast de inte låtsas om det.

Därför mår alla så risigt i en sekulär värld och bara krig mot muslimer eller kristna kan för ett ögonblick få de här krakarna som nu är stadigt i Satans klor att för en stund glömma sin ångest. Varför de föddes till en värld vars ideologi stavas ateistisk darwinism, är en fråga mellan var och en och dennes tidigare liv på jorden. Det kan vara så att att ett stort segment av mänskligheten nu lär sig något gammalt misstag "den hårda vägen".

Om Wetterstrand och opinionsmätning i SvD, DN.

Charlie Sheen - värstinghoroskopet

Långt inlägg, cirka 6 sidor undersökande astroanalys.

Apropå turbulensen i Charlie Sheens hem under julen (DN och SvD) påminner Aftonbladets faktaruta om att den underhållande skådisen har en lång historia av både våld (oavsiktligt?), och en klen motståndskraft mot sinnesretningar. Det sistnämnda draget delar han med sin karaktär som ungkarl i roliga situationskomedin "Två och en halv män".

Det här är inget nytt. "Anden är villig men köttet är svagt", sade kristne missionären till Rom, Paulus. Jag har tidigare utkorat några få horoskop till dr Jekyll & mr Hyde-typen, men Sheens horoskop tar nog priset så här långt.

Till att börja med har han en enormt vinnande Jupiter (jovialisk, lyckobringande) i snackiga Tvillingarna, och den "välsignar" hans libido, Mars, som står i skönhets- och allianssökande Vågen. Det här kombinatet av expanderat libido eller vilja till samstämmighet knyter till sist an till Saturnus för att skapa en tydlig gränsdragare (Saturnus). "Inkarnation av..."

Det här "avslutet" i gränsdragaren påminner jag mig från kapabla, Vatten-dominerade musikerhoroskop (Elisabeth Söderström). Hos Charlie Sheen ligger framgången ända till det exakta saturniska avlevererandet i Luftelementet, ett kommunikativt och mentalt element. Han har en bra tajming i sina repliker. (Saturnus = Kronos, känsla för tiden.)

Eftersom hans roll i Två och en halv män så tydligt är skriven för och baserad på honom själv, ser vi här hans kvicka (Jupiter i snabba Tvillingarna) och sardoniska (Mars i Vågen) kommentarer med deras perfekta tajmning och fåordighet via torra Saturnus. Ja, i själva verket kan han avfyra mer än one-liners men den bromsande Saturnus är tydlig i hans mental-verbala utspel om man tänker efter.

Han börjar stamma eller hacka om han drar upp tempot för mycket - Saturnus kan drivas på av de framåt Jupiter och Mars, men den tar inte order av någon. Det blir stockningar när Jupiter-Mars söker driva på hårdare än Saturnus accepterar. Säg så här: Sheen skulle aldrig kunna bli en ultrasnabbt tungvrickande rappare.

Hela hans rollfigur tycks hämmad och eftergiven sina gudagestalter - den ständiga serien av förbiflyktande älskarinnor. Hans hopplöst själviska inneboende bror och godmodigheten ser vi förstås i Sheens jovialiska Jupiter som bygger upp en extra stark Mars-Våg: stor energi på att mjuka ut den sociala situationen mellan två individer. Men goda intentioner kan ibland gå osedda eftersom det i slutändan är den knapphändiga Saturnus som ska förmedla.

Till den enda rollkaraktär Sheen behärskar (redan tidigare sedd i "spoofs" som "Hot Shot!" och andra meta-filmer) hör också att han inte verkar jättesmart, ja till och med en smula korkad. Bristen på fluid intelligens brukar avspeglas i människor som trycker för hårt på legalistiska aspekter och Två och en halv män låter Sheen återvända hundratals gånger till "säkra ramar" - som att det är han som äger huset vid Malibu Beach som den parasiterande brodern innebor i. Eller också drar han ner argument på en femårings nivå eftersom brodern är den klart mer brainy (händelsevis också spelad av ett Sol-Lejon).

Solen, intelligensens planet, står faktiskt "åtknipen" av den hämmande Saturnus via opposition, och i enstaka fall kan den oppositionen leda till extremt "fyrkantiga" och inrutade individer: Sheens rollkaraktär är enormt fixerad i sina vanor. Den utmejslade slentrianen är då pansaret som skyddar den intelligenshämmade eftersom, om vi ska vara ärliga, den här typen inte skulle klara av alltför snabba scenväxlingar.

Vanans makt både ÄR själva intelligenshämningen men också skyddet mot förändringar som intellektet inte hinner bearbeta. Tala om ett moment 22! Hur kommer man ur det? Inte i det här livet. Vissa begränsningar är medfödda, men IQ i detta liv kan vara helt förändrat i nästa liv! Intelligensen är, som så mycket annat, bara "förbrukningsvara" för andemänniskan - och om det sanna Jaget berättar astrologin egentligen inget alls, eftersom det inte kan beskrivas i termer av vår värld.

Att Sheens Sol är i starkt härskarläge i Lejonet och Saturnus också härskar mittöver (i Vattumannen) innebär likväl inte att den intelligenshämmande faktorn försvinner. Däremot är Sol-Lejonet en dramatiker (som bloggen visat fina exempel på), och vad Saturnus bidrar med här, är sagda tendens mot en "one-trick pony": Sheen har inte så många strängar på sin lyra. Han har agerat precis likadant i varje roll jag sett honom i. Grundtypen är dröjande, tveksam - detta är Saturnus järngrepp om den annars så fria Solen.

Jämför nu detta med hans blixtrande snabba psyke - Månen! Här stärker Jupiter det "lägre sinnet" och det är ännu en opposition mellan Eld/Luft vilket drar mot kreativitet eller uppfinningsrikedom. Det är alltså värt att notera att det både finns sävlighet och tyngd och busig och ungdomlig lätthet i horoskopet. Precis det intryck man får!

(Men Saturnus - lagens görare - har sista ordet: se dess hämmnde och överjagskontrollerande effekt på hans personliga utspel/Ox-ascendenten.)

Varför har han då sådana problem med humöret och varför är han slav under sin kropps biokemi istället för att vara herre över sitt liv? Dels sagda överjagsrepression och den blir sannerligen inte mindre av att hans mentala nyfikenhet är total!

Jupiter stimulerar sinnet via två Sattva-tecken som vill utforska, och Jupiter maximerar också hans libido (Mars) som, som synes, står under Venus disposition och i Vågen älskar livets vackra och sköna. Saturnus på topp har ett formidabelt motstånd att nedkämpa i den extrema vilja till "skoj" som syns i vivörens horoskop.

Men den riktiga karaktärssänkaren är det stora korset mellan zodiakens fyra tröga och mörka Tamas-tecken, vilka inte alls vill lära om eller förbättra sig. Han är en enorm tjurskalle - bokstavligen! För det är en av zodiakens mest brottsbelastade tecken, tjuren eller Oxen, som stiger över New Yorks östra horisont vid födelsen. Och detta är det tecken där människosjälen når sin maximala bindning till den fysiska kroppen.

Aldrig blir själens fall till fysikalitet så tydlig här, och vissa exemplar av tecknet kan leva hela sina liv bara för saker man stoppar i munnen och ting att röra vid, hålla i, och äga. Det här är den krassa materialismens tecken, och i Sheens fall får vi nu se hur norra månnoden beter sig i sin värsta dager. Drakhuvudet (Rahu) kan ge omåttlighet, och det är exakt detta demoniskt öppna gap som är Sheens födelsesignatur, stigande i öster.

Jag måste åter lyfta på hatten för indisk astrologi som så tydligt varnat för de två månnoderna (skapare av sol- och månförmörkelser som de ju ändå är). Västastrologin har skönmålat de här två mörka krafthärdarna på ett otillbörligt sätt. Det är sant att de ibland verkar bidra till även goda karriärer, men det är något lurt med dem!

Venus är debil i Jungfrun, vilket är ett strå till stacken av tecken på problem. Sheen är egentligen aldrig nöjd med sina äkta hälfter, kärlek för en Jungfru är att kritisera och bedöma! Sheen kan mycket väl mäta graden av sin kärlek till en kvinna i termer av hennes bh-storlek. Just sådant är det dominanta perspektivet hos Jordtecken nummer två, när inte längre Oxens enkla och osofistikerade sinnlighet (beröra, slicka och avsmaka) räcker.

I nästa fas av Jordelementet börjar man fingranska och på sitt sätt kan väl Jungfruns vässade observationsförmåga (i det fysiska) anses lägga grund för nästa tecken, Vågen, med dess högt utvecklade estetiska sinnelag. Sinnet för proportioner skulle kunna sägas vara hämtat från empirisk observation, och Jord och Luft, som bloggen nämnt, drar mot en rationaliserande sida.

Jungfrun är inte längre enbart sensualist som Oxen, utan drar ut konsekvenserna av sina iakttagelser (hoppas då bara att man inte dessförinnan har "mörkat" ut viktiga pusselbitar på grund av ett samtidigt pågående "dissociationssyndrom" - se Darwins oförmåga att se "hela bilden" när han formulerade sin myt om "det naturliga urvalet").

Jag får ibland upplevelsen att själva behållningen för en människa där Jungfruns tecken dominerar, ligger i själva avvägandet, i sorterandet av fakta (den grejen ska källsorteras i den korgen), och i kritiserandet. En väninna frågade nyligen om jag ville dela en festcigarett med henne. Hon har Månen i Jungfrun, vilket antyder ett grundläggande sinnelag - Månen är vidare i sin applikation än Venus.

Inbjudan att dela cigg är en typisk invit under begreppet ENHET (Vågens tecken - och Venus - representerar själva "unionen"). Men Jungfrun är ett själviskt tecken och vill inte bara tillhöra en odifferentierad enhet, den vill urskilja sig och gör det genom sina observationer. Sattva - den rörliga kvaliteten som skaffar sig perspektiv just genom att byta position och här kombinerad med Jordelementet - ögonen enbart riktade mot saker de yttre sinnena kan registrerar.

Eftersom jag slutade röka för sex år sedan, drog jag inget halsbloss och det blev den här Mån-Jungfruns fösta kritiserande utrop. Häpet och lite nedlåtande, som jag inte var någon "äkta rökare" (vilket jag naturligtvis inte längre är, men det var ingen nyhet). Efter att cigaretten varit i min hand för andra gången levererar den här Månen i Jungfrun en ny kritik: "Du varmröker den!"

Så här låter det antagligen hela tiden i psyket hos en människa starkt under Jungfruns tecken! Ingenting är okej som det är. Scenen måste strimlas i delar genom det analytiska intellektets kritisk urskillning. Minns att det är i Jungfrun Merkurius både härskar och anses upphöjd. Det är inte illvilja men dessa "nit pickers" å andra sidan inte till det sociala klistret. Kemi eller rättstavning, där är bra områden för detta teckens vilja att upplösa allt i dess beståndsdelar.

Tveklöst är Jungfrun kapabel att hantera praktiskt-intellektuella uppgifter som få, men den här merkuriala tendensen bör alltså hållas inom de områden den är lämpad för, annars blir den destruktiv, som i exemplet där inbjudan till en gemensam scen bara tjänade som förbränningsmaterial för huvudlöst och kritisk dumprat.

(För alla med Jungfru i horoskopet måste jag här tillägga att nämnda person också är född under fullmånen - Solen i Fiskarna. Samma fenomen hos sångerskan Fergie och en av norrmännen som dömdes till döden för mord i Kongo - fler och fler tecken tyder på att den här fullmånen är problematisk - Sol-Fiskarna verkar sakna den direkthet och den entydighet som Månen - nummer två - förväntar sig av sin ledare! Detta både vad gäller den inre "högre rösten" och i relationer med externa "Solar", dvs ledare och impulsgivare.)

Så här, som jag antytt via cigarett-exemplet, fungerar sannolikt Charlie Sheens Venus i sitt debila läge i Jungfrun. Kanske borde den här placeringen starkt överväga att aldrig ha fasta relationer alls utan bör begränsa sig (som Sheens karaktär i Två och en halv män) till att köpa kärlek i formen av "lösa knull". Så förfallen är Venus/Afrodite, att den bara ser om sitt eget hus, och hela tiden tänker på vad den själv kan få ut för fördelar av en allians.

Notera att tendensen kanske knappt är märkbar, men när man lägger till andra detaljer med mer drag i, Som Sheens Sol-Lejon och särskilt hand "hungrande Ox-ascendent", då förstärks också Venus-Jungfrun och man börjar tydligt se dess egoistiska tendenser. (Omvänt kan ett generellt osjälviskt horoskop mildra Venus-Jungfrun så att hon hittar kärlek i tjänandet.)

Jag är också osäker över Charlie Sheens Merkurius (disponenten till denna själviska syn på allianser). Enligt den sideriska zodiaken som begagnar Lahiri-korrektionen (för att veta exakt var i zodiaken vi befinner oss från århundrade till århundrade) har Merkurius just precis gjort entré i Lejonets första grad (0°07'). Logiken är här så "nyfödd" att den kanske inte alltid vägleder en människa rätt som samtidigt har så våldsamt starka krafter i rörelse på andra ställen i zodiaken.

Min första tanke är att Merkurius här kanske ändå ska ses som delvis kvar i Vatten (Kräftan) även om skinnömsningen till Eld och Lejonet just har genomförts. Det ger oss ett problemhoroskop liknande Madonnas där Solen bara har en kort kort stund kvar i Kräftan innan den blir Lejon. Redan en enstaka planet i denna vacklande position skulle alltså kunna bidra med "sensationalism" - i det här fallet då att Sheen gör ständiga rubriker för hans dåliga emotionella kontroll. "Sensationalism" bär ju på en dubbelmening och antyder att individen "trippar" på sina känslor - väckta till liv av ens egna sinnesintryck. Extrem sensationalism blir rena känslonarkomaner, alltid ute efter nästa sinnesupplevelse som triggar den inre känslostormen.

Charlie Sheen verkar dock vara en sådan, och Månen i Eld-Skytten med "förstärkaren" Jupiter som blåser på från opposition i ständiga strövaren Tvillingarna indikerar också att han aktivt rör sig för att få dessa kickar.

Man kan gräva djupt i det här horoskopet och få fram fler och fler bekräftelser på att allt inte står helt rätt till. Vad om Månen i åttonde huset för sexualitet, till exempel? När man väger in denna isolerade detalj i det övergripande mönstret, klarnar en bild allt mer. Det här är inte samma typ av sexmissbruk som den "creepy" och hemligstämplande Tiger Woods (Censuren Saturnus kontrollerar hans ascendenthärskare Merkurius).

I Sheens fall är det mer av en fullständigt ohejdbar präriebrand en positiv vilja att leva ut i 180. Charlie Sheen avverkar fruntimmer och olika typer av droger och det som är fokuspunkten är förstås den oändligt hungriga demonen Rahu som här råkar sammanträffa med Charles egen sinnliga Ox-kropp!

Stilig och rolig som han är - en kvinnornas man! - illustrerar horoskopet på sätt och vis samtidigt den lägsta sortens människa: den själviska, ateistiska hedonisten! Det sista var en tautologi eftersom en hedonist - en som lever för sin egen sinnesnjutning - per definition inte kan tro på någon högre mening, något gudomligt. För det existerar inte en sann religion på jorden som uppmuntrar folk att att leva som själviska grisar - vilket är just det sekulära (ateistiska) västerlandets hela budskap, dagligen utpumpat via film och tv och reklam.

Sheens "the bad boy", inte muslimen, förkroppsligare jordklotets patrask, men tack vare mördande reklam har det gått att sälja avskum och självefterlåtenhet som något åtråvärt! (Fabrikanterna gnuggar händerna ju mindre kontroll du har över dina fem sinnen!)

Nästa gång du ser Mats Sundin göra reklam för nätpoker, se vad detta representerar i en utvidgad världsbild som känner fler världar än jorden, och fler sätt att bygga en civilisation än genom att mörklägga allt utom det fysiska. Sundin delar villigt i kampanjer som kan knäcka själen till ytterligare tusen jordeår av slaveri, fjättrad under Törsten och i en ömklig ursäkt för verklig tankeförmåga.

Minns Faust som sålde sin själ till Djävulen. Charlie Sheens horoskop, ett år då de båda månnoderna tangerar axeln Oxen/Skorpionen och den här axeln vidhäftar hans personliga ascendent, är en av dem som ingått pakt med Satan själv. Synd, han har ju också så många vinnande kvaliteter!

Oscarsson - originalet!

Jag hade nästan lagt ner den här bloggen om Per Oscarssons horoskop inte innehållit det "sociala utstötningssyndromet"! För en lämpligare tid för denna outsider-skapande influens går väl inte att tänka sig än då Sveriges möjligen mest originella skådis föddes.

Nu satt det där, som en smäck, och bildar en intressant kontrast till förra inlägget om Charles Darwin (med samma syndrom), som mådde psykiskt illa av socialt umgänge. Och något åt det hållet lutar det distinkt åt även i Oscarssons fall, att döma av Aftonbladet-intervjun (och att alls få till stånd den)!

Bloggens nu tränade läsare kan själva studera hur extremt inåtvänd en människa måste bli som både har detta särlingskapets omen såväl som en mörklagd (förtegen) Måne i Skorpionen och därtill extra "tystad" av restriktionernas Saturnus!

Och denna udda, närmast okontaktbara "psykiska" eller känslomässiga kombination bildar basen för skådespelarens aktiva liv. Saturnus är ju disponenten som drar i trådarna till den saturniska Solens vandring i Stenbockens tecken. Och den solitära stengeten är en ensamklättrare.

"Jag har aldrig haft vänner", utbrister tidningsrubriken. Astrologin bekräftar fullständigt.

Se många andra varianter av samma syndrom under etiketten i fråga.

Darwins dissociativa psyke bekräftat

Inköpet av "The Inner Nature of Color", en bok om de fyra elementen och grekisk, goetheisk, och steinersk färglära av amerikanske konstprofessorn J. Leonard Benson, visade sig vara en oväntad lyckträff. Trots att den strikt talat faller i två bitar - en 60-sidor lång essä om darwinismen fasthakad efter huvudämnet upplevs som en nödåtgärd för att komma upp i 200 sidor och en "hel bok".

Men sanningen är att det är denna helt utsökta kritik av Darwin och den moderna materialistiska världsbilden som är bokens största behållning! Varenda en av de svenskar som känt sig hågade att agera ut sin imitation av Richard Dawkins biologistiska hatpropaganda mot religionerna borde åläggas att följa professor J.L. Bensons intelligenta analys av hur Darwins tankar saknar intern logik! Det är en skrämmande idéhistorisk miniatyrstudie av hur västerlandet kollapsade in i en svårt störd människas förvrängda föreställningsvärld, mycket på grund av dess timlighet.

Och här kommer astrologin in, för redan i mitt första inlägg påpekade jag hur Darwins horoskop (nytt fönster) rämnade i två delar via det ofta besvärliga mötet mellan Vatten och Luft, irrationalitet (eller känsla) och logik. Bensons slutsats är exakt densamma som jag tidigare framfört i samband med ett flertal horoskop och ömsom kallat oavsiktlig eller avsiktlig dissociation ("blanda bort korten"), ömsom sökt likna vid en "lost in translation"-situation där det som stoppas in i ena ändan kommer ut i vanställd form i den andra.

I samband med dömde piraten Fredrik Neij och hans sammanblandning av Luft och Vatten förde jag på tal möjligheten att den här elementära icke-mixen avsiktligt kunde vilseleda - medveten "dissociation". Ett riktigt paradigmatiskt fall av den här obehagliga mentaliteten hittas inte oväntat hos den oetiska brittiske skeptikern Derren Brown som själv arbetar med falska utspel genom sitt jobb som illusionist - och därmed sällar sig till samma gemena skara av förnekare av äkta paranormala fenomen som t.ex. f.d. trollklarlen Amazing Randi.

Jag har tidigare påpekat att ett helt liv i en bransch där man skapar illusioner kanhända korrumperar ens psyke så till den grad att man får "fejk på hjärnan" och därmed blir fullständigt omdömeslös. Luft/Vatten-störningen blir en fix idé om att det måste ligga dubbelspel och falskhet bakom allt. Härifrån är steget inte långt till dissociationssyndromet som fullt utvecklad paranoia!

Människor som ständigt lever med lögn eller dubbla sanningar tappar fotfästet och verklighetskontakten. Är de därtill slängda i käften och kanske intelligenta på den kriminella galningens sätt, då kräver det sin man att genomlysa de sjuka tankemönster som vardagsmänniskan pådyvlas. En sådan man upplever jag Benson vara. Några citat ur hans bok visar på ett eminent sätt hur den manipulativa mentaliteten fungerar hos Darwin:

Almost with a sigh, one feels, he once more defends Natural Selection by comparing it to the will-less reactions of chemical elements among themselves and of objects attracted to each other by gravity.

He thereby sidesteps the real objection of his critics, which might be summarized in the following way: living beings cannot be forced into the straight-jacket of a Nature that Darwin explicitly equates with the aggregate effects of blind "laws" just mentioned.

In fact, he himself if not entirely comfortable with this, and so he makes a stunning concession: "In the literal sense of the word, no doubt, Natural Selection is a false term." This proves my point...

Darwin [then] insistently and...literally - not metaphorically - equates, fuses and totally identifies "Natural Selection" with "Survival of the Fittest". In the literal sense, then, this duplicate expression must also be false.

... Thus any identity of the two phrases is limited to their illogic! To these Darwin added the "Struggle for Existence," a term he admitted was so broad that it too could be used only metaphorically. In my opinion, Darwin's thought processes do not support further analysis.

Vad den filosofiskt bevandrade konstprofessorn säger, är att Darwins tänkande är så ologiskt att det faller helt kort om vad en logisk människa kan hantera. Det når inte minimikravet för en diskurs i den antika grekiska filosofins mening.

Detta är i princip exakt vad jag beskrivit som det värsta utfallet av Vatten och Luft i störning mot varandra: logisk kapacitet störs ut av inre föreställningar och som, sedan de invaderat psyket, dras ett varv till i Luftelementet för att rationalisera och stuva om hela anrättningen så att den förefaller "rationell".

Det värsta utfallet är mentalt sjuka människor som skapar hela världsbilder för att legitimera sina egna problem. Ännu ett skriande exempel på den här effekten har bloggen mött i den lesbiska genderfilosofen Judith Butler.

Den senare har sökt legitimera sin egen natur genom att hävda att "gender" bara är en påklistrad samhällskonvention och tona ner hela den biologiska sidan. Hennes strategi är alltså att först mörka ut det biologiska könet (dissociation i psykologisk bemärkelse) och istället lyfta fram samhälleliga rollspel, för att sedan kunna skruva diskussionen ytterligare.

Vid läsningen av Benson tänkte jag inte på att Butlers horoskop återkopplar till vad som måste ha varit Darwins eget problem - mörkläggandet av sin biologiska drift - men se vad konstprofessorn säger just på temat sexualitet:

In his [Newton] private life, the experience of sexual rhythms in the human species must have been an indispensable necessity as he fathered numerous offspring. Not a scintilla of this seems to have carried over into the pallid, endlessly impersonal system of Natural Selection proposed as the only reasonable explanation for the rich organic tapestry of the beautiful rural world surrounding him. If anything was to be extrapolated into untold eons, how could it not be what he actually knew to be the real processes of the natural world?

In his succession, the prophets of hard science have applied his abstract reasoning to their explanation of the moment of origin of the universe - as the explosive encounter of clouds of inert chemicals - and this at the same time as they knew in their private lives...no conception takes place without the dynamic coition of two polar living forces. [Darwin's] account is a heartless tale with no point at all.

Faktum är att Darwin och Butler båda har den kanske obehagligaste versionen av (det sociala) utstötningssyndromet: Lufttecknet Vattumannen härbärgerar Solen och tecknets härskare och Solens disponent Saturnus befinner sig själv i den fortplantningsdriftens tecken Skorpionen!

En Skorpion under störning utvecklar istället ett drypande gift, en hatisk underström! Just Vattumannens och Skorpionens konflikt mellan dunkel drift och "rationell" förklaringsgrund har inte så lite gemensamt med en gammal viktoriansk sexualrepressiv moral.

Här har vi då underströmningen till den luft-rationalisering som den här typen av Vattuman producerar. Den egna djupa neurosen och utanförskapet producerar tankemönster som söker rättfärdiga den egna positionen genom att helt och hållet skriva om den officiella ramberättelsen.

För Butlers del har jag naturligtvis föreslagit karmiskt betingade omständigheter: dessa två tecken i Tamas kvalitet vägrar anpassa sig, och när en själ reinkarnerar med stora problem i tröghetens kvalitet kan ett könsbyte till en ny fysisk kropp (jämfört med den kropp man hade i det föregående livet) leda till att man hellre skapar en falsk ideologi (queerfeminism) än går till botten med vad som är ett helt och hållet intrapsykiskt problem (själens ontologi).

Professor Bensons lusläsande av Darwin slingrande med "tvetungat språk" avrundas med följande domsord:

In my view, as I have tried to show, what is wrong [with our present world-view] can be traced back to Darwin's charming and apparently harmless - even reassuring - expression "Natural Selection" that nevertheless harbors the bitter taste of intellectual confusion and dishonesty.

(Min kursivering - missa inte det skorpioniska kordordet "bitter" - se vidare inlägget om "Bitterfittan" Sveland och mer om Vatten och Luft i problematisk bindning.)

Så långt det sociala och intellektuella utstötningssyndromet - det dissociativa tänkandet. Det löper hela vägen från en fullständig självförljugenhet (baserad vår oss människors oförmåga att nå ner i det undermedvetna och förstå vilka vi är) till förrädiska ordslingrare som, likt Darwin, söker sälja in suddiga idéer genom bländverk vilka det kräver en ytterligt logisk människa som konstprofessorn Benson att avslöja som de fabler de är.

*****

För mer om Bensons 60-sidiga kritik av Darwin (värt det utländska priset för boken, bara den), se ett annat citat på Ockulta ögat.

*****

Just som jag publicerat artikeln noterar jag något av det mest svagsinta jag hittills läst från ateistlägret i Aftonbladet - en förvirrad "historikers" fullständiga hjärnsläpp i likställandet av kristendomen med nazismen och sin egen naziinspirerade appell för att utrota kristna inslag i statlig radio och tv.

Hade han inte haft ett så intetsägande namn att det är omöljigt att säkert fastställa födelsedagen via nätet, gissar jag att vi här har ännu ett exempel på det syndrom vi här synat i sömmarna, och då i en version som gränsar mot det rent paranoida (se ovan om skeptiker). Hans formulering, "intellektuellt belägrad nation", kan enkelt avkodas och ses som ett mentalt problem av samma typ som Darwins och Butlers.

Ännu ett tecken på ohälsa är att hans forskning rör "amerikansk propagandaverksamhet i Sverige". Som om världen inte non-stop bestod av influenser som löper kors och tvärs på olika nivåer utan att man måste gå in ännu djupare i det... Vad som i vissa lägen är legitim forskning kan i andra vara tecken på psykopatologi.

Professor Benson rekommenderas som angelägen läsning för alla dem som är på väg rakt ut i totalt mentalt mörker, ut i nihilismens "hjärtlösa och poänglösa berättelse". De som faller över kanten, förmodar jag, har förtjänat det. Vi lever dock många liv och genom vår vandel antingen närmar vi oss Verkligheten eller fjärmar oss från den.

Se också: Centrum & Det Yttre Mörkret (del ett och del två)

Anka med huvudet i vattenelementet

Med anledning av att Paul Anka ger sin version av turbulensen med Anna (AB), ompublicerar jag den här astrologiska betraktelsen från den 7 december. Den hamnar därmed i en svit av granskningar av störningen mellan Kräftan och Vågen! Brittany Murphys hastiga död och rocksångaren Steven Tylers knaggliga väg var de föregående två.

Sextonårige Paul, året var 1957

Jag väljer spekulativt men på goda grunder att anta att han föddes någon gång efter 4.20 på morgonen i Ottawa, Kanada. Därmed hinner Månen göra entré i Vågens tecken, partnerskapets tecken. Genom den här typen av harmoni- och skönhetstörstande sinnelag bjuds nämligen krigaren och bråkmakaren Mars på möjligheten att sända sitt olycksbådande onda öga rakt på Månen!

Mars är verkligen inte stark i Fiskarna, aggressionen vänds först inåt ("man sväljer skiten") och till sist kommer den ut som okontrollerbar och blind aggression. Jag har tyckt mig notera en rätt hög andel psykopatiska typer i detta tecken, definitivt delar det förstaplasten bland brottsdömda i min undersökning (se "Temastudier").

Hysteri är nyckelordet, ett låneord (hystere) från grekiskan som betyder "livmoder". Fiskarnas tecken symboliserar visserligen vaginan men det är ett faktum att Vattenelementet har sin beskärda del av "kvinnliga psykiska åkommor".

(Naturligtvis föds även män i "feminina" tecken, men jag misstänker att samma humörsvängningar får andra benämningar när det gäller män... Kanhända är det också könsrollerna som gör att mjuka Vatten-män får svårigheter i sitt självuttryck, biter ihop eller blir krystade eller t.o.m. spricker upp i totalt vanvett...)

Eftersom den här aspekten från Mars till Månen utlöser den svårlösta "översättningsproblematiken" mellan känslomässigt Vatten och resonabelt diskuterande Luft, börjar vi redan här se tidningsskriverierna om häftiga meningsutbyten - exakt vad en Måne i Vågen mest av allt avskyr men som ödet här tvingar in just detta sinnelag i.

I Paul Ankas horoskop ser vi en man olyckligtvis inte destinerad att lyckas värst väl med kvinnor, fastän Månen i Vågen (ett Venus-tecken) avgudar skönhet och elegans!

Problemet syns på både den lunära och den solära sidan. Solen i Kräftan är för en man den kanske vekaste solplaceringen eftersom Solen nu disponeras av Kräftans härskare Månen!  De här männen kan gå genom livet sökande efter en modersgestalt att hänga upp sina känslosamma naturer på.

Tyvärr verkar Paul Anka fullständigt sakna vettigt omdöme i valet av kvinnor eftersom Solen i hans fall står för omdöme och intelligens som helt undermineras av en andra motsättning mellan det irrationella och känslomässiga vattnet och den diskursiva luften.

Så vad har vi? Jo ett sinnelag som söker resonera (Månen i Luft) men bringas i obalans (Vågens två skålar) pga häftiga urladdningar bortifrån det kaotiska Fiskarnas tecken.

Solen, viljans planet, som inte är alltför stark i det lidelsefulla av de tre Vattentecknen, söker emotionella intryck. Solen försöker leva sig in i sin modersgestalt/hustru, men möter här en mentalt instabil människa - nu är det alltså Månen som står som symbol för kvinnotypen i mannens liv, äktenskapspartnern. En sådan som t.ex. Anna!

Men hon är sannerligen inte ensam syndabock i det här katastrofäktenskapet, för Paul Ankas kaotiskt ologiska och vispiga Mars attackerar också hans egen kommunikationsplanet, den vanligen så kyliga och logiska Merkurius i fint härskarläge i Tvillingarna.

Nu har vi Vatten/Luft-konflikten för tredje gången i samma horoskop!

I rest my case. Ytterligare saker kunde sägas bara utifrån dygnshoroskopet, men det här räcker. Vatten och Luft i förvirrad sammanblandning är vad den här bloggen kallar "socialt utstötningssyndrom" eller "dissociation". Vissa utnyttjar "språkförbistringseffekten" andra drar mot mentalt kaos.

Om Paul Anka själv är herre över sina känslor eller smått mentalt rubbad, blir jag inte riktigt klok på, men i termer av "social utstötning" har hans många känslo- och logikstörningar verkligen slagit in i skilsmässan från Anna Anka.

Att Anna Anka verkligen inte har några förutsättningar att fungera med någon, med mindre än hon genomgår djup terapi, framgick av förra inlägget. Man kan väl säga att två närapå imbeciller vad gäller psykologisk självinsikt möttes och tände till.

_____

Anmärkning. Utan födelsetid är det svårt att se något i Paul Ankas horoskop som kan förklara hans framgångar på 50- och tidigt 60-tal. Det kan vara hans känslomässiga bottnar - Fiskarna och Kräftan tycks vara bra på att hitta melodier och stämningslägen och funkar fint inom musikindustrin.

Månen i Vågen disponeras av Venus och den befinner sig i scenartisten Lejonets tecken och ger en liten "loop" mellan planet och dess disponent av positiv kreativitet, också här en företrädesvis känslomässig aspekt. Venus i Lejonet understryker hans tycke för stiliga kvinnor! Kanske t.o.m. av den överdrivet vulgära sorten. När Lejonet gör något är det aldrig i liten stil...

*****

Extra anmärkning. Jag har här justerat två horoskop på raken (Aerosmith-sångaren var den förra) för att få in Månen i Vågen. Jag är själv Sol-Våg och Paul Ankas tidiga hits spelades fortfarande på radion ibland när jag var liten - och jag tände till på dem. Aerosmith slog sedan ner som en bomb i mitt liv 73-74 - jag älskade gruppen!

Med åren har jag insett hur tajt astrologi är, och hur människor relaterar till varandra på basis av överlappande horoskop, inte minst "Sol möter Måne".

Med både Paul Anka och Steven Tyler var det "kärlek vid första ackordet" och med viss övertygelse har jag alltså utgått från min egen spotlight - Solen i Vågen - som utslagsgivare i de fall där det är osäkert i vilket tecken Månen är placerad! Min Sol-Våg säger att båda dessa män är Mån-Vågar! Jag "ser" det "solärt" i deras själsliga (lunära) uttryck!

Astrologiskt kroppsslitage

Häpnadsväckande nog hinner jag bara avsluta inlägget om hur kombinationen av Kräftan och Vågen är känsliga för kroppsslitage förrän jag får se en AB-artikel om strävsamme Steven Tyler. Han tycks i praktiken ha nött ut sitt fysiska redskap under ett hårt liv som rock'n'roller.

Ögonbrynslyftaren ligger i att han perfekt illustrerar den försiktiga slutsats jag drog i det här inlägget om Brittany Murphy och Heath Ledger, och misstanken att aktrisen (likt Ledger) förfallit till pillermissbruk. Tyler för egen del har skämtsamt hänvisat till 70-talet som åren han inte minns, pga alla droger....

Så här ser hans födelsehimmel ut:

Det finns mycket här för bloggläsaren att känna igen! Venus i Väduren antyder en gränslös självkärlek av just det slag som gör att man kan lämna groupies efter sig i långa rader och inte ens veta förrän många år senare att man haft en förtjusande dotter som Liv!

Se hur grotesk hans Venus är, nära kopplad med giriga drakhuvudet Rahu!

Jag har här valt att flytta fram horoskopet till några timmar efter midnatt för att Månen ska lämna Jungfrun och komma in i Vågen för en perfekt spänning mellan sinnelaget (Månen) och denna Venus.

Det är i mina ögon ingen som helst tvekan om att denna ytterst narcissistiska och klädmedvetne herre har Månen i den esteticerande Vågen!

Men han balanserar sin sötma (Måne och Venus bildar en effeminerad axel) med en dos hårdhet: se hur båda de två "onda" och "manliga" planeterna Mars och Saturnus gått samman, och via Mars 90-gradare attackerar estetiska Vågen. Runt 1974 utnämndes Aerosmith till "the sleaziest" i rockbranschen och den unge Tyler var verkligen en dräggversion av jämförelsevis helt städade Mick Jagger! 

Att det här macho draget bara är pajeseri inser man när man betänker att hårdingarna faktiskt står i den fantiserande och feminina Kräftans tecken (och därmed disponerade av estetiska Mån-Vågen!) Ingen tycker väl egentligen att Tyler är mer än ett spralligt och vilt barn!

Det är naturligtvis den här extremt nedbrytande kombinationen i sårbara Kräftan, i attack mot balansen i Vågen (inte minst den psykiska balansen), jag noterar här. Attacker från Vatten mot Luft - risk för droger, alkohol, etc, för att "gjuta olja på vågorna".

Rockmyten (och livet på turné) ska nog i viss mån placeras under den frihetsälskande Jupiter i härskarläge i Skytten (Eld!) som ingjuter mer energi i Venus i Eld än vad den senare behöver. Den är ju redan helt ur spår pga hungerdemonen Rahu!

Detta massiva Eld-budskap blir alltså basen för Tylers sinnelag. 

Om den hypotetiska födelsen åtminstone några timmar in på dygnet stämmer (och verkligheten formligen skriker att det är så!), blir denna övertaggade Venus disponenten för hans psyke/Måne. Men inte utan att också den underliga Mars/Saturnus-kombinationen bidrar med sin touch.

Färgstark figur är bara förnamnet! "Sensationalism"-syndromet kommer knappt mer laddat än så här, och Vågen mot Vädur ger också hetluft eller en starkt kreativ ådra. Intelligensen ska vi kanske tala tyst om och skådespelartalangen likaså.

Solen i Jupiter-behärskade Fiskarna bara understryker vilken drifter han varit, "lost at sea".

Vatten och Luft som överdosering?

Nya uppgifter i AB antyder överkonsumtion av piller för Brittany Murphy - och därmed krymper avståndet till andra fall av "död knall och fall", t.ex. hip-hopparen Ol' Dirty Bastard som föreslogs i en kommentar till förra inlägget om henne.

Men säg att olika soltecken har olika akilleshälar. Vågens "cool" och lugna stil beror på att de födda i detta tecken vet med sig att deras debila Sol inte är som motpolen Väduren (Solen "upphöjd" och extra stark) - en person som Anna Anka kan hetsa och vråla eftersom det tillhör den aggressiva Vädurens natur. Vågar däremot är "byggda för att chilla", och när sekundära störningar mot soltecknet drar dem ur spår från sitt ideal, då sliter det hårt.

För Lufttecken i synnerhet, tycks ett anfäktat mentalliv läcka över och påverka den fysiologiska varelsen mer än t.ex. för Jordtecknen (som ibland verkar vara gjorda av plåt).

Kan det funka som en allmän spelregel i frågan om de tolv soltecknens fysiska stabilitet?

Kräftan (Vatten), där Brittany hade sin olycksplanet, hålls f.ö. för att vara ett av de hälsomässigt känsligare tecknen, helt i linje med dess anknytning till naturens instinktiva skyddsmekanismer. Det gjorde att hon hade två mer än genomsnittligt sårbara tecken i konflikt med varandra.

AB-artikeln nämner en möjlig parallell i Heath Ledger vars död nu inte längre betraktas som ett självmord utan död via oavsiktlig överdosering. Tittar vi på hans himmel, hittas intressant nog samma tre misstänkta planeter inblandade i samma konflikt mellan Luft/Vatten! (Horoskopet i nytt fönster.)

Den här gången är det istället Solen och Mars (och Merkurius) som gör enad sak i Vatten-tecknet Fiskarna och angriper Månen ("livets början och slut") i Luft-tecknet Tvillingarna. Hos Brittany var det alltså Mars i Vatten som attackerade föreningen av Sol och Måne i Luft.

Notera hur Heath Ledger sades ha varit helt mentalt uppvarvad tiden innan överdosen. Detta rimmar väl med en debil Merkurius i Vatten och "anfäktad" av Mars som i ett introvert Vatten-tecken inte får någon själslig ro!

Död via överdos (eller mix av preparat som inte går att mixa) fungerar faktiskt rent logiskt under det "syndrom" som bloggen kallar "utstötning" eller "dissociation"! Kort och gott, "det skär sig". Man kan gå ett steg längre och likna Vattenelementet vid den kroppsegna och naturliga biologin och människans syntetiska piller för Luftelementet - de tankeprodukter människan. Vissa tankeprodukter går stick i stäv med det naturliga livet.

Djuppsykologen James Hillman var av den åsikten att en själ bör få "rasa ur sig" sin psykopatologi - att medicinera bort symptom som den "friska" omgivningen finner obehagliga bara fördröjer själens tillfrisknande! Jag har dock inte läst något om att han var ovillkorlig motståndare till psykofarmaka, bara att han tydlig insåg vilken pseudolösning detta "overlay" av "Luft" på den sanna psykiska naturen är.

Men i vårt vinstdrivna samhälle kostar det pengar att låta en själ på naturlig väg svetta ur sig sina demoner, vägledd under kanske många år av djupgående psykoterapeutiska program där man kommer i kontakt med de symboliska - zodiakala! - motiv som driver själen. Ur reinkarnationsperspektivet är det möjligt att pillermissbrukare som bara sopar problemen under mattan kommer att återfödas i en ny kropp ÄNNU SJUKARE än de är i det här livet.

Sensmoralen blir: Inte sopa sig själv under mattan! Spekulativt kan man misstänka att horoskop med väldigt tydliga brytningar mellan just Vatten och Luft handlar om själar som återfödda med många olösta problem i bagaget från tidigare liv. Deras födelsehimmel avslöjar att de kommer tillbaka till världen under en grasserande "dissociationsmekanism"!